Hög tid att lyfta fram kvinnorna

Lars Klingström — Wed, 19 Dec 2018 09:20:52 +0000

Inlägget publicerades som ledare i Tidender nr 4, 2018.

DET HÄR NUMRET AV TIDENDER ÄGNAR vi helt åt kvinnor. De har ju ända fram till helt nyligen haft en tämligen undanskymd plats i skogshistorien. Och inte bara där, utan också i Sveriges historia.

Historikern Dick Harrison är förmodligen något på spåren när han i intervjun på nästa uppslag säger att det har att göra med 1800-talets syn på manligt/kvinnligt. Det var ett männens århundrade. Det var de som styrde i politiken och i företagen, ja i hela samhället. Kvinnor skötte barn och lagade mat. Eller utnyttjades till de enklaste och lägst betalda arbetsuppgifterna. Att det i alla tider funnits gott om kvinnor som haft både makt och stort inflytande försvann i denna manschauvinistiska tidsanda. Och som vi för övrigt än idag ser spår av i samhälls- debatten …

I SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPETS STYRELSE diskuterar vi ofta den sneda könsfördelningen i vårt medlemsregister. Vid våra exkursioner blir det extra tydligt: enstaka kvinnor bland i övrigt idel män. Och detta trots att ämnena oftast borde kunna tilltala både män och kvinnor.

Men vi kommer nu inte ifrån att skog och skogsbruk ända fram till för ungefär ett halvt sekel sedan var en helt manlig värld. Det var män som utformade skogspolitiken och det var män som omsatte den i praktisk handling. Självklart är det därför i första hand män som attraheras av en förening som bevakar sådant som i många fall varit en del av hela deras yrkesverksamma liv.

MEN VI ÄR SÄKRA PÅ ATT DET FINNS många fler som skulle uppskatta det vi gör – om de bara kände till oss. Sverige är ett land av privata skogsägare, närmare bestämt 330 000. Av dessa utgör kvinnor inte mindre än 38 procent – 125 000. Mot bak- grund att Skogshistoriska Sällskapet har cirka 1 300 medlem- mar finns det således en betydande medlemspotential – såväl kvinnor som män.

DET LYCKADE SEMINARIET OM kvinnornas roll i skogshistorien i slutet av oktober kan ses som ett led i den bredare bevakning av kvinnliga aspekter i skogen vi strävar efter. Allt som lyftes fram rymdes inte i denna tidning. Bland annat skogshistori- kern Anna-Maria Rautios föredrag om kockorna. När hon frampå vårkanten är klar med sin studie om dessa ”skogs- brukets glömda hjältinnor” återkommer vi. Inte heller Gert Lagerstedts berättelse om Christina Piper och alunbruket i Andrarum fick plats. Men där är redan en exkursion planerad till nästa år. Mer om den i nästa nummer av Tidender.

PS. Notera att Skogshistoriska Sällskapets årsstämma kommer att genomföras i Jönköping under den tredje veckan i mars 2019. Datum meddelas på vår webbsida och i Tidender nr 1.

Inlägget Hög tid att lyfta fram kvinnorna dök först upp på Skogshistoriska Sällskapet.

Skogshistorien är viktig för framtiden

Lars Klingström — Sun, 08 May 2016 21:22:39 +0000

Vår webbsida riktar sig inte bara till Skogshistoriska Sällskapets medlemmar utan också till dem som är mer allmänt intresserade av skog. Här ska man kunna ta del av skogshistoriska basfakta. Här ska skolelever hitta underlag till specialarbeten och liknande. Här kan man läsa om både kommande och genomförda aktiviteter. Vi vill vi inspirera fler att lära sig mer om skogen – och dess historia.

Man kan se den nya webbplatsen som en logisk följd av den medvind som Skogshistoriska Sällskapet just nu befinner sig i. Sedan 2011 har antalet medlemmar ökat med nästan 30 procent. Det kan bero på det allmänna historieintresset i samhället. Eller på att skog idag är ett så flitigt omnämnt ämne i media på grund av dess förmåga att bromsa klimatförändringen.

Skogen är idag på väg att återta något av den plats i människors medvetande den en gång hade; en självklar källa till nyttigheter av olika slag.

Under mina många år som informationschef i Holmen Skog var jag förundrad över allmänhetens närmast totala okunskap om skog och skogsbruk. Bilden av skogen sattes av miljöorganisationer som målade upp domedagsscenarier och gjorde skogsbruk och skövling till synonymer. Under det tidiga 1990-talet dömdes skogen också ut av finansmarknaden som tillhörande den ”gamla ekonomin”. Först finanskrisen och sedan stormen Gudrun blev uppvaknanden som fick också de mest slickade finanshajarna att inse vilka värden det faktiskt finns i skogen.

Idag är synen på skogen mer nyanserad. Att skogsbruket blivit mer miljöanpassat är en viktig orsak till detta. De miljöanpassade metoder som föddes på 1990-talet är sedan många år regel i svenska skogar. Färsk forskning ger också besked om att de gör avsedd biologisk nytta. Den historielöshet som tidigare präglade debatten om skog och skogsbruk håller på att förbytas i insikter om att ingenting i naturen är statiskt. Att även den vackraste gammelskog har en gång varit en ungskog.

Denna modifierade syn på skogen är till stor del forskningens förtjänst. Den har satt kött på tidigare glest sittande ben och levererar fakta om orsak och verkan. Den ger inte bara historiska besked om kubikmetrar och mängden utskeppat virke, utan också om vilka samhällsströmningar som låg bakom utvecklingen. Idéhistorikerna målar idag upp spännande bilder av hur synen på skogen förändrats under de senaste 150 åren och hur detta gjort avtryck i skogspolitiken – och ytterst i skogarna.

När vägarna till framtidens skogsbruk nu stakas ut så sker det i medvetande om både historien och om människors förändrade värderingar i dagens samhälle. Plus förstås de krav som naturen själv ställer. Inte minst också skogens odiskutabelt viktiga roll i arbetet med att bemästra den negativa klimatutvecklingen. Skogshistoriska Sällskapet kan bidra med de perspektiv på skogen som dagens människor saknar. Med bättre kunskaper om den utveckling som lett fram till idag ökar möjligheterna att tillvara alla skogens alla värden – och undvika de låsningar och konflikter som präglat debatten om skog och skogsbruk ända sedan 1960-talet.

Inlägget Skogshistorien är viktig för framtiden dök först upp på Skogshistoriska Sällskapet.

Lars Klingström, författare på Skogshistoriska Sällskapet

Hög tid att lyfta fram kvinnorna

Skogshistorien är viktig för framtiden