I det här numret av Skogshistoriska Tidender redovisar vi flera av de exkursioner som vi arrangerat i år. Exkursioner är ju en av våra basverksamheter som ger möjlighet att på plats fördjupa kunskaperna om vår svenska skogshistoria.
Att de är uppskattade syns på deltagarantalet som i år har varit högt. Vid exkursionen i Runtorp, Småland, deltog till exempel över 60 personer. Mer om den i Tidender nr 4. Att arrangera en exkursion är ingenting som lätt låter sig göras utan kräver gedigna förberedelser under lång tid. De lokala kontaktpersonerna drar ett tungt lass och vi är dem alla ett stort tack skyldiga.
Nu återstår ett arrangemang: Seminariet på KSLA om Sveriges skogliga biståndsarbete.
Gensvaret på årets exkursioner sporrar och styrelsen har redan börjat att planera inför nästa år. Jag utgår från att det också i år finns flera medlemmar som ruvar på intressanta uppslag. Min styrelsekollega Jan Sandström och jag brukar göra den första grovplaneringen och vi är tacksamma att redan nu få förslag på ämnen och platser som kan vara skogshistoriskt lockande.
Apropå lockande så ser vi i styrelsen ett stort behov av att kunna locka fler yngre medlemmar till vår förening. Medelåldern hos medlemmarna är idag relativt hög. Vi har noterat att den gradvis höjts sedan Skogshistoriska Sällskapet bildades för 27 år sedan. Det är naturligtvis oroande mot bakgrund av den tilltagande historielösheten i samhället. Det gäller inte minst i ämnet skogshistoria, vilket vi uppmärksammat tidigare i olika sammanhang. I våras tillskrev vi till exempel SLU och påpekade att det saknas en obligatorisk kurs i skogshistoria inom den högre skogliga utbildningen. Skogshistoriska kunskaper anser vi vara viktiga för de personer som inom en inte allt för avlägsen framtid kommer att vara verksamma på olika, ofta ledande, befattningar i skogsbranschen. Även om skogshistoria i sig tillhör dåtiden så är de erfarenheter den förmedlar i hög grad värdefulla för framtiden.
Förutom att ge våra medlemmar intressanta upplevelser och insikter ser vi det som vår mission att också verka för öka medvetenheten och intresset för den svenska skogshistorien. Det finns otaliga exempel på hur grunda kunskaperna i detta ämne är. Till exempel finns det fortfarande de som tror att äldre skogar i Mellansverige är jungfruliga urskogar – när de i själva verket oftast är anlagda av människor knuta till industriella verksamheter av olika slag.
När skogen nu av allt att döma kommer att få en större roll i det framtida samhället är det viktigt att den allmänna bilden av historien är så korrekt som möjligt.
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information
Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.