Tidigare örtugar

2015
Rolf Sievert, Rejmyre
Emil Öhman, Piteå

2014
Anna Hallmén, Umeå
Bo Backström, Finspång

2013
Felicia Olsson, Ronneby
Bengt Stjernlöf, Forshaga

2012
Hanna Lundin, Umeå
Anna Stjernström, Sikås

2011
Anna-Maria Rautio, Umeå
Arnold Ahlbäck, Huskvarna
och Rolf Albertsson, Jönköping

2010
Örjan Kardell, Uppsala
Ingvar Karlsson, Växjö

2009
Tord Segerdahl, Skoghall
Johannes Ekman, Stockholm

2008
Tomas Ljung, Falun
Martin Ericsson, Malmö

2007
Gustaf Löfgren, Umeå
Elin Qvarnström, Umeå

2006
Yngve Ryd, Jokkmokk
Kristoffer Sivertsson, Umeå

2005
Torbjörn Josefsson, Umeå
Jan- Eric Karlström, Linköping

2004
Karl-Erik Andersson, Alingsås
och Bo Björklund, Älvängen
Bengt Johansson, Falun
Anna Sjödin, Bergsjö

2003
Eva-Maria Nordström, Umeå
Dag Kihlblom, Jönköping

2002
Egil Akre, Karlstad
Fredrik Hansson, Karlstad

2001
Henning Hamilton, Täby
Karl-Göran Enander, Jönköping

2000
Rolf Skärby, Kisa
Per Vestling, Umeå

1999
Cuno Bernhardsson, Umeå
Kristin Karlsson, Umeå
Bertil Thalin, Östervåla

1998
Johan Lindeberg, Umeå
Bengt Brynte, Hedemora

1997
Örjan Hill, Varnum

1996
Lars Magnusson, Falun
Lennart Hildingsson, Lerum
Åke Bengtsson, Hedemora
Per André, Skellefteå

1995
Lars Kardell, Uppsala
Erland von Hofsten, Falun
Gunnar Larsson, Möklinta

Senaste nytt
Tankeväckande boksamtal på KSLAMåndagen den 12 februari samtalade Sveaskogs ordförande Eva Färnstrand och Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall med professor emeritus Sven-Erik Sjöstrand om dennes bok ”Rethinking corporate governance”. Arrangemanget samlade ett femtiotal intresserade deltagare på KSLA. Moderator var Jan Sandström Skogshistoriska Sällskapet.Boken är resultatet av en studie som spänner över sex år och där Sven-Erik Sjöstrand analyserat de bakomliggande faktorer som styr utvecklingen över tiden i de fyra skogsindustrikoncernerna SCA, Stora Enso, Holmen och Sveaskog.Han inledde med att konstatera att Sverige är ett av mycket få länder där en sådan här studie varit möjlig att genomföra. Detta på grund av den öppenhet som finns inom näringslivet här.Studien omfattar tiden efter 1950 och bygger på 125 intervjuer med personer i de fyra företagen som ”själva var med” – i styrelserna eller i deras exekutiva ledning.Det finns inte utrymme att här gå in på resultaten av Sven-Erik Sjöstrands mycket omfattande studie, men en allmän slutsats är att den unikt stora ägarmakt som finns i de här företagen är en nyckelfaktor. Ofta har det funnits en huvudägare som kontrollerat mer än hälften av rösterna och på så sätt satt sin prägel på företaget.Samtalet med de båda industrirepresentanterna kretsade kring utvecklingen i skogsindustrin under 1900-talets senare årtionden. Hur företagen innan Sverige kom med i EU mer eller mindre tvingades att bli internationella för att ta sig innanför tullmurarna. Men också om att man i skogsbranschen, med dess förhållandevis få aktörer, måste nå en viss storlek för att i någon mån kunna påverka villkoren på marknaden. De ökade internationella marknadskraven på miljö – först klorblekning och sedan kalhyggen och biologisk mångfald – gav starka signaler att styra in utvecklingen i nya banor. Det är omvärldens krav på anpassning till nya behov och förutsättningar som har varit – och är – den starkaste kraften i branschens utveckling.Diskussionen gled sedan över på framtiden. Vad är det som styr idag?Svaret är kort: Klimat, bioekonomi och produktutveckling.– Samtliga har bäring på hållbarhet som nu har blivit vår grundläggande affärsidé, konstaterade Per Lyrvall. Ingen annan bransch har så goda möjligheter att uppfylla detta begrepp som skogsindustrin.Men man var också överens om att det är lång väg kvar och att det återstår mycken forskning för att kunna dra full nytta av dessa möjligheter.– Man måste komma ihåg att det som idag oftast nämns som framtiden för skogsindustrin: textilier, kompositer och andra biologiska material, är små marknader, påminde Eva Färnstrand.Hon konstaterade också att Wallenbergcentret, där mycket av den här framtidsforskningen bedrivs, har varit igång i bara tio år. Det lär ta lika lång tid innan de nya skogsprodukterna kommer att vara kommersiella och de kommer att vara förhållandevis små också i framtiden.– De stora produkterna förblir de som redan idag är stora – trävaror och framförallt olika förpackningsmaterial, sade Per Lyrvall. Den närmast explosiva utvecklingen av internethandeln ger anledning att se ljust på detta produktsegment.– Men även om ”hållbarhet” är ett nyckelbegrepp så räcker det inte, konstaterade Eva Färnstrand vidare. För att lyckas på marknaden krävs att de biologiska alternativen till oljebaserade produkter också har bättre egenskaper än dessa.Sammanfattningsvis ett mycket tankeväckande samtal kring en bok som borde bli obligatorisk läsning i skogsbranschen.Arrangemanget hade initierats av Skogshistoriska Sällskapet och var ännu ett exempel på det fruktbara samarbete som föreningen har med KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien).

Tankeväckande boksamtal på KSLA

Måndagen den 12 februari samtalade Sveaskogs ordförande Eva Färnstrand och Stora Ensos Sverigechef Per Lyrvall med professor emeritus Sven-Erik Sjöstrand om dennes bok ”Rethinking corporate governance”. Arrangemanget samlade ett femtiotal intresserade deltagare på KSLA. Moderator var Jan Sandström Skogshistoriska Sällskapet.

Boken är resultatet av en studie som spänner över sex år och där Sven-Erik Sjöstrand analyserat de bakomliggande faktorer som styr utvecklingen över tiden i de fyra skogsindustrikoncernerna SCA, Stora Enso, Holmen och Sveaskog.

Han inledde med att konstatera att Sverige är ett av mycket få länder där en sådan här studie varit möjlig att genomföra. Detta på grund av den öppenhet som finns inom näringslivet här.

Studien omfattar tiden efter 1950 och bygger på 125 intervjuer med personer i de fyra företagen som ”själva var med” – i styrelserna eller i deras exekutiva ledning.

Det finns inte utrymme att här gå in på resultaten av Sven-Erik Sjöstrands mycket omfattande studie, men en allmän slutsats är att den unikt stora ägarmakt som finns i de här företagen är en nyckelfaktor. Ofta har det funnits en huvudägare som kontrollerat mer än hälften av rösterna och på så sätt satt sin prägel på företaget.

Samtalet med de båda industrirepresentanterna kretsade kring utvecklingen i skogsindustrin under 1900-talets senare årtionden. Hur företagen innan Sverige kom med i EU mer eller mindre tvingades att bli internationella för att ta sig innanför tullmurarna. Men också om att man i skogsbranschen, med dess förhållandevis få aktörer, måste nå en viss storlek för att i någon mån kunna påverka villkoren på marknaden. De ökade internationella marknadskraven på miljö – först klorblekning och sedan kalhyggen och biologisk mångfald – gav starka signaler att styra in utvecklingen i nya banor. Det är omvärldens krav på anpassning till nya behov och förutsättningar som har varit – och är – den starkaste kraften i branschens utveckling.

Diskussionen gled sedan över på framtiden. Vad är det som styr idag?

Svaret är kort: Klimat, bioekonomi och produktutveckling.

– Samtliga har bäring på hållbarhet som nu har blivit vår grundläggande affärsidé, konstaterade Per Lyrvall. Ingen annan bransch har så goda möjligheter att uppfylla detta begrepp som skogsindustrin.

Men man var också överens om att det är lång väg kvar och att det återstår mycken forskning för att kunna dra full nytta av dessa möjligheter.

– Man måste komma ihåg att det som idag oftast nämns som framtiden för skogsindustrin: textilier, kompositer och andra biologiska material, är små marknader, påminde Eva Färnstrand.

Hon konstaterade också att Wallenbergcentret, där mycket av den här framtidsforskningen bedrivs, har varit igång i bara tio år. Det lär ta lika lång tid innan de nya skogsprodukterna kommer att vara kommersiella och de kommer att vara förhållandevis små också i framtiden.

– De stora produkterna förblir de som redan idag är stora – trävaror och framförallt olika förpackningsmaterial, sade Per Lyrvall. Den närmast explosiva utvecklingen av internethandeln ger anledning att se ljust på detta produktsegment.

– Men även om ”hållbarhet” är ett nyckelbegrepp så räcker det inte, konstaterade Eva Färnstrand vidare. För att lyckas på marknaden krävs att de biologiska alternativen till oljebaserade produkter också har bättre egenskaper än dessa.

Sammanfattningsvis ett mycket tankeväckande samtal kring en bok som borde bli obligatorisk läsning i skogsbranschen.

Arrangemanget hade initierats av Skogshistoriska Sällskapet och var ännu ett exempel på det fruktbara samarbete som föreningen har med KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien).
... Se merSe mindre

2 veckor sedan

Mycket intressant diskussion kring skogsindustrins utveckling och framtid. Bra start på ”säsongen” 2018!

1 vecka sedan   ·  1
Avatar

Kommentera på Facebook

Visa fler
Kommande aktiviteter
Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng