Bakom denna utveckling ligger en målmedveten satsning från den lettiska statens sida om att ta tillvara de potentialer som finns i den bördiga lettiska skogsmarken. Företag med skog som bas sysselsätter idag nästan 60 000 personer. Nästan en femtedel av landets exportintäkter härrör från skogen. Och det är inte längre bara massaved och sågade trävaror som exporteras utan också förädlade produkter. Lettland är en stor aktör på marknaden för plywood och en mängd mindre företag har specialiserat sig på möbler och produkter tillverkade av lövträ.

– Den lettiska skogsmarken är perfekt för björkodling och istället för att motarbeta naturen för att skapa granskog, tar man vara på slyet och satsar på lövskogsodling, berättade Lars-George Hedlund under resan i Lettland.

Exporten av skogsprodukter värderas idag till motsvarande 20 miljarder svenska kronor. Det är hela tre gånger mer än år 2000 – trots att avverkningarna ligger kvar på samma nivå som då. Bakom denna stora ökning ligger satsningen på vidareförädling av skogsråvaran.

Avverkningarna i de lettiska skogarna har ökat mycket kraftigt sedan frigörelsen. År 1991 avverkades bara drygt 40 procent av den årliga tillväxten. Under de följande åren ökade siffran brant och vilket skapade en viss oro för överavverkning. Därefter har den fallit och ligger nu på cirka 70 procent.

– Precis som i Sverige gör det att förrådet av växande skog ökar för varje år, konstaterade Lars-George Hedlund. Jämfört med för 80 år sedan så har skogsarealen fördubblats samtidigt som mängden virke i skogen nästan har fyrdubblats. Det är naturligtvis en potential för framtiden.

Det kraftigt växande virkesförrådet är dels en följd av att arealen skog fortfarande ökar med cirka 15 000 hektar om året, men också av de bättre skötselmetoder som infördes under 1990-talet. Den ökande skogsarealen beror främst på att jordbruksmarker övergår i skogsmark. Det var en utveckling som inleddes redan under sovjettiden då kolchoserna i många fall gjordes så stora att man inte mäktade hävda all åkermark. Fortfarande finns stora arealer åker- och betesmark som gradvis håller på att förvandlas till skog.

”Öppnandet” av både Lettlands, och de båda andra baltiska ländernas, skogar i början av 1990-talet sammanföll med det internationella skogsmiljörace som startade då. Skogsmiljö blev en internationell fråga och stora kunder på kontinenten började ställa miljökrav på sina leverantörer av papper och trävaror. Det födde frågor om hur det stod till i dessa dittills okända skogar, som fram till nu varit helt anonyma i den stora Sovjetstaten. Men från ingenting skedde en snabb anpassning till den rådande miljötrenden, bland annat genom kunskapsöverföring från svenska skogsföretag.

Sedan länge är det både det lettiska statsskogsbruket och ett stort antal av framförallt de största skogsägarna, certifierade enligt både/eller FSC och PEFC