Tidigare örtugar

2018
Sylvia Samuelsson, Åsele

2017
Bosse Johansson, Kalix
Ulla Lovén, Danderyd
Daniel Persson, Umeå

2016
Else-Marie Bertilsson, Tidaholm
Sandra Laestander, Umeå
Elisabeth och Roland Lyhagen, Svalöv

2015
Rolf Sievert, Rejmyre
Emil Öhman, Piteå

2014
Anna Hallmén, Umeå
Bo Backström, Finspång

2013
Felicia Olsson, Ronneby
Bengt Stjernlöf, Forshaga

2012
Hanna Lundin, Umeå
Anna Stjernström, Sikås

2011
Anna-Maria Rautio, Umeå
Arnold Ahlbäck, Huskvarna
och Rolf Albertsson, Jönköping

2010
Örjan Kardell, Uppsala
Ingvar Karlsson, Växjö

2009
Tord Segerdahl, Skoghall
Johannes Ekman, Stockholm

2008
Tomas Ljung, Falun
Martin Ericsson, Malmö

2007
Gustaf Löfgren, Umeå
Elin Qvarnström, Umeå

2006
Yngve Ryd, Jokkmokk
Kristoffer Sivertsson, Umeå

2005
Torbjörn Josefsson, Umeå
Jan- Eric Karlström, Linköping

2004
Karl-Erik Andersson, Alingsås
och Bo Björklund, Älvängen
Bengt Johansson, Falun
Anna Sjödin, Bergsjö

2003
Eva-Maria Nordström, Umeå
Dag Kihlblom, Jönköping

2002
Egil Akre, Karlstad
Fredrik Hansson, Karlstad

2001
Henning Hamilton, Täby
Karl-Göran Enander, Jönköping

2000
Rolf Skärby, Kisa
Per Vestling, Umeå

1999
Cuno Bernhardsson, Umeå
Kristin Karlsson, Umeå
Bertil Thalin, Östervåla

1998
Johan Lindeberg, Umeå
Bengt Brynte, Hedemora

1997
Örjan Hill, Varnum

1996
Lars Magnusson, Falun
Lennart Hildingsson, Lerum
Åke Bengtsson, Hedemora
Per André, Skellefteå

1995
Lars Kardell, Uppsala
Erland von Hofsten, Falun
Gunnar Larsson, Möklinta

Logga in och läs Tidender!

Tidender är Skogshistoriska Sällskapets tidskrift, fylld av skogshistoriska reportage och beskrivningar av våra aktiviteter. Som medlem loggar du in och läser det senaste numret. Tidigare nummer hittar du här.

Läs senaste numret -
för medlemmar

Senaste från Facebook
Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Det blev en intressant dag för de 35 deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion på temat skogsbrand förr och nu i Bjurholm-Fredrika den 30 augusti. 

Exkursionen inleddes vid Kvillträsk naturreservet med att Anders Granström från SLU demonstrerade de olika bränslen som har betydelse för antändning och spridning av skogsbränder. Andreas Garpebring från Länsstyrelsen i Västerbotten berättade och visade resultatet av den naturvårdsbränning som genomfördes i reservatat i slutet av maj 2024. 

Efter ett besök på platsen för en tjugo år gammal skogsbrand vid skjutbanan i Nedre Nyland var det fältlunch vid Lillängets naturcamping vid Lögdeälven. Från scenen förmedlade Anders Granström resultat från en unik kartläggning av brandhistoriken i området och berättade om hur tidigare invånare har påverkat brandregimen i området. Citat från äldre rättegångsprotokoll och domböcker gav insikt i markkonflikter under kolonisationsprocessen samt tidigare levnadsbetingelser i området.

Vid Övre Nyland demonstrerade Daniella Andersson från Sveaskog olika sätt att skada träd som ett alternativ där det inte går att genomföra naturvårdsbränning.  I områden med mycket marklav är det olämpligt att bränna. Där görs istället andra åtgärder för att efterlikna de olika effekter på träden som orsakas av en skogsbrand. Vi fick se en demonstration av hur en bärbar brasa tillverkad av spillvirke kan användas för att skapa brandskadade träd.

Exkursionen avslutades i ekopark Käringberget på en tio år gammal naturvårdsbränning med strålande utsikt över Lögdasjön och Käringberget. Mer om exkursionen går att läsa i kommande nummer av Tidender.Image attachmentImage attachment+7Image attachment

Det blev en intressant dag för de 35 deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion på temat skogsbrand förr och nu i Bjurholm-Fredrika den 30 augusti.

Exkursionen inleddes vid Kvillträsk naturreservet med att Anders Granström från SLU demonstrerade de olika bränslen som har betydelse för antändning och spridning av skogsbränder. Andreas Garpebring från Länsstyrelsen i Västerbotten berättade och visade resultatet av den naturvårdsbränning som genomfördes i reservatat i slutet av maj 2024.

Efter ett besök på platsen för en tjugo år gammal skogsbrand vid skjutbanan i Nedre Nyland var det fältlunch vid Lillängets naturcamping vid Lögdeälven. Från scenen förmedlade Anders Granström resultat från en unik kartläggning av brandhistoriken i området och berättade om hur tidigare invånare har påverkat brandregimen i området. Citat från äldre rättegångsprotokoll och domböcker gav insikt i markkonflikter under kolonisationsprocessen samt tidigare levnadsbetingelser i området.

Vid Övre Nyland demonstrerade Daniella Andersson från Sveaskog olika sätt att skada träd som ett alternativ där det inte går att genomföra naturvårdsbränning. I områden med mycket marklav är det olämpligt att bränna. Där görs istället andra åtgärder för att efterlikna de olika effekter på träden som orsakas av en skogsbrand. Vi fick se en demonstration av hur en "bärbar brasa" tillverkad av spillvirke kan användas för att skapa brandskadade träd.

Exkursionen avslutades i ekopark Käringberget på en tio år gammal naturvårdsbränning med strålande utsikt över Lögdasjön och Käringberget. Mer om exkursionen går att läsa i kommande nummer av Tidender.
... Mer textMindre text

0 CommentsKommentera

Det blev två trivsamma och intressanta dagar för de trettio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion i Ådalen den 22-23 augusti. Den visade ett Ådalen bortom de företeelser som etsats in i den svenska historien: de tragiska händelserna 1931 och de många sågverken och massabruken som gjorde Ådalen till Sveriges livligaste industriområde vid förrförra sekelskiftet.
 I skönt sensommarväder tog man del av både den vackra naturen och bygdens äldre historia med stenåldersboplatser, 1300-talets sjörövande  Vitaliebröder och den allra förfärligaste av 1600-talets många häxprocesser i Sverige. 
 Exkursionen inleddes i SCA:s mångfaldspark Sörgraninge där hälften av arealen sköts med mål att öka naturvärdena. Utifrån sin avhandling berättade ekologen Per Simonsson om drivkrafterna till 1990-talets omsvängning till ett mer naturanpassat skogsbruk i Sverige. Han visade sedan exempel på hur naturvärdena kan höjas genom att bland annat kata tallar, bränna skog och hugga fram lövträd. 
 Efter att ha besökt Holms säteri gick färden vidare till Björkån, en gång en viktig flottled för det idag helt försvunna Björkå bruk. Ån har under de senaste tio år återställts till ett mer naturligt tillstånd. Bortrensade stenar har lagts tillbaka och vattnet getts tillfälle att på flacka partier åter breda ut sig. Mikael Berg, SCA, som varit djupt engagerad i projektet, berättade om hur livet i och omkring ån stimulerats och att bland annat den sällsynta kungsfiskaren nu åter häckar här. Som syn för sägen tog han upp den kräftbur han lagt ut dagen innan. Den visade sig innehålla fem svenska kräftor (alltså inte signalkräftor) en idag exklusiv art i den svenska faunan. 
 Exkursionen avslutades i Bollstabruk med besök i den gamla masugnen och det intill liggande Bollsta sågverk tillhörigt SCA. 
Denna hypermoderna anläggning är en av Sveriges största sågar och kontrasten mot dess 43 föregångare i Ådalen är total. 
Mer om Ådalen i Tidender nr 3 som kommer ut i början av oktoberImage attachmentImage attachment+Image attachment

Det blev två trivsamma och intressanta dagar för de trettio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion i Ådalen den 22-23 augusti. Den visade ett Ådalen bortom de företeelser som etsats in i den svenska historien: de tragiska händelserna 1931 och de många sågverken och massabruken som gjorde Ådalen till Sveriges livligaste industriområde vid förrförra sekelskiftet.
I skönt sensommarväder tog man del av både den vackra naturen och bygdens äldre historia med stenåldersboplatser, 1300-talets sjörövande Vitaliebröder och den allra förfärligaste av 1600-talets många häxprocesser i Sverige.
Exkursionen inleddes i SCA:s mångfaldspark Sörgraninge där hälften av arealen sköts med mål att öka naturvärdena. Utifrån sin avhandling berättade ekologen Per Simonsson om drivkrafterna till 1990-talets omsvängning till ett mer naturanpassat skogsbruk i Sverige. Han visade sedan exempel på hur naturvärdena kan höjas genom att bland annat kata tallar, bränna skog och hugga fram lövträd.
Efter att ha besökt Holms säteri gick färden vidare till Björkån, en gång en viktig flottled för det idag helt försvunna Björkå bruk. Ån har under de senaste tio år återställts till ett mer naturligt tillstånd. Bortrensade stenar har lagts tillbaka och vattnet getts tillfälle att på flacka partier åter breda ut sig. Mikael Berg, SCA, som varit djupt engagerad i projektet, berättade om hur livet i och omkring ån stimulerats och att bland annat den sällsynta kungsfiskaren nu åter häckar här. Som syn för sägen tog han upp den kräftbur han lagt ut dagen innan. Den visade sig innehålla fem svenska kräftor (alltså inte signalkräftor) en idag exklusiv art i den svenska faunan.
Exkursionen avslutades i Bollstabruk med besök i den gamla masugnen och det intill liggande Bollsta sågverk tillhörigt SCA.
Denna hypermoderna anläggning är en av Sveriges största sågar och kontrasten mot dess 43 föregångare i Ådalen är total.
Mer om Ådalen i Tidender nr 3 som kommer ut i början av oktober
... Mer textMindre text

3 CommentsKommentera

Tack för en helt fantastisk och intressant exkursion! Så spännande att höra om alla historiska platserna och miljöåtgärderna både i skogen och i Björkån! 🌲🌲🌲

Nämndes Holms stora betydelse som uppfödare av nordsvenska hästar? Det skedde på den tiden hästarna drog fram virket.

Två jättefina och intressanta dagar. Tack alla inblandade!

I mars besökte Skogshistoriska Sällskapet landskapslaboratoriet i Snogeholm i Skåne. Nu finns en SLU-podd som beskriver experimentet. Lyssna på Urban Nilsson och Annica Felton när de pratar om drömskogen. Listen to Drömskogen from Skogen & Människan. Om du får drömma om en skog, vad ser du framför dig då? I landskapslaboratoriet Snogeholm finns över 60 olika skogstyper att välja mellan. Urban Nilsson, professor i skogsproduktion, guidar mellan träden och visar hur en skog blir till. Annika F... ... Mer textMindre text

0 CommentsKommentera

Björn Sprängare avliden
Det sorgliga beskedet har nått oss att Björn Sprängare nyligen avlidit. Björn var under åren 2003-2007 ordförande i Skogshistoriska Sällskapet och utsågs därefter till hedersmedlem i sällskapet.

I årsskriften från 2010 medverkade Björn med artikeln ”Skogsindustrins framväxt i södra Sverige”. Under sin tid som ståthållare höll Björn en mycket uppskattad exkursion på Stockholms slott på temat ”Träet i kungliga slottet”.

Den som vill hedra minnet av Björn Sprängare kan göra det med en penninggåva via Skogshistoriska Sällskapets plusgiro
480 61 67-5 alternativt Swish på 123 389 72 61. Ange ”Björn Sprängare” på inbetalningen.

Här kan du läsa Björns artikel från 2010: skogshistoria.se/wp-content/uploads/2018/07/Årsskrift-2010-s-8-11-Björn-Sprängare-Skogsindustrins-framväxt.pdf
... Mer textMindre text

0 CommentsKommentera

Visa fler
Kommande aktiviteter

Denna månad

Visa alla

Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng