Linnéuniversitetet, M-huset
Georg Lückligs väg 1, Växjö
Events at this location
Inga evenemang
Senaste från Facebook
Här är några bilder från den uppskattade exkursionen i Hälsingland, Iggesund, den 23 maj. Ett 25-tal deltagare fick följa med på en resa kring temat Iggesunds (numera en del av Holmen Skog AB) storskaliga satsning på contortatall. Ett utförligare referat kommer i nästa nummer av Tidender. Då får vi också kanske svaret på frågan i exkursionens titel "Är contortan historia?".
Exkursionen inleddes med Iggesunds bruks historia berättad av denne man: KG Karlsson youtu.be/cGpfNFN7UkU
Att Kinnekulle är ett besöksmål av högsta klass framstod tydligt vid Skogshistoriska Sällskapets exkursion den 27 maj. Under ett omväxlande program fick de femtio deltagarna ett antal smakprov på vad detta västgötska platåberg har att erbjuda. Förutom granna vyer och sköna naturmiljöer serverades trädgårdshistoria, en botanisk vandring, sten- och industrihistoria och hur Kinnekulles skogar idag brukas med sikte att så bra som möjligt uppfylla önskemålen från bergets många andra intressenter.
Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson hälsade välkommen invid det märkliga Gingko Bilobaträdet i den vackra parken vid Hällekis säteri. Dess ägare Wilhelm Klingspor berättade om säteriets historia och guidade genom parken med dess exotiska träd och mer än 150 olika perenner.
Professor em Christer Westerdahl redogjorde för Kinnekulles märkliga geologi medan Birgitta Järdefors, f.d. Länsstyrelsen berättade om hur berget i alla tider dragit till sig besökare – Linné förstås men också litterära storheter som August Strindberg och Selma Lagerlöf.
Därefter avfärd till Munkängarnas naturreservat där biologen Olof Jansson inlevelsefullt guidade bland mattorna av ramslök i begynnande blomning.
Efter lunch på Kinnekullegården med grann utsikt över ”halva Västergötland” visade stiftsskogvaktare Fredrik Bergqvist hur Svenska kyrkan bedriver skogsbruk på Kinnekulle som i sin helhet är klassat som ett Natura 2000-område.
Avslutning på gården Hjelmsäter med dess månghundraåriga ekar. Här visade dess ägare, Edvard Hamilton, också hur han producerar biokol av bland annat barkborreskadad granved i gårdens nya pyrolysanläggning. Biokol används som jordförbättringsmedel och har stora klimatfördelar genom att det också fungerar som en kolsänka.
Sammanfattningsvis en mycket intressant exkursion som gav mersmak.
Lyssna till ett intressant samtal om skogshistoria, skoglig statistik och vikten av att hålla sig till fakta i skogsdebatten. I Skogspodden avsnitt 92 intervjuas Anna-Lena Axelsson, vice ordförande i Skogshistoriska Sällskapet, av Per Jonasson under en timme. Lyssningsvärt!
www.skogspodden.se/biologisk-mangfald/avsnitt-92-intervju-med-anna-lena-axelsson/
Avsnitt 92 – Intervju med Anna-Lena Axelsson | Skogspodden – en podd om skogbruk
www.skogspodden.se
Avsnitt 92 – Intervju med Anna-Lena Axelsson Lämna ett svar I avsnitt 92 möter vi Anna-Lena Axelsson, forskare på SLU som belönades med Guldkvisten nyligen. Anna-Lena har koll som få på vår s...
Det blev härlig dag för de femtio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion vid Morlanda säteri på Orust den 19 maj. Vädret var ljuvligt, göken prövade strupen och programmet bjöd på såväl kulturhistoria och musik som skogsbruk och naturvård.
Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson hälsade välkommen och Morlandas ägare, Annie Thorburn, berättade inlevelsefullt om säteriets 700-åriga historia.
Morlanda säteri är speciellt. Annies farfar, Bertil Thorburn, anmodade år 1968 myndigheterna att göra dess marker till naturreservat. Han avstod hellre från en del intäkter än att marken i en framtid skulle riskera att styckas upp i fritidshustomter.
I en ekskog berättade ”skeppsjägmästaren” Anders Söderlund om hur man där på 1990-talet hämtade grovt ekvirke till bygget av Ostindiefararen Götheborg. I Morlandas vackra medeltidskyrka bjöd organisten Carina Olsson på skön musik framförd på Sveriges äldsta spelbara orgel från 1604. Här berättade också universitetslektorn Per Hallén om de återkommande perioder då ”sillen gick till” i Bohuslän.
Dagen avslutades med en av Gert-Åke Rindebäck ledd diskussion om reservat och skogsbruk på det en gång nästan helt trädlösa Orust.
Exkursionen på Morlanda har av pandemiskäl skjutits upp två gånger. Nu var det tredje gången gillt och det var något väl värt att vänta på!
Tack för en trevlig och intressant dag! Vi ses igen 👋😃
Läsvärt om tjärtillverkning och tjärhantering i Västerbotten.Idag presenterar nättidskriften Västerbotten förr & nu en artikel med titeln Tjärhantering i Västerbotten. Den är superintressant och initierad och artikelförfattaren Fredrik Westman beskriver på ett levande sätt den viktiga näring som mer eller mindre är historia idag. Vi låter honom berätta själv:
”Det var kanske så här tjärdalen såg ut, den som N`Nisj hade byggt och som Sara Lidman beskriver i boken Tjärdalen. Tjärdalständning var lite av en folkfest. N`Nisj hade slitit ett helt år med att skaffa tjärved. Han hade avvaktat rätt väder, det vill säga vindstilla, men på morgonen då han skulle tända tjärdalen hade n`Jonas raserat den. N`Jonas hann inte undan utan fastnade i bråten och dog av skadorna. N`Nisj fick ett nervsammanbrott. NÀlbert lurade sedan av n`Nisj hustru Agda tjärdalen, reparerade den, brände den och tjänade pengar på affären.
Tjära anses ha varit en av Sveriges viktigaste exportvaror under 1600- och 1700-talet. I mitten av 1700-talet omfattade exporten ca 14 000 000 liter om året, vilket motsvarar cirka 110 000 tunnor. Ume- och Vindelälvens dalgångar var ett av de viktigaste tjärproducerande områdena i Sverige, och var dessutom det område som längst förmådde upprätthålla produktion av tjära.”
Här hittar ni artikeln som är den absolut bildtätaste som vi publicerat under de dryga två år vi hållit på! Mycket nöje!
nattidskriftenvasterbotten.se/2022/05/15/tjarhantering-i-vasterbotten/
