Tidigare örtugar

2015
Rolf Sievert, Rejmyre
Emil Öhman, Piteå

2014
Anna Hallmén, Umeå
Bo Backström, Finspång

2013
Felicia Olsson, Ronneby
Bengt Stjernlöf, Forshaga

2012
Hanna Lundin, Umeå
Anna Stjernström, Sikås

2011
Anna-Maria Rautio, Umeå
Arnold Ahlbäck, Huskvarna
och Rolf Albertsson, Jönköping

2010
Örjan Kardell, Uppsala
Ingvar Karlsson, Växjö

2009
Tord Segerdahl, Skoghall
Johannes Ekman, Stockholm

2008
Tomas Ljung, Falun
Martin Ericsson, Malmö

2007
Gustaf Löfgren, Umeå
Elin Qvarnström, Umeå

2006
Yngve Ryd, Jokkmokk
Kristoffer Sivertsson, Umeå

2005
Torbjörn Josefsson, Umeå
Jan- Eric Karlström, Linköping

2004
Karl-Erik Andersson, Alingsås
och Bo Björklund, Älvängen
Bengt Johansson, Falun
Anna Sjödin, Bergsjö

2003
Eva-Maria Nordström, Umeå
Dag Kihlblom, Jönköping

2002
Egil Akre, Karlstad
Fredrik Hansson, Karlstad

2001
Henning Hamilton, Täby
Karl-Göran Enander, Jönköping

2000
Rolf Skärby, Kisa
Per Vestling, Umeå

1999
Cuno Bernhardsson, Umeå
Kristin Karlsson, Umeå
Bertil Thalin, Östervåla

1998
Johan Lindeberg, Umeå
Bengt Brynte, Hedemora

1997
Örjan Hill, Varnum

1996
Lars Magnusson, Falun
Lennart Hildingsson, Lerum
Åke Bengtsson, Hedemora
Per André, Skellefteå

1995
Lars Kardell, Uppsala
Erland von Hofsten, Falun
Gunnar Larsson, Möklinta

Senaste nytt

2 dagar sedan

Skogshistoriska Sällskapet

En tidsresa i skogsfinnarnas spår var temat för försommarens sista exkursion i Mattila, Värmland. Ciceronen Gabriel Bladh bjöd deltagarna på fakta och historier om den spännande epoken med den skogsfinska kolonisationen. I just Mattila och det närbelägna Juhola höll sig det finska språket kvar som allra längst. Efter föreläsning och vandring till Juhola fick de som inte hade så bråttom hem en bonustur – en vandring upp på toppen av hyperitberget Rännberg genom prunkande mattor av strutbräken och andra krävande växter. En extra belöning kom i form av utsikten – från toppen ser man långt in i Norge såväl som till Malung i Dalarna.

Nu tar vi semester - men snart är vi igång igen. Kolning i Skinnskatteberg, odlingslandskapet i Ire, Norra Kvill och skogsmaskinernas historia är några programpunkter som väntar. Titta in på hemsidan www.skogshistoria.se/aktiviteter.
... Se merSe mindre

2 veckor sedan

Skogshistoriska Sällskapet

Trevlig helgdag tillönskas med några bilder från måndagens exkursionen i Sandslån som lockade dryga trettiotalet deltagare. Vi fick bland annat se en modell av världens största skilje och lyssna på engagerade berättelser om flottning, båtar och Ådalens träindustrihistoria. Tack alla tillresta för visat intresse, till föreläsare, Sandslåns Vandrarhem & Camping, SCA och Kramfors kommun. ... Se merSe mindre

Lyckad exkursion i Brevens Bruk. I högsommarvärme genomfördes tisdagen den 29 maj årets andra exkursion vid Brevens Bruk som samlade nästan 70 deltagare. Brevens Bruk AB:s vd, Thomas Turesson hälsade välkommen och under mycket sakkunnig ledning av Gert Magnusson, f.d. Riksantikvariatämbetet, Roland Hjärtström, Länsstyrelsen och Claes Ander, Rostugnens Vänner guidades besökarna runt i den mycket intressanta och välbevarade bruksmiljön.Brevens Bruk ligger i sydöstra Närke, bara några kilometer från den punkt där landskapet möter både Östergötland och Sörmland. Orten räknar sina anor till åtminstone 1300-talet, men det var 1676 som en av rikets mäktigaste män Claes Rålamb lät anlägga en masugn här. Valet av just Breven betingades säkert av att platsen ligger djupt inne i stora och på den tiden helt opåverkade skogar och att här finns vattenkraft.Gert Magnusson berättade att det viktmässigt behövdes lika mycket träkol som malm för att tillverka järn, vilket ger besked om att det trots allt var lättare att transportera malmen till skogen än tvärtom. Malmen till Breven kom från Utö i Stockholms skärgård och gruvorna i Nora.Under dagen besågs den välbevarade och restaurerade rostugnen, där malmen först bereddes innan den hamnade i masugnen. Besökarna förundrades över storleken på träkolsmagasinet, ett av få bevarade i landet. Mest imponerande var kanske ändå modellförrådet med sina tiotusentals förlagor till de föremål som gjutits vid Breven: kuggväxlar, urtavlor till kyrkur, drivhjul och allehanda andra föremål som behövdes i den framväxande industrin och som andra, vackert utformade nyttoföremål, till exempel broräcken och kyrkspiror. Så gott som alla träförlagor är bevarade – ifall det skulle komma en nybeställning…Också kvinnornas roll för bruket belystes. Flera gånger i historien har det varit kvinnor som under långa perioder lett verksamheten medan deras män varit upptagna av annat, inte minst krig. Det var också kvinnogöra att ”boka” malmen, det vill säga knacka malmen till tumnagelstora skärvor innan den hamnade i rostugnen.Läs mer om Brevens Bruk och dess spännande historia i nästa nummer av Skogshistoriska Tidender.

Lyckad exkursion i Brevens Bruk. I högsommarvärme genomfördes tisdagen den 29 maj årets andra exkursion vid Brevens Bruk som samlade nästan 70 deltagare. Brevens Bruk AB:s vd, Thomas Turesson hälsade välkommen och under mycket sakkunnig ledning av Gert Magnusson, f.d. Riksantikvariatämbetet, Roland Hjärtström, Länsstyrelsen och Claes Ander, Rostugnens Vänner guidades besökarna runt i den mycket intressanta och välbevarade bruksmiljön.

Brevens Bruk ligger i sydöstra Närke, bara några kilometer från den punkt där landskapet möter både Östergötland och Sörmland. Orten räknar sina anor till åtminstone 1300-talet, men det var 1676 som en av rikets mäktigaste män Claes Rålamb lät anlägga en masugn här. Valet av just Breven betingades säkert av att platsen ligger djupt inne i stora och på den tiden helt opåverkade skogar och att här finns vattenkraft.

Gert Magnusson berättade att det viktmässigt behövdes lika mycket träkol som malm för att tillverka järn, vilket ger besked om att det trots allt var lättare att transportera malmen till skogen än tvärtom. Malmen till Breven kom från Utö i Stockholms skärgård och gruvorna i Nora.

Under dagen besågs den välbevarade och restaurerade rostugnen, där malmen först bereddes innan den hamnade i masugnen. Besökarna förundrades över storleken på träkolsmagasinet, ett av få bevarade i landet. Mest imponerande var kanske ändå modellförrådet med sina tiotusentals förlagor till de föremål som gjutits vid Breven: kuggväxlar, urtavlor till kyrkur, drivhjul och allehanda andra föremål som behövdes i den framväxande industrin och som andra, vackert utformade nyttoföremål, till exempel broräcken och kyrkspiror. Så gott som alla träförlagor är bevarade – ifall det skulle komma en nybeställning…

Också kvinnornas roll för bruket belystes. Flera gånger i historien har det varit kvinnor som under långa perioder lett verksamheten medan deras män varit upptagna av annat, inte minst krig. Det var också kvinnogöra att ”boka” malmen, det vill säga knacka malmen till tumnagelstora skärvor innan den hamnade i rostugnen.

Läs mer om Brevens Bruk och dess spännande historia i nästa nummer av Skogshistoriska Tidender.
... Se merSe mindre

Visa fler
Kommande aktiviteter
Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng