Events at this location

Skogshistoriska Sällskapet

3 veckor sedan

Skogen har haft en undanskymd roll i diskussionen om Sveriges beredskap för kris och krig. Men historien visar att den varit enormt viktig, inte minst under de två världskrigen när bränsleimporten blev avsnörd. I Tidender nr 3, som når medlemmarna denna vecka, finns en läsvärd beskrivning av hur skogen räddade energiförsörjningen. När första världskriget inleddes stod importerade kol- och oljeprodukter för över 50 % av landets bränsleförsörjning, men snart ströps importen ner mot nära noll. ”1917 års bränslekommission” fick i uppgift att sörja för både hushållens och industrins bränslebehov. Kronoskogarna togs i beslag för vedfångst, och de volymer som skulle avverkas motsvarade hela landets årliga tillväxt. Hösten 1917 var närmare 60 000 man i arbete för kommissionens räkning. Totalt uppgick det nationella vedlagret 1918 till 20 miljoner fastkubikmeter, som ofta fick transporteras långt till städerna i söder med störst bränslebehov. Efter krigsslutet minskade vedbristen men det återvände när kanonerna ännu en gång började mullra i Europa. Nu var läget också ett annat än vid första världskriget. Bilismen hade vuxit sig stark och industrier och byggnationer hade bidragit till ett ännu större energibehov. Rekordkalla vintrar i början av andra världskriget förvärrade situationen. En ny bränslekommission av 1940 fick ännu större befogenheter än sin föregångare. Skogsägare kunde bli leveranspliktiga av huggen och framkörd ved. Den årliga avverkningen av brännved steg till i genomsnitt 25 miljoner skogskubikmeter under perioden 1940-1945. Samtidigt som vedtravarna växte i städerna fanns krav på god skogshushållning, vilket var en utmaning. Uttagen av bränsleved skulle i första hand vara av kastved - en meter långa vedstycken, företrädesvis kluvet klenvirke eller kluvna grövre dimensioner av sämre kvalitet. Som det står i artikeln: ”En del menade att landets skogar med detta fick en ordentlig bortrensning av skräpskog och ett andrum för den värdefullare skogens utveckling.” Men med skogen som hjälp lyckades svenskarna hålla värmen i sina hus och många bilar kunde rulla på gengas. Vilken beredskap har vi för nästa kris?

Artikeln är öppen att läsa för alla medlemmar i Skogshistoriska Sällskapet. I samma nummer av Tidender kan vi läsa om de avgörande vägvalen för kyrkan och skogen, både då och nu, om hur volymen gamla och grova träd har ökat de senaste 100 åren i Sverige, om det småländska landskapets förändring över tid och om en intressant resa i nordöstra Polen. ... Mer textMindre text

Skogshistoriska Sällskapet

3 veckor sedan

I november kommer boken "Älgen och människorna i Sverige under 8 000 år" av forskarna Kjell Danell, Roger Bergström, Leif Mattsson och Margareta Stéen. Hett julklappstips för alla med intresse för skogen och jaktens historia. Boken finns sedan tidigare utgiven på engelska. www.gidlunds.se/enbok.php?isbn=978-91-7844-564-6
Cirkapris i handeln: 250 :-

Bokens syfte är att ge en bred, populärvetenskaplig inblick i relationerna mellan älg och människor i Sverige under de senaste 8 000 åren. Älgen och älgjakten är utan tvekan en del av den svenska kulturen. Boken inleds med älgens invandring till Sverige efter att
inlandsisen dragit sig tillbaka och den ger i populärvetenskaplig
anda glimtar av älgen och människorna under 8 000 år. Det blir en genomgång av artens biologi, nytta, skada på skog och gröda, inverkan på biologisk mångfald, jakt och fångst, vapen och hundar, lagstiftning, förvaltning, kvinnor i jakten, tama älgar och folktro. ... Mer textMindre text