Skogshistoriska SällskapetHistorien om Papyrus är historien om Mölndal

Historien om Papyrus är historien om Mölndal

Skogshistoriska Sällskapets exkursion till Mölndal 14 maj 2013

Belägg finns för att Mölndalsåns höga fall utnyttjades för kvarnar redan på 1300-talet. Därav namnet Mölndal – kvarndalen, möllornas dal. – Den som säger när det började i Kvarnbyn, är inte att lita på, inledde lite skämtsamt Lars Gahrn, filosofie doktor och antikvarie på Mölndals museum, vid Skogshistoriska Sällskapets första exkursion för året i just Kvarnbyn.

Drygt 25 personer hade hörsammat inbjudan på temat ”den vedbaserade industrins vagga”.

– Kvanarna vid fallen hade lite olika benämningar, fortsatte Lars Gahrn. Från början handlade det om bönderna på den bördiga slättbygden nedströms som byggde enkla kvarnar i liten skala för att mala spannmål. Forsen med en fallhöjd på 47 meter och längd på cirka 800 meter innebar att åtminstone 33 kvarnar etablerades i början av 1600-talet. Tillgången på vattenkraft betydde mycket för Göteborg. Det mesta av stadens mjöl maldes där.

Utöver skvalt- och så kallade perrekvarnar för malning av spannmål handlade det om sågkvarnar, oljekvarnar, krutkvarnar, klädesstampar och papperskvarnar. När sågkvarnarna var igång alstrades sågspån i stor mängd som följde med vattnet nedströms och förorenade vattnet för Göteborgarna. Det blev klagomål!

Mölndalsåns avrinningsområde, cirka 268 kvadratkilometer stort, utgörs av ett omfattande sjösystem med Nedsjöarna i Hindås längst i öster. Flottning av timmer i sjöar och ån pågick redan på 1600-talet. I samband med Göteborgs uppbyggnad fordrades stora mängder timmer. Vid Stensjöns inlopp låg Gunnebo bro. Här möttes skogsbönder och timmerhandlare när timret skulle auktioneras ut. Vid den tiden fanns här två krogar, ”stakesupen” var ett måste.

I Kvarnbyns industrimuseum visas förhållandena från förr i tiden. Leif Carlsson, före detta verkstadschef på Papyrus, guidade i museet tillsammans med Rolf Johansson. Papyrus levde som pappersindustri från 1895 till 2006. Mölndal fick sina stadsrättigheter 1921. På Papyrus tillverkades bland annat färgat papper – Mölndalsån på den tiden kallades för ”Colorado river”!

Exkursionen fortsatte i en lokal på det forna Papyrusområdet där Gunnar Brandberg, mångårig tjänsteman på bruket, tillsammans med gamla kolleger berättade om pågående arkivarbete som sker på helt frivillig basis. Dan Kristenssons film ”Bruket berättar”, som visades för första gången, var ett mycket uppskattat inslag.

Bjarne Björk, tidigare platschef på Papyrus, höll i en avslutande diskussion kring massa- och pappersindustrins framtidsscenarier tillsammans med Kenneth Libäck. Vi som var med från Skogshistoriska Sällskapet denna dag tackar varmt Lars Gahrn och alla hängivna Papyrusveteraner för en synnerligen innehållsrik dag.

Författare

Hans-Jöran Hildingsson