Mästerfotografen som fångade sin tid

Med en tretton kilo tung kamera på ryggen vandrade August Christian Hultgren vid förra sekelskiftet omkring för att dokumentera vardagen i sin hembygd. I hans bilder ryms människor i arbete och vila, byggnader och bruksföremål. Motiv som föga intresserade samtiden men som idag utgör en sann kulturhistorisk skatt. 

August Christian Hultgren föddes 1879 i Svinhults socken i Ydre härad, på gränsen mellan Östergötland och Småland. Han var yngst bland tio syskon med en far som var organist och skollärare. Hultgren levde i en tid då Sverige alltjämt var ett jordbruksland. Men samtidigt var förvandlingen till en modern industrination i full gång. Den ena tekniska uppfinningen efter den andra trängde in i människors vardag och revolutionerade det svenska samhället: järnvägen, automobilen, telefonen, elektriciteten för att nämna några. På den karga och fattiga landsbygden, som i Ydre i södra Östergötland, lät dock den moderna tiden vänta på sig.

Här levde gamla sedvänjor och bruk ännu kvar långt in på 1900-talet. Folk såg därför med undran och kanske med ett visst överseende på den långe och gänglige mannen, som vandrade genom byarna med sin nymodiga kamera på ryggen. Fotograferingskonsten med sina stora glasplåtar och märkliga vätskor, tycktes för många som något konstigt och ibland rent av som svartkonst i bygder där folktron fortfarande var stark. Men trots att Hultgrens arbetsredskap var en teknisk modernitet, var det den gamla tidens vardagsliv som fascinerade och fångade hans intresse.

Han fotograferade torpare och fattighjon, slåtter och plöjning, tjäderjakt och kräftfiske, mjölkfållor och loftbodar. Motiv som idag gör hans bilder unika. Medan man sedan länge samlade märkliga föremål i museer och privatsamlingar och gärna skildrade överheternas liv, var det få som ägnade ”vanligt folk” någon uppmärksamhet. För Hultgren var dock ingen människa eller vardagshändelse för ringa att bevärdigas ett fotografi och i sina bilder har han fångat miljöer som idag är svåra, eller rent av omöjliga, att återskapa. Byggnader har rivits, seder och bruk har förändrats och människorna vilar på traktens kyrkogårdar.

Hultgren startade sin fotografiska yrkesbana som 19-åring, då han emigrerade till Amerika och arbetade i sin brors fotofirma i Chicago. Där stannade han i nästan ett decennium innan han återvände till sina östgötska hemtrakter 1897. Väl hemma i Ydre påbörjade han sin omfattande dokumentation av bygden med dess människor, sysslor, byggnader och föremål. Kontrasten mellan den svenska landsbygdens oansenliga grå timmerstugor och den moderna stadsarkitekturen i Chicago måste ha varit enorm och säkerligen såg Hultgren sin hembygd med nya ögon. Kanske förutsåg han den utveckling som var i antågande och ville fånga en bit av något som snart skulle tillhöra det förgångna. Tjusningen med Hultgrens bilder är emellertid inte bara deras innehåll. Hans fotografier vittnar även om ett konstnärligt sinne där komposition och grafiska effekter är resultatet av väl medvetna val. Han kunde vänta i timmar på det rätta ljuset och vandra miltals för att ta om en bild han inte var nöjd med.

1906 lämnade Hultgren återigen sitt Ydre för en anställning som föremålsfotograf vid Nordiska museets arkiv i Stockholm. Där stannade han i sex år innan han vände tillbaka till sin hembygd och träget fortsatte sitt arbete ända till sin bortgång 1961. När han dog hade han redan donerat merparten av sina glasplåtar och en del originalbilder till Östergötlands länsmuseum och tack vare modern teknik finns idag nära 2000 av Hultgrens bilder att beskåda på Internet. Många av dem finns också utställda på Hultgrensmuseet i Ydre.

Variationsrikedomen i Hultgrens bilder är stor och även om flertalet skildrar miljöer och människor från Ydretrakten, är de representativa för hela den mellansvenska landsbygden under tiden 1900–1950. Att bläddra genom August Christian Hultgrens fotografier är en fantastisk resa genom Sveriges historia, tillbaka till en sedan länge flydd tid.

Mjölkskjuts. Arrendator Ståhl i prästgården i Södra Vi har som vanligt spänt oxen för kärran. 1900-talets början. Idhult.

Författare

Jennie Wedborg