Skogshistoriska SällskapetSkogssektorn i USA: Större men svagare organiserad

Skogssektorn i USA: Större men svagare organiserad

Den amerikanska skogssektorn är av naturliga skäl betydligt större än Sveriges. Samtidigt är dess relativa betydelse för landet avsevärt mindre. Den är också svagare organiserad än här hemma.

En del i reseberättelsen På tur i fjärran västern, Tidender nr 4 2017.

I 1990 ÅRS SVENSKA Skogspolitiska kommitté, där jag satt med, beskrev vi utöver Sveriges, också några andra länders skogsförhållanden. Jag skrev avsnitten om USA och Kanada vilket innebar ett visst pluggande. Initialt gjordes sifferjämförelser med Sverige, typ: USA:s befolkning 245 miljoner – 29 gånger större än Sveriges. USA:s produktiva skogsmarksareal, 192 miljoner hektar är 8 gånger större än Sveriges. Trävaruproduktionen, 85 miljoner kubikmeter, är 7 gånger större än Sveriges, varav löv, 19 miljoner kubikmeter, är 75 gånger större än Sveriges. USA:s produktion av träbaserade skivor – 36 miljoner kubik- meter är 28 gånger större än Sveriges.

FÖRSTÅS HAR SIFFRORNA ÄNDRATS sedan dess. Befolkningen i USA har ökat snabbare än Sveriges och är idag 323 miljoner, 32 gånger större Sveriges. Skogspolitiken i USA – på statlig mark med avverkningsstopp på många håll – har också ändrat skogsrelationerna. Tulldiskussionen mellan Kanada och USA har närmast skärpts sedan 90-talet. Det har öppnat för ökad import från Europa.

Några av jämförelserna mellan USA och Sverige står sig dock sedan Skogsutredningen för 25 år sedan. Skogen är mycket viktigare i Sverige än i USA (mätt som skogsmark/befolkning och som bruttonationalprodukt per capita). Man sågar betydligt mer lövträ än vad vi gör, merparten till möbler och snickeri. Vi såg en del byggen under färden och det var mycket plywood och OSB-skivor i både nybyggen och i renoveringar.

HÖSTEN 2005 VAR JAG MED och ordnade en studieresa för KSLA till Washington DC där vi under en vecka träffade ett antal myndigheter, organisationer, tankesmedjor och företag. Vi hade bland annat förberett frågor om skogsproduktion kontra naturvård och jämförelser mellan vår Gudrunstorm 2005 och deras Katrina, samma år.

De båda stormarna fällde vardera cirka 80 miljoner kubikmeter. I Sverige räknade vi initialt med att cirka 80 procent av virket skulle kunna nyttiggöras. I USA stannade bedömningen på hälften – cirka 40 procent. Vi diskuterade med våra amerikanska värdar vad denna skillnad berodde på. Slutsatsen var att Sverige är ett mer organiserat land med väl fungerande och samkörda led hela vägen från skogen till färdiga produkter. Facit för stormen Gudrun visade senare att vi tog hand om betydligt mer än 80 procent av virket.

Vi gjorde också andra jämförelser mellan våra båda länder. I Sverige är lagarna för skog och naturvård nationella. USA har kraftfull federal naturvård, men i huvudsak delstatlig skogspolitik vilket leder till juridiska krockar – till stor glädje för advokaterna.

UNDER EN KSLA-RESA ÅR 2011 besökte vi skogar i Louisiana, Mississippi, Alabama och Florida. Bland annat ställde vi frågor om hur stor andel av det fällda virket efter stormen Katrina som verkligen tagits tillvara då, sex år efteråt. Vi fick dock aldrig några bra svar. Min egen bedömning var, att man lyckats ta hand om mindre än de 40 procent som man tidigare hade räknat med.

Att man inte visste säkert, gav en bild av USA:s svagt organiserade skogssektor. Däremot hade det säkert gått åt en hel del insektsmedel när man duschat fälld skog för att minska risken för insektsutbrott. Mycket hade också bränts på plats.

Författare

Åke Barklund