Artiklar i Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift

Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift har kommit ut varje år sedan 1992. Alla nummer är fullmatade med intressanta skogshistoriska artiklar. Tillsammans utgör de en rik kunskapskälla. Här kan du ladda ned artiklar. Du kan begränsa urvalet genom att söka på titel, nyckelord, författare eller årtal.

 
  • Avverkning med handsåg. Foto Skogforsk.
    Skogsteknik förr och nu
    Stig Andersson, 2004

    Stig Andersson arbetade från 1960-talet på Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, och mellan 1985-1997 som professor i skogsteknik vid SLU. Han har själv varit en del av den snabba teknikutveckling vi sett under de senaste decennierna, men i den här artikeln går han ännu längre tillbaks. I en historisk skogsteknisk betraktelse startar han med de första kända handyxorna […]

  • Charles Darwin, Wikipedia commons.
    Ekologi, naturskydd och skogsbruk under Darwins århundrade
    Karl-Göran Enander, 2005

    Under 1800-talets början strömmade nya idéer genom Europa. Upplysning, nyttokultur och merkantilism under 1700-talet ersattes successivt av romantik och liberalism. Strömningarna påverkade också naturvetenskapen, till viss del hämmande. Men under århundradet förbättrades så småningom forsknings villkor och vi kom att se många genombrott som har haft stor betydelse för våra ekologiska kunskaper idag. Karl-Göran Enander […]

  • Långskägg, foto Torbjörn Josefsson
    Förekomst av långskäggslav i förhållande till tidigare och nutida skogsstruktur
    Torbjörn Josefsson, 2005

    Långskäggslaven är en av vårt lands mer spektakulära lavar och återfinns i Sverige huvudsakligen i ett bälte från Värmland och Gävleborg upp till Västernorrlands län. Hur den förekommer på beståndsnivå är däremot svårförutsägbart. Här sammanfattar Torbjörn Josefsson en studie där han undersöker förekomsten utifrån ett områdes nuvarande men även tidigare skogsstruktur.

  • Flottning i Granån vid Ljungaverk. Foto Tore Persson.
    Flottning i minne och sinne
    Rolf Albrektsson, 2005

    Rolf Albrektsson fick sin första handfasta kontakt med flottningen under krigsvåren 1945 då Svartviks AB hade gjort en stordrivning där 28 hästar var inblandade i frakten på basvägen. Här berättar han målande om sina minnen från händelsen.

  • Socknar i Vartofta härad
    Från grannekäpp till skogvaktare – händelser under 1600-talet i Vartoftas samfällda skogar
    Ulf Jansson, 2005

    Allmänningarna i Sverige har en lång historia. I Vartofta Härad i Västergötland omnämns allmänningar redan i medeltida källor. I häraden fanns många skogsområden som var mer eller mindre allmänt ägda under 1600-talet, även om ägandet inte alltid var så glasklart och ibland gav upphov till konflikter. Här berättar Ulf Jansson om händelser i Vartoftas samfällda […]

  • Stämpel som använts vid olovlig avverkning
    Åverkan på kronoskog inom Skellefteå 1635-1984
    Per Andre, 2005

    Brottet åverkan innebar tillgrepp eller skadegörelse inom skog som någon annan ägde. Per André var tidigare förvaltare av Domänverkets revir i Skellefteå. Här har gått igenom domböcker och litteratur för att få en bild av vilken åverkan som omnämns i historien. Fram till 1700-talets mitt är skogsområdena mest en fri nyttighet, men i takt med […]

  • Riksskogstaxeringen 75 år – utvecklingen 1923-1998 i korthet
    Gustaf von Segebaden, 1999

    Riksskogstaxeringen har haft en enorm betydelse för vår kunskap om skogens utveckling. Här berättar tidigare professorn Gustaf von Segebaden om Riksskogstaxeringens första 75 år, från startåret 1923.

  • Nils Åhgren framför skogvaktarbostället Blocketorp. Foto Bengt Stenerås
    Några skogshistoriska glimtar från Brevikshults häradsallmänning
    Bengt Stenerås, 2005

    Brevikshult, Kullings härads allmänning ligger i Alingsås och Vårgårda kommuner. Bengt Stenerås gör några nedslag i häradsallmänningens historia baserat dels på litteratur, dels på en intervju med den siste heltidsanställde skogvaktaren på Brevikshult.

  • Kolmila, Wikipedia commons.
    Bidrag till kunskap om milkolningens ålder
    Ola Nilsson, 2005

    Hur gammal är en kolmila? Kolbottnar är antikvariatiskt problematiska, och det finns tecken på att kolbottnarna kan vara så gamla som medeltida. Här ger Ola Nilsson en beskrivning av de arkeologiska teknikerna för att bestämma kolningslämningar och vad vi vet om historiken kring olika typer av milor.

  • Ortnamn – en kulturskatt i skogen att vårda och bruka
    Elisabeth Gräslund Berg, 2005

    Ortnamnen är ofta korta och begränsade, men de kan ändå säga väldigt mycket om det äldre landskapet eller människors föreställningar. Älgstockakärret, Skrattkilen och Alfredbotten har alla en historia bakom sig. Här beskriver Elisabeth Gräslund Berg hur ortnamnsforskningen går till och ger många exempel på den kulturskatt som ortnamnen bär på.

  • Skogen-sågen-brädflotten. Bouppteckningar från Utanede by 1996-1827
    Cuno Bernhardsson, 1999

    Bouppteckningar är en utmärkt källa till kunskap om skogsutnyttjande under 1700- och 1800-talen genom deras innehållsrika uppräkning av föremål vid dödstillfället. Här har Cuno Bernhardsson gått igenom bouppteckningar från Utanede by, som tillsammans tecknar en bild av skogens betydelse för byn. Här finns uppgifter om redskap, antalet avverkade träd, flottning och brädproduktion. Att virket gav […]

  • Handbok för skogshushållare
    Elis Hedén, 1999

    Israel Adolf Ström bjuder i sin 321 sidor tjocka Handbok för skogshushållare på en imponerande och fascinerande exposé över kunskap om skogsbruk i början av 1800-talet. Här berättar Elis Hedén om handboken. Artikeln innehåller också en punktlista över utbildningskrav för blivande jägmästare, till exempel att med handbössa på 50 alnar träffa 12 tums löpande trissa.

  • Dohnafors
    En port till Tiveden
    Åke Pettersson, 2006

    Gården Dohnafors ligger längs vägen in mot Tivedens nationalpark för den besökare som kommer från Askersund. Gården, som tidigare hette Sigridstorp, har anor som går tillbaks till 1500-talet, och sannolikt ännu längre. Den här gården har en rik historia som avtäcks av Åke Pettersson, Skogsarbetareförbundets siste ordförande. Han berättar bland annat om när Gunnar Sträng […]

  • Råslätts skogvaktarskola – åter på Jönköpings- och Sverigekartorna
    Dag Kihlblom, 1999

    Dag Kihlblom berättar om en av de första skogsskolorna i Sverige, Råslätts skogvaktarskola i Jönköping. Skolan startade 1861 och verkade i 25 år.

  • Skogsskötselfrågor vid Sveriges första allmänna skogvaktaremöte i Stockholm år 1895
    Lars Kardell, 2006

    Sveriges Skogvaktareförbund konstituerades 1894, och året därpå arrangerades det allra första Skogvaktaremötet i Stockholm. Här berättar Lars Kardell om hur skogsskötselfrågorna behandlades vid detta möte, baserat både på mötesprotokollet och artiklar i förbundets tidskrift Skogvaktaren. Det här var en spännande tid när det fanns erfarenheter av blädning, risbränning, sådd och plantering. Såväl positiva som negativa, […]

  • Kolonisationen av Orsa Finnmark
    Kristin Karlsson, 1999

    De karga skogarna nordväst om Orsa var länge obefolkade ända tills de koloniserades av invandrande finnar under en period från 1600- till 1800-talen. Här berättar Kristin Karlsson historien om de svedjande finnarna i Orsa och vilka spår de har satt i marker och traditioner.

  • Sågverksarbetare vid Korsnässågen
    Resan mot en okänd kust (om Korsnäs)
    Owe Thoresson, 2006

    Hösten 1898 läggs det stora sågverket ner i Korsnäs och sågverksarbetarna får order om att flytta ner till kusten där det nya sågverket och samhället skulle ligga. Här berättar Owe Thoresson historien om Ludvig Hellström, en av dem som fick flytta med och skapa sitt nya liv vid Gävlebukten. Han fortsätter med andra livsöden i […]

  • Skogens etablering och utveckling i Sverige sedan istiden
    Gisela Björse, 1999

    En djupare kunskap om skogens utveckling och anpassning till störningar är en viktig pusselbit i dagens skogsbruk. Här ger Gisela Björse en exposé över de svenska trädens invandring efter istiden, och en noggrannare bild av hur människa och klimat påverkat skogarnas utseende i Sydsverige under de senaste 2000 åren.

  • Gösta Edström
    Skogens småländske hövding
    Orvar Roberntz, 2006

    Gösta Edström var den drivande kraften bakom det som idag är Södra. Här berättar Orvar Roberntz historien om den legendariske föreningsledaren och de fajter han fick ta för att försvara skogsägarna mot den privata skogsindustrin och politikers önskemål att socialisera skogen.

  • Fisket, en betydelsefull del av Bohusläns skogshistoria
    Rune Löfving, 1999

    Vad har sill och skog med varandra att göra? En hel del, visar Rune Löfving i sin artikel. Under den ”stora sillfiskeperioden” lämnade många bohuslänningar jordbruket för att jobba med fisket. Sillindustrin krävde båtar och ved för trankokning och bidrog till utarmningen av skogarna.

  • Älg nedlagd av hans majestät
    Djurens konung och svenskarnas
    Göran Söderström, 2006

    Magnus Ladulås satte inte bara ”lås för bondens lada”, han såg också till att fridlysa älgen för egen räkning. Tillgången till detta högvilt har genom tiderna var källa till mycket trätor mellan statsmakter och allmogen. Här berättar Göran Söderström om älgen och svenskarna genom historien.

  • Exkursioner 1999
    Redaktör, 1999

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1999.

  • Vägen mot ett rationellt och hållbart skogsbruk i Norrland
    Bengt Johansson, 2006

    Bengt Johansson beskriver Stig Hagners bok ”Skog i förändring” som en mycket välskriven och väl dokumenterad bok, men som ändå behöver kommenteras. Här går artikelförfattaren igenom kapitel för kapitel i Hagners bok och bidrar med nya fakta. Stig Hagner hade en mycket stor inverkan på skogsvården både i sitt företag SCA och i skogsbruket som […]

  • Skogshistoriska Sällskapets tioårsjubileum
    Hans Ekelund, Sven Sjunnesson, 2000

    Jubileumskonferensen ”Skogshistoria – en inspirationskälla för framtida beslut” hölls den 16 februari. I artikeln finns Hans Ekelunds förord samt Sven Sjunnessons sammanfattningar av alla föredrag.

  • Porten till Roglösa kyrka
    Jägaren, fiskaren, samlaren från istiden till 7000 år före nutid
    Sten Lavsund, 2006

    Våra inhemska hjortdjur har haft en viktig roll för våra människor ända sedan slutet av den senaste istiden. Här går Sten Lavsund igenom hjortdjurens historik i Sverige. Titeln till trots sträcker sig beskrivningen ända fram till 1980-talets jägare.

  • Skog och Historia: ett inventeringsprojekt om skogliga kulturminnen
    Eva Myrdal-Runebjer, 2000

    Projektet Skog & Historia startade i Värmland i regi av Skogsvårdsstyrelsen och Länsarbetsnämnden. Här berättar Eva Myrdal-Runebjer om projektet och vilka spår man har hittat.

  • Till synes orörd skog – naturvärden och kulturhistoria i en fjällnära skog
    Kristoffer Sivertsson, 2006

    Rekdalen i västra Jämtland är ett fjällnära skogsområde med dokumenterade naturvärden. I den här artikeln berättar Kristoffer Sivertsson hur människan på olika sätt har använt skogens resurser under de senaste 400 åren, och hur olika kulturspår ska tolkas.

  • En skogsarbetarkojas bekännelse
    Dan Lorén, 2000

    Vad kan en gammal koja berätta? Dan Lorén fann en lämning av en gammal skogsarbetarkoja i Gravmark norr om Lycksele. Han beslutade sig för att ta reda på mer om kojan. Med muntliga och skriftliga källor tillsammans med markkemiska analyser och en arkeologisk utgrävning avtäcker han historien.

  • Utmarkens nytta
    Cristina Prytz, 2006

    På 1570-talet låg 80 % av de svenska gårdarna i skogsbygd eller blandbygd, och det var i områden med god tillgång till utmark som bebyggelsen expanderade som mest efter medeltiden. Utmarkerna gav vilt och fisk, järn, foder och timmer, och det var på utmarken som djuren betade. Här berättar Cristina Prytz mer om utmarkerna i […]

  • Byråkratins Höga Visa
    Arne C Johansson, 2006

    Hur verksamheten i gamla Domänverket skulle bedrivas var noggrant föreskrivet i två tjocka handböcker, DFS och DRS, om vardera cirka 700 sidor. Här fanns lagar och förordningar, regler och anvisningar, som förvaltningspersonalen hade att ta hänsyn till för att inte begå tjänstefel. Arne C Johansson med många år på Domänverket, ger några axplock ur reglementsamlingen […]

  • Den kyrkliga jorden i Sverige, en historisk tillbakablick
    Gustaf Ekman, 2000

    Svenska kyrkan är indelad i 13 självständiga stift som äger eller disponerar skogs- och jordbruksfastigheter med totalt nära 400.000 hektar skog. Gustaf Ekman, tidigare stiftsjägmästare i Karlstad stift, ger en historisk återblick på hur det gick till när kyrkan blev med skog.

  • Vattenbuffel Vietnam
    Bai Bang ett kontroversiellt projekt?
    Petter Otterstedt, 2007

    Det Sida-finansierade skogsindustriprojektet Bai Bang är förmodligen Sveriges mest kända biståndsprojekt. Det har kallats både misslyckat och lyckat. Här berättar Petter Otterstedt om projektet som trots problem under resans gång blivit framgångsrikt både ur vietnamesisk och svensk synvinkel.

  • Ekeberga 1:1 Stom
    Hans Thunander, 2000

    Med utgångspunkt i två tallar med brandljud nystar Hans Thunander upp skogshistoriken på fastigheten Ekeberga på Växjö stifts marker. Han går igenom gamla hushållningsplan och får fram avdelningsbeskrivningar, skogsvårdshistorik och virkesförrådets utveckling.

  • Riksdagsdebatten 1903 om vår första nationella skogsvårdslag
    Karl-Göran Enander, 2000

    År 1903 fick Sverige sin första skogsvårdslag, och två år senare inrättades skogsvårdsstyrelser. Lagen innehöll återväxtbestämmelser. Bakgrunden till lagen och de politiska processerna beskrivs i artikeln, skriven av Karl-Göran Enander.

  • Skattemannen – eketrädets hatare
    Per Eliasson, 2000

    Eken hade redan 1558 förklarats för kungens egendom. Trädslaget blev särskilt viktigt under 1600-talets uppbyggnad av de stora slagflottorna, men för bönderna var eken ett gissel eftersom de saknade dispositionsrätt över träden. Debatten var livlig under slutet av 1700-talet  och tidiga 1800-talet innan staten till slut gav upp rätten till ekarna, 1830. Per Eliasson berättar […]

  • Stubbar berättar – om dendrokronologi och skogshistoria
    Mats Niklasson, 1999

    Att räkna årsringar och att datera är två skilda saker. Med dendrokronologi är det möjligt att fastställa åldern på det trästycke man har i sin hand. Avståndet mellan årsringarna är en spegling av sommarklimatet under olika år. Ordningen på breda och smala årsringar blir ett fingeravtryck av den tidsperiod när trädet växte. I artikeln berättar […]

  • Skogskapital och skogsekonomi i Bergslagen före 1870
    Bengt Brynte, 2000

    ”Det är genom säkra beräkningar afgjordt, att skogsförödelsen är sä stark, att sjelva skogskapitalet förminskas högst betydligt, och att således den tid närmar sig alltjemt, dä bränsle och timmer skola bli otillräckelige för behofvet, och i samma män, som virkespriset med fortskyndad fart höjes, äfven skogarne måste starkare anlitas och slutligen försvinna, såsom kapitalet för den lättsinnige slösaren, som lefver öfver sina räntor.” […]

  • Skogsarbetare med motorsåg. Skogsmuseet i Lycksele.
    En förhandling
    Rune Johansson, 1992

    Ersättningen för skogsarbete blir ibland föremål för mer besvärliga förhandlingar. Det kan finnas olika syn på hur svår och grov skogen är från arbetsgivare och arbetstagare, och det påverkar förstås ersättningen. Ännu besvärligare blir förhandlingarna när två olika fackförbund organiserar arbetarna. Här berättar Rune Johansson om en sådan besvärlig förhandling på 1960-talet, när halva arbetsstyrkan […]

  • Kockalag i Tisjölandet
    Bara en skogsarbetare
    Rune Johansson, 1992

    Rune Johansson är stolt över sin titel Skogsarbetare. Här gör han en betraktelse av skogsarbetets vedermödor, lön för mödan och naturkärlek.

  • Traktortåg på snöpackad basväg. Åsele 1952.
    En skogsförvaltare minns 1950-talet
    Bengt Brynte, 1992

    1950-talet var en brytningstid med många stora förändringar, inte minst i Norrland. Bengt Brynte var förvaltare anställd av Domänverket. Här delar han med sig av sina minnen av revirförvaltningen i ett antal huvudrubriker: årsrytmen i revirarbetet; arbetskraftsfrågorna; den tekniska utvecklingen; den nya synen på skogsvård. Då ska vi minnas att årtiondet började med att yxa, […]

  • Margareta Huitfeldt, Bohusläns mäktiga jordägare och donator
    Inge Höjer, 2000

    Margareta Huitfeldt, Bohusläns mäktigaste kvinna, härskade över Bohuslän under mer än ett halvt sekel. Hennes domäner omfattade tusentals gårdar med bland annat Sundsby och Åby Säterier. Inge Höjer berättar om denna märkliga kvinna som föddes 1608 i Norge.

  • Kort presentation av Skogshistoriska Sällskapet
    Bengt Lyberg, 1992

    Skogshistoriska Sällskapet startade 1990 och den första årsskriften (Skogshistorisk Tidskrift) kom ut 1992. Här presenterar Bengt Lyberg Skogshistoriska Sällskapet, och ger sig också in i en analys av den historielöshet som breder ut sig.

  • Skogen med de flygande skeppen
    Henning Hamilton, 2000

    Häradsallmänningarna Seminghundra och Ärlinghundra har en lång historia som idag har landat i att vara marken där Arlanda flygplats ligger. Gränsen mellan de två häradena etablerades strax efter vikingatiden. Här berättar Henning Hamilton om historien  om de båda häradsallmänningarna, som han också var förvaltare av från mitten av 1970-talet.

  • Plantering på Vråskogen år 1918.
    Den skogshistoriska utvecklingen i södra Sverige – några exempel
    Lennart Hildingsson, 1992

    Lennart Hildingsson har ett yrkesliv bakom sig med rötterna i sydsvenska fäladsmarker och ljunghedar. Han hävdar att den svenska skogsvårdens vagga stått med ena meden i Bergslagen och med den andra i västra Sverige. Här ger han några olika exempel på skogshistorisk utveckling med utgångspunkt från Frillesås och Vråskogen i Halland och Svältorna i Västergötland. […]

  • Högfura eller kärrgran i timrade hus
    Per Vestling, 2000

    De äldsta bevarade träbyggnaderna i Norden är från 1100-talet. För att få virket att hålla så länge var det viktigt att välja bra virke som klarade av röta och sol. I artikeln går Per Vestling igenom vilka olika material som användes för att bygga timmerhus, och vilka kriterier som var viktiga för att husen skulle […]

  • Skogsvårdsepoker i norr
    Ingemar Eriksson, 1992

    Dimensionshuggning, gröna lögner, urskog och växtkraftig ungskog ryms, bland mycket annat, i Ingemar Erikssons betraktelse av olika skogsvårdsepoker i Norrbotten. Artikeln startar med ett nedslag i en dagbok från en skogsdrivning år 1900, och fortsätter med skogsbrukets utveckling, politikers och akademikers roll och naturvårdens intåg.

  • Exkursioner 2000
    Redaktör, 2000

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner år 2000.

  • Är naturvården betjänt av skogshistorisk kunskap?
    Lars Kardell, 1992

    Svaret på rubrikens fråga blir ett JA i Lars Kardells genomgång av den då aktuella naturvårdsdebatten och vilken betydelse tidigare skogsanvändning har haft. Han slår hål på många myter om den gamla orörda skogen, och pekar på att skogsbruket och naturvården kan ha gemensamma mål.

  • Erik Höjer, teckning av Erik Hermansson i Domänposten 1958.
    Erik Höjer, Generaldirektör i Domänverket, del 1
    Bengt Brynte, 1993

    Erik Höjer var en legendarisk generaldirektör i Domänverket 1950-1964. Det är samtidigt en period när det svenska skogsbruket står under en stor omdaning, där Domänverket hade en nyckelroll. Här tecknar Bengt Brynte en porträtt och historik i en längre artikel om Erik Höjer. Artikeln är delad i tre delar där detta är den första.

  • Svenska jägmästare, porträttgalleri med biografier 1928
    Johannes Norrby, 2001

    De jägmästare som var aktiva under 1920-talet var med och lade grunden till det som skulle bli en fördubbling av den svenska skogens virkesförråd. I en matrikel från 1928 porträtteras över 500 personer med information om varifrån de kommer och var de verkat. Matrikeln är också rikt utsmyckad med konstverk och fotografier. Här finns konstnärer […]

  • Gärdsgårdar Fie gård i Lau socken. Landsarkivet Visby.
    Skogshistoriska notiser ur Gotlands dombok år 1836
    Lars Kardell, 1992

    En rik källa för skogshistorisk forskning finns i de kilometerlånga arkiven av domböcker. Här kan den intresserade få möjlighet att avtäcka de mer jordnära händelser som inträffade på landsbygden. Lars Kardell har gjort ett nedslag i en dombok från Gotland 1836, en tid som representerar den påbörjade dynamiska utvecklingen inom de agrara näringarna. Artikeln börjar […]

  • Erik Höjer, teckning av Erik Hermansson i Domänposten 1958.
    Erik Höjer, Generaldirektör i Domänverket, del 2
    Bengt Brynte, 1993

    Erik Höjer var en legendarisk generaldirektör i Domänverket 1950-1964. Det är samtidigt en period när det svenska skogsbruket står under en stor omdaning, där Domänverket hade en nyckelroll. Här tecknar Bengt Brynte en porträtt och historik i en längre artikel om Erik Höjer. Artikeln är delad i tre delar där detta är den andra.

  • Erik Höjer, teckning av Erik Hermansson i Domänposten 1958.
    Erik Höjer, Generaldirektör i Domänverket, del 3
    Bengt Brynte, 1993

    Erik Höjer var en legendarisk generaldirektör i Domänverket 1950-1964. Det är samtidigt en period när det svenska skogsbruket står under en stor omdaning, där Domänverket hade en nyckelroll. Här tecknar Bengt Brynte en porträtt och historik i en längre artikel om Erik Höjer. Artikeln är delad i tre delar där detta är den tredje och […]

  • Jägmästaren i Skellefteå revir 1877-1906
    Per André, 2001

    Vad jobbade en jägmästare med i slutet av 1800-talet och över sekelskiftet? Per André berättar om revirförvaltaren Herman Lagerquist som skötte Skellefteå revirs skogar under tre sekel från 1877. Det är en spännande genomgång av en tid när skogen var åtråvärd för den växande skogsindustrin, och skogen samtidigt användes för tjära, träkol, jakt och skogstorp. […]

  • Granklon på Högåsen, Jämtland. Foto Mats Hannerz.
    Nya blad i svensk skogshistoria
    Leif Kullman, 1997

    Leif Kullman presenterar nya rön som kullkastar den tidigare synen på granen som sentida invandrare. Här visar han vad man kan hitta när man analyserar träfossil och gamla grankloner i fjällvärlden. Träden har en betydligt äldre historia i Sverige än vad vi tidigare har trott.

  • Svinhammars skilje. Bildarkivet Ljusdalsbygdens museum.
    Ljusnan-Dellen en bortglömd flottled
    Erik Vanberg, 1992

    Historien om ” Engelska bolaget”, som köpte stora avverkningsrätter i Härjedalen, byggde en flottled mellan Ljusnan och Delsbo och flottade virket i motlut är ganska litet känd. Här berättar Erik Vanberg om den ganska fantastiska historian som förtjänar att dras fram ur glömskan.

  • Skogens betydelse för lanthushållningen i den skånska skogsbygden
    Anders Ekstrand, 2001

    När Danmark förlorade Skåne 1658 förlorade man också sin enda egentliga skogsbygd, som norra Skåne utgjorde. Skogen hade stor betydelse för lanthushållningen. I Göinge finns ett talesätt att det finns ingenting man inte kan göra i trä. Anders Ekstrand berättar om hur skogen har använts för bete, ängsbruk, husbyggnader och mängder med olika produkter som […]

  • Rekonstruerad gropugn för järnframställning.
    Skog, järn, energi. En historia om välfärd och makt.
    Ulf Sundberg, 1997

    Ulf Sundberg gör här en jämförelse av järnframställning vid tiden före Kristi födelse och 1600-talet. I äldre tider lagades järnet i gropugnar, som de som hittats på Röda jorden sydväst om Riddarhyttan. Ulf Sundberg gör bland annat så kallade emergianalyser av vilka resurser som åtgår vid järnframställningen.

  • Hygge på Kroksjö hemman i Lycksele socken 1920-talet. Foto K E Kallin.
    Skogspolitik i Lycksele lappmark – förr och nu
    Bo Axelsson, 1992

    Skogsvårdsstyrelsen gjorde sin entré i Lycksele 1934, men historien om hur skogspolitiken verkat i lappmarken är äldre än så. Här berättar Bo Axelson om statsmakternas påverkan och skogens utveckling från lappmarkslagen 1873 fram till 1990-talets tillstånd.

  • Björkaskogen, en omistlig herlighed
    Kerstin Sundberg, 2001

    Skogsbrukets framväxt på de skånska godsen är ämnet för en uppsats av Kerstin Sundberg. Titelns ”Björkaskogen” var en fridlyst del av Ljungby gård där en bonde från Kiaby år 1724 blev fälld för olovlig huggning. Rättsliga källor kan berätta mycket om skogsutnyttjandet genom tiderna. I artikeln visar Kerstin Sundberg hur skogens roll förändrades  från den […]

  • Planteringsgropar på Gotland.
    Gotländsk skogshistoria
    Ingemar Linné, 1997

    Ingemar Linné var länsjägmästare på Gotland 1971-1981. Här tecknar han en historik för skogarna på Gotland fram till idag.

  • Exkursioner 1991
    Redaktör, 1992

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1991.

  • Säfsjöströms bruk – järn- och skogsbruk under 350 år
    Gösta Skogvall, 2001

    Gösta Skogvall berättar om ett säteri i nordöstra delen av Kronobergs län där skogen alltid spelat en viktig roll. Järnet hade sin tid från 1830-talet till slutat av århundradet. Då var träkol en viktig produkt. En järnväg mot Kalmar på 1870-talet gav ett uppsving för sågade trävaror och snickerier, och då fanns fortfarande mycket gammal […]

  • Karta över naturreservatet Degerfors.
    Degerforsheden under 200 år
    Per André, 1997

    Degerforsheden är en kronopark i nordöstra hörnet av Skellefteå kommun. Per André, tidigare förvaltare i Domänverket, tecknar historiken för kronoparken.

  • Magnus Erikssons landslag, Wikipedia commons.
    Statlig skogsförvaltning intill 1883
    Gunilla Nordström, 1993

    I Magnus Erikssons landslag från 1347 stadgas om jakt på det allmännas ägor, och i Gustav Vasas skogsregale att ”de ägor som var obebyggda hörde Gud, Konungen och Sveriges krona till”. Kronan, och på sikt staten, har haft sin hand över skogen under lång tid. Här beskriver Gunilla Nordström hur förvaltningen har sett ut fram […]

  • Jakten i inlandet
    Sten Rådman, 1997

    Jakt har ett skimmer över sig men det var långtifrån alltid som bosatta i inlandet kunde ha någon större jaktlycka. Här beskriver Sten Rådman hur jakten kunde gå till i Norrlands inland genom studier av gamla handlingar.

  • Några notiser om bark som föda
    Gunhild Rydström, 2001

    Under missväxtår kunde tallbark vara räddningen. Barkmjöl användes så sent som i slutet av 1800-talet, och ibland också på 1900-talet. Här berättar Gunhild Rydström om barkmjölets användning i norra Sverige och Österbotten, och om de spår av barktäkt som fortfarande kan hittas.

  • Västkusten i ett skogshistoriskt perspektiv
    Lars Kardell, 1993

    De mest spännande dragen i den skogshistoriska utvecklingen på Västkusten beror ytterst på närheten till Danmark och Norge. Det hävdar Lars Kardell, som i denna artikel bidrar med fakta om skogen och skogsbrukets utveckling längs Sveriges västra kust. Förutom den inhemska användningen av ved, som står för 95 % av det historiska skogsutnyttjandet, är detta […]

  • Kubbhus – kan det vara skogshistoria?
    Eric Falk, 2001

    I Gräsmark i Värmland finns fortfarande så kallade kubbhus bevarade. Väggarna byggdes upp av kluvna eller runda vedkubbar som murades ihop av lera, sågspån och vatten. För att stadga väggarna lades entums bräder in med 40-50 centimeters mellanrum. En annan variant var knubbhus, där vedkubbarna hade ersatts av plankstumpar. Kubbhusen och knubbhusen förekom, förutom i […]

  • Planteringslag på Halle-Hunneberg 1920-talet.
    Skogsbruket under 160 år på Kronoparken Halle-Hunneberg
    Göran Söderström, 1993

    Västgötabergen har sedan medeltiden betraktats som kronans allmänningar. Under den liberala epoken på 1820-talet såldes dock en stor del av kronans marker, men Halleberg och Hunneberg behölls. Göran Söderström var, som överjägmästare på Domänverket, ansvarig för skogarna på Halle-Hunneberg. Här ger han sin historik sedan den första hushållningsplanen som godkändes 1830.

  • Stockbanan i Svartnäs
    Stockbanan i Svartnässkogen – ett tekniskt snedsprång
    Lars Magnusson, 1993

    Svartnäs ligger drygt fyra mil nordost om Falun i skogar som en gång tillhörde Svärdsjös utmarker. Här varade bruksepoken från 1735-1876 men därefter lämnades skogen åt sitt öde under årtionden. År 1918 hade virkesförrådet ökat till i genomsnitt 179 kubikmeter per hektar på den drygt 12000 hektar stora skogen. Problemet var bara att komma åt […]

  • Martin i Harvered – en skogsarbetares brev från Kanada berättar
    Eva St Jean, 2001

    I mars månad 1928 lämnade den 25-årige Martin Johansson hemgården i Torsbo utanför Ulricehamn för att pröva sin lycka som arbetare i västra Kanada. Det blev en hel del skogsarbete. Martin var en flitig brevskrivare som lämnade efter sig över 100 färgstarka brev med detaljerade berättelser om livet i Alberta och British Columbia. Eva St […]

  • Norrlands Skogsvårdsförbunds tidskrift, omslagsbild.
    Om Norrlands Skogsvårdsförbund, ”Då man har gagn af skogen, bör man ock verka för dess vård”.
    Erland von Hofsten, 1997

    År 1883 tog disponenten Pehr Lagerhjelm initiativ till att bilda ett skogsvårdsförbund i Norrland, först kallat ”Skogskultur i Norrland”. År 1912 blev namnet Norrlands Skogsvårdsförbund. Föreningen verkade fram till 1965 när det fusionerades med Svenska Skogsvårdsföreningen och Sveriges Skogsvårdsförbund (nuvarande Föreningen Skogen) blev till. Här tecknar Erland von Hofsten historien.

  • Fem generationer Krutzsch och deras påverkan på svenskt skogsbruk
    Hans Ekelund, 2001

    Peter Krutzsch är femte generationen i den i Tyskland välkända skogsvetarsläkten Krutzsch. På olika sätt har deras verksamhet påverkat även svenskt skogsbruk. Peter Krutzsch hade ansvaret för fröförsörjning och proveniensfrågor på Skogsstyrelsen. Här intervjuas han av Hans Ekelund, tidigare generaldirektör i Skogsstyrelsen.

  • Tjärubränneri i Skellefteå socken före 1830
    Per Andre, 1993

    På ett foto från 1905 ligger 5000 tjärtunnor upplagda i Tyske i väntan på skeppning. Tjära var en av Sveriges viktigaste exportvaror under lång tid. På 1600-talet kom tjäran på tredje plats efter järn och koppar, och ända in på 1900-talet exporterades stora mängder tjära. Här beskriver Per André tjärhanteringen inom Skellefteå socken under 1700-talet […]

  • Karta över Mecklenburg-Vorpommern
    De svenska lantmäterikartorna från 1692-1698, Mecklenburg-Vorpommern
    Günter Schmidt, 1997

    För 300 år sedan genomförde det svenska lantmäteriverket en kartläggning av det svenska kungarikets dåtida nordtyska besittningar. Nästan hela material som gäller Pommern är bevarat och oskadat. Det är också ett viktigt underlag för den skogshistoriska forskningen i Mecklenburg-Vorpommern.

  • En historik över en historik
    Lars Magnusson, 2001

    Författaren Ludvig Nordström skrev bland annat boken Stor-Norrland, som innehåller insiktsfulla berättelser om skogen och skogsbruket. Bland annat om stavagranar. Lars Magnusson har läst och återberättar intressanta delar.

  • Skylt julgranshuggning är stöld
    Länsjägmästare Ragnar Lübeck och hans klippböcker för åren 1907-1928
    Lars Kardell, 1993

    En annorlunda källa till historiska fakta har Lars Kardell använt när han gått igenom klippböcker efterlämnade från den tidigare länsjägmästaren Ragnar Lübeck. Klippen är en blandning av artiklar och notiser som spänner över ämnen från diskussioner om skogslagstiftningen till en berättelse om en berusad jägmästare som slog sönder två fönsterrutor under en resa mellan Stockholm […]

  • Bärplockare och mesar.
    Bärplockarhistoria. Mycket väsen för liten ”sak”
    Rudolf Wallenius, 1997

    I början av 1900-talet kom nymodigheten bärplockare. En ”maskin” som skapade mycket rabalder. Många var rädda att bärriset skulle bli förstört jämfört med handplockning. Här berättar Rudolf Wallenius hur Kungliga Lantbruksakademin lade ut provytor för att undersöka eventuella skador, men inga sådana kunde märkas.

  • Exkursioner 2001
    Redaktör, 2001

    Korta referat av Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 2001.

  • Skulpturen Granfröet i Sollefteå.
    ”Granfröet” – ett skogsminnesmärke i Sollefteå
    Börje Hedman, 1997

    År 1983 avtäcktes skulpturen ”Granfröet” i Sollefteå. Skulpturen är skapad av Aston Forsberg och invigningen gjordes i samband med att Sveriges Skogsvårdsförbund firade 100-årsjubileum (egentligen var det föregångaren till Norrlands Skogsvårdsförbund som startade 1883). Börje Hedman berättar om skulpturen.

  • Rissjökanalen – en intressant flottled i Åseletrakten
    John Nilsson, 1993

    Rissjökanalen var en flottled som användes för att föra över virke från Gideälvens flodsystem till Ångermanälven. Problemet man var tvungen att lösa var att få vattnet att flyta åt fel håll, utan tillgång på fossil energi. En rejäl dammkonstruktion fick anläggas för att få sjön att ”tippa över” och rinna åt motsatt håll som den […]

  • Exkursioner 1997
    Redaktion, 1997

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1997: Grimsö; Svedjefinnars spår i Gräsmark, Lekvattnet och Mattila;  Ammerån; Remningstorp; Flinsberget.

  • Skogen i den enskilda arkiven
    Fia Ewald, 1993

    Skogshistoriska källor finns i alla typer av arkiv, både i myndigheters och i de som brukar kallas enskilda. Bland de enskilda kan finnas företags- förenings, gårds- och personarkiv. Här beskriver Fia Ewald hur de enskilda arkiven kan användas, med fokus på företagsarkiven.

  • Skogshistoriska Sällskapets tillkomst
    Carin Ehrenberg, 1998

    Vid Sällskapets årsstämma den 12 mars 1998 höll Carin Ehrenberg ett föredrag på titeln ”Så började det…”. Här återges hela historiken kring bildandet av sällskapet. Embryot var det skogshistoriska utskott som bildades 1983 inom Kungliga Skogs- och Lantbruksakademi. Skogshistoriska Sällskapets konstituerande årsmöte hölls på Jernkontoret i Stockholm den 16 februari 1990.

  • Mangårdsbyggnaden på Skogshall omkring 1914.
    Skogshall – Sveriges äldsta skogsskola
    Lars Kardell och Sixten Rehn, 1993

    År 1855 beslutade Nyköpings läns Hushållningssällskapet om att inrätta en skogsskola på egendomen Skogshall, som ligger efter allmänna vägen Malmköping-Eskilstuna. Den första kullen lärlingar välkomnades i oktober 1856, och därmed inleds officiellt den nuvarande skogsteknikerutbildningen i vårt land. Lars Kardell och Sixten Rehn berättar mer om denna historiskt viktiga skola som verkade ända fram till […]

  • Timmermagasin i Klarälven, cirka 1925. Från Historiska Skogsbilder, SLU, Skogsbiblioteket.
    Hotbilder inom svenskt skogsbruk under 300 år
    Johan Lindeberg, 1998

    Skogen är en resurs som då och då varit utsatt för hot. Många gånger har dock hoten varit överdrivna, och de åtgärder man har vidtagit har ibland fått fel effekt. Örtugspristagaren Johan Lindeberg ger flera exempel. Eken skulle skyddas, men skyddet bidrog snarare till att eken minskade eftersom allmogen inte var intresserad av att vårda […]

  • Exkursioner 1992
    Redaktör, 1993

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1992.

  • Skogsarbetsvandrarna från Värmland
    Egil Akre, 1998

    Under slutet av 1800-talet var det sannolikt flera tusen värmlänningar som sökte skogsarbete utanför hembygden. Man finner värmlänningar i skogen i Jämtland, Hälsingland, Bergslagen, Norge och ned mot Småland. Varför gav de sig av? Här ger Egil Akre de historiska förklaringarna.

  • Torpare på Fulltofta
    Fulltofta – från 1700-talets enefälader och surskogar till dagens rekreativa storskog
    Lennart Hildingsson, 1994

    Egendomen Fulltofta vid Ringsjön i norra Skåne ägdes under några år av Skogssällskapet, och såldes sedan till Malmöhus läns landsting. Skogen har idag utvecklats till ett mycket populärt friluftsområde, men det har inte nått sina kvaliteter utan ansträngning. Här beskriver Lennart Hildingsson historiken och skogstillståndets utveckling på Fulltofta.

  • Arvidsjaur, vägskylt. Wikipedia commons.
    Arvidsjaurs allmänningsskog. Axplock ur dess snart 125-åriga historia
    Sten Rådman, 1998

    Under avvittringen skulle kronans skogar övergå till hemmansägarna. I Arvidsjaur beslutades att 25 % av skogen skulle hamna i en allmänningsskog. Hur kommer det sig, vad tyckte folk och vad var motivet? Här tecknar Sten Rådman historien om Arvidsjaurs allmänningsskog.

  • En kocka berättar
    Arne Bjernulf, 1994

    Skogsarbetet krävde energi, och energin kom från mat. Kockorna var de som skulle se till att hästkörare och huggare hade tillräckligt med kalorier. Här berättar Arne Bjernulf om Lisbet Björlind, som vintern 1952 var kocka åt skogsarbetare vid Hemra Tvärsen i östra delen av Rättvik. Den 17 timmar långa arbetsdagen var inrutad av morgonmål, frukost, […]

  • Noahs ark på Ararat. Måleri av Simon de Myle frå 1517. Wikipedia commons.
    Tankar kring skogshistoria och naturvård
    Lasse Edlund, 1998

    Lasse Edlund, tidigare bland annat naturvårdschef på SCA, tecknar en historik om skogens utnyttjande, hållbarhet och naturvård. Han konstaterar att skogens framtida skötsel och vård är grundläggande för vår existens här i Norden.

  • Tvåmans motorsåg på 30 kilo.
    Motorsågen kom – och försvann
    Rudolf Wallenius, 1994

    Rudolf Wallenius fick se en motorsåg för första gången i oktober 1948 på en skogsexkursion på Kopparfors ABs marker. Det var en brytningstid när motorsågar började ersätta handsågar och yxor. Motorsågen utvecklades allt mer efter hand. Säkerheten låg i början inte första rummet, och först 1967 delade reviret ut hjälmar och hörselskydd till alla huggare. […]

  • Hamlad pil. Foto Pixabay.
    Att plöja utan plog och gödsla utan gödsel
    Olle Berglund, 1998

    Olle Berglund sammanställer gamla och nya rön om utnyttjandet av lövskog i form av lövtäkt och hamling. Tillsammans med betesdriften var dessa brukningsformer grunden för odlingen i Norden.

  • Skiss av Åby-Owen
    Åby-Owen – en ångsåg som planerades redan 1813
    Per Andre, 1994

    Historieböckerna brukar berätta att den första ångsågen startade 1849 i Tunadal utanför Sundsvall. Men det stämmer inte, redan 1829 startades vid Tegelviken i Stockholm en ångdriven såg. Ännu tidigare, redan 1813, hade Samuel Owen fått en offertförfrågan på en ångmaskin som skulle användas vid Åby älv i Skellefteåtrakten. För att få bygga denna ångsåg krävdes […]

  • Sillre skogsskola 1896-97.
    De drog till skogs
    Gösta Jönsson och Valter Långström, 1998

    Den skogliga utbildningen i Sillre i Medelpad startade 1861, och år 1897 flyttades utbildningen till den nybyggda skogsskolan i Bispgården. Skogsmännens kamratförbund har ställt samman en bok som beskriver den skogliga utbildningen i Medelpad från 1861-1997. Här återger författarna ett utdrag om utvecklingen, profiler på skolan och händelser under årens lopp.

  • Vägar till den äldre svenska skogslitteraturen
    Stefan Jonheimer, 1994

    Den rika svenska skogslitteraturen har många gånger sammanställts i förteckningar och bibliografier. Dessa är dock spridda i tid, sammanhang, omfattning och kvalitet, vilket gör det svårt att få en överblick. Här presenterar Stefan Jonheimer en lösning på detta genom att han har gjort en ”bibliografi om bibliografier”. Artikeln är en gedigen beskrivning av den facklitteratur […]

  • Pitprops – ett förfärligt farligt sortiment
    Rolf Albertsson, 1998

    På 1860-talet slog ett nytt virkessortiment igenom som en bomb i södra Sverige. Det var pitprops, gruvstöttor, som gick till att stadga upp gruvgångarna i framför allt brittiska kolgruvor. Här berättar Rolf Albertsson mer om användningen och hur engelsk kolbrytning går till. Pitpropsen måste vara friska, raka och välkvistade. I Storbritannien behövdes 4 miljoner kubikmeter […]

  • Exkursioner 1993
    Redaktör, 1994

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1993.

  • Avskogning på Madagaskar. Foto cunningchrisw, Wikipedia commons.
    Skogsförstörelsen – från Adam till Clinton
    Reidar Persson, 1998

    Avskogning och skogsförstörelse är inget nytt. Reidar Persson bidrar med en historisk genomgång av den avskogning som pågått sedan jordbrukskulturen började breda ut sig. Han startar i de första högkulturerna vid Eufrat och Tigris, fortsätter med antiken och går sedan vidare i både världen och tiden fram till dagens situation.

  • Gösta Liljeqvist 1951 i plantering efter bränning.
    Skogsbruket i Kramfors Bolag
    Svante Fahlgren, 1995

    Svante Fahlgren är en av den svenska skogsvårdshistoriens profiler. Här delar han med sig av minnen och erfarenheter från sina år i Kramfors bolag, dit han kom 1939. Då till ett Ådalen där nötkreatur och getter effektivt höll nere föryngringen i skogarna. I Kramfors hade man tidigt börjat med trakthyggen och skogsodling, och här praktiserade […]

  • Häradsallmänningar, ett arv från hedenhös
    K G Rosendal, 1998

    I Sverige finns 56 häraden med allmänningar, vilkas verksamhet regleras i Lag 18 april 1952 om häradsallmänningar. Det är svårt att veta hur de har tillkommit eftersom det ofta saknas skriftlig dokumentation. K G Rosendal blandar historiskt källmaterial och logik när han slår fast att häradsallmänningarna har mycket gamla anor.

  • Skogsbruksområdet – en frivillig samverkan mellan skogsägare
    Kjell-Eric Ericsson, 1995

    Den första skogsägareföreningen i Sverige blev Södra Unnaryds skogsandelsförening som startade 1913. Det var dock först efter första världskriget som skogsägareföreningarna började bildas i större skala. Bland uppgifterna stod service med skogsvård, rådgivning, förvaltning och virkesförsäljning. Hur uppgifterna skulle organiseras varierade dock mellan skogsägareföreningarna. Riksförbundet föreslog till slut, 1954, organisationsformen skogsbruksområden. Sedan dess har skogsbruksområden, eller […]

  • Skogs ordförande minns
    Leif Nordström, 2002

    Leif Nordström är journalist och var chefredaktör för Sia, Skogsindustriarbetaren, åren 1984-2003. Här har han samlat tidigare ordföranden i Skogsfacket till ett samtal. Det är Sixten Bäckström, Arne Johansson och Åke Pettersson. Det blir ett samtal om en spännande och snabbt föränderlig epok i svensk skogshistoria.

  • Svante Fahlgren och Bengt Johansson. Foto Bror Almén.
    Exkursioner 1998
    Redaktör, 1998

    Referat från exkursioner med Skogshistoriska Sällskapet till Hallands Väderö; Vallonbrukens Uppland; Visingsö; Virå bruk; Hoting och Dorotea;

  • Några ord om skohö
    Erik Brinck, 1995

    Ismannen Ötzi som upptäcktes i de österrikiska alperna 1991 hade sina skog stoppade med värmande hö. Skohöet, eller halmen, daterades med kol 14-metoden till cirka 5300 år. Här berättar Erik Brinck mer om skohö, som fortsatte att användas länge efter Ötzis tid. Så sent som på 1940-talet användes skohö av samer och skogsfolk i Lappmarken. […]

  • Ett personhistoriskt verk som ger mersmak
    Ernst Bager, 2002

    I en artikel från 2001 har Johannes Norrby refererat en jägmästarmatrikel från 1928. Här tar Ernst Bager över stafettpinnen och granskar tidigare matriklar, redigerade av Hugo Samzelius. Matriklarna, där den sista kom ut 1915, ger en omfattande historik av människor i skogsbranschen i Sverige med historiska tillbakablickar till 1500-talet.

  • Sågverks- och Trävaruexportföreningens paviljong på konst- och industriutställningen 1897.
    Från svenska barrskogar
    Robert Fresk, 2004

    Sågverks- och Trävaruexportföreningen deltog med en pampig paviljong i den stora skandinaviska konst- och industriutställningen på Djurgården i Stockholm 1897. Temat för paviljongen var Från svenska barrskogar. Här beskriver Robert Fresk vad besökarna kunde se på utställningen.

  • Stormfällningen 1954
    Stormfällningen 1954 – ett 40-årsminne
    Arne Krogh, 1995

    Den 3 januari 1954 drabbades skogsägarna i Västmanlands län och angränsande områden av den orkan som fällde ofantliga mängder skog. Arne Krogh var vid den tiden ledare för Västmanlands läns skogsägareförening, och här berättar han vad stormen betydde för alla som berördes av dess verkningar.

  • Memoarer
    Arvid Carlsson, 2002

    Arvid Carlsson är en av Skogshistoriska Sällskapets mest aktiva exkursionsprofiler. Här berättar han om ett långt yrkesliv som började med sommarjobb på Domänverket 1937 och fortsatte med arbetsledning på A-K (den tidens AMS), stubbrytning, inköpare till sågverksbolag, egen skog, resa till Vancouver och tillverkare av skogstraktor (Röde Olle).

  • Plantering med SFI-hacka, Afrika.
    Fibrer från Afrika
    Arne Hedin, 2007

    Den befarade virkesbristen på 1970-talet gjorde att svenska skogsföretag sneglade på att odla virke på varmare breddgrader, med mer snabbväxande träd. Här berättar Arne Hedin om hur företagen Kopparfors, Korsnäs och Stora Kopparberg ger sig in på att etablera plantageskogsbruk med snabbväxande tropiska tallar för att försörja de svenska industrierna.

  • Kung Gustav VI Adolf på Lessebo handpappersbruk
    Erfarenheter som skogsförvaltare vid AB Klippans Finpapersbruk 1951-1980
    Arne Witte, 1995

    AB Klippans Finpappersbruk var ett av Sveriges äldsta skogsbolag. Den historiska grunden var en pappersmölla vid Rönne å i Klippan, byggd år 1573. Bolaget gick efter freden i Roskilde 1658 upp i svenska kronans ägo, och ombildades så småningom till aktiebolag. Bolaget expanderade och förvärvade också Lessebo skogar, där det också fanns ett finpappersbruk. Arne […]

  • Foto Anders Helin
    Statens statarekår eller fria jordbrukare? Sveriges kronotorpare- och kolonistförbunds fackliga organisering 1930-45
    Gustaf Löfgren, 2007

    De egendomslösa på den svenska landsbygden blev allt fler under andra halvan av 1900-talet. En åtgärd från statens sida var att kolonisera kronoparkerna. Här kunde arbetare arrendera ett mindre jordbruk och samtidigt jobba som skogsarbetare. Det här blev kronotorparna. Gustaf Löfgren berättar här om om hur de organiserade sig för att få bättre villkor. Sveriges […]

  • Carl Adelsköld 1961
    Skogsbruk i förändring, glimtar från en skogsförvaltning åren 1947-1962
    Carl Adelsköld, 1995

    Holmens Bruks och Fabriks AB hade sitt ursprung på en holme i Motala ström inom Nörrköping. Från början handlade det om en vapensmedja, ett mässingsbruk och en handpappersindustri, men verksamheten kom att utvecklas och förändras med tiden. Bolaget växte med nytt bruk i Hallstavik, Björndammen, Wermbol och Backa Hosjö. Carl Adelsköld var förvaltare på bolagets […]

  • Kafferast på Orsa finnmark
    I timmerskogarna på 90-talet
    Fräs Erik Andersson, 2002

    Ingemar Gustavsson, skogvaktare på Orsa besparingsskog, har förmedlat en artikel av Fräs Erik Andersson. Han var född 1868 och har upplevt mycket i skogarna under sitt långa liv. Fräs Erik Andersson har skrivit mycket om gamla tider och också anlitats som berättare i radio under sina sista levnadsår.

  • Silverskogen – sydväst om månen
    Berit Grundström, 2007

    Den storslagna naturen i nordvästra Dalarna gjorde intryck på Berit Grundström. Hon har försökt förstå mer om det område som ibland kallas Ödebygden, och som geografiskt sträcker sig öster om riksväg 70 från Särna till norska gränsen upp till Härjedalsgränsen. I uppsatsen beskriver hon markanvändning, samernas och nybyggarnas påverkan och den senare sågindustrins anspråk på […]

  • Foto Sidney Jämthagen
    Exkursioner 1994
    Redaktör, 1995

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1994.

  • Från länsskogvaktare till skogsvårdskonsulent
    Evert Sunesson, 2002

    Evert Sunesson lämnade skogsskolan i Bjärka-Säby som färdig skogvaktare 1962. Därefter har han varit skogsvårdsorganisationen trogen fram till pensioneringen 2002. Här berättar han om den för svenskt skogsbruk så omvälvande 40-åriga perioden.

  • Angelica archangelica. Foto Krzysztof Ziarnek, Wikipedia commons.
    Samiskt växtutnyttjande från 1600-talet fram till ca 1950
    Elin Qvarnström, 2007

    ”Gompa” är en av de mest omskrivna rätterna som samerna framställde av växten kvanne. Det är en sorts färskost gjord på hackade kvannestjälkar som kokats med renmjölk. Men det fanns många fler växter och växtdelar som samer utnyttjade i sin kosthållning och läkekonst. Elin Qvarnström har gjort en sammanställning i ett examensarbete som sammanfattas i […]

  • Snitt ur S G Hermelins karta tryckt 1797
    Skellefteskogen omkring 1761
    Per André, 1996

    Hur användes skogen och hur såg skogstillståndet ut på 1760-talet? Per André har försökt ta reda på det specifikt för Skellefteskogarna. Han använder olika källor och försöker fånga tillståndet år 1761, ett år när ett tingsprotokoll lyfter fram risken för att tallskogen står och ”föråldras och ruttna”. Källorna sträcker sig dock över en längre period, […]

  • Skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län 1905-1996
    Dag Kihlblom, 2002

    År 1997, efter nästan 100 år, upphörde de 22 skogsvårdsstyrelser som hade funnits i alla län sedan 1905. Dag Kihlblom, tidigare länsjägmästare i Jönköping, berättar här historien om skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län. Det är en historia om frö, plantor, återväxten, skogsvård och utbildning.

  • Indonesien
    Svensk skogspionjär i Indonesien
    Eric Lundqvist, 2007

    Den svenske jägmästaren Eric Lundqvist tjänstgjorde 30 år på Borneo, Nya Guinea och Indonesien. Han hade ett rättvisepatos som inte alltid gick hem hos myndigheterna, och blev på 1960-talet förklarad som ”persona non grata”, utan möjlighet att återvända till Indonesien. Här är ett utdrag ur hans bok Mitt Indonesien. Eric Lundqvist gav ut femton böcker […]

  • Joel Wretlind
    I Wretlinds fotspår
    Birger Enroth, 1996

    Joel Wretlind blev banbrytare under sin verksamma tid i Malå åren 1920-1952. Det var här han utformade de nya, framgångsrika metoderna för självföryngring av såväl tallhedar som råhumusmarker. Han blev också kontroversiell för sina idéer om hur föryngringar och plantskogar borde skötas. Här berättar Birger Enroth mer om denne legendariske skogsvårdare.

  • Intervju med Nils-Erik Nilsson – Skogsbruk är land use
    Hans Ekelund, 2002

    Professor Nils-Erik Nilsson har under sin yrkesverksamma tid lagt många byggstenar tillrätta i skogsbruket och skogspolitiken. Hans Ekelund har här intervjuat Nils-Erik Nilsson, en intervju som han själv beskriver som ”en utmärkt lektion i levande skogshistoria”.

  • Renar på Flatruet. Foto Mats Hannerz.
    Rätten till Norrland
    Martin Busk och Johan Oskarsson, 2008

    Dagens diskussion om markanvändningen i Norrland måste ta hänsyn till en lång historia av renskötsel, jordbrukskolonisering, skogsbruk och gruvnäring. Martin Busk och Johan Oskarsson har i ett examensarbete beskrivit den historia som är nödvändig att känna till för att förstå dagens konflikter.

  • Skogsdikningens historia i Kronobergs län
    Gösta Skogvall, 1996

    Under 1800-talet hade omfattande skogsdikningar igångsatts i Bergslagen och Norrland. Behovet att vinna ny skog genom avvattning fanns dock i hela Sverige, och i Kronobergs län kom dikningen igång i och med Skogsvårdsstyrelsernas tillkomst 1905. Skogsägare som ville dika kunde söka om bidrag till högst hälften av uppskattad kostnad. Intresset var magert till en början, […]

  • Framväxten av en skoglig miljöpolitik
    Karl-Göran Enander, 2002

    Hur gick det till när miljöfrågorna kom in i skogsdebatten, och hur påverkade de politik och lagstiftning? Karl-Göran Enander, tidigare avdelningschef vid Skogsstyrelsen, berättar om omsvängningen från de första miljösignalerna på 1960-talet till dagens naturvårdstänkande.

  • Min tid som anställd inom skogsägarrörelsen
    Stig Österberg, 2008

    Stig Österberg kom att leda Norrskog under en mycket dramatisk period i företagets historia och kan väl som ingen annan sägas ha format det första embryot till det Norrskog vi ser idag. Norrskogs bildande, ett Norrskog på konkursens brant under NCB-krisen, och teknikgenombrotten inom skogsbruket har präglat Stig Österbergs tid som vd i Norrskog. I den här artikeln berättar […]

  • Stämplingsarbete i skogsbestånd med storlag i seklets början
    Henrik "Ludde" Lundström, 1996

    När seklet var ungt bestod ett stämplarna av många personer. Här beskriver Henrik ”Ludde” Lundström hur ett stort stämplarna var organiserat på 1920-talet inom Domänverket.

  • Inspektorer från Norrskog framför nya kontoret i Hackås. Foto Jerker Bylander.
    Skogsägarna Norrskog 1990-2008
    Ove Jacobsson och Nils Nilsson, 2008

    Från början av 90-talet och framåt skedde stora förändringar inom skogsnäringen i Norrskogs verksamhetsområde. Omstruktureringen av sågverksbranschen, ägarbyten inom cellulosaindustrin och en tilltagande konkurrens om virkesråvaran kom i väsentlig grad att påverka Norrskogs utveckling och inriktning. De svåra åren under NCB-krisen hade påverkat föreningens syn på industriengagemang och ökat insikten om betydelsen av en stark ekonomi. Efter att i många […]

  • Edward Wibeck
    Svensk skogsforskning 100 år 1902-2002
    Karl-Göran Enander, 2002

    Den organiserade skogsforskningen i Sverige inleddes 1902 när Forstliga försöksanstalten började sin verksamhet. Innan dess hade skogsforskningen bedrivits av enskilda personer, främst tjänstemän på uppdrag av Domänverket eller på eget initiativ. Skogsinstitutet bedrev undervisning sedan 1828, men inte någon egentlig forskning. Framväxten av den första skogsforskningen beskrivs här av Karl-Göran Enander.

  • Särlingen
    Sten Rådman, 1996

    ”Han var den siste på skogen. Den siste utan elektricitet, centralvärme eller oljekamin. Han hade en batteriradio, men aldrig några batterier. I allmänhetens ögon var han lite konstig, ett original, en särling.” Här berättar Sten Rådman om en originell norrländsk skogsarbetare med en inre styrka.

  • Ekon från en ödebygd
    Tomas Ljung, 2008

    Denna uppsats är ett sammandrag av det arbete som Tomas Ljung under åren 2002-2004 genomförde på uppdrag av Länsstyrelsen i Dalarnas län. Uppdraget gick ut på att kartlägga kulturspåren inom den östra delen av Långfjällets och Städjan-Nipfjällets naturreservat. Arbetet kom att innebära omfattande fältarbete, ett stort antal intervjuer, extensiva arkiv- och källstudier, insamling av bildmaterial samt författande av monografin ”Ödebygdsminnen”, […]

  • Svenska skogsträds medicinska egenskaper – i folktron och verkligheten
    Fredrik Hansson, 2002

    Skogen och träden har i alla tider haft en mystik över sig som i dagens samhälle kan vara svår att förstå. Skogen gjorde att man klarade nödår, och det fanns många huskurer som byggde på växters läkande förmåga. Här går Fredrik Hansson igenom den medicinska användningen trädslag för trädslag.

  • Kåda
    Lars Magnusson, 1996

    Under första världskriget var kåda en stor handelsvara. Kåda eller råharts är råvara för framställning av terpentinolja och ren harts. Kådan kom till användning vid vår pappersindustri samt vid tillverkning av shellack och fernissa. Idag har dock denna råvara närmast försvunnit. Här berättar Lars Magnusson mer om fabrikationen av kåda. Vi får följa kådplockare på […]

  • Knotiga tallar i Trollskogen, Böda. Foto Mats Hannerz.
    Nu är var människa galen. Om skogsbruk och konflikter i Böda kronopark 1836-1850.
    Martin Ericsson, 2008

    Genom 1836 års regleringsbrev blev en stor del av det öländska Bödas invånare av med sin rätt till vedutsyning. Trots att det fanns gott om skog led alltså allmänheten brist på virke. De underjägare som hade i uppgift att upptäcka olovlig avverkning hade en tuff uppgift och i mitten på 1800-talet fanns knappt en enda […]

  • Exkursioner 1995-96
    Redaktör, 1996

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1995-1996.

  • Exkursioner 2002
    Redaktör, 2002

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 2002

  • Fiske i Pärlälven.
    Pärlälvsdalen – dess liv och natur
    Dag Kihlblom, 2008

    Pärlälven är ett 14 mil långt biflöde till Lilla Luleälven. I stort sett hela älven flyter genom Jokkmokks kommun. I Pärlälvsdalen hittar man fortfarande väglöst land med skogar, myrar och lågfjäll. Dag Kihlblom, tidigare länsjägmästare vid Skogsstyrelsen, skriver här om kulturhistoria, markanvändning och natur i Pärlälvsdalen.

  • Mina 50 år i skogens hägn
    Åke Pettersson, 2003

    Åke Pettersson var den siste ordföranden för Svenska Skogsarbetarförbundet. Här delar han med sig minnen från ett femtioårigt liv i skogens tjänst och den förändrade roll som skogsarbetaryrket har inneburit.

  • Processor i arbete, 1966, Iggesunds bruk.
    Mekaniseringen på 1960-talet och Iggesunds Bruks maskinförvaltning
    Gösta Bruun, 2008

    När 1960-talet inleddes var  mekaniseringen i skogsbruket begränsad till tunga och stora motorsågar och enstaka barkningsmaskiner. Decenniet såg dock en hisnande utveckling med midjestyrda skotare och processorer. Iggesunds Bruk var en av flera aktörer som bidrog till utvecklingen. Gösta Bruun var chef för maskinförvaltningen och berättar mer.

  • Den stora skogsrestaureringen eller När modernismen nådde skogsbruket
    Karl-Göran Enander, 2003

    1950-talets påbörjade mekanisering innebar att en ny epok inleddes i skogsbruket. Bakom sig lämnade den de manuella skogsbruksmetoder som hängt kvar sedan 1800-talet. Den här omvandlingen hade både bra och dåliga sidor. I artikeln ger Karl-Göran Enander en översiktsbild av hur det gick till när modernismen nådde skogsbruket.

  • Kronojägare mördad
    Göran Söderström, 2008

    Anders Mörk föddes i Tunhem 1800. Han var gift med Anna Lovisa Höglund född i Borås 1801. De hade sju barn, fem döttrar och två söner födda mellan 1826 och 1844; tre var ännu hemma. De bodde på kronojägarbostället Toltorp på Hunneberg. Mörk ansågs allmänt som en driftig och hederlig karl. Rättegångsprotokoll ligger till grund för berättelsen. Alla personer, […]

  • SMV Myran, ur SDAs fotoarkiv.
    Att behärska snön och isen i virkesdrivningarna
    Bengt Ager, 2008

    Mekaniseringen av virkestransporterna tog fart under 1950-talet. Det var storskogsbruket i Norrland som främst drev utvecklingen. Upp till milslånga vinterbasvägar samt virkesavlägg på älv- och sjöis var logistiska förutsättningar för den då dominerande drivningstekniken. Andra branscher hade redan kommit långt i sin mekanisering t ex jordbruket, krigsindustrin samt bygg- och anläggningsbranschen. Det föll sig naturligt att pröva och modifiera deras […]

  • Kronojägeri på 1800-talet
    Olle Paulsrud, 2003

    Den förste kronojägaren i Idre socken hette Paul Persson Strand. Hans efterlämnade brev, rapporter och rättegångsprotokoll togs om hand av en sonson, och dessa fick Olle Paulsrud syn på. Här gör han ett nedslag i anteckningarna som sammantaget ger en livfull bild av livet som kronojägare under andra halvan av 1800-talet. Det är en tillvaro […]

  • Skogsbruket i Jönköpings län 1950-2000
    Sven Sandell, 2009

    Tillståndet i länets skogar var vid förra sekelskiftet miserabelt. Skogsvårdsstyrelsens första uppgift blev därför att finna medel som skulle vara skogsägarna till nytta vid skogarnas restaurering. En modell med upplysning, information och rådgivning i stor omfattning som skapades har man inte haft anledning frångå och det är min förhoppning att min beskrivning av arbetet under det andra halvseklet skall visa […]

  • Norrbyskär: sågverks- och skogshistoria som blir allt mera levande
    Anders Paulsson, 2003

    Före 1892 var Norrbyskär utanför Hörnefors en ögrupp som betraktades som tämligen värdelös av bönderna på fastlandet. Men det skulle förändras när Mo och Domsjö AB köpte skäret för att bygga upp en sågverksindustri. Här byggdes ett helt samhälle med såg, hyvel, bostäder och social service från grunden, och öarna var plötsligt befolkade med arbetare […]

  • Skogsindustrins superentreprenörer
    Henrik Asplund, 2009

    Historien om de sydsvenska köpsågverkens framväxt och utveckling är historien om skogsindustrins superentreprenörer. Det handlar om en snabb resa från små byasågar till företag med hög internationell konkurrenskraft. Förutsättningarna för utvecklingen har varit att branschen då som nu utmärks av en utpräglad entreprenörsanda. Alla företagen ligger inte i Småland men småländsk företagsamhet och klurighet är ändå ett signum för hela kollektivet. […]

  • Sven Arnell minns
    Sven Arnell, 2003

    Sven Arnell, född 1930, är bonde, skogsbrukare, hästkarl, förtroendeman, bondeledare, rättskämpe, vältalare, literaturälskare, friluftsmänniska och skogshistoriker. Med utgångspunkt från Bosgården i Marks härad, Västergötland, minns han tillbaks på sitt innehållsrika liv.

  • Hjortsbergasågen.
    Från Hallabro till Mönsterås (om Södras sågverkshistoria)
    Ingvar Karlsson, 2009

    Sågverk var den första egentliga industrisatsningen i skogsägarrörelsen. I södra Sverige togs de första stapplande stegen i början av 1940-talet i dåvarande Sydöstra Förbundet och av några andra föreningar som i dag ingår i Södra. I denna artikel beskrivs utvecklingen främst i Sydöstra Förbundet och sedermera Södra från blygsam skala i dåtidens traditionella verk till allt mer kapitalintensiva satsningar på […]

  • Första steget till industrialisering, kransågning i närheten av Dedza, Malawi
    Skogshistoriska reflexioner
    Sven Sjunnesson, 2003

    Sven Sjunnesson har alltid intresserat sig för historia. Här reflekterar han över skogens roll i ett både lokalt och globalt perspektiv som börjar med den första avverkningsplanen i bibelns Första Konungaboken och fortsätter med senare tiders markförstöring. Men också med hopp i form av skogens återkomst.

  • Del av utställningen Skogen vår framtid på Naturum Omberg.
    Skogen vår framtid – i ett historiskt perspektiv
    Lars Hansson, 2009

    ”Skogen vår framtid” var en utställning om skogsindustri och emigration som visades upp på Naturum Omberg. Idén härrörde från Skogshistoriska Sällskapet. Utställningens skapare och chefen på Emigrantinstitutet i Växjö, Lars Hansson, berättar.

  • 60 timmerhuggare i änden på ett Sequoiaträd med 7,8 m diameter. Observera sågen som är 8,4 m lång. Ca 1890, Converse basin Kalifornien, USA.
    Fascinationen av de största träden på jorden!
    Jan Hedberg, 2009

    Gamla bilder från storskogarna i USA har alltid fascinerat oss människor. Inte bara skogsägare och skogstjänstemän utan även barn och vuxna i alla åldrar. Jan Hedberg minns själv först gången han såg en bild på en bil som körde genom ett träd och tänkte kan detta vara sant? Var det ett ”trixfoto”, hade man manipulerat bilden osv. Idag […]

  • O D Krooks donationer i Skåne
    Anders Ekstrand, 2003

    Undertiteln till denna artikel är ”En resa från fäladsplanteringar till rekreation under 130 år”, med alternativtiteln ”En historia om hur långsiktighet och eftertanke faktiskt lönar sig”. Anders Ekstrand berättar historien om ett Skåne som i mitten av 1850-talet höll på att försvinna i sanddynerna och som trots sin feta mylla drabbades av hungersnöd och svält. […]

  • Huseby Bruks skogsbruk och dess förhistoria
    Gunnar Enander och Erland Möller, 2009

    Huseby Bruk i Kronobergs län har en lång och brokig historia som handlar om så vitt skilda ting som kanontillverkning med sjömalm som bas och författande av Bländasägnen men också om rättsskandaler med anknytning till svenska kungahuset. Idag är brukscentrum ett av Smålands främsta turistmål. I denna artikel lämnas detta åt sidan, och författarna Gunnar Enander och Erland Möller […]

  • Äldre ängslada i grannbyn Ljusaryd
    Markanvändningshistoria i nordvästra Blekinge och byn Gåragöl
    Elisabet Wallsten, 2003

    By Gåragöl ligger i Jämshögs socken i nordvästra Blekinge. Här beskriver Elisabet Wallsten markanvändningen i denna del av Blekinge i ett längre tidsperspektiv. Dessutom går hon på djupet i historien för Gåragöl från tiden kring 1800-talets början fram till 1900-talets slut.

  • Israel Adolf af Ström
    Vår förste skogshushållare. Om Israel Adolf af Ström (1778-1856) och Djurgården.
    Henning Hamilton, 2009

    Ända fram till 1700-talet såg man skogen mest som ett hinder för ökad odling, en slumrande, tämligen onyttig tillgång. Undantag fanns, bergsbruket var beroende av uthålliga kolleveranser, kring tätorter och slättbygder hade redan skogsbrist börjat göra sig påmind. Allt mer började tanken gro att skogarna gömde en stark dynamik som rätt utnyttjad kunde ge landet stora möjligheter. Den som mer […]

  • Pollendiagram, Hamra nationalpark
    Människan i urskogen – vegetationshistoria i Hamra nationalpark under 2500 år
    Eva-Maria Nordström, 2003

    Eva-Maria Nordström har analyserat pollen i torvlager och på så sätt kunnat kartlägga vegetationens sammansättning under 2500 år. Markanvändningen kan delas in i perioder som startar med naturskog fram till cirka 1300 e.Kr., fortsätter med skogsbete under åren 1300-1600 och svedjeodling och skogsbete fram till 1900-talet när nationalparken instiftades.

  • Skogen – fattigpäls, nationalresurs och frihetssymbol
    Johannes Ekman, 2009

    Johannes Ekman, kulturmedarbetare på Sveriges Radio, rullar upp skogens kulturhistoria genom tiderna, från slaget i Teutoburgerskogen år 9 e.kr. Skogen var länge vidskepelse, mörka makter och avgudatro. Dante inleder sin Gudomliga komedi med att ha gått vilse i ”ångestens skog”. Kristendomens roll, Robin Hood, Shakespeare, häxprocesser och diktare som Dan Andersson och Werner Aspenström är […]

  • Exkursioner 2003
    Redaktör, 2003

    Korta referat av Skogshistoriska Sällskapets exkursioner under 2003.

  • Från ett långt liv i sågverksindustrins tjänst
    Tord Segerdahl, 2009

    Tord Segerdahl är den fjärde generationen sågverksman i rakt nedstigande led. Efter chefstjänster på Billerud, Södra och Mälarskog var han rektor på Rikssågverksskolan, där han fick möjlighet att djupdyka i arkivet. Det har gett en helhetssyn på 150 år av sågverksutveckling, som han här delar med sig av.

  • Ekologi och skogsanvändning under Linnés århundrade
    Karl-Göran Enander, 2004

    Dagens aktuella miljödebatt och kunskap har naturligtvis inte uppstått ur intet. Miljöfrågornas behandling under 1900-talet påverkas av tankar och händelser långt tidigare. Här ger Karl-Göran Enander en beskrivning av naturvetenskapens och ekologins framväxt på 1700-talet. En tidsålder då de naturfilosofiska uppfattningar tog form som levt kvar till våra dagar.

  • Skogsindustrins framväxt i södra Sverige
    Björn Sprängare, 2010

    Under en 15-årsperiod med början i slutet av 1950-talet förändrades den skogsindustriella strukturen i södra Sverige på ett dramatiskt sätt. En modern massaindustri byggdes upp, som radikalt förändrade avsättningsmöjligheterna för skogsråvaran och därmed höjde värdet på skogsmarken. Utvecklingen drevs på av starka personligheter med stor målmedvetenhet och med ett betydande risktagande. Här berättar Björn Sprängare om den spännande perioden i […]

  • Ramsjö
    Bolagsexpansion i nordvästra Hälsingland
    Anna Sjödin, 2004

    Industrialiseringen och den liberala kapitalistiskt inriktade politikens intågande i Sverige på 1800-talets andra hälft kom att omvandla hela samhällsstrukturen. Norrlands stora, i stort sett orörda, skogsområden började exploateras i snabb takt. Bolag tecknade avverkningsrätter och köpte efter hand hela bondehemman. Denna bolagsexpansion mellan åren 1811 och 1862 undersöks av Anna Sjödin med utgångspunkt från Ramsjö […]

  • Åter till Pärlälvsdalen
    Dag Kihlblom, 2010

    I Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2008 berättade Dag Kihlblom om den nya boken Pärlälvsdalen – dess liv och natur, som höll på att skrivas. Artikeln handlade om livet i dalen fram till början av 1900-talet. Nu går han vidare med vad som hände sedan, bland annat genom intervjuer med ett 60-tal personer i Pärlälvsdalen.

  • Skogshushållens arbete – ett forskningsprojekt om genusarbetsdelningen
    Rosemarie Fiebranz, 2004

    Rosemarie Fiebranz disputerade 2002 på avhandlingen ”Jord, linne eller träkol? Genusordning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750-1850”. I artikeln berättar hon om sin forskning där hon synliggör kvinnornas arbete. Det äldre norrländska systemet med stödjordbruk, eller kombinationsjordbruk, byggde på att männens lönearbete skedde utanför hemmet. Men det var samtidigt bara en del av försörjningsbasen. Den andra delen […]

  • Skogsekologi från 1900-talets början till 2010
    Karl-Göran Enander, 2010

    Karl-Göran Enander har beskrivit utvecklingen inom ekologi, skog och miljö under 1700- och 1800-talet i tidigare artiklar i årsskriften (2005 och 2006). Nu har turen kommit till 1900-talet, ett sekel där ekologin blev fast förankrat som begrepp och vetenskap.

  • Hästkörning i Norrbotten, ur Skogsmuseets i Lycksele fotosamling
    Till minne av en hästkörare i Åseletrakten från slutet av 1920 till början av 1950
    Stig Österberg, 2004

    ”Semester hade du inte, men en dag varje sommar tog du ledigt en hel dag. Det skulle vara soligt och lugnt väder.” Men i övrigt var det slitsamt att vara hästkarl. På vintern var det timmerkörning eller snöröjning med träplog. På våren skulle gödsel köras ut och hö in, sen skulle gödslet spridas och så […]

  • Samefamilj från Borgafjäll
    Jägmästarns möten
    Henning Hamilton, 2010

    En kronans jägmästare uppe i lappmarken måste färdas över väldiga arealer av skog, myr och sjö. Överallt hade han att noga bevaka kronans intressen. Där ingick också att både uppmuntra och hålla ett öga på folk i kronotorp och nybyggen långt ute i ödemarken. Här följer glimtar ur minnen som en försynt men plikttrogen revirförvaltare berättat från sina år […]

  • Bondens skog i Älvsborgs län – om försvinnande och återkomst
    Göran Söderström, 2004

    Återbeskogningen av bondens marker är en av de mest betydelsefulla händelserna i landets utveckling och i svensk ekonomi. En inblick i hur detta gick till i norra Älvsborgs län kan vi hämta ur Hushållningssällskapets protokoll och Domänverkets handlingar. Det är Göran Söderström, tidigare skogsdirektör för Domänverkets Västra Region, som berättar.

  • Skogsbruk och skoglig utbildning: förr, nu och i framtiden
    Per Angelstam, Kjell Andersson, Robert Axelsson, Marine Elbakidze, Hans Högberg, Mats Nordberg och Johan Törnblom, 2010

    Att förstå andra regioners skogshistoriska utveckling, utmaningar och lösningar är både intressant och viktigt. Med utgångspunkt från Bergslagen ger författarna exempel från Rysslands, Tysklands och Skottlands skogslandskap som tydligt visar hur alla som är intresserade av att bidra till genomförandet av riktlinjer om hållbart skogsbruk, samt utveckla landsbygd och skoglig utbildning kan lära av varandra genom att ”resa i tiden”.

  • Stormfällningen 1954. Foto Åke Troedsson.
    Stormen 1954 på Korsnäs marker
    Paul Willén, 2004

    Natten mellan den 3 och 4 januari 1954 kom en nordlig storm av en styrka som ingen då levande månniska upplevt in över norra Upplandskusten. Förödelsen på skogarna blev enorm. En som var med var Paul Willén på Korsnäs. Här betraktar han stormen 50 år senare, med delvis nya ögon, och funderar över vad vi […]

  • Skogsgödslingen i storskogsbrukets backspegel
    Örjan Kardell och Anna Lindkvist, 2010

    Skogsgödsling på fastmark debuterade i full skala vid 1960-talets mitt och utvecklades lavinartat under perioden 1965-1975. Här efter följde en nästan lika dramatisk och snabb nedgång. Idag ökar gödslingen igen. Utvecklingen beskrivs kronologiskt med hänsyn tagen till yttre och inre faktorer vilka har påverkat storskogsbrukets beslut i gödslingsfrågor. Örjan Kardell och Anna Lindkvist (numera Anna Sténs) beskriver historiken.

  •