Här har vi samlat ett urval skogshistoriska böcker och rapporter för den som vill lära sig mer eller fördjupa sig. Se listan som ett axplock. Hos lokala hembygdsföreningar, museer och entusiaster finns massor dokumenterat om skogens historia. Och glöm inte den skatt som finns i Skogshistoriska Sällskapets årsskrifter och Tidender. En del av böckerna är troligen slut på förlagen men kan ofta hittas på bibliotek eller antikvariat.

Skogshistoriska översikter

Johannes Ekman, 2010. Skogen i vårt inre: utmark och frihetsdröm. Carlssons förlag. 416 sidor.

Urban Emanuelsson, 2009. Europeiska kulturlandskap: hur människan format Europas natur. Forskningsrådet Formas. 383 sidor.

Örjan Hill och Jan Töve, 2003. Kunskap om skogens historia. Skogshistoriska Sällskapet. 342 sidor.

Lars Kardell, 2003. Svenskarna och skogen, del 1. Från ved till linjeskepp. Skogsstyrelsens förlag. 296 sidor.

Lars Kardell, 2003. Svenskarna och skogen, del 2. Från baggböleri till naturvård. Skogsstyrelsens förlag. 303 sidor.

Herman Lindqvist och Lars O. Lagerqvist. 1999. Den svenska skogens historia. Norstedts förlag. 157 sidor.

Ronny Pettersson (redaktör), 1999. Skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika. KSLA. 360 sidor (pdf).

Anna Stjernström, 2011. Skogen, guldet från Norden. Jengel förlag. 266 sidor.

Einar Stridsberg och Leif Mattsson, 1980. Skogen genom tiderna: dess roll för lantbruket från forntid till nutid. LT:s förlag. 265 sidor.

Anna-Clara Tidholm, 2016. Skogens historia. Kartago förlag. 111 sidor.

Gunnar Wetterberg, 2018. Träd: En vandring i den svenska skogen. Albert Bonniers förlag. 351 sidor.

Lokalt, regionalt och blandat

Karl-Erik Andersson och Bo Björklund, 2001-2008. Risveden – en västsvensk obygds historia. Del 1 (2001): Gränsbygd, vägar, skogens historia, arbetsvandring, slott och herresägen. Del 2 (2006): Obygdens villkor vid övergången från självhushållning till industrisamhälle. Del 3 (2008): Gårdar, torp och människoöden.

Hans Antonsson och Ulf Jansson, 2011. Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. KSLA. 512 sidor.

Arnold Ahlbäck och Rolf Albertsson, 2006. Flottning och flottleder i södra Sverige. Huskvarna. 192 sidor.

Bo Göran Backström och Lars Östlund, 2013. En bruksskogs historia: Finspångsbruk under 300 år. Future Forests, Sveriges lantbruksuniversitet. 247 sidor.

Anki Berg och Iréne Gustafson, 2013. Kulturarv i gammelskog. Skogsstyrelsen. 131 sidor (pdf).

Ingela Bergman, 2011. Kulturspår i träd. Silvermuseet, Arjeplog. 49 sidor.

Bäckefors hembygdsförening, 1977. Bäckefors Bruk. En historik kring ett dalsländskt järnbruk.152 sidor.

Åke Carlsson och Tore Hagman, 2002. Gamla ekar. Vårgårda. 240 sidor.

Åke Carlsson, Nils Forshed och Eva-Lena Larsson, 2007. Gastekar och Väckefuror – träd med historia. Arnica förlag. 224 sidor.

Kjell Danell, 2020. Vilt, jakt och människor i Norrlands skogar 1870-1900. Gidlunds förlag. 496 sidor.

Stefan Edman och Jan Töve, 2010. Röster från skogen – människor och natur på Bredfjället. Votum förlag. 176 sidor.

Hans Ekelund och Gustaf Hamilton, 2001. Skogspolitisk historia. Skogsstyrelsen. 251 sidor (pdf).

Per Eliasson, 2002. Skog, makt och människor – en miljöhistoria om svensk skog 1800-1875. KSLA, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 25. 455 sidor.

Ola Engelmark, 2014. Muddus nationalpark – obändig mångfald, kulturarv och skogshistoria. Votum förlag. 160 sidor.

Ola Engelmark, 2018. En skog av möjligheter: om tidlös kunskapstörst och företagsamhet bland Sveriges alla träd. Carlssons förlag. 149 sidor.

Ola Engelmark, 2020. Skogen på andra sidan hyggena: om orden, hugsvalan och den gäckande hållbarheten. Carlssons förlag. 143 sidor.

Stig Hagner, 2005. Skog i förändring. Vägen mot ett rationellt och hållbart skogsbruk i Norrland ca 1940-1990. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. 398 sidor.

Henning Hamilton, 2009. Eldpallens glöd – Öden från skogarna. Stockholm, Skogens hus. 149 sidor.

Lars Kardell, 1992. Svenska urskogar. Ica förlag. 119 sidor.

Lars Kardell, 2012. Ljungheden i Vrå socken och Skogssällskapet. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för skoglig landskapsvård. Rapport 114. 283 sidor (pdf)

Lars Kardell, 2020. Häradsallmänningarnas historia. Sveriges häradsallmänningsförbund, Örebro. 152 sidor.

Lars Kardell, 2020. Sven Wingquist och hans skogliga verksamhet på Remningstorp 1918-1947.

Mats Lindbladh, 2021. En nykomling i skogen – så erövrade granen Sverige. Sveriges lantbruksuniversitet. 200 sidor.

John Lindner, 1935. Skogens krönika i Göteborgs och Bohus län. Göteborg, 1935. 433 sidor.

Ulla Lovén, 2003. Norunda häradsallmänning under 140 år. Norunda häradsallmänning. 296 sidor.

Ulla Lovén, 2007. Snefringe häradsallmänning – en historik. Snefringe häradsallmänning. 408 sidor.

Ulla Lovén, 2016. En skog en tid – Håbo häradsallmänning, 1916-2016. Håbo häradsallmänning. 304 sidor.

Olof Nordström, Lars J. Larsson, John Käll och Lars-Olof Larsson, 1989. Skogen och smålänningen. Kring skogsmarkens roll i förindustriell tid. Historiska föreningens i Kronobergs län skriftserie 6. 216 sidor.

Patrik Olsson, 2012. Ömse sidor om vägen – allén och landskapet i Skåne 1700-1900. KSLA, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 59. 310 sidor (pdf).

Roland Olsson, 2019. Skogarnas blåa band. 192 sidor. Eget förlag.

Ronny Pettersson, 2011. Mitt emellan virkesintressen – virkesmätningens historia i Sverige. KSLA, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 55. 656 sidor.

Ronny Pettersson, 2015. Sågad skog för välstånd – den svenska sågverksindustrins historia 1850-2010. KSLA. 591 sidor.

Mats Rehnberg (red.), 1949. Skogsarbetarminnen. Nordiska muséet. 267 sidor.

Sten Selander, 1987. Det levande landskapet. Inst. för växt- och miljövetenskaper. 492 sidor.

Jonas Stenström och Nils Forshed, 2004. Ljunghedar – historia, ekologi och arter. Naturcentrum AB. 48 sidor.

David Thurfjell, 2020. Granskogsfolk: hur naturen blev svenskarnas religion. Norstedts förlag. 335 sidor.

Övriga källor:

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien

Skogsindustriernas industrihistoriska utskott

Jernkontorets Brukshistoriska Skriftserie

Skogshistoriska Sällskapets årsskrifter och Tidender. Notera att flera Örtugar genom åren avsett böcker.

Senaste från Facebook
Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
2 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet

Här är några bilder från den uppskattade exkursionen i Hälsingland, Iggesund, den 23 maj. Ett 25-tal deltagare fick följa med på en resa kring temat Iggesunds (numera en del av Holmen Skog AB) storskaliga satsning på contortatall. Ett utförligare referat kommer i nästa nummer av Tidender. Då får vi också kanske svaret på frågan i exkursionens titel "Är contortan historia?". ... Se mindreSe mer

Kommentera

Exkursionen inleddes med Iggesunds bruks historia berättad av denne man: KG Karlsson youtu.be/cGpfNFN7UkU

3 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet

Att Kinnekulle är ett besöksmål av högsta klass framstod tydligt vid Skogshistoriska Sällskapets exkursion den 27 maj. Under ett omväxlande program fick de femtio deltagarna ett antal smakprov på vad detta västgötska platåberg har att erbjuda. Förutom granna vyer och sköna naturmiljöer serverades trädgårdshistoria, en botanisk vandring, sten- och industrihistoria och hur Kinnekulles skogar idag brukas med sikte att så bra som möjligt uppfylla önskemålen från bergets många andra intressenter.
Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson hälsade välkommen invid det märkliga Gingko Bilobaträdet i den vackra parken vid Hällekis säteri. Dess ägare Wilhelm Klingspor berättade om säteriets historia och guidade genom parken med dess exotiska träd och mer än 150 olika perenner.
Professor em Christer Westerdahl redogjorde för Kinnekulles märkliga geologi medan Birgitta Järdefors, f.d. Länsstyrelsen berättade om hur berget i alla tider dragit till sig besökare – Linné förstås men också litterära storheter som August Strindberg och Selma Lagerlöf.
Därefter avfärd till Munkängarnas naturreservat där biologen Olof Jansson inlevelsefullt guidade bland mattorna av ramslök i begynnande blomning.
Efter lunch på Kinnekullegården med grann utsikt över ”halva Västergötland” visade stiftsskogvaktare Fredrik Bergqvist hur Svenska kyrkan bedriver skogsbruk på Kinnekulle som i sin helhet är klassat som ett Natura 2000-område.
Avslutning på gården Hjelmsäter med dess månghundraåriga ekar. Här visade dess ägare, Edvard Hamilton, också hur han producerar biokol av bland annat barkborreskadad granved i gårdens nya pyrolysanläggning. Biokol används som jordförbättringsmedel och har stora klimatfördelar genom att det också fungerar som en kolsänka.
Sammanfattningsvis en mycket intressant exkursion som gav mersmak.
... Se mindreSe mer

3 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet

Det blev härlig dag för de femtio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion vid Morlanda säteri på Orust den 19 maj. Vädret var ljuvligt, göken prövade strupen och programmet bjöd på såväl kulturhistoria och musik som skogsbruk och naturvård.
Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson hälsade välkommen och Morlandas ägare, Annie Thorburn, berättade inlevelsefullt om säteriets 700-åriga historia.
Morlanda säteri är speciellt. Annies farfar, Bertil Thorburn, anmodade år 1968 myndigheterna att göra dess marker till naturreservat. Han avstod hellre från en del intäkter än att marken i en framtid skulle riskera att styckas upp i fritidshustomter.
I en ekskog berättade ”skeppsjägmästaren” Anders Söderlund om hur man där på 1990-talet hämtade grovt ekvirke till bygget av Ostindiefararen Götheborg. I Morlandas vackra medeltidskyrka bjöd organisten Carina Olsson på skön musik framförd på Sveriges äldsta spelbara orgel från 1604. Här berättade också universitetslektorn Per Hallén om de återkommande perioder då ”sillen gick till” i Bohuslän.
Dagen avslutades med en av Gert-Åke Rindebäck ledd diskussion om reservat och skogsbruk på det en gång nästan helt trädlösa Orust.
Exkursionen på Morlanda har av pandemiskäl skjutits upp två gånger. Nu var det tredje gången gillt och det var något väl värt att vänta på!
... Se mindreSe mer

Kommentera

Tack för en trevlig och intressant dag! Vi ses igen 👋😃

3 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet
Läsvärt om tjärtillverkning och tjärhantering i Västerbotten.

Läsvärt om tjärtillverkning och tjärhantering i Västerbotten.Idag presenterar nättidskriften Västerbotten förr & nu en artikel med titeln Tjärhantering i Västerbotten. Den är superintressant och initierad och artikelförfattaren Fredrik Westman beskriver på ett levande sätt den viktiga näring som mer eller mindre är historia idag. Vi låter honom berätta själv:

”Det var kanske så här tjärdalen såg ut, den som N`Nisj hade byggt och som Sara Lidman beskriver i boken Tjärdalen. Tjärdalständning var lite av en folkfest. N`Nisj hade slitit ett helt år med att skaffa tjärved. Han hade avvaktat rätt väder, det vill säga vindstilla, men på morgonen då han skulle tända tjärdalen hade n`Jonas raserat den. N`Jonas hann inte undan utan fastnade i bråten och dog av skadorna. N`Nisj fick ett nervsammanbrott. NÀlbert lurade sedan av n`Nisj hustru Agda tjärdalen, reparerade den, brände den och tjänade pengar på affären.
Tjära anses ha varit en av Sveriges viktigaste exportvaror under 1600- och 1700-talet. I mitten av 1700-talet omfattade exporten ca 14 000 000 liter om året, vilket motsvarar cirka 110 000 tunnor. Ume- och Vindelälvens dalgångar var ett av de viktigaste tjärproducerande områdena i Sverige, och var dessutom det område som längst förmådde upprätthålla produktion av tjära.”

Här hittar ni artikeln som är den absolut bildtätaste som vi publicerat under de dryga två år vi hållit på! Mycket nöje!

nattidskriftenvasterbotten.se/2022/05/15/tjarhantering-i-vasterbotten/
... Se mindreSe mer

Visa fler
Kommande aktiviteter

Visa alla

Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng