Vi samarbetar med:
Museinätverket Skog & Trä som samlar ett tjugotal museer och anläggningar runt om i landet. Tillsammans vill vi synliggöra och berätta om de skogshistoriska skatter som finns runt om i Sverige.
Vi arbetar också för att det skogshistoriska arvet ska få större uppmärksamhet och resurser.
Här kan du läsa mer om Museinätverket Skog & Trä.
Här hittar du nätverkets sommarbroschyr 2020.
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, i dagligt tal benämnd KSLA, har sedan 1813 haft uppdraget att visa vägen till ett ”modernare” och effektivare jordbruk. Det ursprungliga målet gäller än idag och omfattar sedan ett drygt halvsekel även skogen.
De gröna näringarna, och då särskilt skogen, har en viktig roll i arbetet med att bemästra den klimatkris som världen tycks vara på väg in i. På KSLA:s initiativ och med starkt stöd av skogsbranschen och forskningsföreträdare, bildades Skogshistoriska Sällskapet i februari 1990.
Här kan du läsa mer om Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.
Ett nordiskt samarbete sker sedan tjugotalet år tillbaka med skogshistoriska sammanslutningar och skogsmuseer i Norge, Finland, Danmark och Island. Vi turas om att vartannat eller vart tredje år arrangera Nordisk skogshistorisk konferens, med olika teman. Skogshistoriska Sällskapets jubileumskonferens i mars 2020 genomförs under deltagande av representanter från de övriga nordiska länderna.
Senaste från Facebook
Läsvärt om tjärtillverkning och tjärhantering i Västerbotten.Idag presenterar nättidskriften Västerbotten förr & nu en artikel med titeln Tjärhantering i Västerbotten. Den är superintressant och initierad och artikelförfattaren Fredrik Westman beskriver på ett levande sätt den viktiga näring som mer eller mindre är historia idag. Vi låter honom berätta själv:
”Det var kanske så här tjärdalen såg ut, den som N`Nisj hade byggt och som Sara Lidman beskriver i boken Tjärdalen. Tjärdalständning var lite av en folkfest. N`Nisj hade slitit ett helt år med att skaffa tjärved. Han hade avvaktat rätt väder, det vill säga vindstilla, men på morgonen då han skulle tända tjärdalen hade n`Jonas raserat den. N`Jonas hann inte undan utan fastnade i bråten och dog av skadorna. N`Nisj fick ett nervsammanbrott. NÀlbert lurade sedan av n`Nisj hustru Agda tjärdalen, reparerade den, brände den och tjänade pengar på affären.
Tjära anses ha varit en av Sveriges viktigaste exportvaror under 1600- och 1700-talet. I mitten av 1700-talet omfattade exporten ca 14 000 000 liter om året, vilket motsvarar cirka 110 000 tunnor. Ume- och Vindelälvens dalgångar var ett av de viktigaste tjärproducerande områdena i Sverige, och var dessutom det område som längst förmådde upprätthålla produktion av tjära.”
Här hittar ni artikeln som är den absolut bildtätaste som vi publicerat under de dryga två år vi hållit på! Mycket nöje!
nattidskriftenvasterbotten.se/2022/05/15/tjarhantering-i-vasterbotten/
Redo för utdelninSkogshistoriska Sällskapel;llskapets Örtug i samband med de nyutexaminerade Jägmästarnas examensceremoni på SLU. Nu är guldkvisten på plats på skogisvästen och på andra sidan sitter mullemärket och TVM:s expeditionsnålar.
”Allt var roligt idag”. Så skrev en elev i klass 2 efter en dag med Naturskolan i Umeå. Eleverna fick bland annat prova på kolning i mikroskala i plåtburk och sedan använda de fördiga pinnarna som ”kolkritor”. Utmärkt grund för kommande undervisning i historia där kolningens roll för Sveriges ekonomiska utveckling tas upp.
Ny teknik upptäcker gammal teknik! 100 000 nya kulturlämningar hittades i skogen med ny AI-teknik. Missa inte webbinariet den 3:e juni. www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/100-000-nya-kulturlamningar-hittades-i-skogen-med-ny-ai-teknik/
100 000 nya kulturlämningar hittades i skogen med ny AI-teknik
www.skogsstyrelsen.se
Med hjälp av ny teknik, data från laserskannad skog och artificiell intelligens, har 100 000 kulturlämningar som tidigare inte var kända hittats i svenska skogar. Dataunderlaget kan därmed bidra ...Så stolt över kollegorna! Och detta är "bara" början
Allt detta klassas tyvärr som fornlämningar. Vi behöver bara spara en bråkdel av alla kolbottnar. Mitt förslag är att välja ut 10 kolbottnar per kommun, skylta upp och berätta gör okunniga vad som där skett. Övriga 200000 kolbottnar behövs inte som fornlämningar och ni som nu håller på att identifiera punkterna kan byta till annan - för skogsbruket viktigare syssla. Spar pengar !
Många av årets exkursioner är fullbokade men fortfarande finns platser kvar på dessa:
23 maj, Iggesund. Är contortan historia? Vi får lära oss mer om contortatallens halvsekellånga historia i Sverige och samtidigt diskutera dess framtid. Dessutom bjuds på brukshistoria och historik om skogsskötseln och mekaniseringen av skogsbruket.
26-27 augusti, Siljansfors i Dalarna. Skogsforskningen fyller 100 år och Skogsmuseet 50 år. Det blir både historia genom museets anläggningar och nedslag i försöksparkens många långliggande försök. Det går att vara med ena eller båda dagarna.
6 september, Garphyttan i Närke. Här varvar vi 1900-talets naturvårdshistoria med dagens naturvårdshänsyn i skogsbruket. Varmt välkomna. Läs mer på hemsidan.
skogshistoria.se/aktiviteter/
Aktiviteter - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Exkursioner, seminarier och resor 2022 Efter att ha gått på lågvarv under pandemin växlar vi nu upp och erbjuder ett potpurri av resor och endagsexkursioner. Deltagaravgifterna kan variera mellan ...
