Avverkningar gjorde Bialowieza till ett storpolitiskt hot-spot
Ur Tidender nr 3 2019 Världsarvet Bialowieza har under senare år befunnit sig i den storpolitiska hetluften. Den polska staten tog barkborre-angrepp som intäkt för att börja avverka i skogen under 2016, vilket ledde till omfattande internationella protester. Frågan hamnade i EU-domstolen som i sitt utslag i slutet av 2017 krävde att avverkningarna skulle upphöra.
ATT FRÅGAN BLEV SÅ TILLSPETSAD beror kanske framförallt på den polska regeringen ledd av det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa med dess aversion mot vad de anser inblandning i Polens inre angelägenheter. Den dåvarande miljöministern Jan Szysko gjorde också flera kontroversiella uttalanden som ytterligare höjde temperaturen i konflikten.
Men också FN-organet Unesco, som ansvarar för världsarven uttryckte stark oro för hur man i Polen hanterade naturen i Białowieza. Man konstaterar i en färsk rapport, att det i strid med gällande regler för världsarv, skedde omfattande avverkningar i den polska delen under åren 2016 och 2017. Men eftersom den polska staten avbröt avverkningarna efter EU-domstolens utslag, avvaktar Unesco tills vidare med att sätta upp Białowieza på listan över hotade världsarv.
EN FORSKARGRUPP ledd av Grzegorz Mikusinski från SLU har, tillsammans med bland annat Marcin Churski, som Tidender träffade i Bialowieza, gjort en vetenskaplig studie av hur mycket skog som avverkades och vilken påverkan på naturkvaliteterna det får.
Studien visar att sammanlagt 675 hektar avverkades. Det påverkade inte bara de delar som har lägst skyddsklassning, utan också den zon som åtnjuter det näst högsta skyddet utanför själva nationalparken. Forskarna beräknar att drygt en procent av den polska delen av Białowiezaskogen har huggits ner under perioden.
– Det låter inte mycket, men också området runt avverkningarna påverkas negativt på många olika sätt, säger Grzegorz Mikusinski. Minst 4073 hektar har påverkats om man antar att effekten sträcker sig 100 meter in i den skog som ligger invid hyggena.
Men, konstaterar forskarna, det lagliga skyddet har haft betydelse. Man har inte avverkat någon skog i nationalparken och i princip inte heller i naturreservaten. Dock var det många värdefulla äldre bestånd, utan lagstadgat skydd, som avverkades. Särskilt viktig var domen i EU-domstolen som visade att avverkningarna bröt mot habitatdirektivet som skyddar arter och ekosystem i Natura 2000-områden. Det visar att Natura 2000-lagstiftningen kan vara effektiv.
FORSKARRAPPORTEN UTTRYCKER OCKSÅ att de områden som huggits bör lämnas att växa igen på naturlig väg. Om det statliga skogsbolaget gör som planerat och återplanterar och gallrar fort sätter störningarna för mycket lång tid framåt.
Man ser också Białowiezaskogen som en så oersättlig källa till kunskap om hur de ursprungliga skogarna i Europa fungerade att nationalparken bör utvidgas till dess helhet.
Författare
Lars Klingström
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information
Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.