Tidigare örtugar
2018
Sylvia Samuelsson, Åsele
2017
Bosse Johansson, Kalix
Ulla Lovén, Danderyd
Daniel Persson, Umeå
2016
Else-Marie Bertilsson, Tidaholm
Sandra Laestander, Umeå
Elisabeth och Roland Lyhagen, Svalöv
2015
Rolf Sievert, Rejmyre
Emil Öhman, Piteå
2014
Anna Hallmén, Umeå
Bo Backström, Finspång
2013
Felicia Olsson, Ronneby
Bengt Stjernlöf, Forshaga
2012
Hanna Lundin, Umeå
Anna Stjernström, Sikås
2011
Anna-Maria Rautio, Umeå
Arnold Ahlbäck, Huskvarna
och Rolf Albertsson, Jönköping
2010
Örjan Kardell, Uppsala
Ingvar Karlsson, Växjö
2009
Tord Segerdahl, Skoghall
Johannes Ekman, Stockholm
2008
Tomas Ljung, Falun
Martin Ericsson, Malmö
2007
Gustaf Löfgren, Umeå
Elin Qvarnström, Umeå
2006
Yngve Ryd, Jokkmokk
Kristoffer Sivertsson, Umeå
2005
Torbjörn Josefsson, Umeå
Jan- Eric Karlström, Linköping
2004
Karl-Erik Andersson, Alingsås
och Bo Björklund, Älvängen
Bengt Johansson, Falun
Anna Sjödin, Bergsjö
2003
Eva-Maria Nordström, Umeå
Dag Kihlblom, Jönköping
2002
Egil Akre, Karlstad
Fredrik Hansson, Karlstad
2001
Henning Hamilton, Täby
Karl-Göran Enander, Jönköping
2000
Rolf Skärby, Kisa
Per Vestling, Umeå
1999
Cuno Bernhardsson, Umeå
Kristin Karlsson, Umeå
Bertil Thalin, Östervåla
1998
Johan Lindeberg, Umeå
Bengt Brynte, Hedemora
1997
Örjan Hill, Varnum
1996
Lars Magnusson, Falun
Lennart Hildingsson, Lerum
Åke Bengtsson, Hedemora
Per André, Skellefteå
1995
Lars Kardell, Uppsala
Erland von Hofsten, Falun
Gunnar Larsson, Möklinta
Senaste från Facebook
Läsvärt om tjärtillverkning och tjärhantering i Västerbotten.Idag presenterar nättidskriften Västerbotten förr & nu en artikel med titeln Tjärhantering i Västerbotten. Den är superintressant och initierad och artikelförfattaren Fredrik Westman beskriver på ett levande sätt den viktiga näring som mer eller mindre är historia idag. Vi låter honom berätta själv:
”Det var kanske så här tjärdalen såg ut, den som N`Nisj hade byggt och som Sara Lidman beskriver i boken Tjärdalen. Tjärdalständning var lite av en folkfest. N`Nisj hade slitit ett helt år med att skaffa tjärved. Han hade avvaktat rätt väder, det vill säga vindstilla, men på morgonen då han skulle tända tjärdalen hade n`Jonas raserat den. N`Jonas hann inte undan utan fastnade i bråten och dog av skadorna. N`Nisj fick ett nervsammanbrott. NÀlbert lurade sedan av n`Nisj hustru Agda tjärdalen, reparerade den, brände den och tjänade pengar på affären.
Tjära anses ha varit en av Sveriges viktigaste exportvaror under 1600- och 1700-talet. I mitten av 1700-talet omfattade exporten ca 14 000 000 liter om året, vilket motsvarar cirka 110 000 tunnor. Ume- och Vindelälvens dalgångar var ett av de viktigaste tjärproducerande områdena i Sverige, och var dessutom det område som längst förmådde upprätthålla produktion av tjära.”
Här hittar ni artikeln som är den absolut bildtätaste som vi publicerat under de dryga två år vi hållit på! Mycket nöje!
nattidskriftenvasterbotten.se/2022/05/15/tjarhantering-i-vasterbotten/
Redo för utdelninSkogshistoriska Sällskapel;llskapets Örtug i samband med de nyutexaminerade Jägmästarnas examensceremoni på SLU. Nu är guldkvisten på plats på skogisvästen och på andra sidan sitter mullemärket och TVM:s expeditionsnålar.
”Allt var roligt idag”. Så skrev en elev i klass 2 efter en dag med Naturskolan i Umeå. Eleverna fick bland annat prova på kolning i mikroskala i plåtburk och sedan använda de fördiga pinnarna som ”kolkritor”. Utmärkt grund för kommande undervisning i historia där kolningens roll för Sveriges ekonomiska utveckling tas upp.
Ny teknik upptäcker gammal teknik! 100 000 nya kulturlämningar hittades i skogen med ny AI-teknik. Missa inte webbinariet den 3:e juni. www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/100-000-nya-kulturlamningar-hittades-i-skogen-med-ny-ai-teknik/
100 000 nya kulturlämningar hittades i skogen med ny AI-teknik
www.skogsstyrelsen.se
Med hjälp av ny teknik, data från laserskannad skog och artificiell intelligens, har 100 000 kulturlämningar som tidigare inte var kända hittats i svenska skogar. Dataunderlaget kan därmed bidra ...Så stolt över kollegorna! Och detta är "bara" början
Allt detta klassas tyvärr som fornlämningar. Vi behöver bara spara en bråkdel av alla kolbottnar. Mitt förslag är att välja ut 10 kolbottnar per kommun, skylta upp och berätta gör okunniga vad som där skett. Övriga 200000 kolbottnar behövs inte som fornlämningar och ni som nu håller på att identifiera punkterna kan byta till annan - för skogsbruket viktigare syssla. Spar pengar !
Många av årets exkursioner är fullbokade men fortfarande finns platser kvar på dessa:
23 maj, Iggesund. Är contortan historia? Vi får lära oss mer om contortatallens halvsekellånga historia i Sverige och samtidigt diskutera dess framtid. Dessutom bjuds på brukshistoria och historik om skogsskötseln och mekaniseringen av skogsbruket.
26-27 augusti, Siljansfors i Dalarna. Skogsforskningen fyller 100 år och Skogsmuseet 50 år. Det blir både historia genom museets anläggningar och nedslag i försöksparkens många långliggande försök. Det går att vara med ena eller båda dagarna.
6 september, Garphyttan i Närke. Här varvar vi 1900-talets naturvårdshistoria med dagens naturvårdshänsyn i skogsbruket. Varmt välkomna. Läs mer på hemsidan.
skogshistoria.se/aktiviteter/
Aktiviteter - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Exkursioner, seminarier och resor 2022 Efter att ha gått på lågvarv under pandemin växlar vi nu upp och erbjuder ett potpurri av resor och endagsexkursioner. Deltagaravgifterna kan variera mellan ...
