Här har vi samlat ett urval skogshistoriska böcker och rapporter för den som vill lära sig mer eller fördjupa sig. Se listan som ett axplock. Hos lokala hembygdsföreningar, museer och entusiaster finns massor dokumenterat om skogens historia. Och glöm inte den skatt som finns i Skogshistoriska Sällskapets årsskrifter och Tidender. En del av böckerna är troligen slut på förlagen men kan ofta hittas på bibliotek eller antikvariat.
Skogshistoriska översikter
Johannes Ekman, 2010. Skogen i vårt inre: utmark och frihetsdröm. Carlssons förlag. 416 sidor.
Urban Emanuelsson, 2009. Europeiska kulturlandskap: hur människan format Europas natur. Forskningsrådet Formas. 383 sidor.
Örjan Hill och Jan Töve, 2003. Kunskap om skogens historia. Skogshistoriska Sällskapet. 342 sidor.
Lars Kardell, 2003. Svenskarna och skogen, del 1. Från ved till linjeskepp. Skogsstyrelsens förlag. 296 sidor.
Lars Kardell, 2003. Svenskarna och skogen, del 2. Från baggböleri till naturvård. Skogsstyrelsens förlag. 303 sidor.
Herman Lindqvist och Lars O. Lagerqvist. 1999. Den svenska skogens historia. Norstedts förlag. 157 sidor.
Ronny Pettersson (redaktör), 1999. Skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika. KSLA. 360 sidor (pdf).
Anna Stjernström, 2011. Skogen, guldet från Norden. Jengel förlag. 266 sidor.
Sven Sjunnesson, Jan Sandström, Ulf Österblom och Ola Persson. 2018. Skogsägarrörelsens historia. En skriftserie från LRF Skogsägarna:
– Skogsägarrörelsen – en historisk överblick
– Skogsägarrörelsen och skogsbruksområdena
– Skogspolitik i näringspolitiken, överblick 1930-2010
– Skogspolitik 1990-2000, granskning av skogspolitiken
– Skogspolitik 1990-2000, redovisning av det politiska händelseförloppet
– Skogspolitik 2000-2010, granskning av skogspolitiken
– Skogspolitik 2000-2010, redovisning av det politiska händelseförloppet
– Skogsägarrörelsen och virkesmarknaden
– Skogsägarföreningarnas utveckling efter krisen i slutet på 1970-talet
– Skogsägarnas Riksförbund – roll och verksamhet
Einar Stridsberg och Leif Mattsson, 1980. Skogen genom tiderna: dess roll för lantbruket från forntid till nutid. LT:s förlag. 265 sidor.
Anna-Clara Tidholm, 2016. Skogens historia. Kartago förlag. 111 sidor.
Gunnar Wetterberg, 2018. Träd: En vandring i den svenska skogen. Albert Bonniers förlag. 351 sidor.
Lokalt, regionalt och blandat
Karl-Erik Andersson och Bo Björklund, 2001-2008. Risveden – en västsvensk obygds historia. Del 1 (2001): Gränsbygd, vägar, skogens historia, arbetsvandring, slott och herresägen. Del 2 (2006): Obygdens villkor vid övergången från självhushållning till industrisamhälle. Del 3 (2008): Gårdar, torp och människoöden.
Hans Antonsson och Ulf Jansson, 2011. Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. KSLA. 512 sidor.
Arnold Ahlbäck och Rolf Albertsson, 2006. Flottning och flottleder i södra Sverige. Huskvarna. 192 sidor.
Bo Göran Backström och Lars Östlund, 2013. En bruksskogs historia: Finspångsbruk under 300 år. Future Forests, Sveriges lantbruksuniversitet. 247 sidor.
Anki Berg och Iréne Gustafson, 2013. Kulturarv i gammelskog. Skogsstyrelsen. 131 sidor (pdf).
Ingela Bergman, 2011. Kulturspår i träd. Silvermuseet, Arjeplog. 49 sidor.
Bäckefors hembygdsförening, 1977. Bäckefors Bruk. En historik kring ett dalsländskt järnbruk.152 sidor.
Åke Carlsson och Tore Hagman, 2002. Gamla ekar. Vårgårda. 240 sidor.
Åke Carlsson, Nils Forshed och Eva-Lena Larsson, 2007. Gastekar och Väckefuror – träd med historia. Arnica förlag. 224 sidor.
Kjell Danell, 2020. Vilt, jakt och människor i Norrlands skogar 1870-1900. Gidlunds förlag. 496 sidor.
Stefan Edman och Jan Töve, 2010. Röster från skogen – människor och natur på Bredfjället. Votum förlag. 176 sidor.
Hans Ekelund och Gustaf Hamilton, 2001. Skogspolitisk historia. Skogsstyrelsen. 251 sidor (pdf).
Per Eliasson, 2002. Skog, makt och människor – en miljöhistoria om svensk skog 1800-1875. KSLA, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 25. 455 sidor.
Ola Engelmark, 2014. Muddus nationalpark – obändig mångfald, kulturarv och skogshistoria. Votum förlag. 160 sidor.
Ola Engelmark, 2018. En skog av möjligheter: om tidlös kunskapstörst och företagsamhet bland Sveriges alla träd. Carlssons förlag. 149 sidor.
Ola Engelmark, 2020. Skogen på andra sidan hyggena: om orden, hugsvalan och den gäckande hållbarheten. Carlssons förlag. 143 sidor.
Stig Hagner, 2005. Skog i förändring. Vägen mot ett rationellt och hållbart skogsbruk i Norrland ca 1940-1990. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. 398 sidor.
Henning Hamilton, 2009. Eldpallens glöd – Öden från skogarna. Stockholm, Skogens hus. 149 sidor.
Lars Kardell, 1992. Svenska urskogar. Ica förlag. 119 sidor.
Lars Kardell, 2012. Ljungheden i Vrå socken och Skogssällskapet. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för skoglig landskapsvård. Rapport 114. 283 sidor (pdf)
Lars Kardell, 2020. Häradsallmänningarnas historia. Sveriges häradsallmänningsförbund, Örebro. 152 sidor.
Lars Kardell, 2020. Sven Wingquist och hans skogliga verksamhet på Remningstorp 1918-1947.
Mats Lindbladh, 2021. En nykomling i skogen – så erövrade granen Sverige. Sveriges lantbruksuniversitet. 200 sidor.
John Lindner, 1935. Skogens krönika i Göteborgs och Bohus län. Göteborg, 1935. 433 sidor.
Ulla Lovén, 2003. Norunda häradsallmänning under 140 år. Norunda häradsallmänning. 296 sidor.
Ulla Lovén, 2007. Snefringe häradsallmänning – en historik. Snefringe häradsallmänning. 408 sidor.
Ulla Lovén, 2016. En skog en tid – Håbo häradsallmänning, 1916-2016. Håbo häradsallmänning. 304 sidor.
Olof Nordström, Lars J. Larsson, John Käll och Lars-Olof Larsson, 1989. Skogen och smålänningen. Kring skogsmarkens roll i förindustriell tid. Historiska föreningens i Kronobergs län skriftserie 6. 216 sidor.
Patrik Olsson, 2012. Ömse sidor om vägen – allén och landskapet i Skåne 1700-1900. KSLA, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 59. 310 sidor (pdf).
Roland Olsson, 2019. Skogarnas blåa band. 192 sidor. Eget förlag.
Ronny Pettersson, 2011. Mitt emellan virkesintressen – virkesmätningens historia i Sverige. KSLA, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 55. 656 sidor.
Ronny Pettersson, 2015. Sågad skog för välstånd – den svenska sågverksindustrins historia 1850-2010. KSLA. 591 sidor.
Mats Rehnberg (red.), 1949. Skogsarbetarminnen. Nordiska muséet. 267 sidor.
Sten Selander, 1987. Det levande landskapet. Inst. för växt- och miljövetenskaper. 492 sidor.
Jonas Stenström och Nils Forshed, 2004. Ljunghedar – historia, ekologi och arter. Naturcentrum AB. 48 sidor.
David Thurfjell, 2020. Granskogsfolk: hur naturen blev svenskarnas religion. Norstedts förlag. 335 sidor.
Övriga källor:
Skogshistoriska Sällskapets årsskrifter och Tidender. Notera att flera Örtugar genom åren avsett böcker.
Logga in och läs Tidender!
Tidender är Skogshistoriska Sällskapets tidskrift, fylld av skogshistoriska reportage och beskrivningar av våra aktiviteter. Som medlem loggar du in och läser det senaste numret. Tidigare nummer hittar du här.
Senaste från Facebook
Söndagen den 8:e september samlades ett 60-tal intresserade i Baggböle i Västerbotten för en lärorik fältutflykt, med fokus på både historiskt och nutida skogsbruk samt de metoder som format dess utveckling.
Eftermiddagen inleddes inne i Baggböle herrgård, där vi fick en inblick i skogsbrukets historia och dess koppling till regionen. Vi fick höra två föredrag på temat "baggböleri", som syftar på olaglig avverkning och tvivelaktig handel med avverkningsrätter och skogsfastigheter i norra Sverige under 1800- och 1900-talet.
Svenbjörn Kilander, professor emeritus vid Mittuniversitetet, talade om baggböleriet kring sekelskiftet 1900. Han presenterade ideologiska anmärkningar kring den tidens skogsbruk, och hur exploatering av vattendrag och timmer i norra Sverige var en symbol för industrialiseringens framfart. Han reflekterade även över hur både lokala och nationella maktstrukturer gynnade storskalig avverkning på bekostnad av lokala behov.
Nästa föredrag hölls av Erik Törnlund, fil. dr i ekonomisk historia vid Umeå universitet, som fördjupade sig i när timmerfronten anlände till Västerbotten. Hans föredrag behandlade utvecklingen längs Ume- och Vindelälven, och hur de stora flottlederna formade skogarna och regionens ekonomi. Genom att sätta skogsbrukets framväxt i ett bredare historiskt perspektiv visade han på de långsiktiga effekterna, både för samhället och landskapet.
Efter en inledning av Johnny Schimmel, jägmästare, ekolog och föreståndare för Arboretum Norr, begav sig deltagarna på en guidad vandring i mindre grupper. Under vandringen fick deltagarna en kort visning av arboretet där flera olika träd och buskar från olika delar av världen odlas.
Med älven som bakgrund bjöds det på gemensamt fika med tid för att utbyta tankar och reflektioner kring skogens roll genom historien. Efter fikat följde två föredrag som belyste nutida aspekter av skogsbruket, och hur baggböleriets arv fortfarande gör sig påmint.
Irma Olofsson, fil. dr i kulturgeografi vid Umeå universitet, presenterade föredraget "Vad göms i skogen? – Arbetsvillkor för den utländska arbetskraften i det svenska skogen". Hon belyste de tuffa förhållanden som många migrantarbetare möter i bärplockning och skogsvård, och kopplade detta till en större global arbetsmarknad.
Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, talade om den gröna omställningen i sitt föredrag "Från grå till grön omställning: Hur förhåller sig dagens utveckling till historien?" Han jämförde hur dagens hållbarhetssträvanden förhåller sig till de industriella metoder som en gång utnyttjade skogen på ett ohållbart sätt.
Evenemanget är ett bra exempel på hur ideella organisationer kan samarbeta med forskningsorganisationer för att tillsammans utbyta kunskap och diskussioner med lokal förankring.
Evenemanget arragerades gemensamt av forskningsplattformen Future Forests, Kungliga Skytteanska samfundet, Arboretum Norrs vänner, Skogshistoriska Sällskapet och Hembygdsföreningen Umbygda.
www.umu.se/reportage/baggboleri-fran-historisk-exploatering-till-gron-omstallning/
1 CommentKommentera
Topppppenförening. Kolla på hemsidan och kika. Bli medlem och du får träffa många, många kunniga på ek, lövskog mm. / Mats på Höjden
Vilken insats!Det har varit en intensiv vecka för oss i Skogsmuseet. Alla Moras 5:e klassare har fått tillbringa en dag i Museet. De har bjudits på en film, musik och teaterföreställning med Sofia Sandéns ensemble som visar hur skogsbruket gick till förr. Sedan har de fått besöka en kolmila där kolningen pågick, sett utställningen om skogsbruk och flottning och hur skogsbruket fungerar i dag. Allt med guider. Ett väldigt dyrt upplägg men som vi klarat tack vare sponsorer.
2 CommentsKommentera
Nässjö kommun hade en skogsdag för alla 5:e klassare tills för 4-5 år sedan då man lade ner för man tyckte det var för dyrt. Var välbehövligt för såväl elever som lärare. Var så man blev mörkrädd hur låg kunskapen om träd, skog och produkterna därav är.
Var nyss där med Spillkråkan, förening för skogsägande kvinnor. Fantastiskt fint, innehållsrikt museum!
Det blev en intressant dag för de 35 deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion på temat skogsbrand förr och nu i Bjurholm-Fredrika den 30 augusti.
Exkursionen inleddes vid Kvillträsk naturreservet med att Anders Granström från SLU demonstrerade de olika bränslen som har betydelse för antändning och spridning av skogsbränder. Andreas Garpebring från Länsstyrelsen i Västerbotten berättade och visade resultatet av den naturvårdsbränning som genomfördes i reservatat i slutet av maj 2024.
Efter ett besök på platsen för en tjugo år gammal skogsbrand vid skjutbanan i Nedre Nyland var det fältlunch vid Lillängets naturcamping vid Lögdeälven. Från scenen förmedlade Anders Granström resultat från en unik kartläggning av brandhistoriken i området och berättade om hur tidigare invånare har påverkat brandregimen i området. Citat från äldre rättegångsprotokoll och domböcker gav insikt i markkonflikter under kolonisationsprocessen samt tidigare levnadsbetingelser i området.
Vid Övre Nyland demonstrerade Daniella Andersson från Sveaskog olika sätt att skada träd som ett alternativ där det inte går att genomföra naturvårdsbränning. I områden med mycket marklav är det olämpligt att bränna. Där görs istället andra åtgärder för att efterlikna de olika effekter på träden som orsakas av en skogsbrand. Vi fick se en demonstration av hur en "bärbar brasa" tillverkad av spillvirke kan användas för att skapa brandskadade träd.
Exkursionen avslutades i ekopark Käringberget på en tio år gammal naturvårdsbränning med strålande utsikt över Lögdasjön och Käringberget. Mer om exkursionen går att läsa i kommande nummer av Tidender.
0 CommentsKommentera
Det blev två trivsamma och intressanta dagar för de trettio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion i Ådalen den 22-23 augusti. Den visade ett Ådalen bortom de företeelser som etsats in i den svenska historien: de tragiska händelserna 1931 och de många sågverken och massabruken som gjorde Ådalen till Sveriges livligaste industriområde vid förrförra sekelskiftet.
I skönt sensommarväder tog man del av både den vackra naturen och bygdens äldre historia med stenåldersboplatser, 1300-talets sjörövande Vitaliebröder och den allra förfärligaste av 1600-talets många häxprocesser i Sverige.
Exkursionen inleddes i SCA:s mångfaldspark Sörgraninge där hälften av arealen sköts med mål att öka naturvärdena. Utifrån sin avhandling berättade ekologen Per Simonsson om drivkrafterna till 1990-talets omsvängning till ett mer naturanpassat skogsbruk i Sverige. Han visade sedan exempel på hur naturvärdena kan höjas genom att bland annat kata tallar, bränna skog och hugga fram lövträd.
Efter att ha besökt Holms säteri gick färden vidare till Björkån, en gång en viktig flottled för det idag helt försvunna Björkå bruk. Ån har under de senaste tio år återställts till ett mer naturligt tillstånd. Bortrensade stenar har lagts tillbaka och vattnet getts tillfälle att på flacka partier åter breda ut sig. Mikael Berg, SCA, som varit djupt engagerad i projektet, berättade om hur livet i och omkring ån stimulerats och att bland annat den sällsynta kungsfiskaren nu åter häckar här. Som syn för sägen tog han upp den kräftbur han lagt ut dagen innan. Den visade sig innehålla fem svenska kräftor (alltså inte signalkräftor) en idag exklusiv art i den svenska faunan.
Exkursionen avslutades i Bollstabruk med besök i den gamla masugnen och det intill liggande Bollsta sågverk tillhörigt SCA.
Denna hypermoderna anläggning är en av Sveriges största sågar och kontrasten mot dess 43 föregångare i Ådalen är total.
Mer om Ådalen i Tidender nr 3 som kommer ut i början av oktober
3 CommentsKommentera
Tack för en helt fantastisk och intressant exkursion! Så spännande att höra om alla historiska platserna och miljöåtgärderna både i skogen och i Björkån! 🌲🌲🌲
Nämndes Holms stora betydelse som uppfödare av nordsvenska hästar? Det skedde på den tiden hästarna drog fram virket.
Två jättefina och intressanta dagar. Tack alla inblandade!
