Mats Hannerz
Året är 1713. De tyska staterna har äntligen återhämtat sig efter trettioåriga krigets oerhörda påfrestningar. Då publicerar gruvadministratören Hans Carl von Carlowitz sin bok om vad man dittills inte lyckats med – ett långsiktigt hållbart skogsbruk. De tankar och råd …
Läs hela
Mats Hannerz
Med tio aktiviteter – sex exkursioner, två resor, ett webbinarium och den digitala årsstämman – var det som vanligt igen efter de båda år då pandemin helt, eller delvis hämmade Sällskapets exkursionsverksamhet. Intresset från medlemmarnas sida var stort och de …
Läs hela
Mats Hannerz
– Skogen kan spela en nyckelroll i skapandet av ett framtida klimatneutralt samhälle.
Så lät det när EU-kommissionen 2021 offentliggjorde sin nya skogsstrategi. Här skissar vi en historisk bakgrund till hur idén om skogen som ett verktyg för att forma …
Läs hela
Mats Hannerz
”Rödlistan har förekommit flitigt i de senaste årtiondenas intensiva debatt om skogen. Den är en värdefull kunskapskälla som beskriver tillståndet för den biologiska mångfalden i den svenska naturen. Men rödlistan har många gånger missförståtts och vantolkats i debatten. Här beskriver …
Läs hela
Mats Hannerz
Under 1990-talet integrerades naturhänsyn i skötseln av de svenska skogarna. Biologisk mångfald hade kommit i fokus, skogsvårdslagen förändrats och en nationell och internationell opinion mot skogsbruket vaknat. Samtidigt tog den ekologiska forskningen fart och har sedan dess producerat en allt …
Läs hela
Mats Hannerz
Om vi upplever dagens debatt om skog och skogsbruk som intensiv så var den sannolikt ännu intensivare på 1970-talet. Idag är den tämligen akademisk medan kritiken mot storskogsbruket på den tiden var mer folkligt förankrad. Några årtionden senare blev det …
Läs hela
Mats Hannerz
Det finns en sedan länge djupt rotad uppfattning bland svenska skogsbrukare att hyggesfria metoder inte passar i vårt land. I stället framställs trakthyggesbruk som det enda givna. Det är var på 1950-talet som denna skogsbruksmetod blev helt dominerande. Sedan dess …
Läs hela
Mats Hannerz
Sedan skogen i början av 1900-talet stigit fram som en viktig nationell tillgång politiserades skogsbruket. Skogspolitiken omfattade hela den skogliga näringssektorn och hade som syfte att främja ett skogsbruk till Sveriges ekonomiska bästa. Såväl målen som medlen har förändrats över …
Läs hela
Mats Hannerz
Före 1902 fanns ingen statlig organisation för skogsforskning. Fältförsök och fältforskning i skog har dock bedrivits av olika aktörer i flera hundra år. Störst möda har ägnats åt att studera tillgång och tillväxt av träd, för att försäkra oss om …
Läs hela
Mats Hannerz
Vid mitten av 1800-talet steg Norrland fram som ett veritabelt framtidsland. Här fanns naturresurser som skog, malm och vattenkraft med potential att kunna lyfta hela nationen. Men det fanns också baksidor i form av skogsskövling och svåra sociala konsekvenser. Det …
Läs hela
Mats Hannerz
Fram till mitten av 1800-talet var skogsbruket i Sverige helt oreglerat. Vid den tiden ökade efterfrågan på virke brant, sågverken steg fram som landets ledande näring och avverkningarna i norra Sveriges orörda skogar tog fart. Insikten om skogens nationella värde …
Läs hela
Mats Hannerz
”Trakthyggesbruk var vanligt i norra Sverige redan under 1800-talet. Det visade de båda studier som jag gjorde för tiotalet år sedan efter att ha analyserat gamla tidskrifter och skogsindelningshandlingar. Men de visade inte omfattningen eller hur stora de kalhuggna områdena …
Läs hela
Mats Hannerz
Det är en seglivad myt att vi i Sverige först på 1950-talet började tillämpa trakthyggesbruk. Redan 1756 rekommenderas ägare av rekognitionsskogar att införa ”ordnad trakthuggning”. Och sedan utbildningen vid Skogsinstitutet på Kungl. Djurgården kommit igång år 1828 var det kunskaper …
Läs hela
Mats Hannerz
Om än ur annat perspektiv var frågan om trakthyggesbruk eller blädning högst levande också på 1920-talet. Den behandlades både vid Norrlands skogsvårdsförbunds exkursion i Dalarna och vid Skogsvårdsföreningens omfattande och tredelade exkursion i Bergslagen och norra Götaland. Det var annars …
Läs hela
Mats Hannerz
Lite tvekande kom exkursionsverksamheten åter igång efter den ofrivilliga, nästan fullständiga nedstängningen under pandemiåret 2020. Med fyra genomförda exkursioner, två webbinarier och en resa till Slovenien blev det nästan som vanligt. Men bara nästan, den planerade exkursionen i Morlanda på …
Läs hela
Mats Hannerz
Sedan stenåldern har människan utnyttjat elden för att skapa bättre bete i skogen såväl för jaktbart vilt som tamboskap. Dessutom behövde man ta sig fram och då var det inte någon nackdel om skogselden fick löpa. Tidigt utnyttjade man askans …
Läs hela
Mats Hannerz
Skogshistorien på godset Trolleholm är typisk för Skånes herrgårdsskogar. I äldre tider ledde bristfällig skogsskötsel och växande befolkning till överexploatering och skogsbrist. Efter laga skiftet på 1800-talet restaurerades bokskogarna samtidigt som öppna marker började planteras med gran eller tall. Inriktningen …
Läs hela
Mats Hannerz
1800-talet och det tidiga 1900-talet var teknikoptimismens tid. Med ånga och mekanik skulle världen bli bättre. Ibland blev det början på något bestående, ibland blev det dagsländor, eller näst intill.
Här i en serie artiklar presenteras några udda transportlösningar:
Läs hela
Mats Hannerz
Värmland intar något av en särställning bland de svenska landskapen. Efter århundraden av järnhantering var det här som skogsbruket först tog fart. Slussarna i Trollhättan förvandlade år 1800 Vänern till en förlängning av Nordsjön. De göteborgska handelshusen fick nu tillgång …
Läs hela
Mats Hannerz
Sveriges många sjöar och vattendrag har genom historien förenat landet. I avsaknad av vägar erbjöd de smidiga förbindelser såväl frusna som öppna. Under 1800-talet förverkligades flera av de månghundraåriga planerna att med kanaler ytterligare knyta ihop Sverige. Trafiken på insjövattnen …
Läs hela
Mats Hannerz
Den 29 mars 1846 samlades ett antal näringsidkare i Karlstad till ett möte där de ”emottog upplysningar om de tilltänkta järnvägsanläggningarna i landet”. Frågan väcktes om att bygga en järnväg mellan Fryken och Klarälven. Tre år senare stod Frykstad-Clara Elfs …
Läs hela
Mats Hannerz
Fungerande flottleder var en förutsättning för den enorma utbyggnaden av den svenska sågindustrin vid mitten av 1800-talet. Hindrande stenar måste avlägsnas och ledarmar byggas där timret riskerade att bröta.
I denna serie av kortare artiklar berättas om flottningens historia, bland …
Läs hela
Mats Hannerz
Det är idag svårt att föreställa sig ett land utan vägar. Men det var så det glest befolkade Sverige såg ut ända in i sen tid. I den tidiga historien var det bara ridstigar och vandringsleder som förband byar och …
Läs hela
Mats Hannerz
Aldrig någonsin har en skogsdrivning engagerat lika många människor och hästar som när Orsaborna på 1880-talet lät avverka den skog som storskiftet just gjort till deras. I långa karavaner av tungt lastade foror drogs en stor del av virket mödosamt …
Läs hela
Mats Hannerz
Yngve Ryd är författare från Jokkmokk som på sin fritid började intervjua äldre personer för att samla folklig kunskap om livsvillkoren förr. Det resulterade i boken Timmerskogen 1980, tio år senare följd av Timmerhästens bok, varur det här publicerade avsnittet …
Läs hela
Mats Hannerz
Skogsteknik och mekanisering var något som diskuterades redan i början av 1920-talet. Men även den svenska skogens historia fick utrymme. I artikeln finns ett axplock av ämnen som behandlades i tidningen Skogen och Skogsvårdsföreningens Tidskrift år 1921. Dessutom finns några …
Läs hela
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information
Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.
