Trakthyggesbruk, dimensionsavverkning och blädning

Trakthyggesbruk, det vill säga att ta upp sammanhängande ytor i skogen och sedan återplantera dem var en vanlig metod i södra Sveriges järnbruksskogar redan vid mitten på 1800-talet. Den började tillämpas därför att man insåg att de exploaterande metoder som tidigare tillämpats, innebar att det en dag skulle bli brist på träkol. Träkol var en lika viktig råvara som själva malmen för järnbruken. Man införde därför trakthyggesbruk med efterföljande plantering för att trygga den framtida tillgången på kolved. Men sedan en stor del av de svenska järnbruken slagits ut vid slutet av 1800-talet försvann detta långsiktiga tänkande. Den snabba framväxten av sågar under andra halvan av 1800-talet gjorde att stora delar av de norrländska skogarna exploaterades utan tanke på vad det skulle innebära på lång sikt. Se dimensionsavverkning nedan.

Dimensionsavverkning. Det vanligaste sättet att avverka skog på i de norrländska skogarna på 1800-talet var så kallad plockhuggning, eller dimensionsavverkning. Det innebär att man bara tog ut de största och mest värdefulla träden och lämnade de övriga. På 1800-talet var det den i särklass vanligaste metoden i norra Sverige vilket fick förödande effekter för virkeskapitalet. Efter flera omgångar av plockhuggningar återstod till slut en gles ”restskog” bestående av träd som tidigare huggare hade ratat. Återväxten i den här typen av skog var ofta så gott som obefintlig.

Blädning. Tankarna om den skogsskötselmetod som kallas blädningsbruk nådde Sverige vid slutet av 1800-talet och sågs från början som en beståndsvårdande åtgärd där man skulle ta vara på den naturliga återväxten. Principen med blädning är att i en skog hela tiden ska finnas lika många träd i alla åldersklasser. Man avverkar bara de största träden och lämnar de övriga att växa till. Det är en metod som i Sverige enbart fungerar med gran som klarar att växa upp i skugga. I sydligaste delen av landet också med bok. Blädning är en metod som kräver stora kunskaper för att fungera och den är också arbetskrävande eftersom man måste ta ut träd så ofta som vart tionde, femtonde år. Efter tysk förebild anammades blädning storskaligt vid början av seklet. Man blädade också i tallbestånd och i namn av blädning avverkade man alldeles för hög andel av de stora träden, vilket successivt minskade virkesförrådet i de blädade skogarna. Det gjorde att blädningen snart övergavs till förmån för trakthyggesbruk. Men blädningen gjorde comeback under 1920- och 1930-talens ekonomiska depressionsår, främst för att på sätt undvika dyrbar plantering. Blädning i den tidens ofullständiga form tillämpades sedan fram till mitten av 1940-talet då man till slut hade insett att metoden gradvis minskade mängden växande skog i Sverige.

Trakthyggesbruket fick en renässans i början av 1950-talet som ett resultat av 1948 års skogspolitiska beslut som innebar en ensidig och mycket kraftig satsning på hög virkesproduktion. Skogen hade vid den tiden intagit rollen som basindustri i Sverige och det rådde stor politisk enighet om att göra vad man kunde för att den skulle kunna behålla och utveckla denna roll. De politiska ambitionerna innebar också en tydlig strävan att de oväxtliga ”restskogar” som i norra Sverige fanns kvar efter 1800-talets exploatering skulle avvecklas och ersättas av nya och växtkraftiga skogar. Se också Århundrade för århundrade, 1900-talet.

Dagens hyggen skiljer sig från de tidigare genom mängden kvarlämnade träd och småbiotoper. Det ser inte vackert ut för mänskliga ögon men gynnar de arter som behöver död ved och gamla träd för att kunna fortleva. Det här sättet att utforma hyggena infördes i början av 1990-talet i samband med att en modifierad skogsvårdslag då infördes. Livsprocesserna i skogen är långsamma och det är ännu för tidigt att avgöra om det som gjorts är tillräckligt, men färsk forskning visar att naturhänsyn av detta slag gör nytta.

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng