mats
Sågverks- och Trävaruexportföreningen deltog med en pampig paviljong i den stora skandinaviska konst- och industriutställningen på Djurgården i Stockholm 1897. Temat för paviljongen var Från svenska barrskogar. Här beskriver Robert Fresk vad besökarna kunde se på utställningen.…
Läs hela
mats
Ortnamnen är ofta korta och begränsade, men de kan ändå säga väldigt mycket om det äldre landskapet eller människors föreställningar. Älgstockakärret, Skrattkilen och Alfredbotten har alla en historia bakom sig. Här beskriver Elisabeth Gräslund Berg hur ortnamnsforskningen går till och …
Läs hela
mats
Hur gammal är en kolmila? Kolbottnar är antikvariatiskt problematiska, och det finns tecken på att kolbottnarna kan vara så gamla som medeltida. Här ger Ola Nilsson en beskrivning av de arkeologiska teknikerna för att bestämma kolningslämningar och vad vi vet …
Läs hela
mats
Brevikshult, Kullings härads allmänning ligger i Alingsås och Vårgårda kommuner. Bengt Stenerås gör några nedslag i häradsallmänningens historia baserat dels på litteratur, dels på en intervju med den siste heltidsanställde skogvaktaren på Brevikshult.…
Läs hela
mats
Brottet åverkan innebar tillgrepp eller skadegörelse inom skog som någon annan ägde. Per André var tidigare förvaltare av Domänverkets revir i Skellefteå. Här har gått igenom domböcker och litteratur för att få en bild av vilken åverkan som omnämns i …
Läs hela
mats
Allmänningarna i Sverige har en lång historia. I Vartofta Härad i Västergötland omnämns allmänningar redan i medeltida källor. I häraden fanns många skogsområden som var mer eller mindre allmänt ägda under 1600-talet, även om ägandet inte alltid var så glasklart …
Läs hela
mats
Rolf Albrektsson fick sin första handfasta kontakt med flottningen under krigsvåren 1945 då Svartviks AB hade gjort en stordrivning där 28 hästar var inblandade i frakten på basvägen. Här berättar han målande om sina minnen från händelsen.…
Läs hela
mats
Långskäggslaven är en av vårt lands mer spektakulära lavar och återfinns i Sverige huvudsakligen i ett bälte från Värmland och Gävleborg upp till Västernorrlands län. Hur den förekommer på beståndsnivå är däremot svårförutsägbart. Här sammanfattar Torbjörn Josefsson en studie där …
Läs hela
mats
Under 1800-talets början strömmade nya idéer genom Europa. Upplysning, nyttokultur och merkantilism under 1700-talet ersattes successivt av romantik och liberalism. Strömningarna påverkade också naturvetenskapen, till viss del hämmande. Men under århundradet förbättrades så småningom forskningens villkor och vi kom att …
Läs hela
mats
Stig Andersson arbetade från 1960-talet på Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, och mellan 1985-1997 som professor i skogsteknik vid SLU. Han har själv varit en del av den snabba teknikutveckling vi sett under de senaste decennierna, men i den här artikeln går han …
Läs hela
mats
Natten mellan den 3 och 4 januari 1954 kom en nordlig storm av en styrka som ingen då levande månniska upplevt in över norra Upplandskusten. Förödelsen på skogarna blev enorm. En som var med var Paul Willén på Korsnäs. Här
Läs hela
mats
Återbeskogningen av bondens marker är en av de mest betydelsefulla händelserna i landets utveckling och i svensk ekonomi. En inblick i hur detta gick till i norra Älvsborgs län kan vi hämta ur Hushållningssällskapets protokoll och Domänverkets handlingar. Det är …
Läs hela
mats
”Semester hade du inte, men en dag varje sommar tog du ledigt en hel dag. Det skulle vara soligt och lugnt väder.” Men i övrigt var det slitsamt att vara hästkarl. På vintern var det timmerkörning eller snöröjning …
Läs hela
mats
Rosemarie Fiebranz disputerade 2002 på avhandlingen ”Jord, linne eller träkol? Genusordning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750-1850”. I artikeln berättar hon om sin forskning där hon synliggör kvinnornas arbete. Det äldre norrländska systemet med stödjordbruk, eller kombinationsjordbruk, byggde på att männens lönearbete …
Läs hela
mats
Industrialiseringen och den liberala kapitalistiskt inriktade politikens intågande i Sverige på 1800-talets andra hälft kom att omvandla hela samhällsstrukturen. Norrlands stora, i stort sett orörda, skogsområden började exploateras i snabb takt. Bolag tecknade avverkningsrätter och köpte efter hand hela bondehemman. …
Läs hela
mats
Dagens aktuella miljödebatt och kunskap har naturligtvis inte uppstått ur intet. Miljöfrågornas behandling under 1900-talet påverkas av tankar och händelser långt tidigare. Här ger Karl-Göran Enander en beskrivning av naturvetenskapens och ekologins framväxt på 1700-talet. En tidsålder då de naturfilosofiska …
Läs hela
mats
Korta referat av Skogshistoriska Sällskapets exkursioner under 2003.…
Läs hela
mats
Eva-Maria Nordström har analyserat pollen i torvlager och på så sätt kunnat kartlägga vegetationens sammansättning under 2500 år. Markanvändningen kan delas in i perioder som startar med naturskog fram till cirka 1300 e.Kr., fortsätter med skogsbete under åren 1300-1600 och …
Läs hela
mats
By Gåragöl ligger i Jämshögs socken i nordvästra Blekinge. Här beskriver Elisabet Wallsten markanvändningen i denna del av Blekinge i ett längre tidsperspektiv. Dessutom går hon på djupet i historien för Gåragöl från tiden kring 1800-talets början fram till 1900-talets …
Läs hela
mats
Undertiteln till denna artikel är ”En resa från fäladsplanteringar till rekreation under 130 år”, med alternativtiteln ”En historia om hur långsiktighet och eftertanke faktiskt lönar sig”. Anders Ekstrand berättar historien om ett Skåne som i mitten av 1850-talet höll på …
Läs hela
mats
Sven Sjunnesson har alltid intresserat sig för historia. Här reflekterar han över skogens roll i ett både lokalt och globalt perspektiv som börjar med den första avverkningsplanen i bibelns Första Konungaboken och fortsätter med senare tiders markförstöring. Men också med …
Läs hela
mats
Sven Arnell, född 1930, är bonde, skogsbrukare, hästkarl, förtroendeman, bondeledare, rättskämpe, vältalare, literaturälskare, friluftsmänniska och skogshistoriker. Med utgångspunkt från Bosgården i Marks härad, Västergötland, minns han tillbaks på sitt innehållsrika liv.…
Läs hela
mats
Före 1892 var Norrbyskär utanför Hörnefors en ögrupp som betraktades som tämligen värdelös av bönderna på fastlandet. Men det skulle förändras när Mo och Domsjö AB köpte skäret för att bygga upp en sågverksindustri. Här byggdes ett helt samhälle med …
Läs hela
mats
Den förste kronojägaren i Idre socken hette Paul Persson Strand. Hans efterlämnade brev, rapporter och rättegångsprotokoll togs om hand av en sonson, och dessa fick Olle Paulsrud syn på. Här gör han ett nedslag i anteckningarna som sammantaget ger en …
Läs hela
mats
1950-talets påbörjade mekanisering innebar att en ny epok inleddes i skogsbruket. Bakom sig lämnade den de manuella skogsbruksmetoder som hängt kvar sedan 1800-talet. Den här omvandlingen hade både bra och dåliga sidor. I artikeln ger Karl-Göran Enander en översiktsbild av …
Läs hela
mats
Åke Pettersson var den siste ordföranden för Svenska Skogsarbetarförbundet. Här delar han med sig minnen från ett femtioårigt liv i skogens tjänst och den förändrade roll som skogsarbetaryrket har inneburit.…
Läs hela
mats
Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 2002…
Läs hela
mats
Skogen och träden har i alla tider haft en mystik över sig som i dagens samhälle kan vara svår att förstå. Skogen gjorde att man klarade nödår, och det fanns många huskurer som byggde på växters läkande förmåga. Här går …
Läs hela
mats
Den organiserade skogsforskningen i Sverige inleddes 1902 när Forstliga försöksanstalten började sin verksamhet. Innan dess hade skogsforskningen bedrivits av enskilda personer, främst tjänstemän på uppdrag av Domänverket eller på eget initiativ. Skogsinstitutet bedrev undervisning sedan 1828, men inte någon egentlig …
Läs hela
mats
Hur gick det till när miljöfrågorna kom in i skogsdebatten, och hur påverkade de politik och lagstiftning? Karl-Göran Enander, tidigare avdelningschef vid Skogsstyrelsen, berättar om omsvängningen från de första miljösignalerna på 1960-talet till dagens naturvårdstänkande.…
Läs hela
mats
Professor Nils-Erik Nilsson har under sin yrkesverksamma tid lagt många byggstenar tillrätta i skogsbruket och skogspolitiken. Hans Ekelund har här intervjuat Nils-Erik Nilsson, en intervju som han själv beskriver som ”en utmärkt lektion i levande skogshistoria”.…
Läs hela
mats
År 1997, efter nästan 100 år, upphörde de 22 skogsvårdsstyrelser som hade funnits i alla län sedan 1905. Dag Kihlblom, tidigare länsjägmästare i Jönköping, berättar här historien om skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län. Det är en historia om frö, plantor, återväxten, …
Läs hela
mats
Evert Sunesson lämnade skogsskolan i Bjärka-Säby som färdig skogvaktare 1962. Därefter har han varit skogsvårdsorganisationen trogen fram till pensioneringen 2002. Här berättar han om den för svenskt skogsbruk så omvälvande 40-åriga perioden.…
Läs hela
mats
Ingemar Gustavsson, skogvaktare på Orsa besparingsskog, har förmedlat en artikel av Fräs Erik Andersson. Han var född 1868 och har upplevt mycket i skogarna under sitt långa liv. Fräs Erik Andersson har skrivit mycket om gamla tider och också anlitats …
Läs hela
mats
Arvid Carlsson är en av Skogshistoriska Sällskapets mest aktiva exkursionsprofiler. Här berättar han om ett långt yrkesliv som började med sommarjobb på Domänverket 1937 och fortsatte med arbetsledning på A-K (den tidens AMS), stubbrytning, inköpare till sågverksbolag, egen skog, resa …
Läs hela
mats
I en artikel från 2001 har Johannes Norrby refererat en jägmästarmatrikel från 1928. Här tar Ernst Bager över stafettpinnen och granskar tidigare matriklar, redigerade av Hugo Samzelius. Matriklarna, där den sista kom ut 1915, ger en omfattande historik av människor …
Läs hela
mats
Leif Nordström är journalist och var chefredaktör för Sia, Skogsindustriarbetaren, åren 1984-2003. Här har han samlat tidigare ordföranden i Skogsfacket till ett samtal. Det är Sixten Bäckström, Arne Johansson och Åke Pettersson. Det blir ett samtal om en spännande och …
Läs hela
mats
Korta referat av Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 2001.…
Läs hela
mats
Författaren Ludvig Nordström skrev bland annat boken Stor-Norrland, som innehåller insiktsfulla berättelser om skogen och skogsbruket. Bland annat om stavagranar. Lars Magnusson har läst och återberättar intressanta delar.…
Läs hela
mats
Peter Krutzsch är femte generationen i den i Tyskland välkända skogsvetarsläkten Krutzsch. På olika sätt har deras verksamhet påverkat även svenskt skogsbruk. Peter Krutzsch hade ansvaret för fröförsörjning och proveniensfrågor på Skogsstyrelsen. Här intervjuas han av Hans Ekelund, tidigare generaldirektör …
Läs hela
mats
I mars månad 1928 lämnade den 25-årige Martin Johansson hemgården i Torsbo utanför Ulricehamn för att pröva sin lycka som arbetare i västra Kanada. Det blev en hel del skogsarbete. Martin var en flitig brevskrivare som lämnade efter sig över …
Läs hela
mats
I Gräsmark i Värmland finns fortfarande så kallade kubbhus bevarade. Väggarna byggdes upp av kluvna eller runda vedkubbar som murades ihop av lera, sågspån och vatten. För att stadga väggarna lades entums bräder in med 40-50 centimeters mellanrum. En annan …
Läs hela
mats
Under missväxtår kunde tallbark vara räddningen. Barkmjöl användes så sent som i slutet av 1800-talet, och ibland också på 1900-talet. Här berättar Gunhild Rydström om barkmjölets användning i norra Sverige och Österbotten, och om de spår av barktäkt som fortfarande …
Läs hela
mats
Gösta Skogvall berättar om ett säteri i nordöstra delen av Kronobergs län där skogen alltid spelat en viktig roll. Järnet hade sin tid från 1830-talet till slutat av århundradet. Då var träkol en viktig produkt. En järnväg mot Kalmar på …
Läs hela
mats
Skogsbrukets framväxt på de skånska godsen är ämnet för en uppsats av Kerstin Sundberg. Titelns ”Björkaskogen” var en fridlyst del av Ljungby gård där en bonde från Kiaby år 1724 blev fälld för olovlig huggning. Rättsliga källor kan berätta mycket …
Läs hela
mats
När Danmark förlorade Skåne 1658 förlorade man också sin enda egentliga skogsbygd, som norra Skåne utgjorde. Skogen hade stor betydelse för lanthushållningen. I Göinge finns ett talesätt att det finns ingenting man inte kan göra i trä. Anders Ekstrand berättar …
Läs hela
mats
Vad jobbade en jägmästare med i slutet av 1800-talet och över sekelskiftet? Per André berättar om revirförvaltaren Herman Lagerquist som skötte Skellefteå revirs skogar under tre sekel från 1877. Det är en spännande genomgång av en tid när skogen var …
Läs hela
mats
De jägmästare som var aktiva under 1920-talet var med och lade grunden till det som skulle bli en fördubbling av den svenska skogens virkesförråd. I en matrikel från 1928 porträtteras över 500 personer med information om varifrån de kommer och …
Läs hela
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information
Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.
