Artiklar i Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift

Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift har kommit ut varje år sedan 1992. Alla nummer är fullmatade med intressanta skogshistoriska artiklar. Tillsammans utgör de en rik kunskapskälla. Här kan du ladda ned artiklar. Du kan begränsa urvalet genom att söka på titel, nyckelord, författare eller årtal.

 
  • Avverkning med handsåg. Foto Skogforsk.
    Skogsteknik förr och nu
    Stig Andersson, 2004

    Stig Andersson arbetade från 1960-talet på Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, och mellan 1985-1997 som professor i skogsteknik vid SLU. Han har själv varit en del av den snabba teknikutveckling vi sett under de senaste decennierna, men i den här artikeln går han ännu längre tillbaks. I en historisk skogsteknisk betraktelse startar han med de första kända handyxorna […]

  • Flottarminnen. Teckning Gunnar Stenström.
    Flottarminnen från Åbyälven år 1963
    Gunnar Stenström, 2017

    En augustimorgon 2017 meddelar nyheterna att sex älvar i Norrland får ett EU-bidrag på 124 miljoner kronor för restaurering av gamla flottleder. Projektet ska pågå till år 2021 och förbättra levnadsbetingelserna för utter, lax och öring. Nyheterna sporrade Gunnar Stenström att slutföra nedtecknandet av sina minnen från timmerflottningen på Åby älv för mer än 50 år sedan.

  • Charles Darwin, Wikipedia commons.
    Ekologi, naturskydd och skogsbruk under Darwins århundrade
    Karl-Göran Enander, 2005

    Under 1800-talets början strömmade nya idéer genom Europa. Upplysning, nyttokultur och merkantilism under 1700-talet ersattes successivt av romantik och liberalism. Strömningarna påverkade också naturvetenskapen, till viss del hämmande. Men under århundradet förbättrades så småningom forskningens villkor och vi kom att se många genombrott som har haft stor betydelse för våra ekologiska kunskaper idag. Karl-Göran Enander […]

  • Förordet till drottning Kristinas skogsförordning.
    Häradsallmänningarna – från medeltida kulturarv till modern samverkan
    Ulla Lovén, 2017

    År 1647 infördes Sveriges första skogsordning, undertecknad av drottning Christina. Bergsbruk och järntillverkning hade vid den här tiden nått en sådan omfattning att skogarna ansågs allvarligt hotade. Bland det som också reglerades var häradsallmänningarna och deras gemensamma ägande och brukande av mark, skog och sjö. Författaren Ulla Lovén har gett ut tre böcker om häradsallmänningars historia: […]

  • Långskägg, foto Torbjörn Josefsson
    Förekomst av långskäggslav i förhållande till tidigare och nutida skogsstruktur
    Torbjörn Josefsson, 2005

    Långskäggslaven är en av vårt lands mer spektakulära lavar och återfinns i Sverige huvudsakligen i ett bälte från Värmland och Gävleborg upp till Västernorrlands län. Hur den förekommer på beståndsnivå är däremot svårförutsägbart. Här sammanfattar Torbjörn Josefsson en studie där han undersöker förekomsten utifrån ett områdes nuvarande men även tidigare skogsstruktur.

  • Skogsstudenternas julgransplundring på Nygårdskajen 1966. Foto Johan Kjellström.
    Skogis Granar – en lång tradition med kunglig glans
    Mats Hannerz, 2017

    Säg Skogis Granar till en äldre jägmästare och det börjar glittra i ögonen och rycka i mungiporna. Det dröjer inte länge innan minnena trillar ner om vådliga grantransporter med underkända lastbilar, krävande kunder som ville pruta på priset eller hemleveranser till kända personers östermalmsvåningar. Och om värdefulla pengar till den efterlängtade studieresan. Här tecknar Mats Hannerz historiken från den första försäljningen […]

  • Tre generationer brukare på Runtorp, Småland. Foto Mats Hannerz.
    Skogshistoriska Sällskapets aktiviteter 2017
    Redaktör, 2017

    Referat från exkursioner och seminarier 2017: Historiska kartor (Åtvidaberg); Det gestaltade landskapet (Ekolsund, Uppland); Utsjö järnväg och kvarnstensbrottet (Malung); I tjärans spår (Norra Renbergsvattnet, Västerbotten); Varför försvann inte bokskogen på Ryssberget? (Ryssberget, Skåne och Blekinge); Dalsland och järnbruksepoken (Bäckefors); Gröna lögner (Sundsvall); Bondeskogsbruk i minst elva generationer (Runtorp, Småland); Skog och skogshistoria längs Nordamerikas västkust; […]

  • Flottning i Granån vid Ljungaverk. Foto Tore Persson.
    Flottning i minne och sinne
    Rolf Albrektsson, 2005

    Rolf Albrektsson fick sin första handfasta kontakt med flottningen under krigsvåren 1945 då Svartviks AB hade gjort en stordrivning där 28 hästar var inblandade i frakten på basvägen. Här berättar han målande om sina minnen från händelsen.

  • Socknar i Vartofta härad
    Från grannekäpp till skogvaktare – händelser under 1600-talet i Vartoftas samfällda skogar
    Ulf Jansson, 2005

    Allmänningarna i Sverige har en lång historia. I Vartofta Härad i Västergötland omnämns allmänningar redan i medeltida källor. I häraden fanns många skogsområden som var mer eller mindre allmänt ägda under 1600-talet, även om ägandet inte alltid var så glasklart och ibland gav upphov till konflikter. Här berättar Ulf Jansson om händelser i Vartoftas samfällda […]

  • Stämpel som använts vid olovlig avverkning
    Åverkan på kronoskog inom Skellefteå 1635-1984
    Per Andre, 2005

    Brottet åverkan innebar tillgrepp eller skadegörelse inom skog som någon annan ägde. Per André var tidigare förvaltare av Domänverkets revir i Skellefteå. Här har gått igenom domböcker och litteratur för att få en bild av vilken åverkan som omnämns i historien. Fram till 1700-talets mitt är skogsområdena mest en fri nyttighet, men i takt med […]

  • Riksskogstaxeringen 75 år – utvecklingen 1923-1998 i korthet
    Gustaf von Segebaden, 1999

    Riksskogstaxeringen har haft en enorm betydelse för vår kunskap om skogens utveckling. Här berättar tidigare professorn Gustaf von Segebaden om Riksskogstaxeringens första 75 år, från startåret 1923.

  • Nils Åhgren framför skogvaktarbostället Blocketorp. Foto Bengt Stenerås
    Några skogshistoriska glimtar från Brevikshults häradsallmänning
    Bengt Stenerås, 2005

    Brevikshult, Kullings härads allmänning ligger i Alingsås och Vårgårda kommuner. Bengt Stenerås gör några nedslag i häradsallmänningens historia baserat dels på litteratur, dels på en intervju med den siste heltidsanställde skogvaktaren på Brevikshult.

  • Kolmila, Wikipedia commons.
    Bidrag till kunskap om milkolningens ålder
    Ola Nilsson, 2005

    Hur gammal är en kolmila? Kolbottnar är antikvariatiskt problematiska, och det finns tecken på att kolbottnarna kan vara så gamla som medeltida. Här ger Ola Nilsson en beskrivning av de arkeologiska teknikerna för att bestämma kolningslämningar och vad vi vet om historiken kring olika typer av milor.

  • Ortnamn – en kulturskatt i skogen att vårda och bruka
    Elisabeth Gräslund Berg, 2005

    Ortnamnen är ofta korta och begränsade, men de kan ändå säga väldigt mycket om det äldre landskapet eller människors föreställningar. Älgstockakärret, Skrattkilen och Alfredbotten har alla en historia bakom sig. Här beskriver Elisabeth Gräslund Berg hur ortnamnsforskningen går till och ger många exempel på den kulturskatt som ortnamnen bär på.

  • Skogen-sågen-brädflotten. Bouppteckningar från Utanede by 1996-1827
    Cuno Bernhardsson, 1999

    Bouppteckningar är en utmärkt källa till kunskap om skogsutnyttjande under 1700- och 1800-talen genom deras innehållsrika uppräkning av föremål vid dödstillfället. Här har Cuno Bernhardsson gått igenom bouppteckningar från Utanede by, som tillsammans tecknar en bild av skogens betydelse för byn. Här finns uppgifter om redskap, antalet avverkade träd, flottning och brädproduktion. Att virket gav […]

  • Handbok för skogshushållare
    Elis Hedén, 1999

    Israel Adolf Ström bjuder i sin 321 sidor tjocka Handbok för skogshushållare på en imponerande och fascinerande exposé över kunskap om skogsbruk i början av 1800-talet. Här berättar Elis Hedén om handboken. Artikeln innehåller också en punktlista över utbildningskrav för blivande jägmästare, till exempel att med handbössa på 50 alnar träffa 12 tums löpande trissa.

  • Dohnafors
    En port till Tiveden
    Åke Pettersson, 2006

    Gården Dohnafors ligger längs vägen in mot Tivedens nationalpark för den besökare som kommer från Askersund. Gården, som tidigare hette Sigridstorp, har anor som går tillbaks till 1500-talet, och sannolikt ännu längre. Den här gården har en rik historia som avtäcks av Åke Pettersson, Skogsarbetareförbundets siste ordförande. Han berättar bland annat om när Gunnar Sträng […]

  • Råslätts skogvaktarskola – åter på Jönköpings- och Sverigekartorna
    Dag Kihlblom, 1999

    Dag Kihlblom berättar om en av de första skogsskolorna i Sverige, Råslätts skogvaktarskola i Jönköping. Skolan startade 1861 och verkade i 25 år.

  • Skogsskötselfrågor vid Sveriges första allmänna skogvaktaremöte i Stockholm år 1895
    Lars Kardell, 2006

    Sveriges Skogvaktareförbund konstituerades 1894, och året därpå arrangerades det allra första Skogvaktaremötet i Stockholm. Här berättar Lars Kardell om hur skogsskötselfrågorna behandlades vid detta möte, baserat både på mötesprotokollet och artiklar i förbundets tidskrift Skogvaktaren. Det här var en spännande tid när det fanns erfarenheter av blädning, risbränning, sådd och plantering. Såväl positiva som negativa, […]

  • Kolonisationen av Orsa Finnmark
    Kristin Karlsson, 1999

    De karga skogarna nordväst om Orsa var länge obefolkade ända tills de koloniserades av invandrande finnar under en period från 1600- till 1800-talen. Här berättar Kristin Karlsson historien om de svedjande finnarna i Orsa och vilka spår de har satt i marker och traditioner.

  • Sågverksarbetare vid Korsnässågen
    Resan mot en okänd kust (om Korsnäs)
    Owe Thoresson, 2006

    Hösten 1898 läggs det stora sågverket ner i Korsnäs och sågverksarbetarna får order om att flytta ner till kusten där det nya sågverket och samhället skulle ligga. Här berättar Owe Thoresson historien om Ludvig Hellström, en av dem som fick flytta med och skapa sitt nya liv vid Gävlebukten. Han fortsätter med andra livsöden i […]

  • Skogens etablering och utveckling i Sverige sedan istiden
    Gisela Björse, 1999

    En djupare kunskap om skogens utveckling och anpassning till störningar är en viktig pusselbit i dagens skogsbruk. Här ger Gisela Björse en exposé över de svenska trädens invandring efter istiden, och en noggrannare bild av hur människa och klimat påverkat skogarnas utseende i Sydsverige under de senaste 2000 åren.

  • Gösta Edström
    Skogens småländske hövding
    Orvar Roberntz, 2006

    Gösta Edström var den drivande kraften bakom det som idag är Södra. Här berättar Orvar Roberntz historien om den legendariske föreningsledaren och de fajter han fick ta för att försvara skogsägarna mot den privata skogsindustrin och politikers önskemål att socialisera skogen.

  • Fisket, en betydelsefull del av Bohusläns skogshistoria
    Rune Löfving, 1999

    Vad har sill och skog med varandra att göra? En hel del, visar Rune Löfving i sin artikel. Under den ”stora sillfiskeperioden” lämnade många bohuslänningar jordbruket för att jobba med fisket. Sillindustrin krävde båtar och ved för trankokning och bidrog till utarmningen av skogarna.

  • Älg nedlagd av hans majestät
    Djurens konung och svenskarnas
    Göran Söderström, 2006

    Magnus Ladulås satte inte bara ”lås för bondens lada”, han såg också till att fridlysa älgen för egen räkning. Tillgången till detta högvilt har genom tiderna var källa till mycket trätor mellan statsmakter och allmogen. Här berättar Göran Söderström om älgen och svenskarna genom historien.

  • Exkursioner 1999
    Redaktör, 1999

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1999.

  • Vägen mot ett rationellt och hållbart skogsbruk i Norrland
    Bengt Johansson, 2006

    Bengt Johansson beskriver Stig Hagners bok ”Skog i förändring” som en mycket välskriven och väl dokumenterad bok, men som ändå behöver kommenteras. Här går artikelförfattaren igenom kapitel för kapitel i Hagners bok och bidrar med nya fakta. Stig Hagner hade en mycket stor inverkan på skogsvården både i sitt företag SCA och i skogsbruket som […]

  • Skogshistoriska Sällskapets tioårsjubileum
    Hans Ekelund, Sven Sjunnesson, 2000

    Jubileumskonferensen ”Skogshistoria – en inspirationskälla för framtida beslut” hölls den 16 februari. I artikeln finns Hans Ekelunds förord samt Sven Sjunnessons sammanfattningar av alla föredrag.

  • Porten till Roglösa kyrka
    Jägaren, fiskaren, samlaren från istiden till 7000 år före nutid
    Sten Lavsund, 2006

    Våra inhemska hjortdjur har haft en viktig roll för våra människor ända sedan slutet av den senaste istiden. Här går Sten Lavsund igenom hjortdjurens historik i Sverige. Titeln till trots sträcker sig beskrivningen ända fram till 1980-talets jägare.

  • Rastkoja, foto Skogforsk.
    Skogsbrukets rationalisering och humanisering 1900-2010
    Bengt Ager, 2011

    Skogsarbete var ända fram till mitten av 1900-talet ett tungt manuellt arbete. Vinterdrivningarna i Norrland innebar en exploatering av människor som är svårfattbar för oss som lever i dagens i dagens Sverige. Bengt Ager beskriver i den här essän hur skogsarbetet långsamt rationaliserades och arbetsförhållandena blev humanare. Han byggde senare ut essän och lade år 2014 fram den […]

  • Skog och Historia: ett inventeringsprojekt om skogliga kulturminnen
    Eva Myrdal-Runebjer, 2000

    Projektet Skog & Historia startade i Värmland i regi av Skogsvårdsstyrelsen och Länsarbetsnämnden. Här berättar Eva Myrdal-Runebjer om projektet och vilka spår man har hittat.

  • Till synes orörd skog – naturvärden och kulturhistoria i en fjällnära skog
    Kristoffer Sivertsson, 2006

    Rekdalen i västra Jämtland är ett fjällnära skogsområde med dokumenterade naturvärden. I den här artikeln berättar Kristoffer Sivertsson hur människan på olika sätt har använt skogens resurser under de senaste 400 åren, och hur olika kulturspår ska tolkas.

  • Ånglok på Hunneberg
    Skogsjärnvägen på Hunneberg
    Göran Söderström, 2011

    På 1920-talet byggdes en tidigare torvbana ut till en kombinerad järnväg och linbana för att transportera ut virke från det skogrika platåberget Hunneberg. Kombinationen järnväg/linbana gör den unik bland de skogsbanor som anlades i Sverige vid den här tiden i försöken att mekanisera skogstransporterna. Göran Söderström, med ett förflutet i Domänverket och Swedeforest, berättar initierat om detta […]

  • En skogsarbetarkojas bekännelse
    Dan Lorén, 2000

    Vad kan en gammal koja berätta? Dan Lorén fann en lämning av en gammal skogsarbetarkoja i Gravmark norr om Lycksele. Han beslutade sig för att ta reda på mer om kojan. Med muntliga och skriftliga källor tillsammans med markkemiska analyser och en arkeologisk utgrävning avtäcker han historien.

  • Utmarkens nytta
    Cristina Prytz, 2006

    På 1570-talet låg 80 % av de svenska gårdarna i skogsbygd eller blandbygd, och det var i områden med god tillgång till utmark som bebyggelsen expanderade som mest efter medeltiden. Utmarkerna gav vilt och fisk, järn, foder och timmer, och det var på utmarken som djuren betade. Här berättar Cristina Prytz mer om utmarkerna i […]

  • Rolf Johansson med stocksåg
    Stocksågen – värd att minnas
    Rolf Johansson, 2011

    Med sitt kraftiga sågblad och handtag i båda ändar var stocksågen vanlig i de svenska skogarna långt in på 1900-talet. Rätt skränkt och skärpt var den ett effektivt verktyg som lätt skar av de kraftigaste stammar. Idag är den nästan glömd, men fortfarande kan man hitta slitna exemplar i bodar och logar i skogsbygderna.  Rolf Johansson, […]

  • Byråkratins Höga Visa
    Arne C Johansson, 2006

    Hur verksamheten i gamla Domänverket skulle bedrivas var noggrant föreskrivet i två tjocka handböcker, DFS och DRS, om vardera cirka 700 sidor. Här fanns lagar och förordningar, regler och anvisningar, som förvaltningspersonalen hade att ta hänsyn till för att inte begå tjänstefel. Arne C Johansson med många år på Domänverket, ger några axplock ur reglementsamlingen […]

  • Planteringsarbete i sydvästra Sverige 1922.
    Skogssällskapet fyller hundra
    Hans-Jöran Hildingsson, 2011

    Skogssällskapet fyllde 100 år 2012. På initiativ av disponenten och sågverkspatronen A Edwin Ohlsson bildades Sydvästra Sveriges Skogssällskap, sedermera Skogssällskapet, i Göteborg den 6 juni 1912 i syfte att restaurera och iståndsätta vanhävdad skogsmark, bland annat genom dikning, plantering och vägbyggnader. Hans-Jöran Hildingsson, senior rådgivare Skogssällskapet och med många år i koncernen tecknar historien.

  • Den kyrkliga jorden i Sverige, en historisk tillbakablick
    Gustaf Ekman, 2000

    Svenska kyrkan är indelad i 13 självständiga stift som äger eller disponerar skogs- och jordbruksfastigheter med totalt nära 400.000 hektar skog. Gustaf Ekman, tidigare stiftsjägmästare i Karlstad stift, ger en historisk återblick på hur det gick till när kyrkan blev med skog.

  • Vattenbuffel Vietnam
    Bai Bang ett kontroversiellt projekt?
    Petter Otterstedt, 2007

    Det Sida-finansierade skogsindustriprojektet Bai Bang är förmodligen Sveriges mest kända biståndsprojekt. Det har kallats både misslyckat och lyckat. Här berättar Petter Otterstedt om projektet som trots problem under resans gång blivit framgångsrikt både ur vietnamesisk och svensk synvinkel.

  • Ekeberga 1:1 Stom
    Hans Thunander, 2000

    Med utgångspunkt i två tallar med brandljud nystar Hans Thunander upp skogshistoriken på fastigheten Ekeberga på Växjö stifts marker. Han går igenom gamla hushållningsplan och får fram avdelningsbeskrivningar, skogsvårdshistorik och virkesförrådets utveckling.

  • Mätning av virkestrave vid Rotälven, ca 1920-tal. Foto ur Dalälvarnas tummningsförenings bildarkiv.
    Virkesmätning i omvandling
    Ronny Pettersson, 2011

    Under 1900-talet omvandlades virkesmätningen vid två tillfällen.  De virkesmätningsföreningar, som dittills inmätt större delen av det virke som skogsindustrierna köpte av enskilda skogsägare, omvandlades under 1930-talet till organ som styrdes av säljare och köpare gemensamt. Under 1960-talet flyttades mätningen från avlägg nära avverkningstrakter till industrianläggningar. I spåren av den förändringen kom sedan nya mätmetoder och ny […]

  • Riksdagsdebatten 1903 om vår första nationella skogsvårdslag
    Karl-Göran Enander, 2000

    År 1903 fick Sverige sin första skogsvårdslag, och två år senare inrättades skogsvårdsstyrelser. Lagen innehöll återväxtbestämmelser. Bakgrunden till lagen och de politiska processerna beskrivs i artikeln, skriven av Karl-Göran Enander.

  • Svedjebruk, teckning Björn Widstam.
    Svedjebruk mitt i Småland
    Ola Korsfeldt, 2011

    Svedjebruk förknippas idag oftast med de finska svedjebönder som koloniserade öde skogsbygder i Värmland, Dalarna och Hälsingland på 1500- och 1600-talen. Men svedjebruk var vanligt i övriga delar och har en historia som sträcker sig långt ner i medeltiden – och sannolikt ännu tidigare. Ola Korsfeldt, fil. kand i historia, har studerat agrarhistoria vid SLU  beskriver här […]

  • Skattemannen – eketrädets hatare
    Per Eliasson, 2000

    Eken hade redan 1558 förklarats för kungens egendom. Trädslaget blev särskilt viktigt under 1600-talets uppbyggnad av de stora slagflottorna, men för bönderna var eken ett gissel eftersom de saknade dispositionsrätt över träden. Debatten var livlig under slutet av 1700-talet  och tidiga 1800-talet innan staten till slut gav upp rätten till ekarna, 1830. Per Eliasson berättar […]

  • Servering av kolbullar, exkursion 2011.
    Exkursioner 2011
    Redaktör, 2011

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 2011. De spänner över ett brett spektrum – från SLUs försöksparker i Västerbotten, via motlutsflottning och bergsbruk i Mellansverige till det karga Bredfjället i Bohuslän och skogsbruk vid cisterciencermunkarnas gamla karpdammar i Skåne.

  • Stubbar berättar – om dendrokronologi och skogshistoria
    Mats Niklasson, 1999

    Att räkna årsringar och att datera är två skilda saker. Med dendrokronologi är det möjligt att fastställa åldern på det trästycke man har i sin hand. Avståndet mellan årsringarna är en spegling av sommarklimatet under olika år. Ordningen på breda och smala årsringar blir ett fingeravtryck av den tidsperiod när trädet växte. I artikeln berättar […]

  • Skogskapital och skogsekonomi i Bergslagen före 1870
    Bengt Brynte, 2000

    ”Det är genom säkra beräkningar afgjordt, att skogsförödelsen är sä stark, att sjelva skogskapitalet förminskas högst betydligt, och att således den tid närmar sig alltjemt, dä bränsle och timmer skola bli otillräckelige för behofvet, och i samma män, som virkespriset med fortskyndad fart höjes, äfven skogarne måste starkare anlitas och slutligen försvinna, såsom kapitalet för den lättsinnige slösaren, som lefver öfver sina räntor.” […]

  • Skogsarbetare med motorsåg. Skogsmuseet i Lycksele.
    En förhandling
    Rune Johansson, 1992

    Ersättningen för skogsarbete blir ibland föremål för mer besvärliga förhandlingar. Det kan finnas olika syn på hur svår och grov skogen är från arbetsgivare och arbetstagare, och det påverkar förstås ersättningen. Ännu besvärligare blir förhandlingarna när två olika fackförbund organiserar arbetarna. Här berättar Rune Johansson om en sådan besvärlig förhandling på 1960-talet, när halva arbetsstyrkan […]

  • Skogsbiblioteket SLU
    Nu var det 1912. Trender och tankar i skogen för hundra år sedan.
    Erik Valinger, 2012

    Efter tioårig startsträcka hade skogsforskningen i Sverige 1912 börjat få luft under vingarna. Man hade redan hunnit lägga ut nästan tvåhundra försöksytor och diskuterade frågor som också idag känns välbekanta.

  • Kockalag i Tisjölandet
    Bara en skogsarbetare
    Rune Johansson, 1992

    Rune Johansson är stolt över sin titel Skogsarbetare. Här gör han en betraktelse av skogsarbetets vedermödor, lön för mödan och naturkärlek.

  • Ostindiefararen Götheborg
    Skeppsvirke på gammalt vis i modern ”tidh”
    Anders Söderlund, 2012

    När beslutet att bygga en replik av ostindiefararen Götheborg togs år 1995 var den stora utmaningen att få fram tillräckliga mängder riktigt grovt virke till skrov och master. ”Skeppsjägmästaren” Anders Söderlundh beskriver det mödosamma arbetet och de många resor både i Sverige och i Danmark som krävdes innan virket hade anskaffats.

  • Traktortåg på snöpackad basväg. Åsele 1952.
    En skogsförvaltare minns 1950-talet
    Bengt Brynte, 1992

    1950-talet var en brytningstid med många stora förändringar, inte minst i Norrland. Bengt Brynte var förvaltare anställd av Domänverket. Här delar han med sig av sina minnen av revirförvaltningen i ett antal huvudrubriker: årsrytmen i revirarbetet; arbetskraftsfrågorna; den tekniska utvecklingen; den nya synen på skogsvård. Då ska vi minnas att årtiondet började med att yxa, […]

  • Granplantering på Hamra
    Barnen, skogen och skolan. Skolbarns plantering av skog i början av 1900-talet.
    Mats Sjöberg, 2012

    I efterdyningarna till den nya skogsvårdslagen 1903 beslutades att svenska folkskolebarn skulle engageras i arbetet med att restaurera landets sargade skogar. Barnen fick lära sig att plantera gran- och tallplantor eller så fröer på skogsmarker som hade avverkats eller sedan länge saknade uppvuxna träd.

  • Margareta Huitfeldt, Bohusläns mäktiga jordägare och donator
    Inge Höjer, 2000

    Margareta Huitfeldt, Bohusläns mäktigaste kvinna, härskade över Bohuslän under mer än ett halvt sekel. Hennes domäner omfattade tusentals gårdar med bland annat Sundsby och Åby Säterier. Inge Höjer berättar om denna märkliga kvinna som föddes 1608 i Norge.

  • Kort presentation av Skogshistoriska Sällskapet
    Bengt Lyberg, 1992

    Skogshistoriska Sällskapet startade 1990 och den första årsskriften (Skogshistorisk Tidskrift) kom ut 1992. Här presenterar Bengt Lyberg Skogshistoriska Sällskapet, och ger sig också in i en analys av den historielöshet som breder ut sig.

  • Skogen med de flygande skeppen
    Henning Hamilton, 2000

    Häradsallmänningarna Seminghundra och Ärlinghundra har en lång historia som idag har landat i att vara marken där Arlanda flygplats ligger. Gränsen mellan de två häradena etablerades strax efter vikingatiden. Här berättar Henning Hamilton om historien  om de båda häradsallmänningarna, som han också var förvaltare av från mitten av 1970-talet.

  • Plantering på Vråskogen år 1918.
    Den skogshistoriska utvecklingen i södra Sverige – några exempel
    Lennart Hildingsson, 1992

    Lennart Hildingsson har ett yrkesliv bakom sig med rötterna i sydsvenska fäladsmarker och ljunghedar. Han hävdar att den svenska skogsvårdens vagga stått med ena meden i Bergslagen och med den andra i västra Sverige. Här ger han några olika exempel på skogshistorisk utveckling med utgångspunkt från Frillesås och Vråskogen i Halland och Svältorna i Västergötland. […]

  • Vimmerbytallen
    Om Vimmerbytallens ursprung
    Carl-Ludvig Kiellander, 2012

    Det finns i Sydsverige en påfallande finkvistig och smalkronig tall, den så kallade Vimmerbytallen. Den växer inom ett flera mil brett och ganska väl preciserat område mellan Vimmerby och Hultsfred i söder till Österbymo och Gullringen i norr. Området ligger nästan exakt inom Gotlands nordliga och sydliga breddgrader.

  • Högfura eller kärrgran i timrade hus
    Per Vestling, 2000

    De äldsta bevarade träbyggnaderna i Norden är från 1100-talet. För att få virket att hålla så länge var det viktigt att välja bra virke som klarade av röta och sol. I artikeln går Per Vestling igenom vilka olika material som användes för att bygga timmerhus, och vilka kriterier som var viktiga för att husen skulle […]

  • Skogsvårdsepoker i norr
    Ingemar Eriksson, 1992

    Dimensionshuggning, gröna lögner, urskog och växtkraftig ungskog ryms, bland mycket annat, i Ingemar Erikssons betraktelse av olika skogsvårdsepoker i Norrbotten. Artikeln startar med ett nedslag i en dagbok från en skogsdrivning år 1900, och fortsätter med skogsbrukets utveckling, politikers och akademikers roll och naturvårdens intåg.

  • Thailändska bärplockare i Västerbotten 2010. Foto Margareta Klingberg.
    Konflikten kring bärplockning är av gammalt datum
    Camilla Sandström och Anna Sténs, 2012

    Vem får plocka bär i svenska skogar? Om frågan ställts för femton år sedan hade svaret varit givet: Alla och envar i enlighet med allemansrätten. Idag är svaret inte lika givet. Storskalig bärplockning och upplevelseverksamhet har tänjt allemansrätten till sin yttersta gräns. Situationen påminner om den som rådde vid 1900-talets början.

  • Exkursioner 2000
    Redaktör, 2000

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner år 2000.

  • Är naturvården betjänt av skogshistorisk kunskap?
    Lars Kardell, 1992

    Svaret på rubrikens fråga blir ett JA i Lars Kardells genomgång av den då aktuella naturvårdsdebatten och vilken betydelse tidigare skogsanvändning har haft. Han slår hål på många myter om den gamla orörda skogen, och pekar på att skogsbruket och naturvården kan ha gemensamma mål.

  • Disponent Edwin Ohlsson tillsammans med riksdagsmannen Hjalmar Wijk. Foto Alfred Wigelius, Skogssällskapets arkiv.
    Edwin Ohlsson, Skogssällskapet och länsallmänningen i Vrå
    Lars Kardell, 2012

    Skogssällskapets disponent, Edwin Ohlsson, spelade en huvudroll när arbetet med att återbeskoga västra Sveriges kala och degenererade marker inleddes för hundra år sedan. Verksamheten sågs som ett föredöme och liknande planteringsprojekt genomfördes också i flera andra län. Edwin Ohlssons initiativ kom därmed att få mycket stor betydelse för uppbyggnaden av det svenska skogskapital vi idag kan skörda frukterna av.

  • Erik Höjer, teckning av Erik Hermansson i Domänposten 1958.
    Erik Höjer, Generaldirektör i Domänverket, del 1
    Bengt Brynte, 1993

    Erik Höjer var en legendarisk generaldirektör i Domänverket 1950-1964. Det är samtidigt en period när det svenska skogsbruket står under en stor omdaning, där Domänverket hade en nyckelroll. Här tecknar Bengt Brynte en porträtt och historik i en längre artikel om Erik Höjer. Artikeln är delad i tre delar där detta är den första.

  • Svenska jägmästare, porträttgalleri med biografier 1928
    Johannes Norrby, 2001

    De jägmästare som var aktiva under 1920-talet var med och lade grunden till det som skulle bli en fördubbling av den svenska skogens virkesförråd. I en matrikel från 1928 porträtteras över 500 personer med information om varifrån de kommer och var de verkat. Matrikeln är också rikt utsmyckad med konstverk och fotografier. Här finns konstnärer […]

  • Virkesmätare Karl Berg
    Virkesmätare Berg minns
    Karl Berg (postumt), 2012

    Ur Karl Bergs bok Virkesmätning under 50 år och andra händelser 1928–1978.  Karl Berg föddes 1913 i den lilla byn Västanvik utanför Torsby. I hela sitt yrkesverksamma liv arbetade han med virkesmätning och skrev under alla år dagbok. Efter pensionen sammanställde han anteckningarna till en bok. Hans berättelse är ett fantastiskt tidsdokument och förmedlar inte bara bilden av […]

  • Gärdsgårdar Fie gård i Lau socken. Landsarkivet Visby.
    Skogshistoriska notiser ur Gotlands dombok år 1836
    Lars Kardell, 1992

    En rik källa för skogshistorisk forskning finns i de kilometerlånga arkiven av domböcker. Här kan den intresserade få möjlighet att avtäcka de mer jordnära händelser som inträffade på landsbygden. Lars Kardell har gjort ett nedslag i en dombok från Gotland 1836, en tid som representerar den påbörjade dynamiska utvecklingen inom de agrara näringarna. Artikeln börjar […]

  • Erik Höjer, teckning av Erik Hermansson i Domänposten 1958.
    Erik Höjer, Generaldirektör i Domänverket, del 2
    Bengt Brynte, 1993

    Erik Höjer var en legendarisk generaldirektör i Domänverket 1950-1964. Det är samtidigt en period när det svenska skogsbruket står under en stor omdaning, där Domänverket hade en nyckelroll. Här tecknar Bengt Brynte en porträtt och historik i en längre artikel om Erik Höjer. Artikeln är delad i tre delar där detta är den andra.

  • Erik Höjer, teckning av Erik Hermansson i Domänposten 1958.
    Erik Höjer, Generaldirektör i Domänverket, del 3
    Bengt Brynte, 1993

    Erik Höjer var en legendarisk generaldirektör i Domänverket 1950-1964. Det är samtidigt en period när det svenska skogsbruket står under en stor omdaning, där Domänverket hade en nyckelroll. Här tecknar Bengt Brynte en porträtt och historik i en längre artikel om Erik Höjer. Artikeln är delad i tre delar där detta är den tredje och […]

  • Jägmästaren i Skellefteå revir 1877-1906
    Per André, 2001

    Vad jobbade en jägmästare med i slutet av 1800-talet och över sekelskiftet? Per André berättar om revirförvaltaren Herman Lagerquist som skötte Skellefteå revirs skogar under tre sekel från 1877. Det är en spännande genomgång av en tid när skogen var åtråvärd för den växande skogsindustrin, och skogen samtidigt användes för tjära, träkol, jakt och skogstorp. […]

  • Granklon på Högåsen, Jämtland. Foto Mats Hannerz.
    Nya blad i svensk skogshistoria
    Leif Kullman, 1997

    Leif Kullman presenterar nya rön som kullkastar den tidigare synen på granen som sentida invandrare. Här visar han vad man kan hitta när man analyserar träfossil och gamla grankloner i fjällvärlden. Träden har en betydligt äldre historia i Sverige än vad vi tidigare har trott.

  • Fredrik Ebeling
    Fredrik Ebelings skogsekologiska gärning
    Karl-Göran Enander, 2012

    Namnet Fredrik Ebeling är legendariskt i Skogssverige. Lika känd under sitt smeknamn ”Knifven” var han en dynamisk kraft som starkt bidrog till skogsbrukets rationalisering vid 1900-talets mitt. Mindre känt är hans stora intresse och engagemang i ämnet skogsekologi.

  • Svinhammars skilje. Bildarkivet Ljusdalsbygdens museum.
    Ljusnan-Dellen en bortglömd flottled
    Erik Vanberg, 1992

    Historien om ” Engelska bolaget”, som köpte stora avverkningsrätter i Härjedalen, byggde en flottled mellan Ljusnan och Delsbo och flottade virket i motlut är ganska litet känd. Här berättar Erik Vanberg om den ganska fantastiska historian som förtjänar att dras fram ur glömskan.

  • Skogens betydelse för lanthushållningen i den skånska skogsbygden
    Anders Ekstrand, 2001

    När Danmark förlorade Skåne 1658 förlorade man också sin enda egentliga skogsbygd, som norra Skåne utgjorde. Skogen hade stor betydelse för lanthushållningen. I Göinge finns ett talesätt att det finns ingenting man inte kan göra i trä. Anders Ekstrand berättar om hur skogen har använts för bete, ängsbruk, husbyggnader och mängder med olika produkter som […]

  • Exkursion i Ekebo
    Exkursioner, konferenser och seminarier 2012
    Redaktör, 2012

    Referat från Skogshistoriska Sällskapets aktiviteter 2012: Skogsträdsförädling (Ekebo); Skogsbete (Jumkil, Uppland); I ”Knifven” Ebelings fotspår (Jokkmokk); En släktgårds historia (Bleckåsen, Jämtland); Skogsbruk, människor och natur i Tiveden; Nordisk Skogshistorisk Konferens (Själland); Kulturmiljö och vindkraft (Mullsjö); Rovdjurskriget (Stockholm).

  • Rekonstruerad gropugn för järnframställning.
    Skog, järn, energi. En historia om välfärd och makt.
    Ulf Sundberg, 1997

    Ulf Sundberg gör här en jämförelse av järnframställning vid tiden före Kristi födelse och 1600-talet. I äldre tider lagades järnet i gropugnar, som de som hittats på Röda jorden sydväst om Riddarhyttan. Ulf Sundberg gör bland annat så kallade emergianalyser av vilka resurser som åtgår vid järnframställningen.

  • Hygge på Kroksjö hemman i Lycksele socken 1920-talet. Foto K E Kallin.
    Skogspolitik i Lycksele lappmark – förr och nu
    Bo Axelsson, 1992

    Skogsvårdsstyrelsen gjorde sin entré i Lycksele 1934, men historien om hur skogspolitiken verkat i lappmarken är äldre än så. Här berättar Bo Axelson om statsmakternas påverkan och skogens utveckling från lappmarkslagen 1873 fram till 1990-talets tillstånd.

  • Björkaskogen, en omistlig herlighed
    Kerstin Sundberg, 2001

    Skogsbrukets framväxt på de skånska godsen är ämnet för en uppsats av Kerstin Sundberg. Titelns ”Björkaskogen” var en fridlyst del av Ljungby gård där en bonde från Kiaby år 1724 blev fälld för olovlig huggning. Rättsliga källor kan berätta mycket om skogsutnyttjandet genom tiderna. I artikeln visar Kerstin Sundberg hur skogens roll förändrades  från den […]

  • Edward Wibeck. Foto Skogsbiblioteket SLU:
    Nu var det 1913. Trender och tankar i skogen för hundra år sedan.
    Erik Valinger, 2013

    Det här året kan man bland annat notera hur såväl tankarna på utbildning som skydd av naturen började både diskuteras och slå rot. Erik Valinger gör nedslag i Skogssverige av år 1913.

  • Planteringsgropar på Gotland.
    Gotländsk skogshistoria
    Ingemar Linné, 1997

    Ingemar Linné var länsjägmästare på Gotland 1971-1981. Här tecknar han en historik för skogarna på Gotland fram till idag.

  • Exkursioner 1991
    Redaktör, 1992

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1991: Växjö med omnejd; Nääs slott i Säveåns dalgång; Gryvelåreservatet; Robertsforstrakten.

  • Kockan i skogen.
    Kockan – en viktig och mycket omtyckt medlem i huggarlaget
    Henrik von Stedingk, 2013

    Hur hade hon det egentligen, kockan, ensam kvinna i den manligaste av världar? Det kan inte ha varit lätt att som ung flicka anställas för att med minsta möjliga medel sköta hushållet för 10–15 mer eller mindre okända karlar – och dessutom ibland axla rollen av modersfigur.

  • Säfsjöströms bruk – järn- och skogsbruk under 350 år
    Gösta Skogvall, 2001

    Gösta Skogvall berättar om ett säteri i nordöstra delen av Kronobergs län där skogen alltid spelat en viktig roll. Järnet hade sin tid från 1830-talet till slutat av århundradet. Då var träkol en viktig produkt. En järnväg mot Kalmar på 1870-talet gav ett uppsving för sågade trävaror och snickerier, och då fanns fortfarande mycket gammal […]

  • Karta över naturreservatet Degerfors.
    Degerforsheden under 200 år
    Per André, 1997

    Degerforsheden är en kronopark i nordöstra hörnet av Skellefteå kommun. Per André, tidigare förvaltare i Domänverket, tecknar historiken för kronoparken.

  • Magnus Erikssons landslag, Wikipedia commons.
    Statlig skogsförvaltning intill 1883
    Gunilla Nordström, 1993

    I Magnus Erikssons landslag från 1347 stadgas om jakt på det allmännas ägor, och i Gustav Vasas skogsregale att ”de ägor som var obebyggda hörde Gud, Konungen och Sveriges krona till”. Kronan, och på sikt staten, har haft sin hand över skogen under lång tid. Här beskriver Gunilla Nordström hur förvaltningen har sett ut fram […]

  • Sten Nordquist. Foto Lars Klingström.
    Försöksverksamhet och äventyrlig kottplockning i Boxholmsskogarna
    Lars Kardell och Sten Nordquist, 2013

    Boxholm AB är känt för sina välskötta skogar. Om bakgrunden till detta goda faktum handlar den första artikeln av tre på tema Boxholm. Den andra tar upp olika aspekter på långliggande försök och i den tredje artikeln förflyttas vi till en tidig marsmorgon 1942, då arbetet med skogsträdsförädling inleddes med äventyrlig kottplockning i en isig talltopp.

  • Jakten i inlandet
    Sten Rådman, 1997

    Jakt har ett skimmer över sig men det var långtifrån alltid som bosatta i inlandet kunde ha någon större jaktlycka. Här beskriver Sten Rådman hur jakten kunde gå till i Norrlands inland genom studier av gamla handlingar.

  • Några notiser om bark som föda
    Gunhild Rydström, 2001

    Under missväxtår kunde tallbark vara räddningen. Barkmjöl användes så sent som i slutet av 1800-talet, och ibland också på 1900-talet. Här berättar Gunhild Rydström om barkmjölets användning i norra Sverige och Österbotten, och om de spår av barktäkt som fortfarande kan hittas.

  • Västkusten i ett skogshistoriskt perspektiv
    Lars Kardell, 1993

    De mest spännande dragen i den skogshistoriska utvecklingen på Västkusten beror ytterst på närheten till Danmark och Norge. Det hävdar Lars Kardell, som i denna artikel bidrar med fakta om skogen och skogsbrukets utveckling längs Sveriges västra kust. Förutom den inhemska användningen av ved, som står för 95 % av det historiska skogsutnyttjandet, är detta […]

  • Rökstuga
    Rökstugan – så mycket bättre än sitt rykte
    Per-Olov Nilsson, 2013

    Säg rökstuga – eller rökpörte – och de flesta föreställer sig en trång, sotig och mycket primitiv boning. Men det är fel. Ur effektivitetssynpunkt är den ett uppvärmningssystem som är svårt att överträffa – även med modernaste metoder. Professor Per-Olov Nilsson har själv studerat energiutbytet i rökstugorna.

  • Kubbhus – kan det vara skogshistoria?
    Eric Falk, 2001

    I Gräsmark i Värmland finns fortfarande så kallade kubbhus bevarade. Väggarna byggdes upp av kluvna eller runda vedkubbar som murades ihop av lera, sågspån och vatten. För att stadga väggarna lades entums bräder in med 40-50 centimeters mellanrum. En annan variant var knubbhus, där vedkubbarna hade ersatts av plankstumpar. Kubbhusen och knubbhusen förekom, förutom i […]

  • Planteringslag på Halle-Hunneberg 1920-talet.
    Skogsbruket under 160 år på Kronoparken Halle-Hunneberg
    Göran Söderström, 1993

    Västgötabergen har sedan medeltiden betraktats som kronans allmänningar. Under den liberala epoken på 1820-talet såldes dock en stor del av kronans marker, men Halleberg och Hunneberg behölls. Göran Söderström var, som överjägmästare på Domänverket, ansvarig för skogarna på Halle-Hunneberg. Här ger han sin historik sedan den första hushållningsplanen som godkändes 1830.

  • Sulfitfabrik
    Skogsindustrin – en berättelse om Norrlands viktigaste näring
    Christian Valeur, 2013

    Norrlands industriella historia är en vindlande färd från järn till trävaror, via sulfit och sulfatmassa till papper och kartong till – ja vi kan ännu så länge bara ana. Skogen har ända sedan starten för 400 år sedan varit basen för de olika verksamheterna. Den har också förutsättningar att spela en minst lika viktig roll som tidigare i det […]

  • Stockbanan i Svartnäs
    Stockbanan i Svartnässkogen – ett tekniskt snedsprång
    Lars Magnusson, 1993

    Svartnäs ligger drygt fyra mil nordost om Falun i skogar som en gång tillhörde Svärdsjös utmarker. Här varade bruksepoken från 1735-1876 men därefter lämnades skogen åt sitt öde under årtionden. År 1918 hade virkesförrådet ökat till i genomsnitt 179 kubikmeter per hektar på den drygt 12000 hektar stora skogen. Problemet var bara att komma åt […]

  • Martin i Harvered – en skogsarbetares brev från Kanada berättar
    Eva St Jean, 2001

    I mars månad 1928 lämnade den 25-årige Martin Johansson hemgården i Torsbo utanför Ulricehamn för att pröva sin lycka som arbetare i västra Kanada. Det blev en hel del skogsarbete. Martin var en flitig brevskrivare som lämnade efter sig över 100 färgstarka brev med detaljerade berättelser om livet i Alberta och British Columbia. Eva St […]

  • Norrlands Skogsvårdsförbunds tidskrift, omslagsbild.
    Om Norrlands Skogsvårdsförbund, ”Då man har gagn af skogen, bör man ock verka för dess vård”.
    Erland von Hofsten, 1997

    År 1883 tog disponenten Pehr Lagerhjelm initiativ till att bilda ett skogsvårdsförbund i Norrland, först kallat ”Skogskultur i Norrland”. År 1912 blev namnet Norrlands Skogsvårdsförbund. Föreningen verkade fram till 1965 när det fusionerades med Svenska Skogsvårdsföreningen och Sveriges Skogsvårdsförbund (nuvarande Föreningen Skogen) blev till. Här tecknar Erland von Hofsten historien.

  • Vargjakt
    Rovdjursjakt i Västergötland
    Johnny Hagberg, 2013

    Varg är ett högaktuellt ämne i dagens Sverige. För 150 år sedan var det lika aktuellt – om än mer påtagligt. ”Wargplågan” var en realitet i många landsändar vilket fick myndigheterna att premiera avskjutningen eftersom vargen ansågs farlig för både husdjur och människor. En som bidrog till att minska vargstammen var den engelske storjägaren, äventyraren och författaren Llewellyn […]

  • Fem generationer Krutzsch och deras påverkan på svenskt skogsbruk
    Hans Ekelund, 2001

    Peter Krutzsch är femte generationen i den i Tyskland välkända skogsvetarsläkten Krutzsch. På olika sätt har deras verksamhet påverkat även svenskt skogsbruk. Peter Krutzsch hade ansvaret för fröförsörjning och proveniensfrågor på Skogsstyrelsen. Här intervjuas han av Hans Ekelund, tidigare generaldirektör i Skogsstyrelsen.

  • Tjärubränneri i Skellefteå socken före 1830
    Per Andre, 1993

    På ett foto från 1905 ligger 5000 tjärtunnor upplagda i Tyske i väntan på skeppning. Tjära var en av Sveriges viktigaste exportvaror under lång tid. På 1600-talet kom tjäran på tredje plats efter järn och koppar, och ända in på 1900-talet exporterades stora mängder tjära. Här beskriver Per André tjärhanteringen inom Skellefteå socken under 1700-talet […]

  • Karta över Mecklenburg-Vorpommern
    De svenska lantmäterikartorna från 1692-1698, Mecklenburg-Vorpommern
    Günter Schmidt, 1997

    För 300 år sedan genomförde det svenska lantmäteriverket en kartläggning av det svenska kungarikets dåtida nordtyska besittningar. Nästan hela material som gäller Pommern är bevarat och oskadat. Det är också ett viktigt underlag för den skogshistoriska forskningen i Mecklenburg-Vorpommern.

  • Lastning av virke i Onega stad.
    Norska pionjärer vid sågverken kring Vita havet
    Yngve Astrup, 2013

    Andra halvan av 1800-talet var en dynamisk tid i den nordiska sågverksindustrin. Ofta talar man i termer av en ”timmerfront” som från väster till öster rörde sig från Norge in över Sverige, Finland och därefter allt längre in i Ryssland. Mycket om denna tid är väldokumenterat, men knappast satsningarna vid Vita Havet som gjordes av norska sågverksägare och finansmän.

  • En historik över en historik
    Lars Magnusson, 2001

    Författaren Ludvig Nordström skrev bland annat boken Stor-Norrland, som innehåller insiktsfulla berättelser om skogen och skogsbruket. Bland annat om stavagranar. Lars Magnusson har läst och återberättar intressanta delar.

  • Skylt julgranshuggning är stöld
    Länsjägmästare Ragnar Lübeck och hans klippböcker för åren 1907-1928
    Lars Kardell, 1993

    En annorlunda källa till historiska fakta har Lars Kardell använt när han gått igenom klippböcker efterlämnade från den tidigare länsjägmästaren Ragnar Lübeck. Klippen är en blandning av artiklar och notiser som spänner över ämnen från diskussioner om skogslagstiftningen till en berättelse om en berusad jägmästare som slog sönder två fönsterrutor under en resa mellan Stockholm […]

  • Bärplockare och mesar.
    Bärplockarhistoria. Mycket väsen för liten ”sak”
    Rudolf Wallenius, 1997

    I början av 1900-talet kom nymodigheten bärplockare. En ”maskin” som skapade mycket rabalder. Många var rädda att bärriset skulle bli förstört jämfört med handplockning. Här berättar Rudolf Wallenius hur Kungliga Lantbruksakademin lade ut provytor för att undersöka eventuella skador, men inga sådana kunde märkas.

  • Uno Wallmo, stamvis blädning.
    Uno Wallmo – stridbar debattör men ingen blädare
    Lars Lundquist, 2013

    De flesta förknippar överjägmästaren Uno Wallmo med blädning. Det är naturligt – men samtidigt helt fel, för om det var någonting som Uno Wallmo verkligen ogillade så var det just blädning. Trots det valde han att kalla sina egna idéer för blädning. Verkar det förvirrat? Låt oss ta det hela från början och försöka klara ut varför det blivit […]

  • Exkursioner 2001
    Redaktör, 2001

    Korta referat av Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 2001.

  • Skulpturen Granfröet i Sollefteå.
    ”Granfröet” – ett skogsminnesmärke i Sollefteå
    Börje Hedman, 1997

    År 1983 avtäcktes skulpturen ”Granfröet” i Sollefteå. Skulpturen är skapad av Aston Forsberg och invigningen gjordes i samband med att Sveriges Skogsvårdsförbund firade 100-årsjubileum (egentligen var det föregångaren till Norrlands Skogsvårdsförbund som startade 1883). Börje Hedman berättar om skulpturen.

  • Rissjökanalen – en intressant flottled i Åseletrakten
    John Nilsson, 1993

    Rissjökanalen var en flottled som användes för att föra över virke från Gideälvens flodsystem till Ångermanälven. Problemet man var tvungen att lösa var att få vattnet att flyta åt fel håll, utan tillgång på fossil energi. En rejäl dammkonstruktion fick anläggas för att få sjön att ”tippa över” och rinna åt motsatt håll som den […]

  • Norrbottens skog
    Arvet till framtiden – om restaureringen av Norrbottens skogar
    Ingemar Eriksson, 2013

    Norrbottens skogar befann sig vid ingången av 1900-talet i ett miserabelt tillstånd. Upprepade dimensionshuggningar under lång tid hade tunnat ut bestånden och markens produktionsförmåga var långt ifrån tillvaratagen. Till exempel var tillväxten i kustlandsskogar, äldre än 90 år, bara 1 kubikmeter per hektar vid denna tid.

  • Exkursioner 1997
    Redaktion, 1997

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1997: Grimsö; Svedjefinnars spår i Gräsmark, Lekvattnet och Mattila;  Ammerån; Remningstorp; Flinsberget.

  • Skogen i den enskilda arkiven
    Fia Ewald, 1993

    Skogshistoriska källor finns i alla typer av arkiv, både i myndigheters och i de som brukar kallas enskilda. Bland de enskilda kan finnas företags- förenings, gårds- och personarkiv. Här beskriver Fia Ewald hur de enskilda arkiven kan användas, med fokus på företagsarkiven.

  • Kalhygge i Frostvikens revir 1917. Foto Skogsbiblioteket, SLU.
    Trakthyggesbruk vanligt i norra Sverige redan vid förra sekelskiftet
    Hanna Lundmark, 2013

    Under en lång följd av år har det varit en ”sanning” att trakthyggesbruket i Sverige infördes 1950. Men så förhåller det sig inte alls. Redan vid 1900-talets början var trakthyggen vanliga i de norrländska skogarna. Och dagens livliga debatt om trakthyggesbruk eller blädning inleddes ännu tidigare.

  • Skogshistoriska Sällskapets tillkomst
    Carin Ehrenberg, 1998

    Vid Sällskapets årsstämma den 12 mars 1998 höll Carin Ehrenberg ett föredrag på titeln ”Så började det…”. Här återges hela historiken kring bildandet av sällskapet. Embryot var det skogshistoriska utskott som bildades 1983 inom Kungliga Skogs- och Lantbruksakademi. Skogshistoriska Sällskapets konstituerande årsmöte hölls på Jernkontoret i Stockholm den 16 februari 1990.

  • Mölndalsån
    Exkursioner, konferenser och seminarier 2013
    Redaktör, 2013

    Referat från Skogshistoriska Sällskapets aktiviteter 2013: Den vedbaserade industrins vagga (Mölndal); Siljansfors; Myrjärnshantering och medeltida skogsbruk (Bäckebo, Småland); Skogliga försök (Boxholm); Tärna-Stensele Allmänning; Ljungheden och Skogssällskapet (Vrå, Småland); Skog och bergshantering i Värmland vid 1800-talets slut (Storbrohyttan, Värmland); Alfta Finnskog; Nordisk Skogshistorisk Konferens 2013 (Reykjavik, Island).

  • Mangårdsbyggnaden på Skogshall omkring 1914.
    Skogshall – Sveriges äldsta skogsskola
    Lars Kardell och Sixten Rehn, 1993

    År 1855 beslutade Nyköpings läns Hushållningssällskapet om att inrätta en skogsskola på egendomen Skogshall, som ligger efter allmänna vägen Malmköping-Eskilstuna. Den första kullen lärlingar välkomnades i oktober 1856, och därmed inleds officiellt den nuvarande skogsteknikerutbildningen i vårt land. Lars Kardell och Sixten Rehn berättar mer om denna historiskt viktiga skola som verkade ända fram till […]

  • Timmermagasin i Klarälven, cirka 1925. Från Historiska Skogsbilder, SLU, Skogsbiblioteket.
    Hotbilder inom svenskt skogsbruk under 300 år
    Johan Lindeberg, 1998

    Skogen är en resurs som då och då varit utsatt för hot. Många gånger har dock hoten varit överdrivna, och de åtgärder man har vidtagit har ibland fått fel effekt. Örtugspristagaren Johan Lindeberg ger flera exempel. Eken skulle skyddas, men skyddet bidrog snarare till att eken minskade eftersom allmogen inte var intresserad av att vårda […]

  • Skarhults kronopark, foto Skogsbiblioteket, SLU.
    Nu var det 1914. Trender och tankar i skogen för hundra år sedan
    Erik Valinger, 2014

    Intresset för skogsmarken och dess uthålliga nyttjande var stort och behandlades utförligt i Skogsvårdsföreningens Tidskrift.  Forskningen om skogen var ännu i sin linda och flera av de tankar som då diskuterades är intressanta även idag. Erik Valinger berättar om vad som hände i skogen 1914, året då första världskriget bröt ut.

  • Exkursioner 1992
    Redaktör, 1993

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1992: Skogskartorna berättar (Bergslagen); Ånhammar hos von Stockenström; Landhöjningens effekter på näringarna (Luleå); Halle- och Hunneberg.

  • Skogsarbetsvandrarna från Värmland
    Egil Akre, 1998

    Under slutet av 1800-talet var det sannolikt flera tusen värmlänningar som sökte skogsarbete utanför hembygden. Man finner värmlänningar i skogen i Jämtland, Hälsingland, Bergslagen, Norge och ned mot Småland. Varför gav de sig av? Här ger Egil Akre de historiska förklaringarna.

  • Carl-Magnus Sjögreen
    Överjägmästaren Carl Magnus Sjögreen: Tidig tillskyndare av trakthyggesbruk i Sverige.
    Bosse Backström, 2014

    Sedan Carl Magnus Sjögreen 1862 tagit över ansvaret för skötseln vid Finspångs Bruks skogar drabbades flera tusen hektar av en svår storm. Det var således under extraordinära förhållanden som Sjögreen inledde omställningen till en helt ny typ av skötsel med stora kalhyggen och kulturföryngringar. Bo Backström berättar.

  • Torpare på Fulltofta
    Fulltofta – från 1700-talets enefälader och surskogar till dagens rekreativa storskog
    Lennart Hildingsson, 1994

    Egendomen Fulltofta vid Ringsjön i norra Skåne ägdes under några år av Skogssällskapet, och såldes sedan till Malmöhus läns landsting. Skogen har idag utvecklats till ett mycket populärt friluftsområde, men det har inte nått sina kvaliteter utan ansträngning. Här beskriver Lennart Hildingsson historiken och skogstillståndets utveckling på Fulltofta.

  • Arvidsjaur, vägskylt. Wikipedia commons.
    Arvidsjaurs allmänningsskog. Axplock ur dess snart 125-åriga historia
    Sten Rådman, 1998

    Under avvittringen skulle kronans skogar övergå till hemmansägarna. I Arvidsjaur beslutades att 25 % av skogen skulle hamna i en allmänningsskog. Hur kommer det sig, vad tyckte folk och vad var motivet? Här tecknar Sten Rådman historien om Arvidsjaurs allmänningsskog.

  • Trollhättan
    En strid om ord. Hur svensk natur- och kulturmiljövård gått olika vägar
    Leif Gren, 2014

    Sedan flera år är det en tydlig och politiskt brett förankrad utgångspunkt att natur- och kulturvård ska samverka. Men inget tyder på något nämnvärt närmande. Lagstiftningen är uppdelad, den statliga organisationen utgör skilda sektorer och två olika departement ansvarar för varsina myndigheter – Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Forskning och utbildning är också uppdelade, likaså ideella organisationer. Hur har det blivit så? Leif […]

  • En kocka berättar
    Arne Bjernulf, 1994

    Skogsarbetet krävde energi, och energin kom från mat. Kockorna var de som skulle se till att hästkörare och huggare hade tillräckligt med kalorier. Här berättar Arne Bjernulf om Lisbet Björlind, som vintern 1952 var kocka åt skogsarbetare vid Hemra Tvärsen i östra delen av Rättvik. Den 17 timmar långa arbetsdagen var inrutad av morgonmål, frukost, […]

  • Noahs ark på Ararat. Måleri av Simon de Myle frå 1517. Wikipedia commons.
    Tankar kring skogshistoria och naturvård
    Lasse Edlund, 1998

    Lasse Edlund, tidigare bland annat naturvårdschef på SCA, tecknar en historik om skogens utnyttjande, hållbarhet och naturvård. Han konstaterar att skogens framtida skötsel och vård är grundläggande för vår existens här i Norden.

  • Den älskade och hatade björken.
    Björken – älskad, hatad och älskad igen
    Christian Valeur, 2014

    Människor har i alla tider älskat björken för dess skönhet och den goda värme dess ved skänkte. Som råvara för massaindustrier och sågverk hade den svårare att vinna gehör. För ett halvt sekel sedan gjorde bolagen vad de kunde för att utrota den. Idag har björken åter tagits till heders av dess forna fiender och skogsbolagen anstränger sig för att […]

  • Tvåmans motorsåg på 30 kilo.
    Motorsågen kom – och försvann
    Rudolf Wallenius, 1994

    Rudolf Wallenius fick se en motorsåg för första gången i oktober 1948 på en skogsexkursion på Kopparfors ABs marker. Det var en brytningstid när motorsågar började ersätta handsågar och yxor. Motorsågen utvecklades allt mer efter hand. Säkerheten låg i början inte första rummet, och först 1967 delade reviret ut hjälmar och hörselskydd till alla huggare. […]

  • Hamlad pil. Foto Pixabay.
    Att plöja utan plog och gödsla utan gödsel
    Olle Berglund, 1998

    Olle Berglund sammanställer gamla och nya rön om utnyttjandet av lövskog i form av lövtäkt och hamling. Tillsammans med betesdriften var dessa brukningsformer grunden för odlingen i Norden.

  • Jonas Persson Geddas karta över Ume lappmark 1671.
    När samerna kontrollerade lappmarksskogarna
    Gudrun Norstedt, 2014

    Det glest befolkade norra Sverige var indelat i så kallade lappskatteland som styrdes av en eller ett par familjer. Så såg det ut när landshövding Johan Graan sommaren 1671 skickade ut lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm för att kartlägga Ume lappmark. Resultatet av deras resa blev kartor och beskrivningar som ger en unik bild av ett […]

  • Skiss av Åby-Owen
    Åby-Owen – en ångsåg som planerades redan 1813
    Per Andre, 1994

    Historieböckerna brukar berätta att den första ångsågen startade 1849 i Tunadal utanför Sundsvall. Men det stämmer inte, redan 1829 startades vid Tegelviken i Stockholm en ångdriven såg. Ännu tidigare, redan 1813, hade Samuel Owen fått en offertförfrågan på en ångmaskin som skulle användas vid Åby älv i Skellefteåtrakten. För att få bygga denna ångsåg krävdes […]

  • Sillre skogsskola 1896-97.
    De drog till skogs
    Gösta Jönsson och Valter Långström, 1998

    Den skogliga utbildningen i Sillre i Medelpad startade 1861, och år 1897 flyttades utbildningen till den nybyggda skogsskolan i Bispgården. Skogsmännens kamratförbund har ställt samman en bok som beskriver den skogliga utbildningen i Medelpad från 1861-1997. Här återger författarna ett utdrag om utvecklingen, profiler på skolan och händelser under årens lopp.

  • Lunnare
    Drivkrafterna bakom den tekniska utvecklingen i skogen
    Rolf Björheden, 2014

    – Hittar du inget annat jobb, så kan du alltid arbeta i skogen, hette det länge i de svenska bygderna. Skogsarbete sågs som sista utvägen. Så annorlunda mot idag då skogsarbete är att hantera en ytterst avancerad och högeffektiv maskin späckad med teknologi. Resan från då till nu tog ett drygt halvsekel. Det är en spännande resa späckad med uppfinnarglädje, […]

  • Vägar till den äldre svenska skogslitteraturen
    Stefan Jonheimer, 1994

    Den rika svenska skogslitteraturen har många gånger sammanställts i förteckningar och bibliografier. Dessa är dock spridda i tid, sammanhang, omfattning och kvalitet, vilket gör det svårt att få en överblick. Här presenterar Stefan Jonheimer en lösning på detta genom att han har gjort en ”bibliografi om bibliografier”. Artikeln är en gedigen beskrivning av den facklitteratur […]

  • Pitprops – ett förfärligt farligt sortiment
    Rolf Albertsson, 1998

    På 1860-talet slog ett nytt virkessortiment igenom som en bomb i södra Sverige. Det var pitprops, gruvstöttor, som gick till att stadga upp gruvgångarna i framför allt brittiska kolgruvor. Här berättar Rolf Albertsson mer om användningen och hur engelsk kolbrytning går till. Pitpropsen måste vara friska, raka och välkvistade. I Storbritannien behövdes 4 miljoner kubikmeter […]

  • Utsnitt ur John Bauers illustration av lilla Tuvstarr.
    Inspirationen till sagan om Tuvstarr
    Emelie Schmidt Wikborg, 2014

    Det finns fascinerande likheter mellan sagan om Tuvstarr, den sumeriska myten om gudinnan Inanna och det i den svenska folktron så välkända skogsrået. Så pass lika att det knappast kan vara en slump.

  • Exkursioner 1993
    Redaktör, 1994

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1993.

  • Avskogning på Madagaskar. Foto cunningchrisw, Wikipedia commons.
    Skogsförstörelsen – från Adam till Clinton
    Reidar Persson, 1998

    Avskogning och skogsförstörelse är inget nytt. Reidar Persson bidrar med en historisk genomgång av den avskogning som pågått sedan jordbrukskulturen började breda ut sig. Han startar i de första högkulturerna vid Eufrat och Tigris, fortsätter med antiken och går sedan vidare i både världen och tiden fram till dagens situation.

  • Dåres, Vilhelmina
    Diktaren på Dåres
    Henning Hamilton, 2014

    Skogen är inte bara ekonomi och fakta. Till den hör ju också dofter, ljus, syner och människoöden. Ett sådant är Bengt Hansson på gården Dåres, nordväst om Vilhelmina. När han gick bort 2007 efterlämnade han ett stort antal outgivna dikter som speglade hans liv och de intryck han samlat på sig under sin 75-åriga levnad.

  • Gösta Liljeqvist 1951 i plantering efter bränning.
    Skogsbruket i Kramfors Bolag
    Svante Fahlgren, 1995

    Svante Fahlgren är en av den svenska skogsvårdshistoriens profiler. Här delar han med sig av minnen och erfarenheter från sina år i Kramfors bolag, dit han kom 1939. Då till ett Ådalen där nötkreatur och getter effektivt höll nere föryngringen i skogarna. I Kramfors hade man tidigt börjat med trakthyggen och skogsodling, och här praktiserade […]

  • Häradsallmänningar, ett arv från hedenhös
    K G Rosendal, 1998

    I Sverige finns 56 häraden med allmänningar, vilkas verksamhet regleras i Lag 18 april 1952 om häradsallmänningar. Det är svårt att veta hur de har tillkommit eftersom det ofta saknas skriftlig dokumentation. K G Rosendal blandar historiskt källmaterial och logik när han slår fast att häradsallmänningarna har mycket gamla anor.

  • Tor Jonson och Anders Wahlgren på provyta nr 1, 1908.
    Ingen försöksyta har grövre tallar än Skogshögskolans nr 1 i Malingsbo
    Lars Kardell och Christer Karlsson, 2014

    De trettio mäktiga tallarna i Malingsbo är mer än 200 år gamla och växer fortfarande. De skäl som motiverade försöksytans tillkomst för 112 år sedan är för länge sedan överspelade. Men det finns idag ändå goda skäl för att bevara den. Dels för att den är Skogshögskolans första försöksyta, dels därför att det knappast går att hitta något värdigare minnesmärke […]

  • Skogsbruksområdet – en frivillig samverkan mellan skogsägare
    Kjell-Eric Ericsson, 1995

    Den första skogsägareföreningen i Sverige blev Södra Unnaryds skogsandelsförening som startade 1913. Det var dock först efter första världskriget som skogsägareföreningarna började bildas i större skala. Bland uppgifterna stod service med skogsvård, rådgivning, förvaltning och virkesförsäljning. Hur uppgifterna skulle organiseras varierade dock mellan skogsägareföreningarna. Riksförbundet föreslog till slut, 1954, organisationsformen skogsbruksområden. Sedan dess har skogsbruksområden, eller […]

  • Skogs ordförande minns
    Leif Nordström, 2002

    Leif Nordström är journalist och var chefredaktör för Sia, Skogsindustriarbetaren, åren 1984-2003. Här har han samlat tidigare ordföranden i Skogsfacket till ett samtal. Det är Sixten Bäckström, Arne Johansson och Åke Pettersson. Det blir ett samtal om en spännande och snabbt föränderlig epok i svensk skogshistoria.

  • Svante Fahlgren och Bengt Johansson. Foto Bror Almén.
    Exkursioner 1998
    Redaktör, 1998

    Referat från exkursioner med Skogshistoriska Sällskapet till Hallands Väderö; Vallonbrukens Uppland; Visingsö; Virå bruk; Hoting och Dorotea;

  • Brasilien
    Glimtar ur Brasiliens spännande skogshistoria
    Björn Rasmusson, 2014

    När den portugisiske kaptenen Pedro Alvares Cabral år 1500 som förste europé kom till Brasilien var det ett land som till stor del var täckt av olika sorters tät regnskog. Nästan omedelbart började kustlandets bördiga marker odlas upp. Senare inleddes exploateringen av regnskogen för att ta vara på dess värdefulla trädslag. Förutom i Amazonas återstår idag […]

  • Några ord om skohö
    Erik Brinck, 1995

    Ismannen Ötzi som upptäcktes i de österrikiska alperna 1991 hade sina skor stoppade med värmande hö. Skohöet, eller halmen, daterades med kol 14-metoden till cirka 5300 år. Här berättar Erik Brinck mer om skohö, som fortsatte att användas länge efter Ötzis tid. Så sent som på 1940-talet användes skohö av samer och skogsfolk i Lappmarken. […]

  • Ett personhistoriskt verk som ger mersmak
    Ernst Bager, 2002

    I en artikel från 2001 har Johannes Norrby refererat en jägmästarmatrikel från 1928. Här tar Ernst Bager över stafettpinnen och granskar tidigare matriklar, redigerade av Hugo Samzelius. Matriklarna, där den sista kom ut 1915, ger en omfattande historik av människor i skogsbranschen i Sverige med historiska tillbakablickar till 1500-talet.

  • Sågverks- och Trävaruexportföreningens paviljong på konst- och industriutställningen 1897.
    Från svenska barrskogar
    Robert Fresk, 2004

    Sågverks- och Trävaruexportföreningen deltog med en pampig paviljong i den stora skandinaviska konst- och industriutställningen på Djurgården i Stockholm 1897. Temat för paviljongen var Från svenska barrskogar. Här beskriver Robert Fresk vad besökarna kunde se på utställningen.

  • Skeppsredanren Erling Lorenzon och Nils Paues.
    Så startade framgångssagan Aracruz
    Nils Paues, 2014

    Skogsbolaget Aracruz startade på 1960-talet med plantering av eucalyptus i stor skala. Från början var det meningen att bolaget skulle exportera flis, men snart växte tanken om att vidareförädla råvaran till massa. I september 1978 kunde fabriken köras igång, en lycklig tidpunkt när massapriserna steg. Nils Paues har haft en nyckelroll i utvecklingen som bland […]

  • Stormfällningen 1954
    Stormfällningen 1954 – ett 40-årsminne
    Arne Krogh, 1995

    Den 3 januari 1954 drabbades skogsägarna i Västmanlands län och angränsande områden av den orkan som fällde ofantliga mängder skog. Arne Krogh var vid den tiden ledare för Västmanlands läns skogsägareförening, och här berättar han vad stormen betydde för alla som berördes av dess verkningar.

  • Memoarer
    Arvid Carlsson, 2002

    Arvid Carlsson är en av Skogshistoriska Sällskapets mest aktiva exkursionsprofiler. Här berättar han om ett långt yrkesliv som började med sommarjobb på Domänverket 1937 och fortsatte med arbetsledning på A-K (den tidens AMS), stubbrytning, inköpare till sågverksbolag, egen skog, resa till Vancouver och tillverkare av skogstraktor (Röde Olle).

  • Plantering med SFI-hacka, Afrika.
    Fibrer från Afrika
    Arne Hedin, 2007

    Den befarade virkesbristen på 1970-talet gjorde att svenska skogsföretag sneglade på att odla virke på varmare breddgrader, med mer snabbväxande träd. Här berättar Arne Hedin om hur företagen Kopparfors, Korsnäs och Stora Kopparberg ger sig in på att etablera plantageskogsbruk med snabbväxande tropiska tallar för att försörja de svenska industrierna.

  • Exkursion Finspångs bruk.
    Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 2014
    Redaktör, 2014

    Referat av Sällskapets aktiviteter under 2014: Österström och Gudmundtjärn, Medelpad; Tagels gård; Kungajaktmuseum, ekopark och hembygdsvård i Hunneberg; Skogsarbetets rationalisering och humanisering, Stockholm; Nordisk Skogshistorisk Konferens, Lycksele; Ljud, toner och musik, Mora och Orsa; En bruksskogs historia, Finspång; Eken i Blekinge, Jämshög; Skogsteknisk innovation och utveckling, Skogforsk, Uppsala.

  • Kung Gustav VI Adolf på Lessebo handpappersbruk
    Erfarenheter som skogsförvaltare vid AB Klippans Finpapersbruk 1951-1980
    Arne Witte, 1995

    AB Klippans Finpappersbruk var ett av Sveriges äldsta skogsbolag. Den historiska grunden var en pappersmölla vid Rönne å i Klippan, byggd år 1573. Bolaget gick efter freden i Roskilde 1658 upp i svenska kronans ägo, och ombildades så småningom till aktiebolag. Bolaget expanderade och förvärvade också Lessebo skogar, där det också fanns ett finpappersbruk. Arne […]

  • Foto Anders Helin
    Statens statarekår eller fria jordbrukare? Sveriges kronotorpare- och kolonistförbunds fackliga organisering 1930-45
    Gustaf Löfgren, 2007

    De egendomslösa på den svenska landsbygden blev allt fler under andra halvan av 1900-talet. En åtgärd från statens sida var att kolonisera kronoparkerna. Här kunde arbetare arrendera ett mindre jordbruk och samtidigt jobba som skogsarbetare. Det här blev kronotorparna. Gustaf Löfgren berättar här om om hur de organiserade sig för att få bättre villkor. Sveriges […]

  • Skogshögskolan flyttar till Frescati Hage 1915.
    Nu var det 1915. Skogshögskolan startar.
    Erik Valinger, 2015

    År 1915 ombildades det tidigare Skogsinstitutet till Skogshögskolan. Samtidigt lämnade man det tornprydda huset vid Strandvägen där institutet funnits sedan 1828. Flytten gick till nyuppförda byggnader vid Frescati hage på norra Djurgården som också inrymde Statens skogsförsöksanstalt.

  • Carl Adelsköld 1961
    Skogsbruk i förändring, glimtar från en skogsförvaltning åren 1947-1962
    Carl Adelsköld, 1995

    Holmens Bruks och Fabriks AB hade sitt ursprung på en holme i Motala ström inom Nörrköping. Från början handlade det om en vapensmedja, ett mässingsbruk och en handpappersindustri, men verksamheten kom att utvecklas och förändras med tiden. Bolaget växte med nytt bruk i Hallstavik, Björndammen, Wermbol och Backa Hosjö. Carl Adelsköld var förvaltare på bolagets […]

  • Kafferast på Orsa finnmark
    I timmerskogarna på 90-talet
    Fräs Erik Andersson, 2002

    Ingemar Gustavsson, skogvaktare på Orsa besparingsskog, har förmedlat en artikel av Fräs Erik Andersson. Han var född 1868 och har upplevt mycket i skogarna under sitt långa liv. Fräs Erik Andersson har skrivit mycket om gamla tider och också anlitats som berättare i radio under sina sista levnadsår.

  • Silverskogen – sydväst om månen
    Berit Grundström, 2007

    Den storslagna naturen i nordvästra Dalarna gjorde intryck på Berit Grundström. Hon har försökt förstå mer om det område som ibland kallas Ödebygden, och som geografiskt sträcker sig öster om riksväg 70 från Särna till norska gränsen upp till Härjedalsgränsen. I uppsatsen beskriver hon markanvändning, samernas och nybyggarnas påverkan och den senare sågindustrins anspråk på […]

  • Gamla skogsinstitutet mellan Strandvägen och Djurgårdsbrunnsviken.
    Från institut och anstalt till högskola och universitet
    Lars Klingström, 2015

    Den skogliga undervisningen och forskningen har bedrivits under många namn sedan starten 1828 då Kungliga Skogsinstitutet etablerades. Här lägger Lars Klingström upp tidslinjen för ”Skogis”.

  • Foto Sidney Jämthagen
    Exkursioner 1994
    Redaktör, 1995

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1994.

  • Från länsskogvaktare till skogsvårdskonsulent
    Evert Sunesson, 2002

    Evert Sunesson lämnade skogsskolan i Bjärka-Säby som färdig skogvaktare 1962. Därefter har han varit skogsvårdsorganisationen trogen fram till pensioneringen 2002. Här berättar han om den för svenskt skogsbruk så omvälvande 40-åriga perioden.

  • Angelica archangelica. Foto Krzysztof Ziarnek, Wikipedia commons.
    Samiskt växtutnyttjande från 1600-talet fram till ca 1950
    Elin Qvarnström, 2007

    ”Gompa” är en av de mest omskrivna rätterna som samerna framställde av växten kvanne. Det är en sorts färskost gjord på hackade kvannestjälkar som kokats med renmjölk. Men det fanns många fler växter och växtdelar som samer utnyttjade i sin kosthållning och läkekonst. Elin Qvarnström har gjort en sammanställning i ett examensarbete som sammanfattas i […]

  • Skogsdikning cirka 1920. Foto Gunno Kinnman, Skogsbibliotekets arkiv, SLU.
    När skogsdikningen var en fråga som delade Skogssverige
    Per Eliasson, 2015

    I början av förra seklet pågick en intensiv debatt om skogsdikning i Sverige. Den nådde ända in riksdagen där flera motioner handlade om att skogarna måtte utdikas för att minska riskerna för frost och försumpning. Det var i en tid när man fortfarande hade ofullständiga kunskaper om de biologiska sambanden i skogen. Inte förrän i mitten av 1930-talet klarnade det […]

  • Snitt ur S G Hermelins karta tryckt 1797
    Skellefteskogen omkring 1761
    Per André, 1996

    Hur användes skogen och hur såg skogstillståndet ut på 1760-talet? Per André har försökt ta reda på det specifikt för Skellefteskogarna. Han använder olika källor och försöker fånga tillståndet år 1761, ett år när ett tingsprotokoll lyfter fram risken för att tallskogen står och ”föråldras och ruttna”. Källorna sträcker sig dock över en längre period, […]

  • Skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län 1905-1996
    Dag Kihlblom, 2002

    År 1997, efter nästan 100 år, upphörde de 22 skogsvårdsstyrelser som hade funnits i alla län sedan 1905. Dag Kihlblom, tidigare länsjägmästare i Jönköping, berättar här historien om skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län. Det är en historia om frö, plantor, återväxten, skogsvård och utbildning.

  • Indonesien
    Svensk skogspionjär i Indonesien
    Eric Lundqvist, 2007

    Den svenske jägmästaren Eric Lundqvist tjänstgjorde 30 år på Borneo, Nya Guinea och Indonesien. Han hade ett rättvisepatos som inte alltid gick hem hos myndigheterna, och blev på 1960-talet förklarad som ”persona non grata”, utan möjlighet att återvända till Indonesien. Här är ett utdrag ur hans bok Mitt Indonesien. Eric Lundqvist gav ut femton böcker […]

  • Skogstjänstemän från Lettland på besök i Norrköping 1989.
    Perestrojkan öppnade för direktkontakter med det lettiska skogsbruket
    Rolf Sievert, 2015

    År 1985 började nya vindar blåsa i Sovjetunionen. Michail Gorbatjov hade just blivit landets ledare. I sin strävan att få fart på den ekonomiska utvecklingen införde han reformer med syfte att minska byråkratin och öka produktiviteten. Genom perestrojka – omstrukturering – skulle det sovjetiska samhället förändras och nytt liv ingjutas i den sovjetiska socialismen.

  • Joel Wretlind
    I Wretlinds fotspår
    Birger Enroth, 1996

    Joel Wretlind blev banbrytare under sin verksamma tid i Malå åren 1920-1952. Det var här han utformade de nya, framgångsrika metoderna för självföryngring av såväl tallhedar som råhumusmarker. Han blev också kontroversiell för sina idéer om hur föryngringar och plantskogar borde skötas. Här berättar Birger Enroth mer om denne legendariske skogsvårdare.

  • Intervju med Nils-Erik Nilsson – Skogsbruk är land use
    Hans Ekelund, 2002

    Professor Nils-Erik Nilsson har under sin yrkesverksamma tid lagt många byggstenar tillrätta i skogsbruket och skogspolitiken. Hans Ekelund har här intervjuat Nils-Erik Nilsson, en intervju som han själv beskriver som ”en utmärkt lektion i levande skogshistoria”.

  • Renar på Flatruet. Foto Mats Hannerz.
    Rätten till Norrland
    Martin Busk och Johan Oskarsson, 2008

    Dagens diskussion om markanvändningen i Norrland måste ta hänsyn till en lång historia av renskötsel, jordbrukskolonisering, skogsbruk och gruvnäring. Martin Busk och Johan Oskarsson har i ett examensarbete beskrivit den historia som är nödvändig att känna till för att förstå dagens konflikter.

  • Gärdsgårdsmiljö i norra Uppland, 1920-tal. Foto Paul Sandberg.
    Skogsvårdsstyrelsen i Kronoberg. Frostdikning och emigration tidigt på agendan.
    Rune Ahlander, 2015

    Den nya skogsvårdslagen var bara ett drygt år gammal när Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län höll sitt första sammanträde den 31 januari 1905. På agendan stod bland annat frågan om utdikning av sumpmarker, som då ansågs vara källan till frostskador på späda skogsplantor. En annan angelägenhet var att beskoga ljunghedarna – men av det lite överraskande skälet att göra det möjligt […]

  • Skogsdikningens historia i Kronobergs län
    Gösta Skogvall, 1996

    Under 1800-talet hade omfattande skogsdikningar igångsatts i Bergslagen och Norrland. Behovet att vinna ny skog genom avvattning fanns dock i hela Sverige, och i Kronobergs län kom dikningen igång i och med Skogsvårdsstyrelsernas tillkomst 1905. Skogsägare som ville dika kunde söka om bidrag till högst hälften av uppskattad kostnad. Intresset var magert till en början, […]

  • Framväxten av en skoglig miljöpolitik
    Karl-Göran Enander, 2002

    Hur gick det till när miljöfrågorna kom in i skogsdebatten, och hur påverkade de politik och lagstiftning? Karl-Göran Enander, tidigare avdelningschef vid Skogsstyrelsen, berättar om omsvängningen från de första miljösignalerna på 1960-talet till dagens naturvårdstänkande.

  • Protest mot kalhyggen. Foto Bertil Brunnegård.
    Skogsdebatten och drivkrafterna bakom dagens naturhänsyn
    Per Simonsson, 2015

    På 1960-talet inleddes debatten om skogsbrukets metoder. I början handlade den om igenplanterade åkrar men vidgades snart till att främst handla om kalhyggen, användningen av fenoxisyror, hyggesplöjning och främmande trädslag. På 1990-blev svensk skogsmiljö en internationell fråga sedan miljöorganisationerna börjat räkna arter i skogen och funnit att den biologiska mångfalden minskade till följd av de […]

  • Min tid som anställd inom skogsägarrörelsen
    Stig Österberg, 2008

    Stig Österberg kom att leda Norrskog under en mycket dramatisk period i företagets historia och kan väl som ingen annan sägas ha format det första embryot till det Norrskog vi ser idag. Norrskogs bildande, ett Norrskog på konkursens brant under NCB-krisen, och teknikgenombrotten inom skogsbruket har präglat Stig Österbergs tid som vd i Norrskog. I den här artikeln berättar […]

  • Stämplingsarbete i skogsbestånd med storlag i seklets början
    Henrik "Ludde" Lundström, 1996

    När seklet var ungt bestod ett stämplarna av många personer. Här beskriver Henrik ”Ludde” Lundström hur ett stort stämplarna var organiserat på 1920-talet inom Domänverket.

  • John Jennings till höger, ägare av bland annat Robertsfors bruk. Målning av Alexander Roslin.
    Robertsfors – ett bruk med spännande historia
    Lars Klingström, 2015

    Robertsfors Bruk i Västerbotten hade många ägare. Två av dem sticker ut. Den första och den sista. Det var Skeppsbroadeln som med sitt kapital och politiska inflytande lyckades med den till synes hopplösa uppgiften att 1759 starta ett järnbruk 60 mil från själva gruvan. Och det var familjen Kempe som med en idag helt unik hänsyn till de anställda […]

  • Inspektorer från Norrskog framför nya kontoret i Hackås. Foto Jerker Bylander.
    Skogsägarna Norrskog 1990-2008
    Ove Jacobsson och Nils Nilsson, 2008

    Från början av 90-talet och framåt skedde stora förändringar inom skogsnäringen i Norrskogs verksamhetsområde. Omstruktureringen av sågverksbranschen, ägarbyten inom cellulosaindustrin och en tilltagande konkurrens om virkesråvaran kom i väsentlig grad att påverka Norrskogs utveckling och inriktning. De svåra åren under NCB-krisen hade påverkat föreningens syn på industriengagemang och ökat insikten om betydelsen av en stark ekonomi. Efter att i många […]

  • Edward Wibeck
    Svensk skogsforskning 100 år 1902-2002
    Karl-Göran Enander, 2002

    Den organiserade skogsforskningen i Sverige inleddes 1902 när Forstliga försöksanstalten började sin verksamhet. Innan dess hade skogsforskningen bedrivits av enskilda personer, främst tjänstemän på uppdrag av Domänverket eller på eget initiativ. Skogsinstitutet bedrev undervisning sedan 1828, men inte någon egentlig forskning. Framväxten av den första skogsforskningen beskrivs här av Karl-Göran Enander.

  • Särlingen
    Sten Rådman, 1996

    ”Han var den siste på skogen. Den siste utan elektricitet, centralvärme eller oljekamin. Han hade en batteriradio, men aldrig några batterier. I allmänhetens ögon var han lite konstig, ett original, en särling.” Här berättar Sten Rådman om en originell norrländsk skogsarbetare med en inre styrka.

  • Stormfällt virke på Boo. Foto Gunnar Carleson.
    Stormen på Boo 1954
    Gunnar Carleson, 2015

    Bo socken i Närke drabbades tre gånger av stormar som satte djupa spår i skogslandskapet – 1943, 1954 och 1969. Den mellersta var i särklass den värsta, så även i andra delar av landet, i första hand Gästrikland. Bo socken och Boo Fideikommiss är till stora delar samma skogstillgång. Fideikommisset instiftades 1737 och har sedan ägts inom samma familj […]

  • Ekon från en ödebygd
    Tomas Ljung, 2008

    Denna uppsats är ett sammandrag av det arbete som Tomas Ljung under åren 2002-2004 genomförde på uppdrag av Länsstyrelsen i Dalarnas län. Uppdraget gick ut på att kartlägga kulturspåren inom den östra delen av Långfjällets och Städjan-Nipfjällets naturreservat. Arbetet kom att innebära omfattande fältarbete, ett stort antal intervjuer, extensiva arkiv- och källstudier, insamling av bildmaterial samt författande av monografin ”Ödebygdsminnen”, […]

  • Svenska skogsträds medicinska egenskaper – i folktron och verkligheten
    Fredrik Hansson, 2002

    Skogen och träden har i alla tider haft en mystik över sig som i dagens samhälle kan vara svår att förstå. Skogen gjorde att man klarade nödår, och det fanns många huskurer som byggde på växters läkande förmåga. Här går Fredrik Hansson igenom den medicinska användningen trädslag för trädslag.

  • Kåda
    Lars Magnusson, 1996

    Under första världskriget var kåda en stor handelsvara. Kåda eller råharts är råvara för framställning av terpentinolja och ren harts. Kådan kom till användning vid vår pappersindustri samt vid tillverkning av shellack och fernissa. Idag har dock denna råvara närmast försvunnit. Här berättar Lars Magnusson mer om fabrikationen av kåda. Vi får följa kådplockare på […]

  • Porträtt av Bertil Lindquist, Lars-Gunnar Romell, Olof Langlet och Carl Malmström.
    Giganternas kamp (om professorsutnämningen av Carl Malmström)
    Lars Kardell, 2015

    År 1939 avgick professor Henrik Hesselman med pension från sin tjänst vid Statens skogsförsöksanstalt. Den utlysta tjänsten söktes av docenterna Lars-Gunnar Romell, Carl Malmström, Olof Langlet och Bertil Lindquist. Aldrig har ett så meriterat startfält i skogliga sammanhang anmält sig till bedömning av sakkunniga, styrelse och Kungl. Maj:t. Efter halvtannat år bröts målsnöret med Malmström som segrare. Under mellantiden producerade de […]

  • Knotiga tallar i Trollskogen, Böda. Foto Mats Hannerz.
    Nu är var människa galen. Om skogsbruk och konflikter i Böda kronopark 1836-1850.
    Martin Ericsson, 2008

    Genom 1836 års regleringsbrev blev en stor del av det öländska Bödas invånare av med sin rätt till vedutsyning. Trots att det fanns gott om skog led alltså allmänheten brist på virke. De underjägare som hade i uppgift att upptäcka olovlig avverkning hade en tuff uppgift och i mitten på 1800-talet fanns knappt en enda […]

  • Exkursioner 1995-96
    Redaktör, 1996

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1995-1996.

  • Kapning av timmerstock i Tanzania. Foto Sten Norén.
    När Sverige var en skoglig biståndsgivare av rang
    Sten Norén, 2015

    Från mitten av 1960-talet till mitten av 1990-talet var Sverige engagerat i ett stort antal skogliga biståndsprojekt. De som fick förmånen att delta i arbetet lärde sig mycket, hade oförglömliga upplevelser och gjorde förhoppningsvis nytta i de länder som biståndet omfattade. De tog också med sig erfarenheter hem som berikat det svenska skogsbruket. Sten Norén har […]

  • Exkursioner 2002
    Redaktör, 2002

    Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 2002

  • Fiske i Pärlälven.
    Pärlälvsdalen – dess liv och natur
    Dag Kihlblom, 2008

    Pärlälven är ett 14 mil långt biflöde till Lilla Luleälven. I stort sett hela älven flyter genom Jokkmokks kommun. I Pärlälvsdalen hittar man fortfarande väglöst land med skogar, myrar och lågfjäll. Dag Kihlblom, tidigare länsjägmästare vid Skogsstyrelsen, skriver här om kulturhistoria, markanvändning och natur i Pärlälvsdalen.

  • Allé i södra Skåne.
    Exkursioner och seminarier 2015
    Redaktör, 2015

    Referat av Skogshistoriska Sällskapets aktiviteter 2015, ett jubileumsår med fler arrangemang än någonsin: Skånska alléer (Alnarp och sydvästra Skåne); Norrländsk skogsindustrihistoria (Merlo slott, Sundsvall); Barkborrekatastrofen längs Klarälven (Stöllet);  Uppländska bondeskogar (Långalma, Östhammar); Skog och kultur i Lettland (Riga); Hamra nationalpark och Fågelsjö by (Hälsingland); Efter flottningen (Vindeln, Västerbotten); Kunskap om skogens historia (Varnum, Västergötland); Nordisk […]

  • Mina 50 år i skogens hägn
    Åke Pettersson, 2003

    Åke Pettersson var den siste ordföranden för Svenska Skogsarbetarförbundet. Här delar han med sig minnen från ett femtioårigt liv i skogens tjänst och den förändrade roll som skogsarbetaryrket har inneburit.

  • Processor i arbete, 1966, Iggesunds bruk.
    Mekaniseringen på 1960-talet och Iggesunds Bruks maskinförvaltning
    Gösta Bruun, 2008

    När 1960-talet inleddes var  mekaniseringen i skogsbruket begränsad till tunga och stora motorsågar och enstaka barkningsmaskiner. Decenniet såg dock en hisnande utveckling med midjestyrda skotare och processorer. Iggesunds Bruk var en av flera aktörer som bidrog till utvecklingen. Gösta Bruun var chef för maskinförvaltningen och berättar mer.

  • Omskolning av plantor i Bjurfors plantskola. Skogsbiblioteket, SLU:
    Nu var det 1916. Trender och tankar i skogen för 100 år sedan
    Erik Valinger, 2016

    Intresset för skogsmarken och dess uthålliga nyttjande var stort och behandlades utförligt i Skogsvårdsföreningens Tidskrift.  Forskningen om skogen var ännu i sin linda och flera av de tankar som då diskuterades är intressanta även idag. Erik Valinger gör sitt nedslag i Skogssverige för 100 år sedan.

  • Den stora skogsrestaureringen eller När modernismen nådde skogsbruket
    Karl-Göran Enander, 2003

    1950-talets påbörjade mekanisering innebar att en ny epok inleddes i skogsbruket. Bakom sig lämnade den de manuella skogsbruksmetoder som hängt kvar sedan 1800-talet. Den här omvandlingen hade både bra och dåliga sidor. I artikeln ger Karl-Göran Enander en översiktsbild av hur det gick till när modernismen nådde skogsbruket.

  • Kronojägare mördad
    Göran Söderström, 2008

    Anders Mörk föddes i Tunhem 1800. Han var gift med Anna Lovisa Höglund född i Borås 1801. De hade sju barn, fem döttrar och två söner födda mellan 1826 och 1844; tre var ännu hemma. De bodde på kronojägarbostället Toltorp på Hunneberg. Mörk ansågs allmänt som en driftig och hederlig karl. Rättegångsprotokoll ligger till grund för berättelsen. Alla personer, […]

  • Brötflottare på Luleälven. Foto Stig T Karlsson.
    Skogen, flottningen och Norrbottens människor
    Bosse Johansson, 2016

    Norrbotten är ett skogslandskap. Det är också ett landskap av vatten; av stora mäktiga älvar som hämtar sin kraft längst uppe i fjällvärlden och mängder av vattendrag och bäckar i skogslandet. Alla med det gemensamma att de med seniga flottares hjälp flyttade timmer och tjärtunnor ner till kusten. Bosse Johansson är författare och journalist, och […]

  • SMV Myran, ur SDAs fotoarkiv.
    Att behärska snön och isen i virkesdrivningarna
    Bengt Ager, 2008

    Mekaniseringen av virkestransporterna tog fart under 1950-talet. Det var storskogsbruket i Norrland som främst drev utvecklingen. Upp till milslånga vinterbasvägar samt virkesavlägg på älv- och sjöis var logistiska förutsättningar för den då dominerande drivningstekniken. Andra branscher hade redan kommit långt i sin mekanisering t ex jordbruket, krigsindustrin samt bygg- och anläggningsbranschen. Det föll sig naturligt att pröva och modifiera deras […]

  • Exploaterande skogsbruk under tidigt 1900-tal. Foto Skogsbiblioteket, SLU.
    1900-talets skogshistoria påverkar synen på framtiden
    Erland Mårald, 2016

    Vid tre tillfällen under 1900-talet enades den svenska staten tillsammans med skogsägare och virkesköpande bolag om något som kan liknas vid ”samhällskontrakt” – underförstådda överenskommelser om vilka spelregler som skulle gälla. Sedan den senaste kom till stånd för snart 70 år sedan har förutsättningarna ändrats så mycket att det nu är tid att fundera över hur ett nytt […]

  • Kronojägeri på 1800-talet
    Olle Paulsrud, 2003

    Den förste kronojägaren i Idre socken hette Paul Persson Strand. Hans efterlämnade brev, rapporter och rättegångsprotokoll togs om hand av en sonson, och dessa fick Olle Paulsrud syn på. Här gör han ett nedslag i anteckningarna som sammantaget ger en livfull bild av livet som kronojägare under andra halvan av 1800-talet. Det är en tillvaro […]

  • Skogsbruket i Jönköpings län 1950-2000
    Sven Sandell, 2009

    Tillståndet i länets skogar var vid förra sekelskiftet miserabelt. Skogsvårdsstyrelsens första uppgift blev därför att finna medel som skulle vara skogsägarna till nytta vid skogarnas restaurering. En modell med upplysning, information och rådgivning i stor omfattning som skapades har man inte haft anledning frångå och det är min förhoppning att min beskrivning av arbetet under det andra halvseklet skall visa […]

  • Den oskiftade Näsby by i Västra Eneby socken, Östergötland, 1898. Foto Johan Thorin.
    Landskapet berättar om skogens historia
    Lars Kardell, 2016

    Människor förleds ofta tro att skogen är oföränderlig, att den alltid sett ut som den gör just när den betraktas. Men studerar man ett stycke helt vanlig svensk natur och tar reda på vad som döljer sig under ytan framgår att skogen är långt ifrån statisk. Ännu tydligare blir detta uppenbart när man parar sina egna […]

  • Norrbyskär: sågverks- och skogshistoria som blir allt mera levande
    Anders Paulsson, 2003

    Före 1892 var Norrbyskär utanför Hörnefors en ögrupp som betraktades som tämligen värdelös av bönderna på fastlandet. Men det skulle förändras när Mo och Domsjö AB köpte skäret för att bygga upp en sågverksindustri. Här byggdes ett helt samhälle med såg, hyvel, bostäder och social service från grunden, och öarna var plötsligt befolkade med arbetare […]

  • Skogsindustrins superentreprenörer
    Henrik Asplund, 2009

    Historien om de sydsvenska köpsågverkens framväxt och utveckling är historien om skogsindustrins superentreprenörer. Det handlar om en snabb resa från små byasågar till företag med hög internationell konkurrenskraft. Förutsättningarna för utvecklingen har varit att branschen då som nu utmärks av en utpräglad entreprenörsanda. Alla företagen ligger inte i Småland men småländsk företagsamhet och klurighet är ändå ett signum för hela kollektivet. […]

  • Hyggesbränning. Skogsbilder.
    Hyggesbränning och annat skogligt i början av 1940-talet – men även senare
    Falk Kuylenstierna, 2016

    När jägmästare Falk Kuylenstierna började sin skogliga utbildning, 1941, var hyggesbränning vanligt. Här delar han med sig av minnen och erfarenheter. Det är kunskap om bränning och brandsläckning som till mycket är bortglömd idag.

  • Sven Arnell minns
    Sven Arnell, 2003

    Sven Arnell, född 1930, är bonde, skogsbrukare, hästkarl, förtroendeman, bondeledare, rättskämpe, vältalare, literaturälskare, friluftsmänniska och skogshistoriker. Med utgångspunkt från Bosgården i Marks härad, Västergötland, minns han tillbaks på sitt innehållsrika liv.

  • Hjortsbergasågen.
    Från Hallabro till Mönsterås (om Södras sågverkshistoria)
    Ingvar Karlsson, 2009

    Sågverk var den första egentliga industrisatsningen i skogsägarrörelsen. I södra Sverige togs de första stapplande stegen i början av 1940-talet i dåvarande Sydöstra Förbundet och av några andra föreningar som i dag ingår i Södra. I denna artikel beskrivs utvecklingen främst i Sydöstra Förbundet och sedermera Södra från blygsam skala i dåtidens traditionella verk till allt mer kapitalintensiva satsningar på […]

  • Sorkskadad contorta. Foto Margareta Karlman.
    Många frågetecken när contortan kom till Sverige
    Margareta Karlman, 2016

    Den kanadensiska snabbväxaren Pinus contorta har varit omdebatterad ända sedan den i stor skala introducerades i Sverige på 1970-talet. Att förflytta trädslag mellan kontinenter är alltid förenat med risker, framförallt för att drabbas av sjukdomar de saknar motståndskraft mot. Margareta Karlman är professor emerita i skogspatologi och har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt […]

  • Första steget till industrialisering, kransågning i närheten av Dedza, Malawi
    Skogshistoriska reflexioner
    Sven Sjunnesson, 2003

    Sven Sjunnesson har alltid intresserat sig för historia. Här reflekterar han över skogens roll i ett både lokalt och globalt perspektiv som börjar med den första avverkningsplanen i bibelns Första Konungaboken och fortsätter med senare tiders markförstöring. Men också med hopp i form av skogens återkomst.

  • Del av utställningen Skogen vår framtid på Naturum Omberg.
    Skogen vår framtid – i ett historiskt perspektiv
    Lars Hansson, 2009

    ”Skogen vår framtid” var en utställning om skogsindustri och emigration som visades upp på Naturum Omberg. Idén härrörde från Skogshistoriska Sällskapet. Utställningens skapare och chefen på Emigrantinstitutet i Växjö, Lars Hansson, berättar.

  • Orsa, återuppbyggt efter branden 1901.
    Skogen gjorde Orsa förmögnast i landet
    Rune Dehlén, 2016

    Historien om Orsa besparingsskog är intressant. Efter en komplicerad skiftesprocess blev skogarna i norra Dalarna en gigantisk avverkningstrakt som under tjugo år sysselsatte ända upp till 8 000 skogshuggare. Lilla Orsa förvandlades från en av Sveriges fattigaste socknar till den särklassigt mest förmögna. Inte förrän 1933 började man åter ta upp kommunalskatt. Rune Dehlén, som åren 1990-2008 var förvaltare för […]

  • 60 timmerhuggare i änden på ett Sequoiaträd med 7,8 m diameter. Observera sågen som är 8,4 m lång. Ca 1890, Converse basin Kalifornien, USA.
    Fascinationen av de största träden på jorden!
    Jan Hedberg, 2009

    Gamla bilder från storskogarna i USA har alltid fascinerat oss människor. Inte bara skogsägare och skogstjänstemän utan även barn och vuxna i alla åldrar. Jan Hedberg minns själv först gången han såg en bild på en bil som körde genom ett träd och tänkte kan detta vara sant? Var det ett ”trixfoto”, hade man manipulerat bilden osv. Idag […]

  • O D Krooks donationer i Skåne
    Anders Ekstrand, 2003

    Undertiteln till denna artikel är ”En resa från fäladsplanteringar till rekreation under 130 år”, med alternativtiteln ”En historia om hur långsiktighet och eftertanke faktiskt lönar sig”. Anders Ekstrand berättar historien om ett Skåne som i mitten av 1850-talet höll på att försvinna i sanddynerna och som trots sin feta mylla drabbades av hungersnöd och svält. […]

  • Lantmätare i skogen.
    När Tärnas och Stenseles nybyggare blev storskogsägare
    Henrik Sandström, 2016

    Vid slutet av 1800-talet blev skog för första gången mer värdefull än hö. Den blev också intressant för både bolagsherrar och för statens skattkista. Det var vid den här tiden som allmänningsskogarna bildades. De tyngsta skälen var att stärka nybyggarna och förhindra att all skog köptes upp av bolag. Här berättar Henrik Sandström, förvaltare i Tärna-Stensele […]

  • Huseby Bruks skogsbruk och dess förhistoria
    Gunnar Enander och Erland Möller, 2009

    Huseby Bruk i Kronobergs län har en lång och brokig historia som handlar om så vitt skilda ting som kanontillverkning med sjömalm som bas och författande av Bländasägnen men också om rättsskandaler med anknytning till svenska kungahuset. Idag är brukscentrum ett av Smålands främsta turistmål. I denna artikel lämnas detta åt sidan, och författarna Gunnar Enander och Erland Möller […]

  • Äldre ängslada i grannbyn Ljusaryd
    Markanvändningshistoria i nordvästra Blekinge och byn Gåragöl
    Elisabet Wallsten, 2003

    By Gåragöl ligger i Jämshögs socken i nordvästra Blekinge. Här beskriver Elisabet Wallsten markanvändningen i denna del av Blekinge i ett längre tidsperspektiv. Dessutom går hon på djupet i historien för Gåragöl från tiden kring 1800-talets början fram till 1900-talets slut.

  • Vättern viktig för medeltida transporter av järn
    Staffan von Arbin, 2016

    Vättern var en gång förbindelselänken mellan Östergötland och Västergötland, Närke och Småland. Där sjötrafiken idag utgörs av Visingsöfärjor, en handfull lustfartyg och en mängd fritidsbåtar seglade under medeltiden tungt lastade skutor med järn, byggnadsmaterial och allehanda jordbruksprodukter. Staffan von Arbin är marinarkeolog. Artikeln är ett sammandrag av ett tvärvetenskapligt projekt om medeltida Vättersjöfart.

  • Israel Adolf af Ström
    Vår förste skogshushållare. Om Israel Adolf af Ström (1778-1856) och Djurgården.
    Henning Hamilton, 2009

    Ända fram till 1700-talet såg man skogen mest som ett hinder för ökad odling, en slumrande, tämligen onyttig tillgång. Undantag fanns, bergsbruket var beroende av uthålliga kolleveranser, kring tätorter och slättbygder hade redan skogsbrist börjat göra sig påmind. Allt mer började tanken gro att skogarna gömde en stark dynamik som rätt utnyttjad kunde ge landet stora möjligheter. Den som mer […]

  • Pollendiagram, Hamra nationalpark
    Människan i urskogen – vegetationshistoria i Hamra nationalpark under 2500 år
    Eva-Maria Nordström, 2003

    Eva-Maria Nordström har analyserat pollen i torvlager och på så sätt kunnat kartlägga vegetationens sammansättning under 2500 år. Markanvändningen kan delas in i perioder som startar med naturskog fram till cirka 1300 e.Kr., fortsätter med skogsbete under åren 1300-1600 och svedjeodling och skogsbete fram till 1900-talet när nationalparken instiftades.

  • Vistet, ett timmerhuskoncept. Foto Åke E:son Lindman.
    Timmerhusets sentida historia
    Bengt Ager, 2016

    Efter att ha varit i skymundan sedan slutet av 1800-talet fick tekniken med att bygga hus i liggande timmer en renässans i slutet av 1900-talet. Nya koncept lanserades och tillverkarna, oftast fåmansföretag, provade att samverka i lokala nätverk. Sedan år 2000 finns det nationella nätverket Föreningen Svenska Timmerhus, FST, som bidragit till att utveckla såväl byggkonceptet […]

  • Skogen – fattigpäls, nationalresurs och frihetssymbol
    Johannes Ekman, 2009

    Johannes Ekman, kulturmedarbetare på Sveriges Radio, rullar upp skogens kulturhistoria genom tiderna, från slaget i Teutoburgerskogen år 9 e.kr. Skogen var länge vidskepelse, mörka makter och avgudatro. Dante inleder sin Gudomliga komedi med att ha gått vilse i ”ångestens skog”. Kristendomens roll, Robin Hood, Shakespeare, häxprocesser och diktare som Dan Andersson och Werner Aspenström är […]

  • Exkursioner 2003
    Redaktör, 2003

    Korta referat av Skogshistoriska Sällskapets exkursioner under 2003.

  • Åbyhällen, Sotenäs. Foto Mats Hannerz.
    Skogshistoriska Sällskapets aktiviteter 2016
    Redaktör, 2016

    Referat från exkursioner och seminarier 2016: Bokskogslagen (Röstånga); Robertsfors bruk; Skoglig försöksverksamhet (Tönnersjöheden); Skogs- och markanvändning, Rimforsa; Industrialisering i Jämtland (Sikås); Nordisk Skogshistorisk Konferens (Rovaniemi, Finland); Skogshistoria i Göteborgs- och Bohus län (Hunnebostrand); Det skogsindustriella klustret Gävle-Dala (Borlänge); Träden och skogen på Kungliga Djurgården (Stockholm).

  • Från ett långt liv i sågverksindustrins tjänst
    Tord Segerdahl, 2009

    Tord Segerdahl är den fjärde generationen sågverksman i rakt nedstigande led. Efter chefstjänster på Billerud, Södra och Mälarskog var han rektor på Rikssågverksskolan, där han fick möjlighet att djupdyka i arkivet. Det har gett en helhetssyn på 150 år av sågverksutveckling, som han här delar med sig av.

  • Ekologi och skogsanvändning under Linnés århundrade
    Karl-Göran Enander, 2004

    Dagens aktuella miljödebatt och kunskap har naturligtvis inte uppstått ur intet. Miljöfrågornas behandling under 1900-talet påverkas av tankar och händelser långt tidigare. Här ger Karl-Göran Enander en beskrivning av naturvetenskapens och ekologins framväxt på 1700-talet. En tidsålder då de naturfilosofiska uppfattningar tog form som levt kvar till våra dagar.

  • Skogshögskolans nya byggnad vid Frescati invigs 1917.
    Nu var det 1917. Trender och tankar i skogen för 100 år sedan.
    Erik Valinger, 2017

    I årets betraktelse över vad som var ”på tapeten” inom det skogliga området för 100 år sedan är mycket sig likt. En del av de problem som beskrevs verkar vara desamma också idag. Erik Valinger gör som tidigare ett nedslag i det skogliga Sverige ett sekel tidigare.

  • Skogsindustrins framväxt i södra Sverige
    Björn Sprängare, 2010

    Under en 15-årsperiod med början i slutet av 1950-talet förändrades den skogsindustriella strukturen i södra Sverige på ett dramatiskt sätt. En modern massaindustri byggdes upp, som radikalt förändrade avsättningsmöjligheterna för skogsråvaran och därmed höjde värdet på skogsmarken. Utvecklingen drevs på av starka personligheter med stor målmedvetenhet och med ett betydande risktagande. Här berättar Björn Sprängare om den spännande perioden i […]

  • Korsnäsbolagets första ångsåg vid Runn. Målningen hänger på Dalarnas museum.
    Årtiondena då det skogsindustriella klustret i Gävle-Dala växte fram
    Hans Troedsson, 2017

    Fram emot mitten av 1800-talet hade avvittringen och storskiftet nått en stor del av Dalarnas socknar. Stora arealer kronoskog som tidigare varit ekonomiskt värdelösa blev nu bondeägda. När samtidigt efterfrågan på trävaror från övriga Europa ökade drastiskt blev bondeskogarna heta uppköpsobjekt för de nya sågverk som växte upp runt sjön Runn. Hans Troedsson, tidigare utvecklingschef vid Stora Enso Skog, berättar om […]

  • Ramsjö
    Bolagsexpansion i nordvästra Hälsingland
    Anna Sjödin, 2004

    Industrialiseringen och den liberala kapitalistiskt inriktade politikens intågande i Sverige på 1800-talets andra hälft kom att omvandla hela samhällsstrukturen. Norrlands stora, i stort sett orörda, skogsområden började exploateras i snabb takt. Bolag tecknade avverkningsrätter och köpte efter hand hela bondehemman. Denna bolagsexpansion mellan åren 1811 och 1862 undersöks av Anna Sjödin med utgångspunkt från Ramsjö […]

  • Åter till Pärlälvsdalen
    Dag Kihlblom, 2010

    I Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2008 berättade Dag Kihlblom om den nya boken Pärlälvsdalen – dess liv och natur, som höll på att skrivas. Artikeln handlade om livet i dalen fram till början av 1900-talet. Nu går han vidare med vad som hände sedan, bland annat genom intervjuer med ett 60-tal personer i Pärlälvsdalen.

  • Kinda kanal, foto Lars Klingström.
    Kanalen som öppnade Kindabygdens skogar
    Lars Kardell och Lars Klingström, 2017

    Efter mer än 200 år av diskussioner, misslyckanden och periodvis svagt intresse kunde Kinda kanal invigas år 1872. Därmed fick södra Östergötlands skogsbygder via sjön Roxen kontakt med övriga Sverige – och världen. Men kanalens blomstringstid blev kort. Redan i början av 1900-talet tog den nyanlagda Östra Centralbanan över en stor del av dess roll.

  • Skogshushållens arbete – ett forskningsprojekt om genusarbetsdelningen
    Rosemarie Fiebranz, 2004

    Rosemarie Fiebranz disputerade 2002 på avhandlingen ”Jord, linne eller träkol? Genusordning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750-1850”. I artikeln berättar hon om sin forskning där hon synliggör kvinnornas arbete. Det äldre norrländska systemet med stödjordbruk, eller kombinationsjordbruk, byggde på att männens lönearbete skedde utanför hemmet. Men det var samtidigt bara en del av försörjningsbasen. Den andra delen […]

  • Skogsekologi från 1900-talets början till 2010
    Karl-Göran Enander, 2010

    Karl-Göran Enander har beskrivit utvecklingen inom ekologi, skog och miljö under 1700- och 1800-talet i tidigare artiklar i årsskriften (2005 och 2006). Nu har turen kommit till 1900-talet, ett sekel där ekologin blev fast förankrat som begrepp och vetenskap.

  • Hästkörning i Norrbotten, ur Skogsmuseets i Lycksele fotosamling
    Till minne av en hästkörare i Åseletrakten från slutet av 1920 till början av 1950
    Stig Österberg, 2004

    ”Semester hade du inte, men en dag varje sommar tog du ledigt en hel dag. Det skulle vara soligt och lugnt väder.” Men i övrigt var det slitsamt att vara hästkarl. På vintern var det timmerkörning eller snöröjning med träplog. På våren skulle gödsel köras ut och hö in, sen skulle gödslet spridas och så […]

  • Storgruvans lave på Bersbo gruvfält. Foto Britt Svensson.
    När Åtvids bergslag blev ett svenskt kopparcentrum
    Britt Svensson och Roy Andersson, 2017

    För utvecklingen av det moderna Åtvidaberg har traktens rika tillgångar på kopparmalm, milsvida skogar och vattenfall varit helt avgörande. Här kom bergsbrukets behov av tillmakningsved, rostved och kol att förändra landskapet runt gruvor och hyttor redan under medeltiden. Författarna är båda verksamma vid Föreningen Brukskultur Åtvidaberg, Britt Svensson som museiintendent och Roy Andersson som arkivarie.

  • Samefamilj från Borgafjäll
    Jägmästarns möten
    Henning Hamilton, 2010

    En kronans jägmästare uppe i lappmarken måste färdas över väldiga arealer av skog, myr och sjö. Överallt hade han att noga bevaka kronans intressen. Där ingick också att både uppmuntra och hålla ett öga på folk i kronotorp och nybyggen långt ute i ödemarken. Här följer glimtar ur minnen som en försynt men plikttrogen revirförvaltare berättat från sina år […]

  • Ostindiefararen Finland målad av Jacob Hägg.
    ”Sjörövarn” på Tvartorp
    Rolf Sievert, 2017

    I Rejmyretrakten lever fortfarande legenden om Sjörövarn på Tvartorp. Han som hade varit i Kina och rövat och var rädd för efterräkningar. Som byggde sig ett hus på en holme i den lilla sjön där han kunde försvara sig. Som hade så mycket pengar att han inte visste var han skulle göra av dem.

  • Bondens skog i Älvsborgs län – om försvinnande och återkomst
    Göran Söderström, 2004

    Återbeskogningen av bondens marker är en av de mest betydelsefulla händelserna i landets utveckling och i svensk ekonomi. En inblick i hur detta gick till i norra Älvsborgs län kan vi hämta ur Hushållningssällskapets protokoll och Domänverkets handlingar. Det är Göran Söderström, tidigare skogsdirektör för Domänverkets Västra Region, som berättar.

  • Skogsbruk och skoglig utbildning: förr, nu och i framtiden
    Per Angelstam, Kjell Andersson, Robert Axelsson, Marine Elbakidze, Hans Högberg, Mats Nordberg och Johan Törnblom, 2010

    Att förstå andra regioners skogshistoriska utveckling, utmaningar och lösningar är både intressant och viktigt. Med utgångspunkt från Bergslagen ger författarna exempel från Rysslands, Tysklands och Skottlands skogslandskap som tydligt visar hur alla som är intresserade av att bidra till genomförandet av riktlinjer om hållbart skogsbruk, samt utveckla landsbygd och skoglig utbildning kan lära av varandra genom att ”resa i tiden”.

  • Laborator Erik Oksbjerg. Foto Dag Kihlblom.
    Erik Oksbjerg och hans gallringsförsök på Malingsbo sommaren 1961
    Lars Kardell, 2017

    Dalarnas sydligaste socken, Malingsbo, uppvisar enligt en beskrivning från år 1922 en typisk bergslagsnatur. ”Naturen i synnerhet omkring sjöarna är synnerligen vacker, någon gång dyster och storslagen, mest dock idyllisk, tjusande.” Lars Kardell kan inte påminna sig, att detta var hans intryck, när han vid midsommartid 1961 transporterades från Garpenberg till Malingsbo under sin utbildning […]

  • Stormfällningen 1954. Foto Åke Troedsson.
    Stormen 1954 på Korsnäs marker
    Paul Willén, 2004

    Natten mellan den 3 och 4 januari 1954 kom en nordlig storm av en styrka som ingen då levande månniska upplevt in över norra Upplandskusten. Förödelsen på skogarna blev enorm. En som var med var Paul Willén på Korsnäs. Här betraktar han stormen 50 år senare, med delvis nya ögon, och funderar över vad vi […]

  • Skogsgödslingen i storskogsbrukets backspegel
    Örjan Kardell och Anna Lindkvist, 2010

    Skogsgödsling på fastmark debuterade i full skala vid 1960-talets mitt och utvecklades lavinartat under perioden 1965-1975. Här efter följde en nästan lika dramatisk och snabb nedgång. Idag ökar gödslingen igen. Utvecklingen beskrivs kronologiskt med hänsyn tagen till yttre och inre faktorer vilka har påverkat storskogsbrukets beslut i gödslingsfrågor. Örjan Kardell och Anna Lindkvist (numera Anna Sténs) beskriver historiken.

  • Stora Kopparberget i Falun. Från Digitalt museum.
    Dalabönderna och kopparberget
    Nils Säfström, 2017

    Bondebefolkningens insatser för Falu koppargruva är till stora delar okända. Det finns därför all anledning att lyfta fram dem ur historiens dunkel. Från 1600-talet och fram till mitten av 1800-talet styrdes livsvillkoren för befolkningen i Dalarna av gruvans behov av virke. Nils Säfström är skogsmästare och har till stor del arbetat i skogsägarrörelsen i Dalarna. Artikeln är ett sammandrag av […]

  •  
     

    Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

    Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

    Stäng