Maj, 2015

21maj09:30- 16:00Norrländsk skogsindustrihistoria09:30 - 16:00

Information

Om träekonomins tidiga faser

SCA stod för värdskapet vid jubileumsårets andra exkursion, som med utgångspunkt från Sundsvallsregionen skildrade den norrländska skogsindustrins framväxt och utveckling. Exkursionen samlade ett fyrtiotal deltagare.

Träffpunkten var träpatronen Fredrik Bünsows sommarslott Villa Merlo i Timrå, där SCA numera har sitt centrala arkiv. Förre arkivchefen Kjell-Åke Hermansson belyste spännande epoker och händelser i regionens industrihistoria, medan den nuvarande, Monica Jonsson, guidade i sommarslottet, uppfört 1883-1885, och presenterade dess skapare Fredrik Bünsow. Informationschefen Björn Lyngfelt berättade om de omvälvningar som skett i SCA:s närhistoria.

Den österrikiske samhällsvetaren Joseph Schumpeter introducerade begreppet ”skapande förstörelse”. Det är, menade han, innovationer och innovatörer som driver den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i kapitalistiska samhällen genom att ersätta befintlig teknik och förstöra tidigare företagsstrukturer. Innovationer kan handla om nya produkter, produktionsmetoder, marknader, råvarutillgångar och sätt att organisera industriell produktion. Men också de s.k. transaktionskostnaderna är viktiga för den ekonomiska utvecklingen. Det kan handla om hur transporter, kommunikation och kapitalmarknader förändras och fungerar. Innovatörer/entreprenörer kan framgångsrikt kombinera nya möjligheter.*

Före den industriella expansionen vid mitten av 1800-talet fanns många mindre järnbruk och vattensågar utspridda längs vattendrag i det norrländska skogslandet. Men träexporten var länge obetydlig. Utmed norrlandskusten låg också ett stort antal skeppsvarv. I den industriella expansionens första fas vid seklets mitt öppnades möjligheterna att ta skogens slumrande rikedomar i anspråk. Bakom detta låg omfattande förändringar i omvärlden. En kombination av institutionella förändringar i liberalistisk riktning gav fallande transaktionskostnader, internationalisering skapade nya marknader. Ångsågen gjorde att sågverken kunde flyttas från inland till kust, men lika viktigt för flytten var stora investeringar i flottlederna.

Sådana faktorer lade grunden för träekonomins genombrott. Nu aktiverades nya aktörer med goda internationella förbindelser. Välkända pionjärer är James Dickson och Fredrik Bünzow. Men då de oexploaterade tillgångarna var stora och stordriftsdelarna begränsade förblev de många företagen relativt små. Pressade järnbruk började själva ställa om till träekonomin, bl.a. för att få tillgång till billig träkol från sågverksavfallet.

Från 1870-talet inträffade en ny expensionsfas i träekonomin och ett successivt genombrott för den kapitalintensiva massa- och pappersindustrin. Nu kunde träindustrin själv ta hand om sågverksavfallet och utnyttja klenvirket. Inledningsvis dominerade sulfitprocessen, fabriken i Bergvik var först i världen 1874. Runt sekelskiftet inleddes en spekulationsepok i svensk industri. Tekniska innovationer, nya marknadsmöjligheter och sänkta transaktionskostnader gav upphov till en intensiv strukturomvandling. Den gamla bruksekonomin upplöstes.

Träekonomin exploaterades genom nya kapitalintensiva kombinat med skog-sågverk-massa-papper och kraft. Aktiebolagslagen blev en mycket stark drivkraft för denna omdaning. Många företags balansräkningar hade försvagats genom investeringar och uppköp vilket gjorde konsolidering nödvändig och den norrländska skogsindustrin bankberoende eller bankägd. En ny generation företagare med anknytning till kreditmarknaden trädde till. Staten reagerade till sist mot den utstuderade spekulationen bl.a. med regleringar i aktiebolagslagen och mot utländskt ägande.

Norrlands träekonomi drabbades hårt av den försvagade internationella ekonomin efter kriget och kvarvarande företag var i allmänhet starkt skuldsatta vid utgången av 1920-talet. Finansmannen Ivar Kreuger hade en vision om att sammanföra finansiellt nedgångna skogsindustrier till ett norrländskt skogsindustriföretag i ett globalt koncept. Handelsbanken som kreditgivaren till ett flertal av dessa försvagade skogsindustrier såg behovet av sammanläggningar och slöt 1929 ett avtal med Kreuger om att bilda holdingbolaget SCA. Av överenskommelsen framgick också att man skulle satsa stort och nytt genom att bygga den största sulfatfabriken, Östrand. Kreuger blev ägaren. Banken kvarstod som kreditgivare med representanter i styrelsen. Vid Ivar Kreugers död 1932 tog banken över.

SCA är Norrlands dominerande skogsindustri och en aktör i världsklass. Men så har företagets historia från 1929 varit full av skapande förstörelse. Skogsindustrin är viktig för välståndet i vårt land. Välståndsutveckling kan inte programmeras.
Träpatronen Fredrik Bünzow (1824-1897)

Fredrik Bünsow, född i Tyskland, var en av Sveriges rikaste män i slutet av 1800-talet. Han startade Skönviks AB 1861 som blev ett av de mest framgångsrika bolagen och kom att gå upp i SCA 1929. Bünzow blev den verklige innovatören som strategiskt kombinerade industriellt kustläge inkl. hamn med investeringar i flottleder, omvandling av järnbruk till skogsindustri och förvärv av stora skogsfastigheter. Strategin krävde goda förbindelser på kapitalmarknaden. Det gällde att växa med marknaden vilket fordrade känsla för timing.

Referat: Jan Sandström

* Jan Jörnmark (2004), ”Skogen, staten och kapitalisterna – skapande förstörelse i svensk basindustri 1810-1950”.

Se också artikeln i Tidender nr 2

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Skriv ut aktiviteten
 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng