Tidigare örtugar
2018
Sylvia Samuelsson, Åsele
2017
Bosse Johansson, Kalix
Ulla Lovén, Danderyd
Daniel Persson, Umeå
2016
Else-Marie Bertilsson, Tidaholm
Sandra Laestander, Umeå
Elisabeth och Roland Lyhagen, Svalöv
2015
Rolf Sievert, Rejmyre
Emil Öhman, Piteå
2014
Anna Hallmén, Umeå
Bo Backström, Finspång
2013
Felicia Olsson, Ronneby
Bengt Stjernlöf, Forshaga
2012
Hanna Lundin, Umeå
Anna Stjernström, Sikås
2011
Anna-Maria Rautio, Umeå
Arnold Ahlbäck, Huskvarna
och Rolf Albertsson, Jönköping
2010
Örjan Kardell, Uppsala
Ingvar Karlsson, Växjö
2009
Tord Segerdahl, Skoghall
Johannes Ekman, Stockholm
2008
Tomas Ljung, Falun
Martin Ericsson, Malmö
2007
Gustaf Löfgren, Umeå
Elin Qvarnström, Umeå
2006
Yngve Ryd, Jokkmokk
Kristoffer Sivertsson, Umeå
2005
Torbjörn Josefsson, Umeå
Jan- Eric Karlström, Linköping
2004
Karl-Erik Andersson, Alingsås
och Bo Björklund, Älvängen
Bengt Johansson, Falun
Anna Sjödin, Bergsjö
2003
Eva-Maria Nordström, Umeå
Dag Kihlblom, Jönköping
2002
Egil Akre, Karlstad
Fredrik Hansson, Karlstad
2001
Henning Hamilton, Täby
Karl-Göran Enander, Jönköping
2000
Rolf Skärby, Kisa
Per Vestling, Umeå
1999
Cuno Bernhardsson, Umeå
Kristin Karlsson, Umeå
Bertil Thalin, Östervåla
1998
Johan Lindeberg, Umeå
Bengt Brynte, Hedemora
1997
Örjan Hill, Varnum
1996
Lars Magnusson, Falun
Lennart Hildingsson, Lerum
Åke Bengtsson, Hedemora
Per André, Skellefteå
1995
Lars Kardell, Uppsala
Erland von Hofsten, Falun
Gunnar Larsson, Möklinta
Senaste från Facebook
Veckans skogshistoria: Stormen 1954 drabbade inte bara Gästrikland. Här berättar Gunnar Carleson om hur Bo socken i Närke drabbats av denna och andra stormar. Tre stormar har satt djupa spår i skogslandskapet i Bo– 1943, 1954 och 1969. Den mellersta var i särklass den värsta, så även i andra delar av landet, i första hand Gästrikland. Bo socken och Boo Fideikommiss är till stora delar samma skogstillgång. Fideikommisset instiftades 1737 och har sedan ägts inom samma familj i tolv obrutna led. Artikeln är publicerad 2015. skogshistoria.se/artiklar/stormen-pa-boo-1954/
Veckans skogshistoria: Efter mer än 200 år av diskussioner, misslyckanden och periodvis svagt intresse kunde Kinda kanal invigas år 1872. Därmed fick södra Östergötlands skogsbygder via sjön Roxen kontakt med övriga Sverige – och världen. Men kanalens blomstringstid blev kort. Redan i början av 1900-talet tog den nyanlagda Östra Centralbanan över en stor del av dess roll. Artikeln är skriven av Lars Kardell och Lars Klingström och publicerades 2017.
Kanalen som öppnade Kindabygdens skogar
skogshistoria.se
Efter mer än 200 år av diskussioner, misslyckanden och periodvis svagt intresse kunde Kinda kanal invigas år 1872. Därmed fick södra Östergötlands skogsbygder via sjön Roxen kontakt med övriga Sverige – och världen. Men kanalens blomstringstid blev kort. Redan i början av 1900-talet tog...Veckans skogshistoria är högaktuell i detta nu. Artikeln är skriven av Björn Rasmusson 2014: När den portugisiske kaptenen Pedro Alvares Cabral år 1500 som förste europé kom till Brasilien var det ett land som till stor del var täckt av olika sorters tät regnskog. Nästan omedelbart började kustlandets bördiga marker odlas upp. Senare inleddes exploateringen av regnskogen för att ta vara på dess värdefulla trädslag. Förutom i Amazonas återstår idag bara rester av den atlantiska regnskogen. Exploateringen pågick ända in på 1950-talet.
Glimtar ur Brasiliens spännande skogshistoria
skogshistoria.se
När den portugisiske kaptenen Pedro Alvares Cabral år 1500 som förste europé kom till Brasilien var det ett land som till stor del var täckt av olika sorters tät regnskog. Nästan omedelbart började kustlandets bördiga marker odlas upp. Senare inleddes exploateringen av regnskogen för att ...
Förra veckans exkursion på Derome blev ytterligare en fulltecknad aktivitet. Ungefär 45 deltagare fick sig till livs väsentliga avsnitt ur boken "Sågad skog för välstånd" som är en gedigen presentation av sågverksrörelsens framväxt och utveckling i Sverige. Boken har tagits fram på initiativ av KSLA och har haft Ronny Pettersson som huvudredaktör. Ronny tillsammans med Thomas Thörnqvist och Jan-Åke Lundén höll anföranden kring sina respektive avsnitt. Därefter presenterades Derome-gruppen - från skog till färdigt hus - av styrelseordföranden Karl-Erik Andersson. Gunnar Jakobsson, VD på Derome Timber, gav mer initierad information kring skog och virke i sydvästra Sverige och avslutade med några reflektioner kring frågan om sågverken har någon framtid. Efter lunch och sågverksguidning förflyttade vi oss till Trä- och Nostalgimuseet där vi guidades av den mycket entusiastiske upphovsmannen Erling Andersson. Det blev en lång men mycket intressant och innehållsrik dag där Derome ställde upp på ett oerhört generöst sätt!
Nu återkommer Veckans skogshistoria efter sitt sommaruppehåll: "Västkusten är Sveriges ansikte mot Europa. Hit kommer alla nyheter först", skriver Lars Kardell i sin genomgång av västkustens skogshistoria. I artikeln får vi veta hur skogarna har påverkats av kontakterna med Danmark, Norge, England, Skottland, men också hur vedhuggning, krig, sillfiske och skeppsbyggnad bidragit till skogarnas utarmning, och även framväxten av den moderna skogsvården. Artikeln är skriven 1993.https://skogshistoria.se/artiklar/vastkusten-i-ett-skogshistoriskt-perspektiv/
