Trädgårdskafeet Hällekis säteri, 533 94 Hällekis
Upcoming Events
Inga evenemang
Trädgårdskafeet Hällekis säteri, 533 94 Hällekis
Inga evenemang
Tidender är Skogshistoriska Sällskapets tidskrift, fylld av skogshistoriska reportage och beskrivningar av våra aktiviteter. Som medlem loggar du in och läser det senaste numret. Tidigare nummer hittar du här.
En gång om året träffas de IRL. Hela styrelsen för Skogshistoriska Sällskapet alltså, och liksom de senaste fyra åren i Sigtuna. Nu gnuggas geniknölarna om allt mellan himmel och jord. Bland annat nästa års aktiviteter. ... Mer textMindre text
1 CommentKommentera
+++ Väntar med spänning................
Söndagen den 8:e september samlades ett 60-tal intresserade i Baggböle i Västerbotten för en lärorik fältutflykt, med fokus på både historiskt och nutida skogsbruk samt de metoder som format dess utveckling.
Eftermiddagen inleddes inne i Baggböle herrgård, där vi fick en inblick i skogsbrukets historia och dess koppling till regionen. Vi fick höra två föredrag på temat "baggböleri", som syftar på olaglig avverkning och tvivelaktig handel med avverkningsrätter och skogsfastigheter i norra Sverige under 1800- och 1900-talet.
Svenbjörn Kilander, professor emeritus vid Mittuniversitetet, talade om baggböleriet kring sekelskiftet 1900. Han presenterade ideologiska anmärkningar kring den tidens skogsbruk, och hur exploatering av vattendrag och timmer i norra Sverige var en symbol för industrialiseringens framfart. Han reflekterade även över hur både lokala och nationella maktstrukturer gynnade storskalig avverkning på bekostnad av lokala behov.
Nästa föredrag hölls av Erik Törnlund, fil. dr i ekonomisk historia vid Umeå universitet, som fördjupade sig i när timmerfronten anlände till Västerbotten. Hans föredrag behandlade utvecklingen längs Ume- och Vindelälven, och hur de stora flottlederna formade skogarna och regionens ekonomi. Genom att sätta skogsbrukets framväxt i ett bredare historiskt perspektiv visade han på de långsiktiga effekterna, både för samhället och landskapet.
Efter en inledning av Johnny Schimmel, jägmästare, ekolog och föreståndare för Arboretum Norr, begav sig deltagarna på en guidad vandring i mindre grupper. Under vandringen fick deltagarna en kort visning av arboretet där flera olika träd och buskar från olika delar av världen odlas.
Med älven som bakgrund bjöds det på gemensamt fika med tid för att utbyta tankar och reflektioner kring skogens roll genom historien. Efter fikat följde två föredrag som belyste nutida aspekter av skogsbruket, och hur baggböleriets arv fortfarande gör sig påmint.
Irma Olofsson, fil. dr i kulturgeografi vid Umeå universitet, presenterade föredraget "Vad göms i skogen? – Arbetsvillkor för den utländska arbetskraften i det svenska skogen". Hon belyste de tuffa förhållanden som många migrantarbetare möter i bärplockning och skogsvård, och kopplade detta till en större global arbetsmarknad.
Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, talade om den gröna omställningen i sitt föredrag "Från grå till grön omställning: Hur förhåller sig dagens utveckling till historien?" Han jämförde hur dagens hållbarhetssträvanden förhåller sig till de industriella metoder som en gång utnyttjade skogen på ett ohållbart sätt.
Evenemanget är ett bra exempel på hur ideella organisationer kan samarbeta med forskningsorganisationer för att tillsammans utbyta kunskap och diskussioner med lokal förankring.
Evenemanget arragerades gemensamt av forskningsplattformen Future Forests, Kungliga Skytteanska samfundet, Arboretum Norrs vänner, Skogshistoriska Sällskapet och Hembygdsföreningen Umbygda.
www.umu.se/reportage/baggboleri-fran-historisk-exploatering-till-gron-omstallning/
... Mer textMindre text
1 CommentKommentera
Topppppenförening. Kolla på hemsidan och kika. Bli medlem och du får träffa många, många kunniga på ek, lövskog mm. / Mats på Höjden
Vilken insats!Det har varit en intensiv vecka för oss i Skogsmuseet. Alla Moras 5:e klassare har fått tillbringa en dag i Museet. De har bjudits på en film, musik och teaterföreställning med Sofia Sandéns ensemble som visar hur skogsbruket gick till förr. Sedan har de fått besöka en kolmila där kolningen pågick, sett utställningen om skogsbruk och flottning och hur skogsbruket fungerar i dag. Allt med guider. Ett väldigt dyrt upplägg men som vi klarat tack vare sponsorer. ... Mer textMindre text
2 CommentsKommentera
Nässjö kommun hade en skogsdag för alla 5:e klassare tills för 4-5 år sedan då man lade ner för man tyckte det var för dyrt. Var välbehövligt för såväl elever som lärare. Var så man blev mörkrädd hur låg kunskapen om träd, skog och produkterna därav är.
Var nyss där med Spillkråkan, förening för skogsägande kvinnor. Fantastiskt fint, innehållsrikt museum!
Det blev en intressant dag för de 35 deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion på temat skogsbrand förr och nu i Bjurholm-Fredrika den 30 augusti.
Exkursionen inleddes vid Kvillträsk naturreservet med att Anders Granström från SLU demonstrerade de olika bränslen som har betydelse för antändning och spridning av skogsbränder. Andreas Garpebring från Länsstyrelsen i Västerbotten berättade och visade resultatet av den naturvårdsbränning som genomfördes i reservatat i slutet av maj 2024.
Efter ett besök på platsen för en tjugo år gammal skogsbrand vid skjutbanan i Nedre Nyland var det fältlunch vid Lillängets naturcamping vid Lögdeälven. Från scenen förmedlade Anders Granström resultat från en unik kartläggning av brandhistoriken i området och berättade om hur tidigare invånare har påverkat brandregimen i området. Citat från äldre rättegångsprotokoll och domböcker gav insikt i markkonflikter under kolonisationsprocessen samt tidigare levnadsbetingelser i området.
Vid Övre Nyland demonstrerade Daniella Andersson från Sveaskog olika sätt att skada träd som ett alternativ där det inte går att genomföra naturvårdsbränning. I områden med mycket marklav är det olämpligt att bränna. Där görs istället andra åtgärder för att efterlikna de olika effekter på träden som orsakas av en skogsbrand. Vi fick se en demonstration av hur en "bärbar brasa" tillverkad av spillvirke kan användas för att skapa brandskadade träd.
Exkursionen avslutades i ekopark Käringberget på en tio år gammal naturvårdsbränning med strålande utsikt över Lögdasjön och Käringberget. Mer om exkursionen går att läsa i kommande nummer av Tidender.
... Mer textMindre text
0 CommentsKommentera
Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.
Läs mer och anmäl dig här!
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information
Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.