Kontakt
Har du tips på exkursionsobjekt eller någon fråga av lokal eller regional karaktär så kontakta gärna ”närmaste” regional kontaktperson.
Gäller det våra publikationer, kontakta redaktören Lars Klingström.
Har du frågor/synpunkter kring ekonomi eller medlemskap, kontakta kassören Rose-Marie Högberg.
Sekreterare Mats Hannerz kontaktar du angående mer allmänna frågor kring våra arrangemang.
Du kan också kontakta övriga styrelsen, här hittar du hela listan.
För övriga frågor är du välkommen att använda kontaktformuläret nedan.
Senaste från Facebook
Om snart tre veckor, 25-26 mars, ordnar Skogshistoriska Sällskapet sin konferens och årsstämma. Hela evenemanget blir digitalt (ett webbinarium via verktyget Zoom), och därmed coronasäkert. Ni har alla chans att anmäla er via länk eller e-post som finns på hemsidan, så skickar vi uppgifter om hur ni kan ansluta. Tack på förhand till KSLA som står för tekniken på konferensen.
skogshistoria.se/aktivitet/skogshistorisk-konferens-och-arsstamma/
Skogshistorisk konferens och årsstämma
skogshistoria.se
Den jubileumskonferens som skulle avhållits när Sällskapet fyllde 30 år 2020 blev ju uppskjuten, men i år gör vi enNu har ju Tidender nr 1 landat i brevlådorna och därmed är årets exkursioner och resor öppna för anmälningar. Det är hårt tryck redan så passa på innan det blir fullt. I år ordnar vi fem exkursioner, två resor och dessutom digitala möten. skogshistoria.se/aktiviteter/
Aktiviteter - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Exkursioner, seminarier och resor 2021 Programmet 2020 blev ju, med några undantag, snöpligt inställt på grund av pandemin. Under 2021 hoppas vi kunna genomföra åtminstone en del av alla de programförslag vi hade i fjol, och något till. Deltagaravgifter: Medlemmar i Skogshistoriska Sällskap...
Veckans skogshistoria: Biskop Agardh skrev 1867 att "...Vedpriset tredubblas och byggnadstimmer är i flera avseenden att anse som en utländsk vara, som måste komma långvä-
ga ifrån ... finner man hela den delen av Sverige, som ligger söder om nedre Dalälven och Vänern nästan blottad på timmerskogar av vilka de få inskränkta och glesnade kvarlevor som ännu finnas, likna oaserna i en öken." Återbeskogningen av bondens marker är en av de mest betydelsefulla händelserna i landets utveckling och i svensk ekonomi. En inblick i hur detta gick till i norra Älvsborgs län kan vi hämta ur Hushållningssällskapets protokoll och Domänverkets handlingar. Göran Söderström, tidigare skogsdirektör för Domänverkets Västra Region, skrev denna artikel 2004.https://skogshistoria.se/artiklar/bondens-skog-i-alvsborgs-lan-om-forsvinnande-och-aterkomst/
Bondens skog i Älvsborgs län - om försvinnande och återkomst - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Återbeskogningen av bondens marker är en av de mest betydelsefulla händelserna i landets utveckling och i svensk ekonomi. En inblick i hur detta gick till i norra Älvsborgs län kan vi hämta ur Hushållningssällskapets protokoll och Domänverkets handlingar. Det är Göran Söderström, tidiga...Oerhört intressant artikel. Hela Skogshistoriska Tidender nr 1 var bra. Som skogsmannen skrev 1864 ”i vårt land finns ofantliga sträckor af mark, som af naturen tydligen blifwit bestämd att bära skog”
Hade turen att få vara med på ett par skogsexkursioner me Göran Söderström
Veckans skogshistoria: Den svenske jägmästaren Eric Lundqvist tjänstgjorde 30 år på Borneo, Nya Guinea och Indonesien. Han hade ett rättvisepatos som inte alltid gick hem hos myndigheterna, och blev på 1960-talet förklarad som “persona non grata”, utan möjlighet att återvända till Indonesien. Här är ett utdrag ur hans bok Mitt Indonesien. Eric Lundqvist gav ut femton böcker om sina upplevelser i landet. skogshistoria.se/artiklar/svensk-skogspionjar-i-indonesien/
Svensk skogspionjär i Indonesien - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Den svenske jägmästaren Eric Lundqvist tjänstgjorde 30 år på Borneo, Nya Guinea och Indonesien. Han hade ett rättvisepatos som inte alltid gick hem hos myndigheterna, och blev på 1960-talet förklarad som “persona non grata”, utan möjlighet att återvända till Indonesien. Här är ett u...
Om kockans liv i kojan kan man läsa om i boken "Kockor – skogsbrukets glömda hjältar", som bygger på trettiotalet intervjuer med före detta kockor som i dag är mellan 75 och över 100 år gamla. Amanda Löfdahl, medförfattare till boken och som utfört en stor del av intervjuerna med kvinnorna, delar i denna föreläsning med sig av deras berättelser. Föreläsningen spelas in och går att se i efterhand via SLU:s webb.
Värt att veta: Kockorna – skogsbrukets glömda hjältar | slu.se
www.slu.se
De var oftast unga och ute på sina första jobb. Under vinterns kalla månader levde de tillsammans med tio till tjugo hårt arbetande skogshuggare under enkla förhållanden i avlägset belägna kojor. M...
