2016-2020-arkiv - Skogshistoriska Sällskapet

2000-talet, urbana perspektiv på skogen dominerar

Mats Hannerz — Thu, 17 Aug 2023 07:36:36 +0000

Efter mitten av förra seklet försvann glesbygden successivt ur de skönlitterära författarnas perspektiv. I det nya, moderna Sverige tog istället städer och tätorter plats som bakgrund till händelser och människors relationer. Men skogen har gjort en viss comeback, konstaterar Lars Kardell, efter att ha läst ett fyrtiotal böcker, alla utkomna på den här sidan millennieskiftet.

Ett utdrag ur årsskriften Skogen i litteraturen.

Inlägget 2000-talet, urbana perspektiv på skogen dominerar dök först upp på Skogshistoriska Sällskapet.

1920-2000, de allt fler skönlitterära författarnas och poeternas tid

Mats Hannerz — Thu, 17 Aug 2023 07:28:20 +0000

Sveriges förvandling till välfärdsland fullbordades. Vägar byggdes som aldrig förr och inflyttningen till städer och tätorter kulminerade. En våg av skönlitterära författare steg fram och skildrade livet i gamla tiders samhälle då skog och landsbygd fortfarande var vardag för de flesta. Samtidigt skapades naturlyrik av högsta potens.

En artikel i årsskriften Skogen i litteraturen.

Med utdrag ur:

Vilhelm Moberg: Utvandrarna

Harry Martinsson: Nässlorna blomma och diktsamlingarna Nomad och Tuvor

Tomas Tranströmer: Genom skogen, ur den Halvfärdiga himlen. Gläntan och Skogsparti, ur Sanningsbarriären.

Astrid Lindgren: Ronja Rövardotter, Alla vi barn i Bullerbyn, Mio min Mio.

Torgny Lindgren: Ur Dorés bibel.

(i den tryckta årsskriften ingår även utdrag ur Fritiof Nilsson Piraten, vilka inte är med i denna webbversion av upphovsrättsliga skäl)

Inlägget 1920-2000, de allt fler skönlitterära författarnas och poeternas tid dök först upp på Skogshistoriska Sällskapet.

1850-1920, realism, nationalromantik och folkbildning

Mats Hannerz — Thu, 17 Aug 2023 07:19:12 +0000

Vid mitten av 1800-talet vidtog en av de mest omvälvande perioderna i den svenska historien. Befolkningsökningen var snabb, nya industrier etablerades och inflyttningen till städer och samhällen var stor. Mer än en miljon svenskar emigrerade. Med den nya folkskolan skulle Sverige göras till en nation. Litteraturen präglades av både realism och indignation över baggböleri och villkoren för dem som utförde jobben i skogen.

En artikel i årsskriften Skogen i litteraturen.

Med utdrag ur:

August Strindberg: Hemsöborna

Valdemar Lindholm: När skogen dör

Alberg Viksten: Timmer

Gustaf Hedenvind-Eriksson: Ur en fallen skog

Verner von Heidenstam: Tiveden, ur samlingen Dikter

Gustaf Fröding: I skogen samt Vallarelåt, ur samlingen Guitarr och dragharmonika

Oscar Stjerne: Björkarna därhemma, ur samlingen Sol och snö

Erik Axel Karlfeldt: I älgtiden, ur Fridolins visor och andra dikter

Läsebok för folkskolan (bland annat med text av Karl-Erik Forsslund)

Selma Lagerlöf: Kolmården, ur Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige

John Bauer: Bland tomtar och troll

Elsa Beskow: Tomtebobarnen

Inlägget 1850-1920, realism, nationalromantik och folkbildning dök först upp på Skogshistoriska Sällskapet.

1800-talets första hälft, den första berättande litteraturen

Mats Hannerz — Thu, 17 Aug 2023 07:09:40 +0000

Den sakliga upplysningstiden ersattes på 1800-talet av romantiken präglad av drömmar och känslor. Det dök upp romaner i boklådorna och konstnärernas landskap blev mot seklets mitt allt mer dramatiska. Men klyftan mellan den litterära världen och folket var fortfarande bråddjup.

En artikel i årsskriften Skogen i litteraturen.

Med utdrag ur:

Carl Jonas Love Almqvist: Drottningens juvelsmycke

Erik Johan Stagnelius: I denna mörka skog

Erik Gustaf Geijer: Den lilla kolargossen

Olof Petter Pettersson: Nybyggarnas dagliga leverne

Inlägget 1800-talets första hälft, den första berättande litteraturen dök först upp på Skogshistoriska Sällskapet.

1700-talet, den gryende vetenskapens århundrade

Mats Hannerz — Thu, 17 Aug 2023 07:00:27 +0000

Under 1700-talet fick vetenskapsmän, filosofer och författare större inflytande i samhället. Yttrandefrihet, religionsfrihet och tryckfrihet diskuterades flitigt samtidigt som vetenskapen tydligt tog plats i samhället – och i litteraturen.

En artikel i årsskriften Skogen i litteraturen.

Med utdrag ur:

Carl von Linné: Lappländska resan

Carl Michael Bellman: Fredmans Epistel n:o 39 och 48

Anders Rosensten: Grunderliga undervisning om skogars skötsel jämte bihang om allehanda fruktbärande träns word whilka höra till trädgården.

Inlägget 1700-talet, den gryende vetenskapens århundrade dök först upp på Skogshistoriska Sällskapet.

1600-talet, den första värdsliga litteraturen

Mats Hannerz — Wed, 16 Aug 2023 06:54:46 +0000

Under det här århundradet började det finnas något som kan kallas litteratur i Sverige. Tidigare hade nästan allt som kommit i tryck varit religiösa texter och lagar. Nu bereddes också naturen plats i den växande utgivningen av böcker och skrifter.

En artikel i årsskriften Skogen i litteraturen.

Med utdrag ur:

Hacquin Spegel: Gudz Werk och hvila

Lars Wivallius: Klage-Wijsa Öfver henna torra kalla Wååhr

Inlägget 1600-talet, den första värdsliga litteraturen dök först upp på Skogshistoriska Sällskapet.

Nu är det 1920 – trender och tankar i skogen för 100 år sedan

Mats Hannerz — Wed, 16 Aug 2023 06:39:49 +0000

Första världskrigets effekter på Sveriges utveckling blir allt tydligare under året och vi ser ett utökat internationellt utbyte inom skogssektorn som drivs av representanter från några av Europas länders försöksparker.…

Inlägget Nu är det 1920 – trender och tankar i skogen för 100 år sedan dök först upp på Skogshistoriska Sällskapet.

Skogshistoriska sällskapets aktiviteter 2019

mats — Mon, 29 Jun 2020 10:37:30 +0000

Referat från exkursioner och seminarier 2019: Årsstämma (Jönköping), Skogsägarrörelsens historia (Stockholm), Skogsbruk i tider av förändring (Garpenberg och Dalagård, Dalarna), Arkiven och historien (Länghem, Västergötland), Alunbruket och arkiven (Andrarum och Christinehof, Skåne), Storsågverket på skäret (Norrbyskär, Västerbotten), Ångsågen 100 år (Drängsmark, Västerbotten), Orsa besparingsskog och det skogsfinska arvet (Noppikoski, Dalarna), Från lappskatteland till bondeskog (Norrbäck, Lappland), Sågad skog för välstånd (Derome, Halland), Värmländsk industrihistoria (Grums, Värmland).

Inlägget Skogshistoriska sällskapets aktiviteter 2019 dök först upp på Skogshistoriska Sällskapet.

Skogsägarrörelsens historia

mats — Mon, 29 Jun 2020 10:35:29 +0000

Skogsägarrörelsen har en historia fylld av dramatik, framgångsrika och djärva satsningar – men också kriser. Genom att samla en stor del av privatskogsbruket i föreningar skapades ett kraftcentrum som kom att få stor betydelse för såväl de enskilda skogsägarna som för hela den svenska skogsnäringen. Sven Sjunnesson har tillsammans med Ulf Österblom, Jan Sandström och Ola Persson ägnat åtskilliga år åt att kartlägga skogsägarrörelsens historia. Resultatet blev sju rapporter och artikeln är ett kortare sammandrag.

Inlägget Skogsägarrörelsens historia dök först upp på Skogshistoriska Sällskapet.

Biologernas inträde i skogsvården

mats — Mon, 29 Jun 2020 10:33:04 +0000

Idag är biologi och skogsvård tätt sammanvävda. Biologer bidrar med kunskap om skogens beskaffenhet samtidigt som skogliga produktionsproblem och produktionsmål stimulerar forskningsfrågor och genererar forskningsresurser. Men så har det inte alltid varit. Idéhistorikern Jimmy Jönsson disputerade 2019 med avhandlingen Den biologiska vändningen: Biologi och skogsvård, 1900–1940. I artikeln ger han oss ett sammandrag.

Inlägget Biologernas inträde i skogsvården dök först upp på Skogshistoriska Sällskapet.