mats

18 juli, 2018
Från svenska barrskogar

Sågverks- och Trävaruexportföreningen deltog med en pampig paviljong i den stora skandinaviska konst- och industriutställningen på Djurgården i Stockholm 1897. Temat för paviljongen var Från svenska barrskogar. Här beskriver Robert Fresk vad besökarna kunde se på utställningen.…

Läs hela

mats

16 mars, 2018
Ortnamn – en kulturskatt i skogen att vårda och bruka

Ortnamnen är ofta korta och begränsade, men de kan ändå säga väldigt mycket om det äldre landskapet eller människors föreställningar. Älgstockakärret, Skrattkilen och Alfredbotten har alla en historia bakom sig. Här beskriver Elisabeth Gräslund Berg hur ortnamnsforskningen går till och …

Läs hela

mats

16 mars, 2018
Bidrag till kunskap om milkolningens ålder

Hur gammal är en kolmila? Kolbottnar är antikvariatiskt problematiska, och det finns tecken på att kolbottnarna kan vara så gamla som medeltida. Här ger Ola Nilsson en beskrivning av de arkeologiska teknikerna för att bestämma kolningslämningar och vad vi vet …

Läs hela

mats

16 mars, 2018
Några skogshistoriska glimtar från Brevikshults häradsallmänning

Brevikshult, Kullings härads allmänning ligger i Alingsås och Vårgårda kommuner. Bengt Stenerås gör några nedslag i häradsallmänningens historia baserat dels på litteratur, dels på en intervju med den siste heltidsanställde skogvaktaren på Brevikshult.…

Läs hela

mats

16 mars, 2018
Åverkan på kronoskog inom Skellefteå 1635-1984

Brottet åverkan innebar tillgrepp eller skadegörelse inom skog som någon annan ägde. Per André var tidigare förvaltare av Domänverkets revir i Skellefteå. Här har gått igenom domböcker och litteratur för att få en bild av vilken åverkan som omnämns i …

Läs hela

mats

16 mars, 2018
Från grannekäpp till skogvaktare – händelser under 1600-talet i Vartoftas samfällda skogar

Allmänningarna i Sverige har en lång historia. I Vartofta Härad i Västergötland omnämns allmänningar redan i medeltida källor. I häraden fanns många skogsområden som var mer eller mindre allmänt ägda under 1600-talet, även om ägandet inte alltid var så glasklart …

Läs hela

mats

16 mars, 2018
Flottning i minne och sinne

Rolf Albrektsson fick sin första handfasta kontakt med flottningen under krigsvåren 1945 då Svartviks AB hade gjort en stordrivning där 28 hästar var inblandade i frakten på basvägen. Här berättar han målande om sina minnen från händelsen.…

Läs hela

mats

16 mars, 2018
Förekomst av långskäggslav i förhållande till tidigare och nutida skogsstruktur

Långskäggslaven är en av vårt lands mer spektakulära lavar och återfinns i Sverige huvudsakligen i ett bälte från Värmland och Gävleborg upp till Västernorrlands län. Hur den förekommer på beståndsnivå är däremot svårförutsägbart. Här sammanfattar Torbjörn Josefsson en studie där …

Läs hela

mats

16 mars, 2018
Ekologi, naturskydd och skogsbruk under Darwins århundrade

Under 1800-talets början strömmade nya idéer genom Europa. Upplysning, nyttokultur och merkantilism under 1700-talet ersattes successivt av romantik och liberalism. Strömningarna påverkade också naturvetenskapen, till viss del hämmande. Men under århundradet förbättrades så småningom forskningens villkor och vi kom att …

Läs hela

mats

16 mars, 2018
Skogsteknik förr och nu

Stig Andersson arbetade från 1960-talet på Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, och mellan 1985-1997 som professor i skogsteknik vid SLU. Han har själv varit en del av den snabba teknikutveckling vi sett under de senaste decennierna, men i den här artikeln går han …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Stormen 1954 på Korsnäs marker

Natten mellan den 3 och 4 januari 1954 kom en nordlig storm av en styrka som ingen då levande månniska upplevt in över norra Upplandskusten. Förödelsen på skogarna blev enorm. En som var med var Paul Willén på Korsnäs. Här

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Bondens skog i Älvsborgs län – om försvinnande och återkomst

Återbeskogningen av bondens marker är en av de mest betydelsefulla händelserna i landets utveckling och i svensk ekonomi. En inblick i hur detta gick till i norra Älvsborgs län kan vi hämta ur Hushållningssällskapets protokoll och Domänverkets handlingar. Det är …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Till minne av en hästkörare i Åseletrakten från slutet av 1920 till början av 1950

Semester hade du inte, men en dag varje sommar tog du ledigt en hel dag. Det skulle vara soligt och lugnt väder.” Men i övrigt var det slitsamt att vara hästkarl. På vintern var det timmerkörning eller snöröjning …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Skogshushållens arbete – ett forskningsprojekt om genusarbetsdelningen

Rosemarie Fiebranz disputerade 2002 på avhandlingen “Jord, linne eller träkol? Genusordning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750-1850”. I artikeln berättar hon om sin forskning där hon synliggör kvinnornas arbete. Det äldre norrländska systemet med stödjordbruk, eller kombinationsjordbruk, byggde på att männens lönearbete …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Bolagsexpansion i nordvästra Hälsingland

Industrialiseringen och den liberala kapitalistiskt inriktade politikens intågande i Sverige på 1800-talets andra hälft kom att omvandla hela samhällsstrukturen. Norrlands stora, i stort sett orörda, skogsområden började exploateras i snabb takt. Bolag tecknade avverkningsrätter och köpte efter hand hela bondehemman. …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Ekologi och skogsanvändning under Linnés århundrade

Dagens aktuella miljödebatt och kunskap har naturligtvis inte uppstått ur intet. Miljöfrågornas behandling under 1900-talet påverkas av tankar och händelser långt tidigare. Här ger Karl-Göran Enander en beskrivning av naturvetenskapens och ekologins framväxt på 1700-talet. En tidsålder då de naturfilosofiska …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Exkursioner 2003

Korta referat av Skogshistoriska Sällskapets exkursioner under 2003.…

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Människan i urskogen – vegetationshistoria i Hamra nationalpark under 2500 år

Eva-Maria Nordström har analyserat pollen i torvlager och på så sätt kunnat kartlägga vegetationens sammansättning under 2500 år. Markanvändningen kan delas in i perioder som startar med naturskog fram till cirka 1300 e.Kr., fortsätter med skogsbete under åren 1300-1600 och …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Markanvändningshistoria i nordvästra Blekinge och byn Gåragöl

By Gåragöl ligger i Jämshögs socken i nordvästra Blekinge. Här beskriver Elisabet Wallsten markanvändningen i denna del av Blekinge i ett längre tidsperspektiv. Dessutom går hon på djupet i historien för Gåragöl från tiden kring 1800-talets början fram till 1900-talets …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
O D Krooks donationer i Skåne

Undertiteln till denna artikel är “En resa från fäladsplanteringar till rekreation under 130 år”, med alternativtiteln “En historia om hur långsiktighet och eftertanke faktiskt lönar sig”. Anders Ekstrand berättar historien om ett Skåne som i mitten av 1850-talet höll på …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Skogshistoriska reflexioner

Sven Sjunnesson har alltid intresserat sig för historia. Här reflekterar han över skogens roll i ett både lokalt och globalt perspektiv som börjar med den första avverkningsplanen i bibelns Första Konungaboken och fortsätter med senare tiders markförstöring. Men också med …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Sven Arnell minns

Sven Arnell, född 1930, är bonde, skogsbrukare, hästkarl, förtroendeman, bondeledare, rättskämpe, vältalare, literaturälskare, friluftsmänniska och skogshistoriker. Med utgångspunkt från Bosgården i Marks härad, Västergötland, minns han tillbaks på sitt innehållsrika liv.…

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Norrbyskär: sågverks- och skogshistoria som blir allt mera levande

Före 1892 var Norrbyskär utanför Hörnefors en ögrupp som betraktades som tämligen värdelös av bönderna på fastlandet. Men det skulle förändras när Mo och Domsjö AB köpte skäret för att bygga upp en sågverksindustri. Här byggdes ett helt samhälle med …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Kronojägeri på 1800-talet

Den förste kronojägaren i Idre socken hette Paul Persson Strand. Hans efterlämnade brev, rapporter och rättegångsprotokoll togs om hand av en sonson, och dessa fick Olle Paulsrud syn på. Här gör han ett nedslag i anteckningarna som sammantaget ger en …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Den stora skogsrestaureringen eller När modernismen nådde skogsbruket

1950-talets påbörjade mekanisering innebar att en ny epok inleddes i skogsbruket. Bakom sig lämnade den de manuella skogsbruksmetoder som hängt kvar sedan 1800-talet. Den här omvandlingen hade både bra och dåliga sidor. I artikeln ger Karl-Göran Enander en översiktsbild av …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Mina 50 år i skogens hägn

Åke Pettersson var den siste ordföranden för Svenska Skogsarbetarförbundet. Här delar han med sig minnen från ett femtioårigt liv i skogens tjänst och den förändrade roll som skogsarbetaryrket har inneburit.…

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Exkursioner 2002

Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 2002…

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Svenska skogsträds medicinska egenskaper – i folktron och verkligheten

Skogen och träden har i alla tider haft en mystik över sig som i dagens samhälle kan vara svår att förstå. Skogen gjorde att man klarade nödår, och det fanns många huskurer som byggde på växters läkande förmåga. Här går …

Läs hela

mats

13 mars, 2018
Svensk skogsforskning 100 år 1902-2002

Den organiserade skogsforskningen i Sverige inleddes 1902 när Forstliga försöksanstalten började sin verksamhet. Innan dess hade skogsforskningen bedrivits av enskilda personer, främst tjänstemän på uppdrag av Domänverket eller på eget initiativ. Skogsinstitutet bedrev undervisning sedan 1828, men inte någon egentlig …

Läs hela

mats

12 mars, 2018
Framväxten av en skoglig miljöpolitik

Hur gick det till när miljöfrågorna kom in i skogsdebatten, och hur påverkade de politik och lagstiftning? Karl-Göran Enander, tidigare avdelningschef vid Skogsstyrelsen, berättar om omsvängningen från de första miljösignalerna på 1960-talet till dagens naturvårdstänkande.…

Läs hela

mats

12 mars, 2018
Intervju med Nils-Erik Nilsson – Skogsbruk är land use

Professor Nils-Erik Nilsson har under sin yrkesverksamma tid lagt många byggstenar tillrätta i skogsbruket och skogspolitiken. Hans Ekelund har här intervjuat Nils-Erik Nilsson, en intervju som han själv beskriver som “en utmärkt lektion i levande skogshistoria”.…

Läs hela

mats

12 mars, 2018
Skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län 1905-1996

År 1997, efter nästan 100 år, upphörde de 22 skogsvårdsstyrelser som hade funnits i alla län sedan 1905. Dag Kihlblom, tidigare länsjägmästare i Jönköping, berättar här historien om skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län. Det är en historia om frö, plantor, återväxten, …

Läs hela

mats

12 mars, 2018
Från länsskogvaktare till skogsvårdskonsulent

Evert Sunesson lämnade skogsskolan i Bjärka-Säby som färdig skogvaktare 1962. Därefter har han varit skogsvårdsorganisationen trogen fram till pensioneringen 2002. Här berättar han om den för svenskt skogsbruk så omvälvande 40-åriga perioden.…

Läs hela

mats

12 mars, 2018
I timmerskogarna på 90-talet

Ingemar Gustavsson, skogvaktare på Orsa besparingsskog, har förmedlat en artikel av Fräs Erik Andersson. Han var född 1868 och har upplevt mycket i skogarna under sitt långa liv. Fräs Erik Andersson har skrivit mycket om gamla tider och också anlitats …

Läs hela

mats

12 mars, 2018
Memoarer

Arvid Carlsson är en av Skogshistoriska Sällskapets mest aktiva exkursionsprofiler. Här berättar han om ett långt yrkesliv som började med sommarjobb på Domänverket 1937 och fortsatte med arbetsledning på A-K (den tidens AMS), stubbrytning, inköpare till sågverksbolag, egen skog, resa …

Läs hela

mats

12 mars, 2018
Ett personhistoriskt verk som ger mersmak

I en artikel från 2001 har Johannes Norrby refererat en jägmästarmatrikel från 1928. Här tar Ernst Bager över stafettpinnen och granskar tidigare matriklar, redigerade av Hugo Samzelius. Matriklarna, där den sista kom ut 1915, ger en omfattande historik av människor …

Läs hela

mats

12 mars, 2018
Skogs ordförande minns

Leif Nordström är journalist och var chefredaktör för Sia, Skogsindustriarbetaren, åren 1984-2003. Här har han samlat tidigare ordföranden i Skogsfacket till ett samtal. Det är Sixten Bäckström, Arne Johansson och Åke Pettersson. Det blir ett samtal om en spännande och …

Läs hela

mats

11 mars, 2018
Exkursioner 2001

Korta referat av Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 2001.…

Läs hela

mats

11 mars, 2018
En historik över en historik

Författaren Ludvig Nordström skrev bland annat boken Stor-Norrland, som innehåller insiktsfulla berättelser om skogen och skogsbruket. Bland annat om stavagranar. Lars Magnusson har läst och återberättar intressanta delar.…

Läs hela

mats

11 mars, 2018
Fem generationer Krutzsch och deras påverkan på svenskt skogsbruk

Peter Krutzsch är femte generationen i den i Tyskland välkända skogsvetarsläkten Krutzsch. På olika sätt har deras verksamhet påverkat även svenskt skogsbruk. Peter Krutzsch hade ansvaret för fröförsörjning och proveniensfrågor på Skogsstyrelsen. Här intervjuas han av Hans Ekelund, tidigare generaldirektör …

Läs hela

mats

11 mars, 2018
Martin i Harvered – en skogsarbetares brev från Kanada berättar

I mars månad 1928 lämnade den 25-årige Martin Johansson hemgården i Torsbo utanför Ulricehamn för att pröva sin lycka som arbetare i västra Kanada. Det blev en hel del skogsarbete. Martin var en flitig brevskrivare som lämnade efter sig över …

Läs hela

mats

11 mars, 2018
Kubbhus – kan det vara skogshistoria?

I Gräsmark i Värmland finns fortfarande så kallade kubbhus bevarade. Väggarna byggdes upp av kluvna eller runda vedkubbar som murades ihop av lera, sågspån och vatten. För att stadga väggarna lades entums bräder in med 40-50 centimeters mellanrum. En annan …

Läs hela

mats

11 mars, 2018
Några notiser om bark som föda

Under missväxtår kunde tallbark vara räddningen. Barkmjöl användes så sent som i slutet av 1800-talet, och ibland också på 1900-talet. Här berättar Gunhild Rydström om barkmjölets användning i norra Sverige och Österbotten, och om de spår av barktäkt som fortfarande …

Läs hela

mats

11 mars, 2018
Säfsjöströms bruk – järn- och skogsbruk under 350 år

Gösta Skogvall berättar om ett säteri i nordöstra delen av Kronobergs län där skogen alltid spelat en viktig roll. Järnet hade sin tid från 1830-talet till slutat av århundradet. Då var träkol en viktig produkt. En järnväg mot Kalmar på …

Läs hela

mats

11 mars, 2018
Björkaskogen, en omistlig herlighed

Skogsbrukets framväxt på de skånska godsen är ämnet för en uppsats av Kerstin Sundberg. Titelns “Björkaskogen” var en fridlyst del av Ljungby gård där en bonde från Kiaby år 1724 blev fälld för olovlig huggning. Rättsliga källor kan berätta mycket …

Läs hela

mats

11 mars, 2018
Skogens betydelse för lanthushållningen i den skånska skogsbygden

När Danmark förlorade Skåne 1658 förlorade man också sin enda egentliga skogsbygd, som norra Skåne utgjorde. Skogen hade stor betydelse för lanthushållningen. I Göinge finns ett talesätt att det finns ingenting man inte kan göra i trä. Anders Ekstrand berättar …

Läs hela

mats

11 mars, 2018
Jägmästaren i Skellefteå revir 1877-1906

Vad jobbade en jägmästare med i slutet av 1800-talet och över sekelskiftet? Per André berättar om revirförvaltaren Herman Lagerquist som skötte Skellefteå revirs skogar under tre sekel från 1877. Det är en spännande genomgång av en tid när skogen var …

Läs hela

mats

11 mars, 2018
Svenska jägmästare, porträttgalleri med biografier 1928

De jägmästare som var aktiva under 1920-talet var med och lade grunden till det som skulle bli en fördubbling av den svenska skogens virkesförråd. I en matrikel från 1928 porträtteras över 500 personer med information om varifrån de kommer och …

Läs hela

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng