April, 2015

27apr09:30- 16:00Alnarp. Skånska alléer från 1700-tal till idag09:30 - 16:00

Information

Markörer i landskapet

Så blev den då äntligen verklighet; idén om att ordna en exkursion i det skånska allélandskapet med kulturgeografen Patrik Olsson som guide genomfördes den 27 april.

Gemensamt i buss färdades dryga 30-talet deltagare längs i huvudsak lokala vägar i sydvästra Skåne allt medan Patrik lugnt, metodiskt och sakkunnigt berättade utifrån de alléer vi passerade. Tidpunkten för exkursionen var väl vald med tanke på den begynnande vårgrönskan.

Ämnesområdet skånska alléer grundar sig på Patrik Olssons doktorsavhandling genom boken ”Ömse sidor om vägen – Allén och landskapet i Skåne 1700-1900”. Boken, som presenterades i Skogshistoriska Tidender nr. 1, 2013, är utgiven i KSLA:s bokserie Skogs- och Lantbrukshistoriska meddelanden under 2012. Avhandlingens huvudsyfte har varit att beskriva, analysera och diskutera alléns historiska geografi i Skåne företrädesvis under perioden 1750-1850.

Tillsammans med Åsa Jakobsson har Patrik Olsson givit ut Alléhandboken. Intresset för alléer är mycket stort. Det visas inte minst genom de allékurser som arrangerats av Regionmuseet Kristianstad som sedan 1996 lockat hundratals alléägare och andra intresserade i Skåne. Enligt boken måste man ha ett tvärvetenskapligt perspektiv för att förstå alléns värden. Det finns tre viktiga och nödvändiga kunskapsfält kring allén, nämligen naturvärden, kulturhistoria och trädvård. Miljöstödet, som kom 1996, har medfört ett ökat intresse för alléer.

Åter till exkursionen. Patrik berättar under bussturen som från Alnarp går förbi Lund och sen söderut mot Skabersjö:
– Alléträd är numera skyddade och får inte tas ner utan länsstyrelsens medgivande. Med början under 1970-talet ödelades de flesta almalléer på grund av den aggressiva almsjukan. Därför har man på många ställen fått ta nya tag i syfte att hitta lämpliga trädslag.

Det var en stående fråga under dagen från flera av deltagarna, nämligen vilket som är det perfekta alléträdet?
– Ja, där får man se på varje plats för sig vilka förutsättningarna är, menar Patrik. Trafikverkets nollvision innebär också påverkan på hur anläggandet av nya alléer sker. Ek har valts i något fall utanför Lund. Men det är ovanligt. Efterhand som alléträd skjuter i höjden måste sidogrenar tas bort. Fri höjd för fordon ska vara 4,5 meter. Trafiksäkerheten ställer även krav på hur nära väg en allé får anläggas. Lind är det trädslag som oftast fått ersätta almen. Ett mycket tåligt trädslag som tål att beskäras och som har en fin växtform.

Under färden passerar vi en så kallad ekodukt, det vill säga en vegetationsklädd viadukt avsedd som passage för det vilda. Patrik Olsson berättar om de pilevallar vi ser från bussen.
– För cirka 250 år fanns här nästan inga träd alls i landskapet. Dåvarande landshövdingen föreslog eller snarare anmodade befolkningen att plantera pil. Det gjordes i rader eller i grupper. Pilarna hamlades regelbundet ungefär vartannat till vart tredje år och fick därigenom sitt karakteristiska utseende. Grenarna nyttjades som underlag för halmtak, för byggnation och som djurfoder.

Resans höjdpunkt blir besöket på Övedskloster med flera generationer Ramel som ägare. Detta är enligt Patrik ”crème de la crème” i alléhänseende. Övedskloster är idag klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Hans Ramel ärvde redan 1752 ett antal gods. Han utökade sitt stora innehav med bland annat Övedskloster som kom att bli hans mäktigaste egendom. Här anlade Bygge-Hans, som han kallades, bland annat stenmurar och alléer enligt dåtidens franska synsätt innebärande att det ordnade landskapet var det vackraste. Människan stod över naturen!

Med dessa glimtar från en närmast fullödig allédag där Patrik Olsson från Regionmuseet i Kristianstad så sakkunnigt berättade, var det inte så konstigt att flera av deltagarna vid avslutningen bekände att nu ville man hem och anlägga en allé!

/Hans-Jöran Hildingsson

Se också artikeln i Tidender nr 2


 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Skriv ut aktiviteten
 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng