mats
Skogsgödsling på fastmark debuterade i full skala vid 1960-talets mitt och utvecklades lavinartat under perioden 1965-1975. Här efter följde en nästan lika dramatisk och snabb nedgång. Idag ökar gödslingen igen. Utvecklingen beskrivs kronologiskt med hänsyn tagen till yttre och inre …
Läs hela
mats
Att förstå andra regioners skogshistoriska utveckling, utmaningar och lösningar är både intressant och viktigt. Med utgångspunkt från Bergslagen ger författarna exempel från Rysslands, Tysklands och Skottlands skogslandskap som tydligt visar hur alla som är intresserade av att bidra till genomförandet …
Läs hela
mats
En kronans jägmästare uppe i lappmarken måste färdas över väldiga arealer av skog, myr och sjö. Överallt hade han att noga bevaka kronans intressen. Där ingick också att både uppmuntra och hålla ett öga på folk i kronotorp och nybyggen …
Läs hela
mats
Karl-Göran Enander har beskrivit utvecklingen inom ekologi, skog och miljö under 1700- och 1800-talet i tidigare artiklar i årsskriften (2005 och 2006). Nu har turen kommit till 1900-talet, ett sekel där ekologin blev fast förankrat som begrepp och vetenskap.…
Läs hela
mats
I Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2008 berättade Dag Kihlblom om den nya boken Pärlälvsdalen – dess liv och natur, som höll på att skrivas. Artikeln handlade om livet i dalen fram till början av 1900-talet. Nu går han vidare med vad …
Läs hela
mats
Under en 15-årsperiod med början i slutet av 1950-talet förändrades den skogsindustriella strukturen i södra Sverige på ett dramatiskt sätt. En modern massaindustri byggdes upp, som radikalt förändrade avsättningsmöjligheterna för skogsråvaran och därmed höjde värdet på skogsmarken. Utvecklingen drevs på …
Läs hela
mats
Tord Segerdahl är den fjärde generationen sågverksman i rakt nedstigande led. Efter chefstjänster på Billerud, Södra och Mälarskog var han rektor på Rikssågverksskolan, där han fick möjlighet att djupdyka i arkivet. Det har gett en helhetssyn på 150 år av …
Läs hela
mats
Johannes Ekman, kulturmedarbetare på Sveriges Radio, rullar upp skogens kulturhistoria genom tiderna, från slaget i Teutoburgerskogen år 9 e.kr. Skogen var länge vidskepelse, mörka makter och avgudatro. Dante inleder sin Gudomliga komedi med att ha gått vilse i ”ångestens skog”. …
Läs hela
mats
Ända fram till 1700-talet såg man skogen mest som ett hinder för ökad odling, en slumrande, tämligen onyttig tillgång. Undantag fanns, bergsbruket var beroende av uthålliga kolleveranser, kring tätorter och slättbygder hade redan skogsbrist börjat göra sig påmind. Allt mer …
Läs hela
mats
Huseby Bruk i Kronobergs län har en lång och brokig historia som handlar om så vitt skilda ting som kanontillverkning med sjömalm som bas och författande av Bländasägnen men också om rättsskandaler med anknytning till svenska kungahuset. Idag är brukscentrum …
Läs hela
mats
Gamla bilder från storskogarna i USA har alltid fascinerat oss människor. Inte bara skogsägare och skogstjänstemän utan även barn och vuxna i alla åldrar. Jan Hedberg minns själv först gången han såg en bild på en bil som körde genom …
Läs hela
mats
”Skogen vår framtid” var en utställning om skogsindustri och emigration som visades upp på Naturum Omberg. Idén härrörde från Skogshistoriska Sällskapet. Utställningens skapare och chefen på Emigrantinstitutet i Växjö, Lars Hansson, berättar.…
Läs hela
mats
Sågverk var den första egentliga industrisatsningen i skogsägarrörelsen. I södra Sverige togs de första stapplande stegen i början av 1940-talet i dåvarande Sydöstra Förbundet och av några andra föreningar som i dag ingår i Södra. I denna artikel beskrivs utvecklingen …
Läs hela
mats
Historien om de sydsvenska köpsågverkens framväxt och utveckling är historien om skogsindustrins superentreprenörer. Det handlar om en snabb resa från små byasågar till företag med hög internationell konkurrenskraft. Förutsättningarna för utvecklingen har varit att branschen då som nu utmärks av …
Läs hela
mats
Tillståndet i länets skogar var vid förra sekelskiftet miserabelt. Skogsvårdsstyrelsens första uppgift blev därför att finna medel som skulle vara skogsägarna till nytta vid skogarnas restaurering. En modell med upplysning, information och rådgivning i stor omfattning som skapades har man …
Läs hela
mats
Mekaniseringen av virkestransporterna tog fart under 1950-talet. Det var storskogsbruket i Norrland som främst drev utvecklingen. Upp till milslånga vinterbasvägar samt virkesavlägg på älv- och sjöis var logistiska förutsättningar för den då dominerande drivningstekniken. Andra branscher hade redan kommit långt …
Läs hela
mats
Anders Mörk föddes i Tunhem 1800. Han var gift med Anna Lovisa Höglund född i Borås 1801. De hade sju barn, fem döttrar och två söner födda mellan 1826 och 1844; tre var ännu hemma. De bodde på kronojägarbostället Toltorp …
Läs hela
mats
När 1960-talet inleddes var mekaniseringen i skogsbruket begränsad till tunga och stora motorsågar och enstaka barkningsmaskiner. Decenniet såg dock en hisnande utveckling med midjestyrda skotare och processorer. Iggesunds Bruk var en av flera aktörer som bidrog till utvecklingen. Gösta Bruun …
Läs hela
mats
Pärlälven är ett 14 mil långt biflöde till Lilla Luleälven. I stort sett hela älven flyter genom Jokkmokks kommun. I Pärlälvsdalen hittar man fortfarande väglöst land med skogar, myrar och lågfjäll. Dag Kihlblom, tidigare länsjägmästare vid Skogsstyrelsen, skriver här om …
Läs hela
mats
Genom 1836 års regleringsbrev blev en stor del av det öländska Bödas invånare av med sin rätt till vedutsyning. Trots att det fanns gott om skog led alltså allmänheten brist på virke. De underjägare som hade i uppgift att upptäcka …
Läs hela
mats
Denna uppsats är ett sammandrag av det arbete som Tomas Ljung under åren 2002-2004 genomförde på uppdrag av Länsstyrelsen i Dalarnas län. Uppdraget gick ut på att kartlägga kulturspåren inom den östra delen av Långfjällets och Städjan-Nipfjällets naturreservat. Arbetet kom …
Läs hela
mats
Från början av 90-talet och framåt skedde stora förändringar inom skogsnäringen i Norrskogs verksamhetsområde. Omstruktureringen av sågverksbranschen, ägarbyten inom cellulosaindustrin och en tilltagande konkurrens om virkesråvaran kom i väsentlig grad att påverka Norrskogs utveckling och inriktning. De svåra åren under …
Läs hela
mats
Stig Österberg kom att leda Norrskog under en mycket dramatisk period i företagets historia och kan väl som ingen annan sägas ha format det första embryot till det Norrskog vi ser idag. Norrskogs bildande, ett Norrskog på konkursens brant under …
Läs hela
mats
Dagens diskussion om markanvändningen i Norrland måste ta hänsyn till en lång historia av renskötsel, jordbrukskolonisering, skogsbruk och gruvnäring. Martin Busk och Johan Oskarsson har i ett examensarbete beskrivit den historia som är nödvändig att känna till för att förstå …
Läs hela
mats
Den svenske jägmästaren Eric Lundqvist tjänstgjorde 30 år på Borneo, Nya Guinea och Indonesien. Han hade ett rättvisepatos som inte alltid gick hem hos myndigheterna, och blev på 1960-talet förklarad som ”persona non grata”, utan möjlighet att återvända till Indonesien. …
Läs hela
mats
”Gompa” är en av de mest omskrivna rätterna som samerna framställde av växten kvanne. Det är en sorts färskost gjord på hackade kvannestjälkar som kokats med renmjölk. Men det fanns många fler växter och växtdelar som samer utnyttjade i sin …
Läs hela
mats
Den storslagna naturen i nordvästra Dalarna gjorde intryck på Berit Grundström. Hon har försökt förstå mer om det område som ibland kallas Ödebygden, och som geografiskt sträcker sig öster om riksväg 70 från Särna till norska gränsen upp till Härjedalsgränsen. …
Läs hela
mats
De egendomslösa på den svenska landsbygden blev allt fler under andra halvan av 1900-talet. En åtgärd från statens sida var att kolonisera kronoparkerna. Här kunde arbetare arrendera ett mindre jordbruk och samtidigt jobba som skogsarbetare. Det här blev kronotorparna. Gustaf …
Läs hela
mats
Den befarade virkesbristen på 1970-talet gjorde att svenska skogsföretag sneglade på att odla virke på varmare breddgrader, med mer snabbväxande träd. Här berättar Arne Hedin om hur företagen Kopparfors, Korsnäs och Stora Kopparberg ger sig in på att etablera plantageskogsbruk …
Läs hela
mats
Det Sida-finansierade skogsindustriprojektet Bai Bang är förmodligen Sveriges mest kända biståndsprojekt. Det har kallats både misslyckat och lyckat. Här berättar Petter Otterstedt om projektet som trots problem under resans gång blivit framgångsrikt både ur vietnamesisk och svensk synvinkel.…
Läs hela
mats
Hur verksamheten i gamla Domänverket skulle bedrivas var noggrant föreskrivet i två tjocka handböcker, DFS och DRS, om vardera cirka 700 sidor. Här fanns lagar och förordningar, regler och anvisningar, som förvaltningspersonalen hade att ta hänsyn till för att inte …
Läs hela
mats
På 1570-talet låg 80 % av de svenska gårdarna i skogsbygd eller blandbygd, och det var i områden med god tillgång till utmark som bebyggelsen expanderade som mest efter medeltiden. Utmarkerna gav vilt och fisk, järn, foder och timmer, och …
Läs hela
mats
Rekdalen i västra Jämtland är ett fjällnära skogsområde med dokumenterade naturvärden. I den här artikeln berättar Kristoffer Sivertsson hur människan på olika sätt har använt skogens resurser under de senaste 400 åren, och hur olika kulturspår ska tolkas.…
Läs hela
mats
Våra inhemska hjortdjur har haft en viktig roll för våra människor ända sedan slutet av den senaste istiden. Här går Sten Lavsund igenom hjortdjurens historik i Sverige. Titeln till trots sträcker sig beskrivningen ända fram till 1980-talets jägare.…
Läs hela
mats
Bengt Johansson beskriver Stig Hagners bok ”Skog i förändring” som en mycket välskriven och väl dokumenterad bok, men som ändå behöver kommenteras. Här går artikelförfattaren igenom kapitel för kapitel i Hagners bok och bidrar med nya fakta. Stig Hagner hade …
Läs hela
mats
Magnus Ladulås satte inte bara ”lås för bondens lada”, han såg också till att fridlysa älgen för egen räkning. Tillgången till detta högvilt har genom tiderna var källa till mycket trätor mellan statsmakter och allmogen. Här berättar Göran Söderström om …
Läs hela
mats
Gösta Edström var den drivande kraften bakom det som idag är Södra. Här berättar Orvar Roberntz historien om den legendariske föreningsledaren och de fajter han fick ta för att försvara skogsägarna mot den privata skogsindustrin och politikers önskemål att socialisera …
Läs hela
mats
Hösten 1898 läggs det stora sågverket ner i Korsnäs och sågverksarbetarna får order om att flytta ner till kusten där det nya sågverket och samhället skulle ligga. Här berättar Owe Thoresson historien om Ludvig Hellström, en av dem som fick …
Läs hela
mats
Sveriges Skogvaktareförbund konstituerades 1894, och året därpå arrangerades det allra första Skogvaktaremötet i Stockholm. Här berättar Lars Kardell om hur skogsskötselfrågorna behandlades vid detta möte, baserat både på mötesprotokollet och artiklar i förbundets tidskrift Skogvaktaren. Det här var en spännande …
Läs hela
mats
Gården Dohnafors ligger längs vägen in mot Tivedens nationalpark för den besökare som kommer från Askersund. Gården, som tidigare hette Sigridstorp, har anor som går tillbaks till 1500-talet, och sannolikt ännu längre. Den här gården har en rik historia som …
Läs hela
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information
Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.
