Kontakt
Har du tips på exkursionsobjekt eller någon fråga av lokal eller regional karaktär så kontakta gärna ”närmaste” regional kontaktperson.
Gäller det våra publikationer, kontakta redaktören Lars Klingström.
Har du frågor/synpunkter kring ekonomi eller medlemskap, kontakta kassören Bengt Stenerås.
Sekreterare Mats Hannerz kontaktar du angående mer allmänna frågor kring våra arrangemang.
Du kan också kontakta övriga styrelsen, här hittar du hela listan.
För övriga frågor är du välkommen att använda kontaktformuläret nedan.
Senaste från Facebook
Veckans skogshistoria: Historien om Orsa besparingsskog är intressant. Efter en komplicerad skiftesprocess blev skogarna i norra Dalarna en gigantisk avverkningstrakt som under tjugo år sysselsatte ända upp till 8 000 skogshuggare. Lilla Orsa förvandlades från en av Sveriges fattigaste socknar till den särklassigt mest förmögna. Inte förrän 1933 började man åter ta upp kommunalskatt. Rune Dehlén, som åren 1990-2008 var förvaltare för Orsa besparingsskog, berättar. Artikeln är skriven 2016.
Skogen gjorde Orsa förmögnast i landet
skogshistoria.se
Historien om Orsa besparingsskog är intressant. Efter en komplicerad skiftesprocess blev skogarna i norra Dalarna en gigantisk avverkningstrakt som under tjugo år sysselsatte ända upp till 8 000 skogshuggare. Lilla Orsa förvandlades från en av Sveriges fattigaste socknar till den särklassi...Veckans skogshistoria: De karga skogarna nordväst om Orsa var länge obefolkade ända tills de koloniserades av invandrande finnar under en period från 1600- till 1800-talen. Här berättar Kristin Karlsson historien om de svedjande finnarna i Orsa och vilka spår de har satt i marker och traditioner. Artikeln är publicerad 1999. skogshistoria.se/artiklar/kolonisationen-av-orsa-finnmark/
Kolonisationen av Orsa Finnmark
skogshistoria.se
De karga skogarna nordväst om Orsa var länge obefolkade ända tills de koloniserades av invandrande finnar under en period från 1600- till 1800-talen. Här berättar Kristin Karlsson historien om de svedjande finnarna i Orsa och vilka spår de har satt i marker och traditioner.
Skogshistoriska Sällskapet deltog i helgens möte i Museinätverket Skog & Trä. Vi tycker att de skogliga museerna i landet är viktiga, för att bevara och berätta om skogens och skogsarbetets historia och betydelse i Sverige. Museernas roll och förutsättningar kan definitivt stärkas - det vill vi bidra till.Vilket peppande nätverksmöte vi har haft i Siljansfors skogsmuseum! Tack för besöket, med spännande guidningar, framåtsyftande beslut och en ångmaskin från 1919 som tuffade igång för att driva sågen. Wow!
Veckans skogshistoria: Människor har i alla tider älskat björken för dess skönhet och den goda värme dess ved skänkte. Som råvara för massaindustrier och sågverk hade den svårare att vinna gehör. För ett halvt sekel sedan gjorde bolagen vad de kunde för att utrota den. Idag har björken åter tagits till heders av dess forna fiender och skogsbolagen anstränger sig för att öka andelen björk i sina skogar. Förutom björkens stora naturvårdsnytta är den numera också en oumbärlig råvara för många typer av högklassigt papper. Artikeln av Christian Valeur är publicerad 2014.https://skogshistoria.se/artiklar/bjorken-alskad-hatad-och-alskad-igen/
Björken – älskad, hatad och älskad igen
skogshistoria.se
Människor har i alla tider älskat björken för dess skönhet och den goda värme dess ved skänkte. Som råvara för massaindustrier och sågverk hade den svårare att vinna gehör. För ett halvt sekel sedan gjorde bolagen vad de kunde för att utrota den. Idag har björken åter tagits till...
Veckans skogshistoria: Stormen 1954 drabbade inte bara Gästrikland. Här berättar Gunnar Carleson om hur Bo socken i Närke drabbats av denna och andra stormar. Tre stormar har satt djupa spår i skogslandskapet i Bo– 1943, 1954 och 1969. Den mellersta var i särklass den värsta, så även i andra delar av landet, i första hand Gästrikland. Bo socken och Boo Fideikommiss är till stora delar samma skogstillgång. Fideikommisset instiftades 1737 och har sedan ägts inom samma familj i tolv obrutna led. Artikeln är publicerad 2015. skogshistoria.se/artiklar/stormen-pa-boo-1954/
