mats

17 januari, 2019
Utbildningsmål för jägmästarutbildning 1802

Det var tuffa krav för att bli jägmästare under Israel Adolf af Ström. En hovjägmästare skulle kunna skriva med läslig stil, räkna regula de tri men också inneha många praktiska färdigheter som att med pistol och hagel träffa ett mål …

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Östragårdens historia trädde fram ur arkiven

Jan-Olof Thorstenssons släkt har bott på Östragården i Runtorp i sydöstra Småland och brukat den ända sedan 1600-talet.
– Det handlar om minst tio generationer, konstaterar han. Men är det verkligen så och går det att ta reda på hur …

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Brevens bruks historia ur kvinnligt perspektiv

Kvinnor har genom historien setts som underordnade männen. Men ändå finns det många exempel på kvinnor som ägde stora gods och bruk. Bystad herrgård och Brevens bruk i Närke är exempel på detta. Under två perioder på 1700- och 1800-talen …

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Mad- och myrslåtter i historien och i litteraturen

”För mången blev slåttermyren svårmodets och förnedringens slagfält, där mannakraften rann bort utan att svälten kunde jagas från hus och kätte”.
Det skrev journalisten och fotografen Ove Andersson år 1963. Hans poetiska beskrivning av den då övergivna slåttermyren är tänkvärd …

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Minnen från skog och koja

Gustav Ångman var skogsarbetare, kolare och rallare. Han föddes 1896 i Bränta, Ljusdal, och avled 1978. Gustav Ångman såg det som viktigt att dokumentera livet och arbetet i skogen. Han skrev artiklar i Ljusdals-Posten och tog initiativet till en kolarstaty …

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Provinsialläkarens resa

Här är historien om doktor Adolf Hassler från Frostviken i nordligaste Jämtland. I början av 1900-talet engagerade han sig starkt för de usla förhållanden som skogsarbetarna i norra Sverige tvingades arbeta under. Hans inlägg vid läkarförbundets årsmöte på Hotell Knaust …

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Bilder och berättelser från skogen för hundra år sedan

Utifrån några bilder tagna av den legendariske fotografen Karl Lärka berättar Ola Hermansson från Mora om villkoren för de människor som utförde det hårda avverkningsarbetet i svenska vinterskogar för ett sekel sedan.…

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Träkol – bergsbrukets oumbärliga och konfliktfyllda energiresurs

Träkolens historia är historien om ekonomiska strävanden, regleringar, kontroll, konflikter, skatter och teknikförnyelse. Det är också historien om skogens enorma betydelse för landet. och om alla de människor som under påvra villkor avverkade träden och förvandlade dem till energirikt träkol.…

Läs hela

Lars Klingström

3 januari, 2019
Trakthyggesbruk och virkesproduktion i backspegeln

Kungliga Skogsinstitutet grundades 1828. Det var den första skogliga utbildningsanstalten i Sverige och där undervisade Israel Adolf af Ström om skogsskötsel enligt den tyska skolan. Denna förordade kalhuggning och att den nya skogen därefter skulle etableras genom naturlig föryngring under …

Läs hela

Lars Klingström

2 januari, 2019
Timmerfronten

Mitten av 1800-talet var en dynamisk tid i Europa. Befolkningen växte. Jordbruket effektiviserades. Överflödig arbetskraft sögs upp av nya industrier. Överallt byggdes det. Överallt anlades järnvägar och telegraflinjer. Utvecklingen födde ett enormt behov av virke – som i många länder …

Läs hela

Lars Klingström

2 januari, 2019
Nu var det 1918. Trender och tankar i skogen för 100 år sedan.

Det stora kriget som pågick ute i Europa påverkade den svenska skogssektorn. Det pågick också en diskussion om hyggesstorlek där flera debattörer förordade stora hyggen. Erik Valinger, professor emeritus i skogsskötsel vid SLU, gör nedslag i Skogssverige för hundra  år …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogis Granar – en lång tradition med kunglig glans

Säg Skogis Granar till en äldre jägmästare och det börjar glittra i ögonen och rycka i mungiporna. Det dröjer inte länge innan minnena trillar ner om vådliga grantransporter med underkända lastbilar, krävande kunder som ville pruta på priset eller hemleveranser …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Häradsallmänningarna – från medeltida kulturarv till modern samverkan

År 1647 infördes Sveriges första skogsordning, undertecknad av drottning Christina. Bergsbruk och järntillverkning hade vid den här tiden nått en sådan omfattning att skogarna ansågs allvarligt hotade. Bland det som också reglerades var häradsallmänningarna och deras gemensamma ägande och brukande …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Flottarminnen från Åbyälven år 1963

En augustimorgon 2017 meddelar nyheterna att sex älvar i Norrland får ett EU-bidrag på 124 miljoner kronor för restaurering av gamla flottleder. Projektet ska pågå till år 2021 och förbättra levnadsbetingelserna för utter, lax och öring. Nyheterna sporrade Gunnar Stenström …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Dalabönderna och kopparberget

Bondebefolkningens insatser för Falu koppargruva är till stora delar okända. Det finns därför all anledning att lyfta fram dem ur historiens dunkel. Från 1600-talet och fram till mitten av 1800-talet styrdes livsvillkoren för befolkningen i Dalarna av gruvans behov av …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Erik Oksbjerg och hans gallringsförsök på Malingsbo sommaren 1961

Dalarnas sydligaste socken, Malingsbo, uppvisar enligt en beskrivning från år 1922 en typisk bergslagsnatur. ”Naturen i synnerhet omkring sjöarna är synnerligen vacker, någon gång dyster och storslagen, mest dock idyllisk, tjusande.” Lars Kardell kan inte påminna sig, att detta var …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
“Sjörövarn” på Tvartorp

I Rejmyretrakten lever fortfarande legenden om Sjörövarn på Tvartorp. Han som hade varit i Kina och rövat och var rädd för efterräkningar. Som byggde sig ett hus på en holme i den lilla sjön där han kunde försvara sig. Som …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
När Åtvids bergslag blev ett svenskt kopparcentrum

För utvecklingen av det moderna Åtvidaberg har traktens rika tillgångar på kopparmalm, milsvida skogar och vattenfall varit helt avgörande. Här kom bergsbrukets behov av tillmakningsved, rostved och kol att förändra landskapet runt gruvor och hyttor redan under medeltiden. Författarna är …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Kanalen som öppnade Kindabygdens skogar

Efter mer än 200 år av diskussioner, misslyckanden och periodvis svagt intresse kunde Kinda kanal invigas år 1872. Därmed fick södra Östergötlands skogsbygder via sjön Roxen kontakt med övriga Sverige – och världen. Men kanalens blomstringstid blev kort. Redan i …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Årtiondena då det skogsindustriella klustret i Gävle-Dala växte fram

Fram emot mitten av 1800-talet hade avvittringen och storskiftet nått en stor del av Dalarnas socknar. Stora arealer kronoskog som tidigare varit ekonomiskt värdelösa blev nu bondeägda. När samtidigt efterfrågan på trävaror från övriga Europa ökade drastiskt blev bondeskogarna heta …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Nu var det 1917. Trender och tankar i skogen för 100 år sedan.

I årets betraktelse över vad som var ”på tapeten” inom det skogliga området för 100 år sedan är mycket sig likt. En del av de problem som beskrevs verkar vara desamma också idag. Erik Valinger gör som tidigare ett nedslag …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Timmerhusets sentida historia

Efter att ha varit i skymundan sedan slutet av 1800-talet fick tekniken med att bygga hus i liggande timmer en renässans i slutet av 1900-talet. Nya koncept lanserades och tillverkarna, oftast fåmansföretag, provade att samverka i lokala nätverk. Sedan år …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Vättern viktig för medeltida transporter av järn

Vättern var en gång förbindelselänken mellan Östergötland och Västergötland, Närke och Småland. Där sjötrafiken idag utgörs av Visingsöfärjor, en handfull lustfartyg och en mängd fritidsbåtar seglade under medeltiden tungt lastade skutor med järn, byggnadsmaterial och allehanda jordbruksprodukter. Staffan von Arbin …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
När Tärnas och Stenseles nybyggare blev storskogsägare

Vid slutet av 1800-talet blev skog för första gången mer värdefull än hö. Den blev också intressant för både bolagsherrar och för statens skattkista. Det var vid den här tiden som allmänningsskogarna bildades. De tyngsta skälen var att stärka nybyggarna …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogen gjorde Orsa förmögnast i landet

Historien om Orsa besparingsskog är intressant. Efter en komplicerad skiftesprocess blev skogarna i norra Dalarna en gigantisk avverkningstrakt som under tjugo år sysselsatte ända upp till 8 000 skogshuggare. Lilla Orsa förvandlades från en av Sveriges fattigaste socknar till den …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Många frågetecken när contortan kom till Sverige

Den kanadensiska snabbväxaren Pinus contorta har varit omdebatterad ända sedan den i stor skala introducerades i Sverige på 1970-talet. Att förflytta trädslag mellan kontinenter är alltid förenat med risker, framförallt för att drabbas av sjukdomar de saknar motståndskraft mot. Margareta …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Hyggesbränning och annat skogligt i början av 1940-talet – men även senare

När jägmästare Falk Kuylenstierna började sin skogliga utbildning, 1941, var hyggesbränning vanligt. Här delar han med sig av minnen och erfarenheter. Det är kunskap om bränning och brandsläckning som till mycket är bortglömd idag.…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Landskapet berättar om skogens historia

Människor förleds ofta tro att skogen är oföränderlig, att den alltid sett ut som den gör just när den betraktas. Men studerar man ett stycke helt vanlig svensk natur och tar reda på vad som döljer sig under ytan framgår …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
1900-talets skogshistoria påverkar synen på framtiden

Vid tre tillfällen under 1900-talet enades den svenska staten tillsammans med skogsägare och virkesköpande bolag om något som kan liknas vid ”samhällskontrakt” – underförstådda överenskommelser om vilka spelregler som skulle gälla. Sedan den senaste kom till stånd för snart 70 …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogen, flottningen och Norrbottens människor

Norrbotten är ett skogslandskap. Det är också ett landskap av vatten; av stora mäktiga älvar som hämtar sin kraft längst uppe i fjällvärlden och mängder av vattendrag och bäckar i skogslandet. Alla med det gemensamma att de med seniga flottares …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Nu var det 1916. Trender och tankar i skogen för 100 år sedan

Intresset för skogsmarken och dess uthålliga nyttjande var stort och behandlades utförligt i Skogsvårdsföreningens Tidskrift.  Forskningen om skogen var ännu i sin linda och flera av de tankar som då diskuterades är intressanta även idag. Erik Valinger gör ett nedslag …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
När Sverige var en skoglig biståndsgivare av rang

Från mitten av 1960-talet till mitten av 1990-talet var Sverige engagerat i ett stort antal skogliga biståndsprojekt. De som fick förmånen att delta i arbetet lärde sig mycket, hade oförglömliga upplevelser och gjorde förhoppningsvis nytta i de länder som biståndet …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Giganternas kamp (om professorsutnämningen av Carl Malmström)

År 1939 avgick professor Henrik Hesselman med pension från sin tjänst vid Statens skogsförsöksanstalt. Den utlysta tjänsten söktes av docenterna Lars-Gunnar Romell, Carl Malmström, Olof Langlet och Bertil Lindquist. Aldrig har ett så meriterat startfält i skogliga sammanhang anmält sig …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Stormen på Boo 1954

Bo socken i Närke drabbades tre gånger av stormar som satte djupa spår i skogslandskapet – 1943, 1954 och 1969. Den mellersta var i särklass den värsta, så även i andra delar av landet, i första hand Gästrikland. Bo socken …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Robertsfors – ett bruk med spännande historia

Robertsfors Bruk i Västerbotten hade många ägare. Två av dem sticker ut. Den första och den sista. Det var Skeppsbroadeln som med sitt kapital och politiska inflytande lyckades med den till synes hopplösa uppgiften att 1759 starta ett järnbruk 60 …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogsdebatten och drivkrafterna bakom dagens naturhänsyn

På 1960-talet inleddes debatten om skogsbrukets metoder. I början handlade den om igenplanterade åkrar men vidgades snart till att främst handla om kalhyggen, användningen av fenoxisyror, hyggesplöjning och främmande trädslag. På 1990-blev svensk skogsmiljö en internationell fråga sedan miljöorganisationerna börjat …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogsvårdsstyrelsen i Kronoberg. Frostdikning och emigration tidigt på agendan.

Den nya skogsvårdslagen var bara ett drygt år gammal när Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län höll sitt första sammanträde den 31 januari 1905. På agendan stod bland annat frågan om utdikning av sumpmarker, som då ansågs vara källan till frostskador på …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Perestrojkan öppnade för direktkontakter med det lettiska skogsbruket

År 1985 började nya vindar blåsa i Sovjetunionen. Michail Gorbatjov hade just blivit landets ledare. I sin strävan att få fart på den ekonomiska utvecklingen införde han reformer med syfte att minska byråkratin och öka produktiviteten. Genom perestrojka – omstrukturering …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
När skogsdikningen var en fråga som delade Skogssverige

I början av förra seklet pågick en intensiv debatt om skogsdikning i Sverige. Den nådde ända in riksdagen där flera motioner handlade om att skogarna måtte utdikas för att minska riskerna för frost och försumpning. Det var i en tid …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Från institut och anstalt till högskola och universitet

Den skogliga undervisningen och forskningen har bedrivits under många namn sedan starten 1828 då Kungliga Skogsinstitutet etablerades. Här lägger Lars Klingström upp tidslinjen för “Skogis”.…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Nu var det 1915. Skogshögskolan startar.

År 1915 ombildades det tidigare Skogsinstitutet till Skogshögskolan. Samtidigt lämnade man det tornprydda huset vid Strandvägen där institutet funnits sedan 1828. Flytten gick till nyuppförda byggnader vid Frescati hage på norra Djurgården som också inrymde Statens skogsförsöksanstalt.…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Så startade framgångssagan Aracruz

Skogsbolaget Aracruz startade på 1960-talet med plantering av eucalyptus i stor skala. Från början var det meningen att bolaget skulle exportera flis, men snart växte tanken om att vidareförädla råvaran till massa. I september 1978 kunde fabriken köras igång, en …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Glimtar ur Brasiliens spännande skogshistoria

När den portugisiske kaptenen Pedro Alvares Cabral år 1500 som förste europé kom till Brasilien var det ett land som till stor del var täckt av olika sorters tät regnskog. Nästan omedelbart började kustlandets bördiga marker odlas upp. Senare inleddes …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Ingen försöksyta har grövre tallar än Skogshögskolans nr 1 i Malingsbo

De trettio mäktiga tallarna i Malingsbo är mer än 200 år gamla och växer fortfarande. De skäl som motiverade försöksytans tillkomst för 112 år sedan är för länge sedan överspelade. Men det finns idag ändå goda skäl för att bevara …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Diktaren på Dåres

Skogen är inte bara ekonomi och fakta. Till den hör ju också dofter, ljus, syner och människoöden. Ett sådant är Bengt Hansson på gården Dåres, nordväst om Vilhelmina. När han gick bort 2007 efterlämnade han ett stort antal outgivna dikter …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Inspirationen till sagan om Tuvstarr

Det finns fascinerande likheter mellan sagan om Tuvstarr, den sumeriska myten om gudinnan Inanna och det i den svenska folktron så välkända skogsrået. Så pass lika att det knappast kan vara en slump.…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Drivkrafterna bakom den tekniska utvecklingen i skogen

– Hittar du inget annat jobb, så kan du alltid arbeta i skogen, hette det länge i de svenska bygderna. Skogsarbete sågs som sista utvägen. Så annorlunda mot idag då skogsarbete är att hantera en ytterst avancerad och högeffektiv maskin …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
När samerna kontrollerade lappmarksskogarna

Det glest befolkade norra Sverige var indelat i så kallade lappskatteland som styrdes av en eller ett par familjer. Så såg det ut när landshövding Johan Graan sommaren 1671 skickade ut lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Björken – älskad, hatad och älskad igen

Människor har i alla tider älskat björken för dess skönhet och den goda värme dess ved skänkte. Som råvara för massaindustrier och sågverk hade den svårare att vinna gehör. För ett halvt sekel sedan gjorde bolagen vad de kunde för …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
En strid om ord. Hur svensk natur- och kulturmiljövård gått olika vägar

Sedan flera år är det en tydlig och politiskt brett förankrad utgångspunkt att natur- och kulturvård ska samverka. Men inget tyder på något nämnvärt närmande. Lagstiftningen är uppdelad, den statliga organisationen utgör skilda sektorer och två olika departement ansvarar för …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Överjägmästaren Carl Magnus Sjögreen: Tidig tillskyndare av trakthyggesbruk i Sverige.

Sedan Carl Magnus Sjögreen 1862 tagit över ansvaret för skötseln vid Finspångs Bruks skogar drabbades flera tusen hektar av en svår storm. Det var således under extraordinära förhållanden som Sjögreen inledde omställningen till en helt ny typ av skötsel med …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Nu var det 1914. Trender och tankar i skogen för hundra år sedan

Intresset för skogsmarken och dess uthålliga nyttjande var stort och behandlades utförligt i Skogsvårdsföreningens Tidskrift.  Forskningen om skogen var ännu i sin linda och flera av de tankar som då diskuterades är intressanta även idag. Erik Valinger berättar om vad …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Trakthyggesbruk vanligt i norra Sverige redan vid förra sekelskiftet

Under en lång följd av år har det varit en ”sanning” att trakthyggesbruket i Sverige infördes 1950. Men så förhåller det sig inte alls. Redan vid 1900-talets början var trakthyggen vanliga i de norrländska skogarna. Och dagens livliga debatt om …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Arvet till framtiden – om restaureringen av Norrbottens skogar

Norrbottens skogar befann sig vid ingången av 1900-talet i ett miserabelt tillstånd. Upprepade dimensionshuggningar under lång tid hade tunnat ut bestånden och markens produktionsförmåga var långt ifrån tillvaratagen. Till exempel var tillväxten i kustlandsskogar, äldre än 90 år, bara 1 …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Uno Wallmo – stridbar debattör men ingen blädare

De flesta förknippar överjägmästaren Uno Wallmo med blädning. Det är naturligt – men samtidigt helt fel, för om det var någonting som Uno Wallmo verkligen ogillade så var det just blädning. Trots det valde han att kalla sina egna idéer …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Norska pionjärer vid sågverken kring Vita havet

Andra halvan av 1800-talet var en dynamisk tid i den nordiska sågverksindustrin. Ofta talar man i termer av en ”timmerfront” som från väster till öster rörde sig från Norge in över Sverige, Finland och därefter allt längre in i Ryssland. …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Rovdjursjakt i Västergötland

Varg är ett högaktuellt ämne i dagens Sverige. För 150 år sedan var det lika aktuellt – om än mer påtagligt. ”Wargplågan” var en realitet i många landsändar vilket fick myndigheterna att premiera avskjutningen eftersom vargen ansågs farlig för både …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogsindustrin – en berättelse om Norrlands viktigaste näring

Norrlands industriella historia är en vindlande färd från järn till trävaror, via sulfit och sulfatmassa till papper och kartong till – ja vi kan ännu så länge bara ana. Skogen har ända sedan starten för 400 år sedan varit basen …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Rökstugan – så mycket bättre än sitt rykte

Säg rökstuga – eller rökpörte – och de flesta föreställer sig en trång, sotig och mycket primitiv boning. Men det är fel. Ur effektivitetssynpunkt är den ett uppvärmningssystem som är svårt att överträffa – även med modernaste metoder. Professor Per-Olov …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Försöksverksamhet och äventyrlig kottplockning i Boxholmsskogarna

Boxholm AB är känt för sina välskötta skogar. Om bakgrunden till detta goda faktum handlar den första artikeln av tre på tema Boxholm. Den andra tar upp olika aspekter på långliggande försök och i den tredje artikeln förflyttas vi till …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Kockan – en viktig och mycket omtyckt medlem i huggarlaget

Hur hade hon det egentligen, kockan, ensam kvinna i den manligaste av världar? Det kan inte ha varit lätt att som ung flicka anställas för att med minsta möjliga medel sköta hushållet för 10–15 mer eller mindre okända karlar – …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Nu var det 1913. Trender och tankar i skogen för hundra år sedan.

Det här året kan man bland annat notera hur såväl tankarna på utbildning som skydd av naturen började både diskuteras och slå rot. Erik Valinger gör nedslag i Skogssverige av år 1913.…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Fredrik Ebelings skogsekologiska gärning

Namnet Fredrik Ebeling är legendariskt i Skogssverige. Lika känd under sitt smeknamn ”Knifven” var han en dynamisk kraft som starkt bidrog till skogsbrukets rationalisering vid 1900-talets mitt. Mindre känt är hans stora intresse och engagemang i ämnet skogsekologi.…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Virkesmätare Berg minns

Ur Karl Bergs bok Virkesmätning under 50 år och andra händelser 1928–1978.  Karl Berg föddes 1913 i den lilla byn Västanvik utanför Torsby. I hela sitt yrkesverksamma liv arbetade han med virkesmätning och skrev under alla år dagbok. Efter pensionen …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Edwin Ohlsson, Skogssällskapet och länsallmänningen i Vrå

Skogssällskapets disponent, Edwin Ohlsson, spelade en huvudroll när arbetet med att återbeskoga västra Sveriges kala och degenererade marker inleddes för hundra år sedan. Verksamheten sågs som ett föredöme och liknande planteringsprojekt genomfördes också i flera andra län. Edwin Ohlssons initiativ …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Konflikten kring bärplockning är av gammalt datum

Vem får plocka bär i svenska skogar? Om frågan ställts för femton år sedan hade svaret varit givet: Alla och envar i enlighet med allemansrätten. Idag är svaret inte lika givet. Storskalig bärplockning och upplevelseverksamhet har tänjt allemansrätten till sin …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Om Vimmerbytallens ursprung

Det finns i Sydsverige en påfallande finkvistig och smalkronig tall, den så kallade Vimmerbytallen. Den växer inom ett flera mil brett och ganska väl preciserat område mellan Vimmerby och Hultsfred i söder till Österbymo och Gullringen i norr. Området ligger …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Barnen, skogen och skolan. Skolbarns plantering av skog i början av 1900-talet.

I efterdyningarna till den nya skogsvårdslagen 1903 beslutades att svenska folkskolebarn skulle engageras i arbetet med att restaurera landets sargade skogar. Barnen fick lära sig att plantera gran- och tallplantor eller så fröer på skogsmarker som hade avverkats eller sedan …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skeppsvirke på gammalt vis i modern “tidh”

När beslutet att bygga en replik av ostindiefararen Götheborg togs år 1995 var den stora utmaningen att få fram tillräckliga mängder riktigt grovt virke till skrov och master. ”Skeppsjägmästaren” Anders Söderlundh beskriver det mödosamma arbetet och de många resor både …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Nu var det 1912. Trender och tankar i skogen för hundra år sedan.

Efter tioårig startsträcka hade skogsforskningen i Sverige 1912 börjat få luft under vingarna. Man hade redan hunnit lägga ut nästan tvåhundra försöksytor och diskuterade frågor som också idag känns välbekanta.…

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Svedjebruk mitt i Småland

Svedjebruk förknippas idag oftast med de finska svedjebönder som koloniserade öde skogsbygder i Värmland, Dalarna och Hälsingland på 1500- och 1600-talen. Men svedjebruk var vanligt i övriga delar och har en historia som sträcker sig långt ner i medeltiden – …

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Virkesmätning i omvandling

Under 1900-talet omvandlades virkesmätningen vid två tillfällen.  De virkesmätningsföreningar, som dittills inmätt större delen av det virke som skogsindustrierna köpte av enskilda skogsägare, omvandlades under 1930-talet till organ som styrdes av säljare och köpare gemensamt. Under 1960-talet flyttades mätningen från …

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Skogssällskapet fyller hundra

Skogssällskapet fyllde 100 år 2012. På initiativ av disponenten och sågverkspatronen A Edwin Ohlsson bildades Sydvästra Sveriges Skogssällskap, sedermera Skogssällskapet, i Göteborg den 6 juni 1912 i syfte att restaurera och iståndsätta vanhävdad skogsmark, bland annat genom dikning, plantering …

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Stocksågen – värd att minnas

Med sitt kraftiga sågblad och handtag i båda ändar var stocksågen vanlig i de svenska skogarna långt in på 1900-talet. Rätt skränkt och skärpt var den ett effektivt verktyg som lätt skar av de kraftigaste stammar. Idag är den nästan …

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Skogsjärnvägen på Hunneberg

På 1920-talet byggdes en tidigare torvbana ut till en kombinerad järnväg och linbana för att transportera ut virke från det skogrika platåberget Hunneberg. Kombinationen järnväg/linbana gör den unik bland de skogsbanor som anlades i Sverige vid den här tiden i …

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Skogsbrukets rationalisering och humanisering 1900-2010

Skogsarbete var ända fram till mitten av 1900-talet ett tungt manuellt arbete. Vinterdrivningarna i Norrland innebar en exploatering av människor som är svårfattbar för oss som lever i dagens i dagens Sverige. Bengt Ager beskriver i den här essän hur …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Skogsgödslingen i storskogsbrukets backspegel

Skogsgödsling på fastmark debuterade i full skala vid 1960-talets mitt och utvecklades lavinartat under perioden 1965-1975. Här efter följde en nästan lika dramatisk och snabb nedgång. Idag ökar gödslingen igen. Utvecklingen beskrivs kronologiskt med hänsyn tagen till yttre och inre …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Skogsbruk och skoglig utbildning: förr, nu och i framtiden

Att förstå andra regioners skogshistoriska utveckling, utmaningar och lösningar är både intressant och viktigt. Med utgångspunkt från Bergslagen ger författarna exempel från Rysslands, Tysklands och Skottlands skogslandskap som tydligt visar hur alla som är intresserade av att bidra till genomförandet …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Jägmästarns möten

En kronans jägmästare uppe i lappmarken måste färdas över väldiga arealer av skog, myr och sjö. Överallt hade han att noga bevaka kronans intressen. Där ingick också att både uppmuntra och hålla ett öga på folk i kronotorp och nybyggen …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Skogsekologi från 1900-talets början till 2010

Karl-Göran Enander har beskrivit utvecklingen inom ekologi, skog och miljö under 1700- och 1800-talet i tidigare artiklar i årsskriften (2005 och 2006). Nu har turen kommit till 1900-talet, ett sekel där ekologin blev fast förankrat som begrepp och vetenskap.…

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Åter till Pärlälvsdalen

I Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2008 berättade Dag Kihlblom om den nya boken Pärlälvsdalen – dess liv och natur, som höll på att skrivas. Artikeln handlade om livet i dalen fram till början av 1900-talet. Nu går han vidare med vad …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Skogsindustrins framväxt i södra Sverige

Under en 15-årsperiod med början i slutet av 1950-talet förändrades den skogsindustriella strukturen i södra Sverige på ett dramatiskt sätt. En modern massaindustri byggdes upp, som radikalt förändrade avsättningsmöjligheterna för skogsråvaran och därmed höjde värdet på skogsmarken. Utvecklingen drevs på …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Från ett långt liv i sågverksindustrins tjänst

Tord Segerdahl är den fjärde generationen sågverksman i rakt nedstigande led. Efter chefstjänster på Billerud, Södra och Mälarskog var han rektor på Rikssågverksskolan, där han fick möjlighet att djupdyka i arkivet. Det har gett en helhetssyn på 150 år av …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Skogen – fattigpäls, nationalresurs och frihetssymbol

Johannes Ekman, kulturmedarbetare på Sveriges Radio, rullar upp skogens kulturhistoria genom tiderna, från slaget i Teutoburgerskogen år 9 e.kr. Skogen var länge vidskepelse, mörka makter och avgudatro. Dante inleder sin Gudomliga komedi med att ha gått vilse i “ångestens skog”. …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Vår förste skogshushållare. Om Israel Adolf af Ström (1778-1856) och Djurgården.

Ända fram till 1700-talet såg man skogen mest som ett hinder för ökad odling, en slumrande, tämligen onyttig tillgång. Undantag fanns, bergsbruket var beroende av uthålliga kolleveranser, kring tätorter och slättbygder hade redan skogsbrist börjat göra sig påmind. Allt mer …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Huseby Bruks skogsbruk och dess förhistoria

Huseby Bruk i Kronobergs län har en lång och brokig historia som handlar om så vitt skilda ting som kanontillverkning med sjömalm som bas och författande av Bländasägnen men också om rättsskandaler med anknytning till svenska kungahuset. Idag är brukscentrum …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Fascinationen av de största träden på jorden!

Gamla bilder från storskogarna i USA har alltid fascinerat oss människor. Inte bara skogsägare och skogstjänstemän utan även barn och vuxna i alla åldrar. Jan Hedberg minns själv först gången han såg en bild på en bil som körde genom …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Skogen vår framtid – i ett historiskt perspektiv

“Skogen vår framtid” var en utställning om skogsindustri och emigration som visades upp på Naturum Omberg. Idén härrörde från Skogshistoriska Sällskapet. Utställningens skapare och chefen på Emigrantinstitutet i Växjö, Lars Hansson, berättar.…

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Från Hallabro till Mönsterås (om Södras sågverkshistoria)

Sågverk var den första egentliga industrisatsningen i skogsägarrörelsen. I södra Sverige togs de första stapplande stegen i början av 1940-talet i dåvarande Sydöstra Förbundet och av några andra föreningar som i dag ingår i Södra. I denna artikel beskrivs utvecklingen …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Skogsindustrins superentreprenörer

Historien om de sydsvenska köpsågverkens framväxt och utveckling är historien om skogsindustrins superentreprenörer. Det handlar om en snabb resa från små byasågar till företag med hög internationell konkurrenskraft. Förutsättningarna för utvecklingen har varit att branschen då som nu utmärks av …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Skogsbruket i Jönköpings län 1950-2000

Tillståndet i länets skogar var vid förra sekelskiftet miserabelt. Skogsvårdsstyrelsens första uppgift blev därför att finna medel som skulle vara skogsägarna till nytta vid skogarnas restaurering. En modell med upplysning, information och rådgivning i stor omfattning som skapades har man …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Att behärska snön och isen i virkesdrivningarna

Mekaniseringen av virkestransporterna tog fart under 1950-talet. Det var storskogsbruket i Norrland som främst drev utvecklingen. Upp till milslånga vinterbasvägar samt virkesavlägg på älv- och sjöis var logistiska förutsättningar för den då dominerande drivningstekniken. Andra branscher hade redan kommit långt …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Kronojägare mördad

Anders Mörk föddes i Tunhem 1800. Han var gift med Anna Lovisa Höglund född i Borås 1801. De hade sju barn, fem döttrar och två söner födda mellan 1826 och 1844; tre var ännu hemma. De bodde på kronojägarbostället Toltorp …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Mekaniseringen på 1960-talet och Iggesunds Bruks maskinförvaltning

När 1960-talet inleddes var  mekaniseringen i skogsbruket begränsad till tunga och stora motorsågar och enstaka barkningsmaskiner. Decenniet såg dock en hisnande utveckling med midjestyrda skotare och processorer. Iggesunds Bruk var en av flera aktörer som bidrog till utvecklingen. Gösta Bruun …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Pärlälvsdalen – dess liv och natur

Pärlälven är ett 14 mil långt biflöde till Lilla Luleälven. I stort sett hela älven flyter genom Jokkmokks kommun. I Pärlälvsdalen hittar man fortfarande väglöst land med skogar, myrar och lågfjäll. Dag Kihlblom, tidigare länsjägmästare vid Skogsstyrelsen, skriver här om …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Nu är var människa galen. Om skogsbruk och konflikter i Böda kronopark 1836-1850.

Genom 1836 års regleringsbrev blev en stor del av det öländska Bödas invånare av med sin rätt till vedutsyning. Trots att det fanns gott om skog led alltså allmänheten brist på virke. De underjägare som hade i uppgift att upptäcka …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Ekon från en ödebygd

Denna uppsats är ett sammandrag av det arbete som Tomas Ljung under åren 2002-2004 genomförde på uppdrag av Länsstyrelsen i Dalarnas län. Uppdraget gick ut på att kartlägga kulturspåren inom den östra delen av Långfjällets och Städjan-Nipfjällets naturreservat. Arbetet kom …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Skogsägarna Norrskog 1990-2008

Från början av 90-talet och framåt skedde stora förändringar inom skogsnäringen i Norrskogs verksamhetsområde. Omstruktureringen av sågverksbranschen, ägarbyten inom cellulosaindustrin och en tilltagande konkurrens om virkesråvaran kom i väsentlig grad att påverka Norrskogs utveckling och inriktning. De svåra åren under …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Min tid som anställd inom skogsägarrörelsen

Stig Österberg kom att leda Norrskog under en mycket dramatisk period i företagets historia och kan väl som ingen annan sägas ha format det första embryot till det Norrskog vi ser idag. Norrskogs bildande, ett Norrskog på konkursens brant under …

Läs hela

mats

18 juli, 2018
Rätten till Norrland

Dagens diskussion om markanvändningen i Norrland måste ta hänsyn till en lång historia av renskötsel, jordbrukskolonisering, skogsbruk och gruvnäring. Martin Busk och Johan Oskarsson har i ett examensarbete beskrivit den historia som är nödvändig att känna till för att förstå …

Läs hela

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng