{"id":2233,"date":"2018-03-19T17:51:00","date_gmt":"2018-03-19T16:51:00","guid":{"rendered":"https:\/\/gxppn.beeweb.se\/?post_type=artiklar&p=2233"},"modified":"2018-03-19T17:52:23","modified_gmt":"2018-03-19T16:52:23","slug":"skogsdikningens-historia-i-kronobergs-lan","status":"publish","type":"artiklar","link":"https:\/\/skogshistoria.se\/artiklar\/skogsdikningens-historia-i-kronobergs-lan\/","title":{"rendered":"Skogsdikningens historia i Kronobergs l\u00e4n"},"content":{"rendered":"
Under 1800-talet hade omfattande skogsdikningar ig\u00e5ngsatts i Bergslagen och Norrland. Behovet att vinna ny skog genom avvattning fanns dock i hela Sverige, och i Kronobergs l\u00e4n kom dikningen ig\u00e5ng i och med Skogsv\u00e5rdsstyrelsernas tillkomst 1905. Skogs\u00e4gare som ville dika kunde s\u00f6ka om bidrag till h\u00f6gst h\u00e4lften av uppskattad kostnad. Intresset var magert till en b\u00f6rjan, men n\u00e4r bidraget h\u00f6jdes till 75 % \u00e5r 1919 blev det mera fart p\u00e5 dikningsf\u00f6retagen. Dikningen passade v\u00e4l in som \u00e5tg\u00e4rd mot arbetsl\u00f6sheten p\u00e5 1920-30-talen och nu fick dikningen mer rej\u00e4l fart. Mellan \u00e5ren 1936-41 dikades i genomsnitt 399 km per \u00e5r under skogsv\u00e5rdsstyrelsens uppsikt, och totalt redovisas 464 mil diken i statistiken. G\u00f6sta Skogvall ger i denna artikel en utt\u00f6mmande beskrivning av skogsdikningens historia i Kronobergs l\u00e4n.<\/p>\n","protected":false},"featured_media":2235,"parent":0,"template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_links_to":"","_links_to_target":""},"artikelkategori":[67,64],"class_list":["post-2233","artiklar","type-artiklar","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","artikelkategori-1996-2000","artikelkategori-artikel"],"acf":[],"yoast_head":"\n