Människorna och skogen
Inte förrän Sverige började täckas av skogar blev människorna bofasta.

De första människorna i det blivande Sverige var jägare och fiskare. Flera tusen år senare, sedan landet klätt sig med skog, kom jordbrukarna. Teckning Christer Sööder.

De första människorna som följde den tillbakadragande isen norrut levde på jakt, fiske, insamlade växter och rötter. De hade inte större påverkan på landskapet än vad andra däggdjur hade. Detta primitiva ”brukande” utnyttjade bara en bråkdel av näringskapitalet. Men förstås hade det jakttryck som de utövade indirekt påverkan på landskapet och växtligheten genom att populationerna för vissa arter förändrades. Men vartefter landet blev mer och mer skogklätt ökade det möjligheterna för människor att slå sig ner här. Träden gav ved som de kunde värma sig med och bygga enkla hyddor av.

Under värmeperioden för 6 000 år sedan blev man bofast på riktigt. Det berodde på att det nu vandrat in människor söderifrån som lärt sig bruka jorden och tämja kreatur. Den primitiva form av jordbruk de bedrev brukar beskrivas som ”röjgödsling”. Man röjde bort den naturliga växtligheten på den yta man ville utnyttja och frigjorde på så sätt näringsämnen. Svedjebruk är ett typiskt exempel på detta brukande. Marken fick ligga i träda under tiotalet år innan den åter kunde utnyttjas för odling under ett par växtsäsonger. Sedan övergavs den och lämnades till bete för kreaturen och andra vilda gräsätare.

Genom att hugga ner skogen och svedja marken skapade människorna gradvis dagens mosaik av skog och brukad jord. Originalet till  Eero Järnefelts suggestiva målning "Trälar under penningen" finns på konstmuseet Ateneum i Helsningfors.

Genom att hugga ner skogen och svedja marken skapade människorna gradvis dagens mosaik av skog och brukad jord. Originalet till Eero Järnefelts suggestiva målning ”Trälar under penningen” finns på konstmuseet Ateneum i Helsningfors.

På bronsåldern, alltså för cirka 3 000 år sedan började människor dela upp sina marker i två huvudtyper – åker och äng. På åkrarna odlade man brödsäd med hjälp av gödsel från kreatur som betade ängarna eller åt av det vinterfoder som människorna odlade åt dem. Men det var först på tusentalet efter Kristus som det här sättet att odla blev riktigt allmänt. Det var sedan den allenarådande metoden ända till för bara drygt hundra år sedan.

Gradvis har mänskliga aktiviteter förvandlat det svenska landskapet till hur det ser ut idag; en blandning skog och odlad jord. Klimat och jordmån har bestämt grundförutsättningarna. Men människorna – och deras kreatur – har haft ett avgörande inflytande över hur de olika landskapen mejslats fram. De goda jordarna har blivit åker, de inte lika goda blev ängar och hagar. I de kargare delarna breder skogarna ut sig. Sedan mitten av förra seklet håller skogarna på att återta en del av de marker som med stor möda odlades upp för ibland årtusenden sedan. Effektivare jordbruksmetoder och djurhållning har gjort de här markerna obehövliga.

Forskarna tvistar idag om det egentligen någonsin funnits något som kan kallas ”orörd natur”. Det mesta talar för att människan ända sedan isen dragit sig tillbaka i olika grad påverkat i princip all natur. Men man måste ha klart för sig att intensiteten i denna påverkan varit väldigt varierad genom tiderna och knappast går att jämföra med de senaste århundradenas intensiva skogsbruk. För tusen år sedan var hela södra Sverige en del av den stora europeiska lövskogen. Men kreatursbete och människans behov av att skapa odlingsbar jord har förändrat landskapet. Samspelet mellan olika arter, människor och klimat har haft – och har – en avgörande inverkan på hur landskapen idag ser ut.

Samerna och skogen. Det är en allmän uppfattning att Europas nordligast belägna skogar var jungfruliga och helt opåverkade av människor ända till dess ”timmerfronten” rullade in vid mitten av 1800-talet. Men det är inte helt sant. Skogarna i Sápmi, – Samernas land – bär spår av mänsklig påverkan och kultur under flera tusen år.
Spåren syns både i hur skogen påverkats runt boplatserna och genom månghundraåriga märken i enskilda träd. En speciell företeelse är de samiska barktäkterna som vittnar om hur man använde innerbarken från tallar som en näringsrik föda. Idag finns fortfarande hundratusentals träd med sådana märken.

Den debatt som sedan länge pågår om skog och skogsbruk i Sverige utgår från att skogsbrukets påverkan på skogslandskapen blivit allt för stor. Det finns många och mycket tydliga argument för den ståndpunkten. Men debatten lider också av de svårigheter som människor har att uppfatta dynamiken i skogslandskapet. Träd blir ju äldre än människor. För de flesta är det därför svårt att anlägga historiska perspektiv på dagens skogar och på dagens sätt att sköta dem. Utan sådana insikter är det lätt att tro att landskapet är statiskt och en gång för alltid givet – vilket det inte är.

Människan har i alla tider haft – och har också idag – stor nytta av skogen. Det är de historiska skeendena som format dagens skogar. Och det är dagens sätt att utnyttja dem som formar morgondagens. Under långeliga tider var skogen främst en källa att hämta sitt husbyggnadsvirke och sin brännved från. Eller där man jagade. Det är först under senare århundraden – och i synnerhet det senaste – som skogen fått sin stora ekonomiska nytta för Sverige. Inte förrän på 1990-talet vaknade insikten om att den ensidiga satsningen på virkesproduktion och ekonomi hade betydande biologiska och sociala baksidor. Artutarmningen är idag ett faktum liksom skogsbrukets negativa påverkan på mänskliga upplevelsevärden.

Sådana insikter ligger bakom den förändrade inriktning som forskningen om skog och skogsbruk har fått under senare år. Tidigare skogsforskning var synonym med ökad virkesproduktion. Nu handlar det om en helhetssyn: att samtidigt med skogens ekonomiska värden beakta såväl förutsättningarna för den biologiska mångfalden som människors behov av upplevelser.

Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

Ordlista

Här finns förklaringar till knepiga ord och begrepp, se vår ordlista.

Kommande aktiviteter
 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng