Mats Hannerz

Året är 1713. De tyska staterna har äntligen återhämtat sig efter trettioåriga krigets oerhörda påfrestningar. Då publicerar gruvadministratören Hans Carl von Carlowitz sin bok om vad man dittills inte lyckats med – ett långsiktigt hållbart skogsbruk. De tankar och råd …

Mats Hannerz

– Skogen kan spela en nyckelroll i skapandet av ett framtida klimatneutralt samhälle.

Så lät det när EU-kommissionen 2021 offentliggjorde sin nya skogsstrategi. Här skissar vi en historisk bakgrund till hur idén om skogen som ett verktyg för att forma …

Mats Hannerz

”Rödlistan har förekommit flitigt i de senaste årtiondenas intensiva debatt om skogen. Den är en värdefull kunskapskälla som beskriver tillståndet för den biologiska mångfalden i den svenska naturen. Men rödlistan har många gånger missförståtts och vantolkats i debatten. Här beskriver …

Mats Hannerz

Under 1990-talet integrerades naturhänsyn i skötseln av de svenska skogarna. Biologisk mångfald hade kommit i fokus, skogsvårdslagen förändrats och en nationell och internationell opinion mot skogsbruket vaknat. Samtidigt tog den ekologiska forskningen fart och har sedan dess producerat en allt …

Mats Hannerz

Om vi upplever dagens debatt om skog och skogsbruk som intensiv så var den sannolikt ännu intensivare på 1970-talet. Idag är den tämligen akademisk medan kritiken mot storskogsbruket på den tiden var mer folkligt förankrad. Några årtionden senare blev det …

Mats Hannerz

Det finns en sedan länge djupt rotad uppfattning bland svenska skogsbrukare att hyggesfria metoder inte passar i vårt land. I stället framställs trakthyggesbruk som det enda givna. Det är var på 1950-talet som denna skogsbruksmetod blev helt dominerande. Sedan dess …

Mats Hannerz

Sedan skogen i början av 1900-talet stigit fram som en viktig nationell tillgång politiserades skogsbruket. Skogspolitiken omfattade hela den skogliga näringssektorn och hade som syfte att främja ett skogsbruk till Sveriges ekonomiska bästa. Såväl målen som medlen har förändrats över …

Mats Hannerz

Före 1902 fanns ingen statlig organisation för skogsforskning. Fältförsök och fältforskning i skog har dock bedrivits av olika aktörer i flera hundra år. Störst möda har ägnats åt att studera tillgång och tillväxt av träd, för att försäkra oss om …

Mats Hannerz

Vid mitten av 1800-talet steg Norrland fram som ett veritabelt framtidsland. Här fanns naturresurser som skog, malm och vattenkraft med potential att kunna lyfta hela nationen. Men det fanns också baksidor i form av skogsskövling och svåra sociala konsekvenser. Det …

Mats Hannerz

Fram till mitten av 1800-talet var skogsbruket i Sverige helt oreglerat. Vid den tiden ökade efterfrågan på virke brant, sågverken steg fram som landets ledande näring och avverkningarna i norra Sveriges orörda skogar tog fart. Insikten om skogens nationella värde …

Mats Hannerz

”Trakthyggesbruk var vanligt i norra Sverige redan under 1800-talet. Det visade de båda studier som jag gjorde för tiotalet år sedan efter att ha analyserat gamla tidskrifter och skogsindelningshandlingar. Men de visade inte omfattningen eller hur stora de kalhuggna områdena …

Mats Hannerz

Det är en seglivad myt att vi i Sverige först på 1950-talet började tillämpa trakthyggesbruk. Redan 1756 rekommenderas ägare av rekognitionsskogar att införa ”ordnad trakthuggning”. Och sedan utbildningen vid Skogsinstitutet på Kungl. Djurgården kommit igång år 1828 var det kunskaper …

Mats Hannerz

Om än ur annat perspektiv var frågan om trakthyggesbruk eller blädning högst levande också på 1920-talet. Den behandlades både vid Norrlands skogsvårdsförbunds exkursion i Dalarna och vid Skogsvårdsföreningens omfattande och tredelade exkursion i Bergslagen och norra Götaland. Det var annars …

Mats Hannerz

Sedan stenåldern har människan utnyttjat elden för att skapa bättre bete i skogen såväl för jaktbart vilt som tamboskap. Dessutom behövde man ta sig fram och då var det inte någon nackdel om skogselden fick löpa. Tidigt utnyttjade man askans …

Mats Hannerz

Skogshistorien på godset Trolleholm är typisk för Skånes herrgårdsskogar. I äldre tider ledde bristfällig skogsskötsel och växande befolkning till överexploatering och skogsbrist. Efter laga skiftet på 1800-talet restaurerades bokskogarna samtidigt som öppna marker började planteras med gran eller tall. Inriktningen …

Mats Hannerz

1800-talet och det tidiga 1900-talet var teknikoptimismens tid. Med ånga och mekanik skulle världen bli bättre. Ibland blev det början på något bestående, ibland blev det dagsländor, eller näst intill.

Här i en serie artiklar presenteras några udda transportlösningar:

• Ånghästen

Mats Hannerz

Värmland intar något av en särställning bland de svenska landskapen. Efter århundraden av järnhantering var det här som skogsbruket först tog fart. Slussarna i Trollhättan förvandlade år 1800 Vänern till en förlängning av Nordsjön. De göteborgska handelshusen fick nu tillgång …

Mats Hannerz

Sveriges många sjöar och vattendrag har genom historien förenat landet. I avsaknad av vägar erbjöd de smidiga förbindelser såväl frusna som öppna. Under 1800-talet förverkligades flera av de månghundraåriga planerna att med kanaler ytterligare knyta ihop Sverige. Trafiken på insjövattnen …

Mats Hannerz

Den 29 mars 1846 samlades ett antal näringsidkare i Karlstad till ett möte där de ”emottog upplysningar om de tilltänkta järnvägsanläggningarna i landet”. Frågan väcktes om att bygga en järnväg mellan Fryken och Klarälven. Tre år senare stod Frykstad-Clara Elfs …

Mats Hannerz

Fungerande flottleder var en förutsättning för den enorma utbyggnaden av den svenska sågindustrin vid mitten av 1800-talet. Hindrande stenar måste avlägsnas och ledarmar byggas där timret riskerade att bröta.

I denna serie av kortare artiklar berättas om flottningens historia, bland …

Mats Hannerz

Det är idag svårt att föreställa sig ett land utan vägar. Men det var så det glest befolkade Sverige såg ut ända in i sen tid. I den tidiga historien var det bara ridstigar och vandringsleder som förband byar och …

Mats Hannerz

Aldrig någonsin har en skogsdrivning engagerat lika många människor och hästar som när Orsaborna på 1880-talet lät avverka den skog som storskiftet just gjort till deras. I långa karavaner av tungt lastade foror drogs en stor del av virket mödosamt …

Mats Hannerz

Yngve Ryd är författare från Jokkmokk som på sin fritid började intervjua äldre personer för att samla folklig kunskap om livsvillkoren förr. Det resulterade i boken Timmerskogen 1980, tio år senare följd av Timmerhästens bok, varur det här publicerade avsnittet …

Mats Hannerz

Skogsteknik och mekanisering var något som diskuterades redan i början av 1920-talet. Men även den svenska skogens historia fick utrymme. I artikeln finns ett axplock av ämnen som behandlades i tidningen Skogen och Skogsvårdsföreningens Tidskrift år 1921. Dessutom finns några …

Mats Hannerz

Efter mitten av förra seklet försvann glesbygden successivt ur de skönlitterära författarnas perspektiv. I det nya, moderna Sverige tog istället städer och tätorter plats som bakgrund till händelser och människors relationer. Men skogen har gjort en viss comeback, konstaterar Lars …

Mats Hannerz

Sveriges förvandling till välfärdsland fullbordades. Vägar byggdes som aldrig förr och inflyttningen till städer och tätorter kulminerade. En våg av skönlitterära författare steg fram och skildrade livet i gamla tiders samhälle då skog och landsbygd fortfarande var vardag för de …

Mats Hannerz

Vid mitten av 1800-talet vidtog en av de mest omvälvande perioderna i den svenska historien. Befolkningsökningen var snabb, nya industrier etablerades och inflyttningen till städer och samhällen var stor. Mer än en miljon svenskar emigrerade. Med den nya folkskolan skulle …

Mats Hannerz

Den sakliga upplysningstiden ersattes på 1800-talet av romantiken präglad av drömmar och känslor. Det dök upp romaner i boklådorna och konstnärernas landskap blev mot seklets mitt allt mer dramatiska. Men klyftan mellan den litterära världen och folket var fortfarande bråddjup.…

Mats Hannerz

Under 1700-talet fick vetenskapsmän, filosofer och författare större inflytande i samhället. Yttrandefrihet, religionsfrihet och tryckfrihet diskuterades flitigt samtidigt som vetenskapen tydligt tog plats i samhället – och i litteraturen.

En artikel i årsskriften Skogen i litteraturen.

Med utdrag ur:

Carl …

Mats Hannerz

Under det här århundradet började det finnas något som kan kallas litteratur i Sverige. Tidigare hade nästan allt som kommit i tryck varit religiösa texter och lagar. Nu bereddes också naturen plats i den växande utgivningen av böcker och skrifter.…

Mats Hannerz

Första världskrigets effekter på Sveriges utveckling blir allt tydligare under året och vi ser ett utökat internationellt utbyte inom skogssektorn som drivs av representanter från några av Europas länders försöksparker.…

mats

Skogsägarrörelsen har en historia fylld av dramatik, framgångsrika och djärva satsningar – men också kriser. Genom att samla en stor del av privatskogsbruket i föreningar skapades ett kraftcentrum som kom att få stor betydelse för såväl de enskilda skogsägarna som …

mats

Idag är biologi och skogsvård tätt sammanvävda. Biologer bidrar med kunskap om skogens beskaffenhet samtidigt som skogliga produktionsproblem och produktionsmål stimulerar forskningsfrågor och genererar forskningsresurser. Men så har det inte alltid varit. Idéhistorikern Jimmy Jönsson disputerade 2019 med avhandlingen Den …

mats

Det var först under 1800-talet som skogvaktarna började få rollen som skogsskötare. Tidigare hade det handlat om att bokstavligen vakta träden och viltet i skogen mot tjuvjakt och obehörig virkesfångst. Den tidens skogvaktare hade ingen lätt uppgift. Lönen var ringa …

mats

Djurgården. De flesta tänker nog främst på dess södra del där Skansen ligger. Men det finns också ett Norra Djurgården. En gång var båda precis som namnet säger en inhägnad djurgård, en jaktpark där bara kungen och hans närmaste fick …

mats

1800-talet var en omvälvande tid i Sverige. Ångan, skogen och järnvägarna satte fart på utvecklingen. Befolkningen mer än fördubblades. Från att ha varit ett jordbruksland blev Sverige ett industriland. Jönköping förvandlades från en något avdankad knutpunkt till en sjudande industristad …

mats

Under ett sekel var Ångermanälven och den djupt inskurna havsviken i Ådalen ett av Sveriges livligast trafikerade farvatten. På en sträcka av bara fyra mil fanns här ett drygt fyrtiotal sågverk och tio massafabriker. Alla försörjdes de med virke som …

mats

Rumpan kallades de sista stockarna som flottades för säsongen på en älv. Stränderna rensades och de stockar som hade strandat under vårens högvatten baxades med stor möda ut i strömfåran för att fortsätta sin avbrutna färd. Fram på höstkanten var …

mats

Det första fredsåret skickades förslag in om att inrätta de skogliga försöksparkerna. Skogsarbetarnas usla arbetsvillkor diskuterades flitigt, och motorisering av vissa moment kom på förslag. På Statens Skogsförsöksanstalt undersöker man om torvmossorna breder ut sig och tar död på skogen. …

mats

Det var tuffa krav för att bli jägmästare under Israel Adolf af Ström. En hovjägmästare skulle kunna skriva med läslig stil, räkna regula de tri men också inneha många praktiska färdigheter som att med pistol och hagel träffa ett mål …

Lars Klingström

Jan-Olof Thorstenssons släkt har bott på Östragården i Runtorp i sydöstra Småland och brukat den ända sedan 1600-talet.
– Det handlar om minst tio generationer, konstaterar han. Men är det verkligen så och går det att ta reda på hur …

Lars Klingström

Kvinnor har genom historien setts som underordnade männen. Men ändå finns det många exempel på kvinnor som ägde stora gods och bruk. Bystad herrgård och Brevens bruk i Närke är exempel på detta. Under två perioder på 1700- och 1800-talen …

Lars Klingström

”För mången blev slåttermyren svårmodets och förnedringens slagfält, där mannakraften rann bort utan att svälten kunde jagas från hus och kätte”.
Det skrev journalisten och fotografen Ove Andersson år 1963. Hans poetiska beskrivning av den då övergivna slåttermyren är tänkvärd …

Lars Klingström

Gustav Ångman var skogsarbetare, kolare och rallare. Han föddes 1896 i Bränta, Ljusdal, och avled 1978. Gustav Ångman såg det som viktigt att dokumentera livet och arbetet i skogen. Han skrev artiklar i Ljusdals-Posten och tog initiativet till en kolarstaty …

Lars Klingström

Här är historien om doktor Adolf Hassler från Frostviken i nordligaste Jämtland. I början av 1900-talet engagerade han sig starkt för de usla förhållanden som skogsarbetarna i norra Sverige tvingades arbeta under. Hans inlägg vid läkarförbundets årsmöte på Hotell Knaust …

Lars Klingström

Utifrån några bilder tagna av den legendariske fotografen Karl Lärka berättar Ola Hermansson från Mora om villkoren för de människor som utförde det hårda avverkningsarbetet i svenska vinterskogar för ett sekel sedan.…

Lars Klingström

Träkolens historia är historien om ekonomiska strävanden, regleringar, kontroll, konflikter, skatter och teknikförnyelse. Det är också historien om skogens enorma betydelse för landet. och om alla de människor som under påvra villkor avverkade träden och förvandlade dem till energirikt träkol.…

Lars Klingström

Kungliga Skogsinstitutet grundades 1828. Det var den första skogliga utbildningsanstalten i Sverige och där undervisade Israel Adolf af Ström om skogsskötsel enligt den tyska skolan. Denna förordade kalhuggning och att den nya skogen därefter skulle etableras genom naturlig föryngring under …

Lars Klingström

Mitten av 1800-talet var en dynamisk tid i Europa. Befolkningen växte. Jordbruket effektiviserades. Överflödig arbetskraft sögs upp av nya industrier. Överallt byggdes det. Överallt anlades järnvägar och telegraflinjer. Utvecklingen födde ett enormt behov av virke – som i många länder …

Lars Klingström

Det stora kriget som pågick ute i Europa påverkade den svenska skogssektorn. Det pågick också en diskussion om hyggesstorlek där flera debattörer förordade stora hyggen. Erik Valinger, professor emeritus i skogsskötsel vid SLU, gör nedslag i Skogssverige för hundra  år …

mats

Säg Skogis Granar till en äldre jägmästare och det börjar glittra i ögonen och rycka i mungiporna. Det dröjer inte länge innan minnena trillar ner om vådliga grantransporter med underkända lastbilar, krävande kunder som ville pruta på priset eller hemleveranser …

mats

År 1647 infördes Sveriges första skogsordning, undertecknad av drottning Christina. Bergsbruk och järntillverkning hade vid den här tiden nått en sådan omfattning att skogarna ansågs allvarligt hotade. Bland det som också reglerades var häradsallmänningarna och deras gemensamma ägande och brukande …

mats

En augustimorgon 2017 meddelar nyheterna att sex älvar i Norrland får ett EU-bidrag på 124 miljoner kronor för restaurering av gamla flottleder. Projektet ska pågå till år 2021 och förbättra levnadsbetingelserna för utter, lax och öring. Nyheterna sporrade Gunnar Stenström …

mats

Bondebefolkningens insatser för Falu koppargruva är till stora delar okända. Det finns därför all anledning att lyfta fram dem ur historiens dunkel. Från 1600-talet och fram till mitten av 1800-talet styrdes livsvillkoren för befolkningen i Dalarna av gruvans behov av …

mats

Dalarnas sydligaste socken, Malingsbo, uppvisar enligt en beskrivning från år 1922 en typisk bergslagsnatur. ”Naturen i synnerhet omkring sjöarna är synnerligen vacker, någon gång dyster och storslagen, mest dock idyllisk, tjusande.” Lars Kardell kan inte påminna sig, att detta var …

mats

I Rejmyretrakten lever fortfarande legenden om Sjörövarn på Tvartorp. Han som hade varit i Kina och rövat och var rädd för efterräkningar. Som byggde sig ett hus på en holme i den lilla sjön där han kunde försvara sig. Som …

mats

För utvecklingen av det moderna Åtvidaberg har traktens rika tillgångar på kopparmalm, milsvida skogar och vattenfall varit helt avgörande. Här kom bergsbrukets behov av tillmakningsved, rostved och kol att förändra landskapet runt gruvor och hyttor redan under medeltiden. Författarna är …

mats

Efter mer än 200 år av diskussioner, misslyckanden och periodvis svagt intresse kunde Kinda kanal invigas år 1872. Därmed fick södra Östergötlands skogsbygder via sjön Roxen kontakt med övriga Sverige – och världen. Men kanalens blomstringstid blev kort. Redan i …

mats

Fram emot mitten av 1800-talet hade avvittringen och storskiftet nått en stor del av Dalarnas socknar. Stora arealer kronoskog som tidigare varit ekonomiskt värdelösa blev nu bondeägda. När samtidigt efterfrågan på trävaror från övriga Europa ökade drastiskt blev bondeskogarna heta …

mats

I årets betraktelse över vad som var ”på tapeten” inom det skogliga området för 100 år sedan är mycket sig likt. En del av de problem som beskrevs verkar vara desamma också idag. Erik Valinger gör som tidigare ett nedslag …

mats

Efter att ha varit i skymundan sedan slutet av 1800-talet fick tekniken med att bygga hus i liggande timmer en renässans i slutet av 1900-talet. Nya koncept lanserades och tillverkarna, oftast fåmansföretag, provade att samverka i lokala nätverk. Sedan år …

mats

Vättern var en gång förbindelselänken mellan Östergötland och Västergötland, Närke och Småland. Där sjötrafiken idag utgörs av Visingsöfärjor, en handfull lustfartyg och en mängd fritidsbåtar seglade under medeltiden tungt lastade skutor med järn, byggnadsmaterial och allehanda jordbruksprodukter. Staffan von Arbin …

mats

Vid slutet av 1800-talet blev skog för första gången mer värdefull än hö. Den blev också intressant för både bolagsherrar och för statens skattkista. Det var vid den här tiden som allmänningsskogarna bildades. De tyngsta skälen var att stärka nybyggarna …

mats

Historien om Orsa besparingsskog är intressant. Efter en komplicerad skiftesprocess blev skogarna i norra Dalarna en gigantisk avverkningstrakt som under tjugo år sysselsatte ända upp till 8 000 skogshuggare. Lilla Orsa förvandlades från en av Sveriges fattigaste socknar till den …

mats

Den kanadensiska snabbväxaren Pinus contorta har varit omdebatterad ända sedan den i stor skala introducerades i Sverige på 1970-talet. Att förflytta trädslag mellan kontinenter är alltid förenat med risker, framförallt för att drabbas av sjukdomar de saknar motståndskraft mot. Margareta …

mats

När jägmästare Falk Kuylenstierna började sin skogliga utbildning, 1941, var hyggesbränning vanligt. Här delar han med sig av minnen och erfarenheter. Det är kunskap om bränning och brandsläckning som till mycket är bortglömd idag.…

mats

Människor förleds ofta tro att skogen är oföränderlig, att den alltid sett ut som den gör just när den betraktas. Men studerar man ett stycke helt vanlig svensk natur och tar reda på vad som döljer sig under ytan framgår …

mats

Vid tre tillfällen under 1900-talet enades den svenska staten tillsammans med skogsägare och virkesköpande bolag om något som kan liknas vid ”samhällskontrakt” – underförstådda överenskommelser om vilka spelregler som skulle gälla. Sedan den senaste kom till stånd för snart 70 …

mats

Norrbotten är ett skogslandskap. Det är också ett landskap av vatten; av stora mäktiga älvar som hämtar sin kraft längst uppe i fjällvärlden och mängder av vattendrag och bäckar i skogslandet. Alla med det gemensamma att de med seniga flottares …

mats

Intresset för skogsmarken och dess uthålliga nyttjande var stort och behandlades utförligt i Skogsvårdsföreningens Tidskrift.  Forskningen om skogen var ännu i sin linda och flera av de tankar som då diskuterades är intressanta även idag. Erik Valinger gör ett nedslag …

mats

Från mitten av 1960-talet till mitten av 1990-talet var Sverige engagerat i ett stort antal skogliga biståndsprojekt. De som fick förmånen att delta i arbetet lärde sig mycket, hade oförglömliga upplevelser och gjorde förhoppningsvis nytta i de länder som biståndet …

mats

År 1939 avgick professor Henrik Hesselman med pension från sin tjänst vid Statens skogsförsöksanstalt. Den utlysta tjänsten söktes av docenterna Lars-Gunnar Romell, Carl Malmström, Olof Langlet och Bertil Lindquist. Aldrig har ett så meriterat startfält i skogliga sammanhang anmält sig …

mats

Bo socken i Närke drabbades tre gånger av stormar som satte djupa spår i skogslandskapet – 1943, 1954 och 1969. Den mellersta var i särklass den värsta, så även i andra delar av landet, i första hand Gästrikland. Bo socken …

mats

Robertsfors Bruk i Västerbotten hade många ägare. Två av dem sticker ut. Den första och den sista. Det var Skeppsbroadeln som med sitt kapital och politiska inflytande lyckades med den till synes hopplösa uppgiften att 1759 starta ett järnbruk 60 …

mats

På 1960-talet inleddes debatten om skogsbrukets metoder. I början handlade den om igenplanterade åkrar men vidgades snart till att främst handla om kalhyggen, användningen av fenoxisyror, hyggesplöjning och främmande trädslag. På 1990-blev svensk skogsmiljö en internationell fråga sedan miljöorganisationerna börjat …

mats

Den nya skogsvårdslagen var bara ett drygt år gammal när Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län höll sitt första sammanträde den 31 januari 1905. På agendan stod bland annat frågan om utdikning av sumpmarker, som då ansågs vara källan till frostskador på …

mats

År 1985 började nya vindar blåsa i Sovjetunionen. Michail Gorbatjov hade just blivit landets ledare. I sin strävan att få fart på den ekonomiska utvecklingen införde han reformer med syfte att minska byråkratin och öka produktiviteten. Genom perestrojka – omstrukturering …

mats

I början av förra seklet pågick en intensiv debatt om skogsdikning i Sverige. Den nådde ända in riksdagen där flera motioner handlade om att skogarna måtte utdikas för att minska riskerna för frost och försumpning. Det var i en tid …

mats

Den skogliga undervisningen och forskningen har bedrivits under många namn sedan starten 1828 då Kungliga Skogsinstitutet etablerades. Här lägger Lars Klingström upp tidslinjen för ”Skogis”.…

mats

År 1915 ombildades det tidigare Skogsinstitutet till Skogshögskolan. Samtidigt lämnade man det tornprydda huset vid Strandvägen där institutet funnits sedan 1828. Flytten gick till nyuppförda byggnader vid Frescati hage på norra Djurgården som också inrymde Statens skogsförsöksanstalt.…

mats

Skogsbolaget Aracruz startade på 1960-talet med plantering av eucalyptus i stor skala. Från början var det meningen att bolaget skulle exportera flis, men snart växte tanken om att vidareförädla råvaran till massa. I september 1978 kunde fabriken köras igång, en …

mats

När den portugisiske kaptenen Pedro Alvares Cabral år 1500 som förste europé kom till Brasilien var det ett land som till stor del var täckt av olika sorters tät regnskog. Nästan omedelbart började kustlandets bördiga marker odlas upp. Senare inleddes …

mats

De trettio mäktiga tallarna i Malingsbo är mer än 200 år gamla och växer fortfarande. De skäl som motiverade försöksytans tillkomst för 112 år sedan är för länge sedan överspelade. Men det finns idag ändå goda skäl för att bevara …

mats

Skogen är inte bara ekonomi och fakta. Till den hör ju också dofter, ljus, syner och människoöden. Ett sådant är Bengt Hansson på gården Dåres, nordväst om Vilhelmina. När han gick bort 2007 efterlämnade han ett stort antal outgivna dikter …

mats

Det finns fascinerande likheter mellan sagan om Tuvstarr, den sumeriska myten om gudinnan Inanna och det i den svenska folktron så välkända skogsrået. Så pass lika att det knappast kan vara en slump.…

mats

– Hittar du inget annat jobb, så kan du alltid arbeta i skogen, hette det länge i de svenska bygderna. Skogsarbete sågs som sista utvägen. Så annorlunda mot idag då skogsarbete är att hantera en ytterst avancerad och högeffektiv maskin …

mats

Det glest befolkade norra Sverige var indelat i så kallade lappskatteland som styrdes av en eller ett par familjer. Så såg det ut när landshövding Johan Graan sommaren 1671 skickade ut lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm …

mats

Människor har i alla tider älskat björken för dess skönhet och den goda värme dess ved skänkte. Som råvara för massaindustrier och sågverk hade den svårare att vinna gehör. För ett halvt sekel sedan gjorde bolagen vad de kunde för …

mats

Sedan flera år är det en tydlig och politiskt brett förankrad utgångspunkt att natur- och kulturvård ska samverka. Men inget tyder på något nämnvärt närmande. Lagstiftningen är uppdelad, den statliga organisationen utgör skilda sektorer och två olika departement ansvarar för …

mats

Sedan Carl Magnus Sjögreen 1862 tagit över ansvaret för skötseln vid Finspångs Bruks skogar drabbades flera tusen hektar av en svår storm. Det var således under extraordinära förhållanden som Sjögreen inledde omställningen till en helt ny typ av skötsel med …

mats

Intresset för skogsmarken och dess uthålliga nyttjande var stort och behandlades utförligt i Skogsvårdsföreningens Tidskrift.  Forskningen om skogen var ännu i sin linda och flera av de tankar som då diskuterades är intressanta även idag. Erik Valinger berättar om vad …

mats

Under en lång följd av år har det varit en ”sanning” att trakthyggesbruket i Sverige infördes 1950. Men så förhåller det sig inte alls. Redan vid 1900-talets början var trakthyggen vanliga i de norrländska skogarna. Och dagens livliga debatt om …

mats

Norrbottens skogar befann sig vid ingången av 1900-talet i ett miserabelt tillstånd. Upprepade dimensionshuggningar under lång tid hade tunnat ut bestånden och markens produktionsförmåga var långt ifrån tillvaratagen. Till exempel var tillväxten i kustlandsskogar, äldre än 90 år, bara 1 …

mats

De flesta förknippar överjägmästaren Uno Wallmo med blädning. Det är naturligt – men samtidigt helt fel, för om det var någonting som Uno Wallmo verkligen ogillade så var det just blädning. Trots det valde han att kalla sina egna idéer …

mats

Andra halvan av 1800-talet var en dynamisk tid i den nordiska sågverksindustrin. Ofta talar man i termer av en ”timmerfront” som från väster till öster rörde sig från Norge in över Sverige, Finland och därefter allt längre in i Ryssland. …

mats

Varg är ett högaktuellt ämne i dagens Sverige. För 150 år sedan var det lika aktuellt – om än mer påtagligt. ”Wargplågan” var en realitet i många landsändar vilket fick myndigheterna att premiera avskjutningen eftersom vargen ansågs farlig för både …

mats

Norrlands industriella historia är en vindlande färd från järn till trävaror, via sulfit och sulfatmassa till papper och kartong till – ja vi kan ännu så länge bara ana. Skogen har ända sedan starten för 400 år sedan varit basen …

mats

Säg rökstuga – eller rökpörte – och de flesta föreställer sig en trång, sotig och mycket primitiv boning. Men det är fel. Ur effektivitetssynpunkt är den ett uppvärmningssystem som är svårt att överträffa – även med modernaste metoder. Professor Per-Olov …

mats

Boxholm AB är känt för sina välskötta skogar. Om bakgrunden till detta goda faktum handlar den första artikeln av tre på tema Boxholm. Den andra tar upp olika aspekter på långliggande försök och i den tredje artikeln förflyttas vi till …

mats

Hur hade hon det egentligen, kockan, ensam kvinna i den manligaste av världar? Det kan inte ha varit lätt att som ung flicka anställas för att med minsta möjliga medel sköta hushållet för 10–15 mer eller mindre okända karlar – …