Erik Valinger

3 oktober, 2017
Vi verkar för att minska historielösheten

I det här numret av Skogshistoriska Tidender redovisar vi flera av de exkursioner som vi arrangerat i år. Exkursioner är ju en av våra basverksamheter som ger möjlighet att på plats fördjupa kunskaperna om vår svenska skogshistoria.

Att de är uppskattade syns på deltagarantalet som i år har varit högt. Vid exkursionen i Runtorp, Småland, deltog till exempel över 60 personer. Mer om den i Tidender nr 4. Att arrangera en exkursion är ingenting som lätt låter sig göras utan kräver gedigna förberedelser under lång tid. De lokala kontaktpersonerna drar ett tungt lass och vi är dem alla ett stort tack skyldiga.

Nu återstår ett arrangemang: Seminariet på KSLA om Sveriges skogliga biståndsarbete.

Gensvaret på årets exkursioner sporrar och styrelsen har redan börjat att planera inför nästa år. Jag utgår från att det också i år finns flera medlemmar som ruvar på intressanta uppslag. Min styrelsekollega Jan Sandström och jag brukar göra den första grovplaneringen och vi är tacksamma att redan nu få förslag på ämnen och platser som kan vara skogshistoriskt lockande.

Apropå lockande så ser vi i styrelsen ett stort behov av att kunna locka fler yngre medlemmar till vår förening. Medelåldern hos medlemmarna är idag relativt hög. Vi har noterat att den gradvis höjts sedan Skogshistoriska Sällskapet bildades för 27 år sedan. Det är naturligtvis oroande mot bakgrund av den tilltagande historielösheten i samhället. Det gäller inte minst i ämnet skogshistoria, vilket vi uppmärksammat tidigare i olika sammanhang. I våras tillskrev vi till exempel SLU och påpekade att det saknas en obligatorisk kurs i skogshistoria inom den högre skogliga utbildningen. Skogshistoriska kunskaper anser vi vara viktiga för de personer som inom en inte allt för avlägsen framtid kommer att vara verksamma på olika, ofta ledande, befattningar i skogsbranschen. Även om skogshistoria i sig tillhör dåtiden så är de erfarenheter den förmedlar i hög grad värdefulla för framtiden.

Förutom att ge våra medlemmar intressanta upplevelser och insikter ser vi det som vår mission att också verka för öka medvetenheten och intresset för den svenska skogshistorien. Det finns otaliga exempel på hur grunda kunskaperna i detta ämne är. Till exempel finns det fortfarande de som tror att äldre skogar i Mellansverige är jungfruliga urskogar – när de i själva verket oftast är anlagda av människor knuta till industriella verksamheter av olika slag.

När skogen nu av allt att döma kommer att få en större roll i det framtida samhället är det viktigt att den allmänna bilden av historien är så korrekt som möjligt.

Hans-Jöran Hildingsson

Ordförande

15 juni, 2017
Skogshistorien – viktig att känna till?

För ett tag sedan lyssnade jag i ett radioprogram på statsvetaren, med mera, Peter Olsson som intervjuades angående sin bok ”Det nya folkhemmet”. Han berättade om ett sammanhang där en invandrad person höll upp den nya 50-kronorssedeln och frågade vem den avporträtterade är. Svaret blev kort och gott: Evert Taube. Den som svarade trodde att frågeställaren visste vem Evert Taube var. Så var dock inte fallet.

Är det viktigt att som invandrad känna till vem Evert Taube var? I relation till allt möjligt annat som en invandrare måste känna till i sitt nya hemland, så kan det inte vara prio ett. Till saken hör att frågeställaren i det här fallet bott i Sverige ganska många år. Samtidigt kan konstateras att Evert Taube är en av Sveriges nationalskalder, mest känd för sina mer än 200 visor. Och han är alltså avporträtterad på den svenska femtiolappen.

Exemplet, mer eller mindre långsökt, kan ändå vara en intressant parallell till vår syn på Sveriges skogshistoria. Genom århundraden av brukande och nyttjande har människan framskapat ett kulturlandskap präglat av hur vi använt oss av resurserna skog, mark och vatten för vår överlevnad. Mycket av Sveriges välstånd bygger på detta. Betyder det något att ha kunskaper och insikter om allt detta inför framtiden? Så klart att det gör! Det finns åtskilliga exempel bara i detta nummer av Tidender på hur värdefullt det kan vara att ha koll på det förflutna.

Det saknas i den högre svenska skogsutbildningen en obligatorisk, bred och grundläggande kurs i skogs-historia. Detta har vi i särskild skrivelse tidigare i år påpekat för skogsfakultetens ledning på SLU. Vi finner det lite märkligt att utbildning inom ämnesområdet skogshistoria inte prioriteras högre.

Sverige är ett stort skogsland med en lång och synnerligen innehållsrik historia om sin skog. Detta har konstaterats i många olika sammanhang. En kurs i skogshistoria, likartad för alla studenter, borde utgöra en väldigt bra bas för de fortsatta skogsstudierna och för att kunna förklara olika mer eller mindre komplexa samband under långa tidsepoker.

Midsommar stundar. Sannolikt kommer du vara med om att stämma upp någon av de kända Taubevisorna. Ha det så fint!

Hans-Jöran Hildingsson

Ordförande

22 februari, 2017
Fler förtjänar att ta del av de skogshistoriska godbitarna

Författaren och vetenskapsjournalisten Maja Hagerman skrev nyligen i DN en gripande berättelse om kvarnstensbrottet i Malung och om det lokalhistoriska sällskapet Quarnstensgruvans vänner som stolt berättar om ett kulturarv som verkligen förtjänar att uppmärksammas. Så märkligt träffsäkert att en av Skogshistoriska Sällskapets exkursioner i år har just Malung som utgångspunkt. Den handlar om skogens betydelse för bland annat den kvarnstensbrytning som pågick där som mest under andra hälften av 1800-talet.
Kvarnstensbrottet är ett exempel på vilka skogshistoriska godbitar det finns runt om i vårt land. Men det gäller att hitta dem. Vårt regionala nätverk av kontaktpersoner är i sammanhanget en ovärderlig tillgång.

Vi får en hel del uppmärksamhet kring våra exkursioner. Det märks inte minst på det ökande antalet deltagare i dem. Detta ställer i sin tur högre krav på vår organisation och pedagogik kring varje aktivitet. Kraven på kvalitet smittar efterhand av sig. Jag vill med detta lite kaxigt hävda att årets aktiviteter blir superintressanta. Så du, gör slag i saken och ta med dig någon eller några på exkursion i år!
Fler förtjänar att få se och höra. Det gagnar den skogshistoriska allmänbildningen och ökar förståelsen för att det skogliga kulturarvet måste vårdas, antingen det nu gäller kvarnstensbrytning, gamla flottleder eller någon annan av de många företeelser som ryms under begreppet skoglig kulturhistoria.

Utöver exkursionerna arrangerar vi i år också en längre utlandsresa i skogshistoriens tecken, nämligen till USA. Resan blev fulltecknad ganska kvickt. Mycket glädjande! Naturligtvis stimulerar detta till nya resmål. Mycket finns att se här i Europa. Den uppmärksamme kan också notera att vi under 2016 har minskat med 9 medlemmar. Trots att 124 nya medlemmar rekryterats, så har 133 medlemmar av olika skäl tyvärr lämnat oss, många naturligt på grund av uppnådd hög ålder. Dock, vi arbetar målmedvetet för att bli fler. Fram till mitten av februari i år har vi redan fått 30 nya medlemmar.

Varmt välkommen till en spännande och innehållsrik exkursionssäsong. Vi börjar med årsstämman i Staberg, Falun med Bergvik Skog som värd. Utöver formalia guidas vi runt i Bergsmansgårdens barockträdgård och får även lära mer om hur vi under självhushållets tid valde träslag till våra föremål.

Hans-Jöran Hildingsson

Ordförande

16 december, 2016
Antar du utmaningen?

När denna krönika skrivs i mitten av december 2016 söker KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, en efterträdare till nuvarande VD:n och akademisekreteraren Carl-Anders Helander som går i pension till sommaren. För oss i Skogshistoriska Sällskapet framstår frågan som närmre än den rent formellt är.

När Sällskapet bildades för mer än 25 år sedan, var KSLA en stark tillskyndare. Det känns som om KSLA är lite av en fadder för vår verksamhet. Vår höge beskyddare rentav! Akademien är den gröna sektorns mötesplats. Den utlysta tjänsten som akademisekreterare är synnerligen betydelsefull för vår bransch. Akademien är viktig för att hålla kunskapens fana högt och motverka den faktaresistens som alltmer kommit att prägla samhällsdebatten. Inte minst behövs KSLA för att visa på de areella näringarnas  stora betydelse.

I Skogshistoriska Sällskapet gör vi vad vi kan för att med de medel vi förfogar över att göra skogshistorien tydlig. I den breda remissen inför ett nationellt skogsprogram tryckte vi bland annat på behovet av att göra skogshistoria till ett obligatoriskt ämne i all skoglig utbildning. Vi pekade också på det faktum att skogslandet Sverige fortfarande saknar ett nationellt skogsmuseum.

Sällskapet har för närvarande cirka 1 300 medlemmar. Det är glädjande att notera att vi sakta men säkert blir fler. Ställt i relation till att finns 330 000 privata skogsägare i landet så vore det väl märkligt om vi inte skulle kunna bli rejält många fler medlemmar. Och därmed också bli en starkare röst i skogsdebatten. Det behövs! I skogshistorien finns svaren på många av de frågor som idag diskuteras.

Tänk dig nu att du som medlem – ja, just du – under 2017 åtar dig att rekrytera en ny medlem till Skogshistoriska Sällskapet. Det är ingen omöjlig uppgift. Då skulle vi kunna bli fler än 2 000. Det skulle innebära ett lite annat styrkeförhållande i debatten. Inte minst också bättre ekonomiska möjligheter att ytterligare utveckla tidningen och årsskriften. Spännande, eller hur? Antar du utmaningen?

Och på tal om årsskrift så kan jag utlova mycket intressant läsning. För att nämna något så tror jag att du kommer fascineras av berättelserna om flottning och hur det gick till när avvittringen och storskiftena genomfördes i slutet av 1800-talet.

Hans-Jöran Hildingsson

Ordförande

11 oktober, 2016
Berättelsen om skogen!

Regeringen arbetar just nu i bred dialog med organisationer och myndigheter för att ta fram ett nationellt skogsprogram. Visionen för programmet är ambitiös: Skogen – det gröna guldet – ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Arbetet sker i fyra arbetsgrupper utifrån olika ämnesområden och leds av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

I december 2015 sände vi från Skogshistoriska Sällskapet en skrivelse till programledningen där vi framhöll betydelsen av att lyfta fram skogens historia i arbetets olika delar. Därefter har vi vid några tillfällen muntligen framfört detta till personer knutna till programarbetet. Helt nyligen lämnade de fyra arbetsgrupperna över underlagsrapporter med strategiska rekommendationer. Rapporterna, som kan läsas på nätet, är under hösten ute på remiss. Arbetsgrupp 1 har utifrån rubriken Tillväxt, mångbruk och värdeskapande av skogen som resurs lämnat sina rekommendationer och åtgärdsförslag.

Ett av arbetsgruppens åtgärdsförslag är benämnt Mer folk i skogen och mer skog i folket. Här talas om nödvändigheten av en skoglig allmänbildning. En mening i förslaget är särskilt intressant. Där står att ”en särskild satsning ska göras på berättelsen om skogen”. Väldigt mycket kan utläsas ur denna enda mening på nio ord. Berättelsen om skogen kan vara berättelsen om hur en skog uppstår, hur en skog utvecklas och lever, hur en skog nyttjas som råvara för byggnation, för svampplockning och rekreation. Berättelsen om skogen kan vara berättelsen  om hur människan under alla tider använt skogen för sin överlevnad. Berättelsen om skogen kan avse korta ögonblick eller långa tidsaspekter, nu eller då. Alla har vi någon relation till skogen.

Jag har ägnat några dagar åt att fixa sittkubbar till barnbarnens Ur och Skur-dagis. Kubbarna som kapats ur en stormfälld ek har lite olika skepnader. En riktigt trivsam ansträngning med motorsåg och armkraft där belöningen förhoppningsvis blir att dagisbarnen funderar lite över kubbarnas tillkomst. Och så kanske berättelsen om skogen är igång. Vem vet, i det lilla kan det bli hur spännande som helst.

När detta nummer av Tidender når dig som läsare har vi en exkursion kvar på årets program, nämligen ”Träden och skogen på Djurgården” i Stockholm. Även om vi fick ställa in Gotlandsexkursionen så har årets exkursioner haft många deltagare och stort intresse har visats. Vi har ett bra inflöde av nya medlemmar vilket stimulerar till nya satsningar.

Hans-Jöran Hildingsson

Ordförande

27 januari, 2016
Styrelsens förlängda arm

Vi har utvidgat och i någon mån förnyat kretsen av regionala kontaktpersoner i landet. Varför gör vi detta? Jo, hela idén med regionala kontaktpersoner är att, så gott det går, vara närvarande i alla delar av landet och därmed komma närmare medlemmarna. Kontaktpersonerna blir styrelsens förlängda arm ut i landskapet. Vi vet att det finns åtskilligt intressant i stort och i smått att fånga upp där ute i verkligheten. Uppgiften för kontaktpersonen är att nätverka lokalt och regionalt för att därigenom knyta kontakter och få tips och idéer som underlag för exkursioner och artiklar i Tidender och Årsskrift. Naturligtvis ingår även att locka nya medlemmar!

För Skogshistoriska Sällskapets verksamhet och utveckling är vi mycket beroende av vad kontaktnätet kan åstadkomma. Det gäller hela tiden för oss att hålla igång ett bra idéflöde. Ju fler som är engagerade, desto fler kontakter skapas. Rätt förvaltat utmynnar detta i nya spännande och intressanta möten med vår skogs- och kulturhistoria.

Alla de insatser som gjorts och som görs av de regionala kontaktpersonerna är oerhört värdefulla för sällskapets verksamhet. Eftersom insatserna i princip bygger på frivillighet och personligt engagemang är en viss succession i nätverket nödvändigt över tid. Nya krafter innebär oftast en vitalisering. Sidledes kontakter inom nätverket, som exempelvis sker med viss regelbundenhet i Värmland–Dalarna och även på andra håll, vill vi verkligen uppmuntra till.

Årets exkursions- och seminariearrangemang är presenterat. Tack vare engagerade personer på plats inbjuder vi till en tvådagars exkursionsresa till Gotland. I övrigt är arrangemangen spridda över landet för att så många som möjligt ska ha en chans att delta utan att behöva resa alltför långt. Årsstämman äger rum i Örebro med HäradSkog AB som värd.

Då och då har frågan dykt upp om man måste vara skogsutbildad för att bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet. Det är ganska naturligt att många medlemmar är det, men definitivt inget krav. Det är i mötet mellan människor med olika bakgrund som det intressanta samtalet uppstår.

Välkomna alla till ett nytt verksamhetsår!

Senaste nytt
Seminariet om det ”Skogliga biståndet” på KSLA, välbesökt och uppskattat. Intressanta anföranden och en bra debatt. Skogshistoria i närtid! Allt anfört av veteranen Björn Lundgren närmast i samarbete med Reidar Persson. Detta var sällskapets sista organiserade aktivitet för i år.

Skogshistoriska Sällskapet added 4 new photos.

Seminariet om det ”Skogliga biståndet” på KSLA, välbesökt och uppskattat. Intressanta anföranden och en bra debatt. Skogshistoria i närtid! Allt anfört av veteranen Björn Lundgren närmast i samarbete med Reidar Persson. Detta var sällskapets sista organiserade aktivitet för i år.
... Se flerSe färre

3 veckor sedan

Stig Berg, Per Olsson och 11 andra gillar detta

Torgny BergströmSkogligt bistånd är inte lätt, eller billigt, och ger inte omedelbart resultat, men kan i det långa loppet skapa resurser, se bara hur Sverige byggde upp sina skogar till att bli ett av de viktigaste förutsättningarna för framgångsrik exportindustri.

3 veckor sedan
Avatar

Kommentera på Facebook

Många spännande aktiviteter inför nästa år. Styrelsen har jobbat ner bruttolistan till ett 15-tal förslag som ska finslipas. Hela Sverige ska få del av skogshistorien!

Många spännande aktiviteter inför nästa år. Styrelsen har jobbat ner bruttolistan till ett 15-tal förslag som ska finslipas. Hela Sverige ska få del av skogshistorien! ... Se flerSe färre

2 månader sedan

Östragården i Runtorp, värd för sällskapets exkursion i augusti, fortsätter att intressera media. Nu är det Skogsland som berättar om delar av den spännande 400-åriga gårdshistorien. Tidigare har Barometern, Östran och Kalmar Läns Tidning gjort intressanta reportage. Tack igen till Jan-Olof och Marie Thorstensson!

Östragården i Runtorp, värd för sällskapets exkursion i augusti, fortsätter att intressera media. Nu är det Skogsland som berättar om delar av den spännande 400-åriga gårdshistorien. Tidigare har Barometern, Östran och Kalmar Läns Tidning gjort intressanta reportage. Tack igen till Jan-Olof och Marie Thorstensson! ... Se flerSe färre

2 månader sedan

Hans Lindberg, Lena Wennberg och 9 andra gillar detta

Susann JenebeckVilken trevlig läsning :)

2 månader sedan
Avatar

Kommentera på Facebook

Visa fler
Kommande aktiviteter

Inga evenemang

Visa alla

Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng