Tidigare örtugar
2018
Sylvia Samuelsson, Åsele
2017
Bosse Johansson, Kalix
Ulla Lovén, Danderyd
Daniel Persson, Umeå
2016
Else-Marie Bertilsson, Tidaholm
Sandra Laestander, Umeå
Elisabeth och Roland Lyhagen, Svalöv
2015
Rolf Sievert, Rejmyre
Emil Öhman, Piteå
2014
Anna Hallmén, Umeå
Bo Backström, Finspång
2013
Felicia Olsson, Ronneby
Bengt Stjernlöf, Forshaga
2012
Hanna Lundin, Umeå
Anna Stjernström, Sikås
2011
Anna-Maria Rautio, Umeå
Arnold Ahlbäck, Huskvarna
och Rolf Albertsson, Jönköping
2010
Örjan Kardell, Uppsala
Ingvar Karlsson, Växjö
2009
Tord Segerdahl, Skoghall
Johannes Ekman, Stockholm
2008
Tomas Ljung, Falun
Martin Ericsson, Malmö
2007
Gustaf Löfgren, Umeå
Elin Qvarnström, Umeå
2006
Yngve Ryd, Jokkmokk
Kristoffer Sivertsson, Umeå
2005
Torbjörn Josefsson, Umeå
Jan- Eric Karlström, Linköping
2004
Karl-Erik Andersson, Alingsås
och Bo Björklund, Älvängen
Bengt Johansson, Falun
Anna Sjödin, Bergsjö
2003
Eva-Maria Nordström, Umeå
Dag Kihlblom, Jönköping
2002
Egil Akre, Karlstad
Fredrik Hansson, Karlstad
2001
Henning Hamilton, Täby
Karl-Göran Enander, Jönköping
2000
Rolf Skärby, Kisa
Per Vestling, Umeå
1999
Cuno Bernhardsson, Umeå
Kristin Karlsson, Umeå
Bertil Thalin, Östervåla
1998
Johan Lindeberg, Umeå
Bengt Brynte, Hedemora
1997
Örjan Hill, Varnum
1996
Lars Magnusson, Falun
Lennart Hildingsson, Lerum
Åke Bengtsson, Hedemora
Per André, Skellefteå
1995
Lars Kardell, Uppsala
Erland von Hofsten, Falun
Gunnar Larsson, Möklinta
Senaste från Facebook
Missade ni dagens digitala föreläsning om Riksskogstaxeringen och skogens historia? Lugn, den går att se igen. SLU ordnar en serie kortare föreläsningar. Här berättar Jonas Fridman på Rikstaxen om skogens tillstånd före Rikstaxen, hur den har förändrats under de snart 100 år som taxeringen pågått, och hur objektiva data från inventeringen kan bli den gemensamma grund som skogsdebatten bör luta sig mot. Jonas föreläsning är cirka 20 minuter lång och följs av frågestund. youtu.be/I_BChZ4PfUA?t=895
Vad saknar du i listan? Vi har påbörjat en sammanställning av skogshistoriska lästips. Ambitionen är långtifrån att listan ska bli komplett, men den ska innehålla lite godbitar som kan locka till läsning och kunskap. Alla tips tas tacksamt emot: skogshistoria.se/skogshistoria/skogshistorisk-litteratur/
Skogshistorisk litteratur - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Här har vi samlat ett urval skogshistoriska böcker och rapporter för den som vill lära sig mer eller fördjupa sig. Se listan som ett axplock. Hos lokala hembygdsföreningar, museer och entusiaster finns massor dokumenterat om skogens historia. Och glöm inte den skatt som finns i Skogshistorisk...Veckans skogshistoria är en betraktelse som fanns med i årsskriften 1998. Lasse Edlund, tidigare bland annat naturvårdschef på SCA, tecknar en historik om skogens utnyttjande, hållbarhet och naturvård, med referenser både till Bibeln och Gilgamesh. Han konstaterar att skogens framtida skötsel och vård är grundläggande för vår existens här i Norden.https://skogshistoria.se/artiklar/tankar-kring-skogshistoria-och-naturvard/
Tankar kring skogshistoria och naturvård - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Lasse Edlund, tidigare bland annat naturvårdschef på SCA, tecknar en historik om skogens utnyttjande, hållbarhet och naturvård. Han konstaterar att skogens framtida skötsel och vård är grundläggande för vår existens här i Norden.
Upprop från Anna-Lena Axelsson:
Det kom in en fråga om weymouth-tall från Emil Nilsson som skriver en bok om en ängs- och hagmark som han restaurerar strax utanför Uppsala. Den planterades igen med framför allt gran på 1930-talet, men också med weymouth-tall.
"Finns det någon information om historien kring detta? Kan närheten till Uppsala ha påverkat att ett exotiskt trädslag planterades här, eller var det vanligt att man testade "lite av varje" runt om i landet på 30-talet? Kan man läsa mer om just den här tiden och igenplanteringen av framför allt hagmarker i någon bra sammanfattande bok? Jag blir mycket tacksam för alla förslag!"
Det kom in en fråga om weymouth-tall från Emil Nilsson som skriver en bok om en ängs- och hagmark som han restaurerar strax utanför Uppsala. Den planterades igen med framför allt gran på 1930-talet, men också med weymouth-tall.
"Finns det någon information om historien kring detta? Kan närheten till Uppsala ha påverkat att ett exotiskt trädslag planterades här, eller var det vanligt att man testade "lite av varje" runt om i landet på 30-talet? Kan man läsa mer om just den här tiden och igenplanteringen av framför allt hagmarker i någon bra sammanfattande bok? Jag blir mycket tacksam för alla förslag!"
