Lars Klingström

Skogshistorien är viktig för framtiden

Vår nya webbsida riktar sig inte bara till Skogshistoriska Sällskapets medlemmar utan också till dem som är mer allmänt intresserade av skog. Här ska man kunna ta del av skogshistoriska basfakta. Här ska skolelever hitta underlag till specialarbeten och liknande. Här kan man läsa om både kommande och genomförda aktiviteter. Vi vill vi inspirera fler att lära sig mer om skogen – och dess historia.

Man kan se den nya webbplatsen som en logisk följd av den medvind som Skogshistoriska Sällskapet just nu befinner sig i. Sedan 2011 har antalet medlemmar ökat med nästan 30 procent. Det kan bero på det allmänna historieintresset i samhället. Eller på att skog idag är ett så flitigt omnämnt ämne i media på grund av dess förmåga att bromsa klimatförändringen.

Skogen är idag på väg att återta något av den plats i människors medvetande den en gång hade; en självklar källa till nyttigheter av olika slag.

Under mina många år som informationschef i Holmen Skog var jag förundrad över allmänhetens närmast totala okunskap om skog och skogsbruk. Bilden av skogen sattes av miljöorganisationer som målade upp domedagsscenarier och gjorde skogsbruk och skövling till synonymer. Under det tidiga 1990-talet dömdes skogen också ut av finansmarknaden som tillhörande den ”gamla ekonomin”. Först finanskrisen och sedan stormen Gudrun blev uppvaknanden som fick också de mest slickade finanshajarna att inse vilka värden det faktiskt finns i skogen.

Idag är synen på skogen mer nyanserad. Att skogsbruket blivit mer miljöanpassat är en viktig orsak till detta. De miljöanpassade metoder som föddes på 1990-talet är sedan många år regel i svenska skogar. Färsk forskning ger också besked om att de gör avsedd biologisk nytta. Den historielöshet som tidigare präglade debatten om skog och skogsbruk håller på att förbytas i insikter om att ingenting i naturen är statiskt. Att även den vackraste gammelskog har en gång varit en ungskog.

Denna modifierade syn på skogen är till stor del forskningens förtjänst. Den har satt kött på tidigare glest sittande ben och levererar fakta om orsak och verkan. Den ger inte bara historiska besked om kubikmetrar och mängden utskeppat virke, utan också om vilka samhällsströmningar som låg bakom utvecklingen. Idéhistorikerna målar idag upp spännande bilder av hur synen på skogen förändrats under de senaste 150 åren och hur detta gjort avtryck i skogspolitiken – och ytterst i skogarna.

Jag har sedan sex år förmånen att arbeta med kommunikation kring det stora forskningsprogrammet Future Forests som stakar ut vägarna till ett framtida hållbart utnyttjande av Sveriges skogar. Forskningen bedrivs tvärvetenskapligt ur de tre perspektiven virkesproduktion, biologisk mångfald och sociala värden. Så har skogsforskning aldrig tidigare bedrivits i Sverige och speglar de många intressen som måste samsas i skogen. I Future Forests ingår också skogshistoria som en komponent. Det är en bekräftelse om att alla beslut som berör framtiden måste fattas med insikter om dåtiden.

När vägarna till framtidens skogsbruk nu stakas ut så sker det i medvetande om både historien och om människors förändrade värderingar i dagens samhälle. Plus förstås de krav som naturen själv ställer. Inte minst också skogens odiskutabelt viktiga roll i arbetet med att bemästra den negativa klimatutvecklingen. Skogshistoriska Sällskapet kan bidra med de perspektiv på skogen som dagens människor saknar. Med bättre kunskaper om den utveckling som lett fram till idag ökar möjligheterna att tillvara alla skogens alla värden – och undvika de låsningar och konflikter som präglat debatten om skog och skogsbruk ända sedan 1960-talet.

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng