Här har vi samlat ett urval skogshistoriska böcker och rapporter för den som vill lära sig mer eller fördjupa sig. Se listan som ett axplock. Hos lokala hembygdsföreningar, museer och entusiaster finns massor dokumenterat om skogens historia. Och glöm inte den skatt som finns i Skogshistoriska Sällskapets årsskrifter och Tidender. En del av böckerna är troligen slut på förlagen men kan ofta hittas på bibliotek eller antikvariat.

Skogshistoriska översikter

Johannes Ekman, 2010. Skogen i vårt inre: utmark och frihetsdröm. Carlssons förlag. 416 sidor.

Urban Emanuelsson, 2009. Europeiska kulturlandskap: hur människan format Europas natur. Forskningsrådet Formas. 383 sidor.

Örjan Hill och Jan Töve, 2003. Kunskap om skogens historia. Skogshistoriska Sällskapet. 342 sidor.

Lars Kardell, 2003. Svenskarna och skogen, del 1. Från ved till linjeskepp. Skogsstyrelsens förlag. 296 sidor.

Lars Kardell, 2003. Svenskarna och skogen, del 2. Från baggböleri till naturvård. Skogsstyrelsens förlag. 303 sidor.

Herman Lindqvist och Lars O. Lagerqvist. 1999. Den svenska skogens historia. Norstedts förlag. 157 sidor.

Ronny Pettersson (redaktör), 1999. Skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika. KSLA. 360 sidor (pdf).

Anna Stjernström, 2011. Skogen, guldet från Norden. Jengel förlag. 266 sidor.

Sven Sjunnesson, Jan Sandström, Ulf Österblom och Ola Persson. 2018. Skogsägarrörelsens historia. En skriftserie från LRF Skogsägarna:
Skogsägarrörelsen – en historisk överblick
Skogsägarrörelsen och skogsbruksområdena
Skogspolitik i näringspolitiken, överblick 1930-2010
Skogspolitik 1990-2000, granskning av skogspolitiken
Skogspolitik 1990-2000, redovisning av det politiska händelseförloppet
Skogspolitik 2000-2010, granskning av skogspolitiken
Skogspolitik 2000-2010, redovisning av det politiska händelseförloppet
Skogsägarrörelsen och virkesmarknaden
Skogsägarföreningarnas utveckling efter krisen i slutet på 1970-talet
Skogsägarnas Riksförbund – roll och verksamhet

Einar Stridsberg och Leif Mattsson, 1980. Skogen genom tiderna: dess roll för lantbruket från forntid till nutid. LT:s förlag. 265 sidor.

Anna-Clara Tidholm, 2016. Skogens historia. Kartago förlag. 111 sidor.

Gunnar Wetterberg, 2018. Träd: En vandring i den svenska skogen. Albert Bonniers förlag. 351 sidor.

Lokalt, regionalt och blandat

Karl-Erik Andersson och Bo Björklund, 2001-2008. Risveden – en västsvensk obygds historia. Del 1 (2001): Gränsbygd, vägar, skogens historia, arbetsvandring, slott och herresägen. Del 2 (2006): Obygdens villkor vid övergången från självhushållning till industrisamhälle. Del 3 (2008): Gårdar, torp och människoöden.

Hans Antonsson och Ulf Jansson, 2011. Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. KSLA. 512 sidor.

Arnold Ahlbäck och Rolf Albertsson, 2006. Flottning och flottleder i södra Sverige. Huskvarna. 192 sidor.

Bo Göran Backström och Lars Östlund, 2013. En bruksskogs historia: Finspångsbruk under 300 år. Future Forests, Sveriges lantbruksuniversitet. 247 sidor.

Anki Berg och Iréne Gustafson, 2013. Kulturarv i gammelskog. Skogsstyrelsen. 131 sidor (pdf).

Ingela Bergman, 2011. Kulturspår i träd. Silvermuseet, Arjeplog. 49 sidor.

Bäckefors hembygdsförening, 1977. Bäckefors Bruk. En historik kring ett dalsländskt järnbruk.152 sidor.

Åke Carlsson och Tore Hagman, 2002. Gamla ekar. Vårgårda. 240 sidor.

Åke Carlsson, Nils Forshed och Eva-Lena Larsson, 2007. Gastekar och Väckefuror – träd med historia. Arnica förlag. 224 sidor.

Kjell Danell, 2020. Vilt, jakt och människor i Norrlands skogar 1870-1900. Gidlunds förlag. 496 sidor.

Stefan Edman och Jan Töve, 2010. Röster från skogen – människor och natur på Bredfjället. Votum förlag. 176 sidor.

Hans Ekelund och Gustaf Hamilton, 2001. Skogspolitisk historia. Skogsstyrelsen. 251 sidor (pdf).

Per Eliasson, 2002. Skog, makt och människor – en miljöhistoria om svensk skog 1800-1875. KSLA, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 25. 455 sidor.

Ola Engelmark, 2014. Muddus nationalpark – obändig mångfald, kulturarv och skogshistoria. Votum förlag. 160 sidor.

Ola Engelmark, 2018. En skog av möjligheter: om tidlös kunskapstörst och företagsamhet bland Sveriges alla träd. Carlssons förlag. 149 sidor.

Ola Engelmark, 2020. Skogen på andra sidan hyggena: om orden, hugsvalan och den gäckande hållbarheten. Carlssons förlag. 143 sidor.

Stig Hagner, 2005. Skog i förändring. Vägen mot ett rationellt och hållbart skogsbruk i Norrland ca 1940-1990. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. 398 sidor.

Henning Hamilton, 2009. Eldpallens glöd – Öden från skogarna. Stockholm, Skogens hus. 149 sidor.

Lars Kardell, 1992. Svenska urskogar. Ica förlag. 119 sidor.

Lars Kardell, 2012. Ljungheden i Vrå socken och Skogssällskapet. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för skoglig landskapsvård. Rapport 114. 283 sidor (pdf)

Lars Kardell, 2020. Häradsallmänningarnas historia. Sveriges häradsallmänningsförbund, Örebro. 152 sidor.

Lars Kardell, 2020. Sven Wingquist och hans skogliga verksamhet på Remningstorp 1918-1947.

Mats Lindbladh, 2021. En nykomling i skogen – så erövrade granen Sverige. Sveriges lantbruksuniversitet. 200 sidor.

John Lindner, 1935. Skogens krönika i Göteborgs och Bohus län. Göteborg, 1935. 433 sidor.

Ulla Lovén, 2003. Norunda häradsallmänning under 140 år. Norunda häradsallmänning. 296 sidor.

Ulla Lovén, 2007. Snefringe häradsallmänning – en historik. Snefringe häradsallmänning. 408 sidor.

Ulla Lovén, 2016. En skog en tid – Håbo häradsallmänning, 1916-2016. Håbo häradsallmänning. 304 sidor.

Olof Nordström, Lars J. Larsson, John Käll och Lars-Olof Larsson, 1989. Skogen och smålänningen. Kring skogsmarkens roll i förindustriell tid. Historiska föreningens i Kronobergs län skriftserie 6. 216 sidor.

Patrik Olsson, 2012. Ömse sidor om vägen – allén och landskapet i Skåne 1700-1900. KSLA, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 59. 310 sidor (pdf).

Roland Olsson, 2019. Skogarnas blåa band. 192 sidor. Eget förlag.

Ronny Pettersson, 2011. Mitt emellan virkesintressen – virkesmätningens historia i Sverige. KSLA, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 55. 656 sidor.

Ronny Pettersson, 2015. Sågad skog för välstånd – den svenska sågverksindustrins historia 1850-2010. KSLA. 591 sidor.

Mats Rehnberg (red.), 1949. Skogsarbetarminnen. Nordiska muséet. 267 sidor.

Sten Selander, 1987. Det levande landskapet. Inst. för växt- och miljövetenskaper. 492 sidor.

Jonas Stenström och Nils Forshed, 2004. Ljunghedar – historia, ekologi och arter. Naturcentrum AB. 48 sidor.

David Thurfjell, 2020. Granskogsfolk: hur naturen blev svenskarnas religion. Norstedts förlag. 335 sidor.

Övriga källor:

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien

Skogsindustriernas industrihistoriska utskott

Jernkontorets Brukshistoriska Skriftserie

Skogshistoriska Sällskapets årsskrifter och Tidender. Notera att flera Örtugar genom åren avsett böcker.

Logga in och läs Tidender!

Tidender är Skogshistoriska Sällskapets tidskrift, fylld av skogshistoriska reportage och beskrivningar av våra aktiviteter. Som medlem loggar du in och läser det senaste numret. Tidigare nummer hittar du här.

Läs senaste numret -
för medlemmar

Senaste från Facebook
Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
I samband med jägmästarstudenternas avslutningsceremoni på SLU i Umeå delade vår styrelsemedlem Anna-Lena Axelsson ut Skogshistoriska sällskapets örtug nr 64 till Ylva Kungsman för hennes examensarbete vid SLU - Sveriges lantbruksuniversitet med titeln ”Från expansion och äventyr till revolution och landsflykt – svenska sågverk och sågverksarbetare i norra Ryssland 1898–1925”.  Läs mer: https://skogshistoria.se/utmarkelser-ortugen/Image attachment

I samband med jägmästarstudenternas avslutningsceremoni på SLU i Umeå delade vår styrelsemedlem Anna-Lena Axelsson ut Skogshistoriska sällskapets örtug nr 64 till Ylva Kungsman för hennes examensarbete vid SLU - Sveriges lantbruksuniversitet med titeln ”Från expansion och äventyr till revolution och landsflykt – svenska sågverk och sågverksarbetare i norra Ryssland 1898–1925”. Läs mer: skogshistoria.se/utmarkelser-ortugen/ ... Mer textMindre text

0 CommentsKommentera

Mer än tacksam efter två dagar med Skogshistoriska Sällskapet på underbara Gotland. I försommarfager skrud bjöds vi på en välplanerad kavalkad om skog i alla former. Från den tidiga skogshistorien med bröderna Graham och den första återbeskogningslagen till det sentida konflikten om Ojnareskogen. Och däremellan kultur, botanik och lokala delikatesser. Arrangörerna, framför allt Karin Wågström, gjorde ett fantastiskt jobb med logistik och entusiasmerande föredragshållare. Ett stort tack! Sällskapet planerade senast för en gotlandstur 2016, men den fick ställas in. Nu blev den äntligen av!Image attachmentImage attachment+Image attachment

Mer än tacksam efter två dagar med Skogshistoriska Sällskapet på underbara Gotland. I försommarfager skrud bjöds vi på en välplanerad kavalkad om skog i alla former. Från den tidiga skogshistorien med bröderna Graham och den första återbeskogningslagen till det sentida konflikten om Ojnareskogen. Och däremellan kultur, botanik och lokala delikatesser. Arrangörerna, framför allt Karin Wågström, gjorde ett fantastiskt jobb med logistik och entusiasmerande föredragshållare. Ett stort tack! Sällskapet planerade senast för en gotlandstur 2016, men den fick ställas in. Nu blev den äntligen av! ... Mer textMindre text

0 CommentsKommentera

Mer om vattensågen i Gravsjö. Mats Nylinder och Elisabeth Sörman har delat med sig av några filmsekvenser som de tog under exkursionen den 24 maj. Fascinerande med gammal teknik -- och kunnande: Bonden i Gravsjö byggde sig på 1830-talet en såg av furor som han själv fällt i skogen. Metalldelarna smidde han i den egna lilla smedjan på gården. En gång fanns det minst 10 000 sådana här små sågar runt om i vårt land. Heder åt medlemmarna i föreningen Gravsjösågens intressenter som renoverat den och ser till att hålla den i stånd. ... Mer textMindre text

0 CommentsKommentera

Exkursionen till vattensågen i Gravsjö, tre mil nordväst om Rättvik och hembygdsgården i Enviken den 24 maj blev upplevelserik. Trots att SMHI förutspått regn bjöd dagen på perfekt försommarväder. 
 Berit Gravsjö Eriksson och Per Eriksson kunde hälsa ett 40-tal medlemmar välkomna till Berits barndomshem, den lilla gården Gravsjö, naturskönt belägen mellan två sjöar och med sin vattensåg. De bjöd på kaffe med hembakat bröd och delikata ostar från grannbyn innan det var dags att öppna dammluckan och sätta igång den gamla ramsågen. Det behöver inte sägas att intresset var stort för att ta del av hur denna månghundraåriga teknik att förvandla en timmerstock till plankor fungerar. 
 Mats Nylinder, professor emeritus i virkeslära, som tagit initiativet till besöket i Gravsjö, berättade sedan om såghistorien utifrån sin bok ”Gamla sågar”. Han bedömer att det i Sverige sannolikt funnits fler än 10 000 sågar av Gravsjös modell.
 Efter lunch gick färden vidare till Enviken där Mikael Waller, ordförande i Envikens hembygdsförening tog emot vid  Görasgåden. Den är berömd för sina förnämliga takmålningar, men störst intresse väckte nog föreningens prydliga och innehållsrika skogsmuseum.  
 Exkursionen avslutades av professor emeritus Lars Kardell, som med betoning på skogarna runt Enviken, redogjorde för valda delar av sin nyligen utkomna bok om Ödmården. Hans mycket inspirerade redogörelse belönades med en lång och mycket varm applåd.Image attachmentImage attachment+7Image attachment

Exkursionen till vattensågen i Gravsjö, tre mil nordväst om Rättvik och hembygdsgården i Enviken den 24 maj blev upplevelserik. Trots att SMHI förutspått regn bjöd dagen på perfekt försommarväder.
Berit Gravsjö Eriksson och Per Eriksson kunde hälsa ett 40-tal medlemmar välkomna till Berits barndomshem, den lilla gården Gravsjö, naturskönt belägen mellan två sjöar och med sin vattensåg. De bjöd på kaffe med hembakat bröd och delikata ostar från grannbyn innan det var dags att öppna dammluckan och sätta igång den gamla ramsågen. Det behöver inte sägas att intresset var stort för att ta del av hur denna månghundraåriga teknik att förvandla en timmerstock till plankor fungerar.
Mats Nylinder, professor emeritus i virkeslära, som tagit initiativet till besöket i Gravsjö, berättade sedan om såghistorien utifrån sin bok ”Gamla sågar”. Han bedömer att det i Sverige sannolikt funnits fler än 10 000 sågar av Gravsjös modell.
Efter lunch gick färden vidare till Enviken där Mikael Waller, ordförande i Envikens hembygdsförening tog emot vid Görasgåden. Den är berömd för sina förnämliga takmålningar, men störst intresse väckte nog föreningens prydliga och innehållsrika skogsmuseum.
Exkursionen avslutades av professor emeritus Lars Kardell, som med betoning på skogarna runt Enviken, redogjorde för valda delar av sin nyligen utkomna bok om Ödmården. Hans mycket inspirerade redogörelse belönades med en lång och mycket varm applåd.
... Mer textMindre text

0 CommentsKommentera

Visa fler
Kommande aktiviteter

Visa alla

Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng