Tidigare örtugar

2018
Sylvia Samuelsson, Åsele

2017
Bosse Johansson, Kalix
Ulla Lovén, Danderyd
Daniel Persson, Umeå

2016
Else-Marie Bertilsson, Tidaholm
Sandra Laestander, Umeå
Elisabeth och Roland Lyhagen, Svalöv

2015
Rolf Sievert, Rejmyre
Emil Öhman, Piteå

2014
Anna Hallmén, Umeå
Bo Backström, Finspång

2013
Felicia Olsson, Ronneby
Bengt Stjernlöf, Forshaga

2012
Hanna Lundin, Umeå
Anna Stjernström, Sikås

2011
Anna-Maria Rautio, Umeå
Arnold Ahlbäck, Huskvarna
och Rolf Albertsson, Jönköping

2010
Örjan Kardell, Uppsala
Ingvar Karlsson, Växjö

2009
Tord Segerdahl, Skoghall
Johannes Ekman, Stockholm

2008
Tomas Ljung, Falun
Martin Ericsson, Malmö

2007
Gustaf Löfgren, Umeå
Elin Qvarnström, Umeå

2006
Yngve Ryd, Jokkmokk
Kristoffer Sivertsson, Umeå

2005
Torbjörn Josefsson, Umeå
Jan- Eric Karlström, Linköping

2004
Karl-Erik Andersson, Alingsås
och Bo Björklund, Älvängen
Bengt Johansson, Falun
Anna Sjödin, Bergsjö

2003
Eva-Maria Nordström, Umeå
Dag Kihlblom, Jönköping

2002
Egil Akre, Karlstad
Fredrik Hansson, Karlstad

2001
Henning Hamilton, Täby
Karl-Göran Enander, Jönköping

2000
Rolf Skärby, Kisa
Per Vestling, Umeå

1999
Cuno Bernhardsson, Umeå
Kristin Karlsson, Umeå
Bertil Thalin, Östervåla

1998
Johan Lindeberg, Umeå
Bengt Brynte, Hedemora

1997
Örjan Hill, Varnum

1996
Lars Magnusson, Falun
Lennart Hildingsson, Lerum
Åke Bengtsson, Hedemora
Per André, Skellefteå

1995
Lars Kardell, Uppsala
Erland von Hofsten, Falun
Gunnar Larsson, Möklinta

Senaste från Facebook
Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Läsvärt om tjärtillverkning och tjärhantering i Västerbotten.

Läsvärt om tjärtillverkning och tjärhantering i Västerbotten.Idag presenterar nättidskriften Västerbotten förr & nu en artikel med titeln Tjärhantering i Västerbotten. Den är superintressant och initierad och artikelförfattaren Fredrik Westman beskriver på ett levande sätt den viktiga näring som mer eller mindre är historia idag. Vi låter honom berätta själv:

”Det var kanske så här tjärdalen såg ut, den som N`Nisj hade byggt och som Sara Lidman beskriver i boken Tjärdalen. Tjärdalständning var lite av en folkfest. N`Nisj hade slitit ett helt år med att skaffa tjärved. Han hade avvaktat rätt väder, det vill säga vindstilla, men på morgonen då han skulle tända tjärdalen hade n`Jonas raserat den. N`Jonas hann inte undan utan fastnade i bråten och dog av skadorna. N`Nisj fick ett nervsammanbrott. NÀlbert lurade sedan av n`Nisj hustru Agda tjärdalen, reparerade den, brände den och tjänade pengar på affären.
Tjära anses ha varit en av Sveriges viktigaste exportvaror under 1600- och 1700-talet. I mitten av 1700-talet omfattade exporten ca 14 000 000 liter om året, vilket motsvarar cirka 110 000 tunnor. Ume- och Vindelälvens dalgångar var ett av de viktigaste tjärproducerande områdena i Sverige, och var dessutom det område som längst förmådde upprätthålla produktion av tjära.”

Här hittar ni artikeln som är den absolut bildtätaste som vi publicerat under de dryga två år vi hållit på! Mycket nöje!

nattidskriftenvasterbotten.se/2022/05/15/tjarhantering-i-vasterbotten/
... Se mindreSe mer

5 dagar sedan
Anna-Lena Axelsson
Redo för utdelning av Skogshistoriska Sällskapets Örtug i samband med de nyutexaminerade Jägmästarnas examensceremoni på SLU. Nu är guldkvisten på plats på skogisvästen och på andra sidan sitter mullemärket och TVM:s expeditionsnålar.

Redo för utdelninSkogshistoriska Sällskapel;llskapets Örtug i samband med de nyutexaminerade Jägmästarnas examensceremoni på SLU. Nu är guldkvisten på plats på skogisvästen och på andra sidan sitter mullemärket och TVM:s expeditionsnålar. ... Se mindreSe mer

”Allt var roligt idag”. Så skrev en elev i klass 2 efter en dag med Naturskolan i Umeå. Eleverna fick bland annat prova på kolning i mikroskala i plåtburk och sedan använda de fördiga pinnarna som ”kolkritor”. Utmärkt grund för kommande undervisning i historia där kolningens roll för Sveriges ekonomiska utveckling tas upp. ... Se mindreSe mer

Visa fler
Kommande aktiviteter

Visa alla

Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng