Vi samarbetar med
Museinätverket Skog & Trä som samlar ett tjugotal museer och anläggningar runt om i landet. Tillsammans vill vi synliggöra och berätta om de skogshistoriska skatter som finns runt om i Sverige.
Vi arbetar också för att det skogshistoriska arvet ska få större uppmärksamhet och resurser.
Här kan du läsa mer om Museinätverket Skog & Trä.
Här hittar du nätverkets sommarbroschyr 2019.
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, i dagligt tal benämnd KSLA, har sedan 1813 haft uppdraget att visa vägen till ett ”modernare” och effektivare jordbruk. Det ursprungliga målet gäller än idag och omfattar sedan ett drygt halvsekel även skogen.
De gröna näringarna, och då särskilt skogen, har en viktig roll i arbetet med att bemästra den klimatkris som världen tycks vara på väg in i. På KSLA:s initiativ och med starkt stöd av skogsbranschen och forskningsföreträdare, bildades Skogshistoriska Sällskapet i februari 1990.
Här kan du läsa mer om Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.
Ett nordiskt samarbete sker sedan tjugotalet år tillbaka med skogshistoriska sammanslutningar och museer i Norge, Finland, Danmark och Island. Vi turas om att varje år arrangera Nordisk skogshistorisk konferens, med olika teman. Nästa konferens äger rum tidigast 2020.
Senaste från Facebook
Veckans skogshistoria: Älgjakten kan ha 11000 år gamla anor i Sverige. I denna artikel från 2006 berättar Sten Lavsund om hjortdjurens historia i Sverige från istiden och framåt. skogshistoria.se/artiklar/jagaren-fiskaren-samlaren-fran-istiden-till-7000-ar-fore-nutid/
Jägaren, fiskaren, samlaren från istiden till 7000 år före nutid
skogshistoria.se
Våra inhemska hjortdjur har haft en viktig roll för våra människor ända sedan slutet av den senaste istiden. Här går Sten Lavsund igenom hjortdjurens historik i Sverige. Titeln till trots sträcker sig beskrivningen ända fram till 1980-talets jägare.Veckans skogshistoria: De egendomslösa på den svenska landsbygden blev allt fler under andra halvan av 1900-talet. En åtgärd från statens sida var att kolonisera kronoparkerna. Här kunde arbetare arrendera ett mindre jordbruk och samtidigt jobba som skogsarbetare. Det här blev kronotorparna. Gustaf Löfgren berättar här om om hur de organiserade sig för att få bättre villkor. Sveriges kronotorpare- och kolonistförbund bildades i Vilhelmina 1930.https://skogshistoria.se/artiklar/statens-statarekar-eller-fria-jordbrukare-sveriges-kronotorpare-och-kolonistforbunds-fackliga-organisering-1930-45/
skogshistoria.se
De egendomslösa på den svenska landsbygden blev allt fler under andra halvan av 1900-talet. En åtgärd från statens sida var att kolonisera kronoparkerna. Här kunde arbetare arrendera ett mindre jordbruk och samtidigt jobba som skogsarbetare. Det här blev kronotorparna. Gustaf Löfgren berätt...
Så var det vid Björnhyttans kronopark på 60-talet.
Ska väl vara "första halvan av 1900-talet"!
Tips! Gunnar Wetterberg pratar om skogshistoria 7-8 december i Västerbotten. Alla intresserade är välkomna!Ta chansen och lyssna på "På spåret"-vinnaren Gunnar Wetterberg! I Länsstyrelsens projekt ”Friskare skogsvatten 2.0” bjuder vi in till två träffar i Lycksele och Umeå om värdefulla vattendrag och skogshistoria med den folkkära historikern och författaren Gunnar Wetterberg, senast känd för sin seger i SVT-programmet ”På spåret”. Länk till webbanmälan för Lyckseleträffen: https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/kalenderhandelser---vasterbotten/2019-11-13-traff-i-lycksele-med---historikern-gunnar-wetterberg.html Länk till webbanmälan för Umeåträffen: https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/kalenderhandelser---vasterbotten/2019-11-13-traff-i-umea-med---historikern-gunnar-wetterberg.html
Veckans skogshistoria: "Knifven" Ebeling är ett legendariskt namn i Skogssverige. Som överjägmästare på Domänverket var han med om att omforma skogsbruket och se till att skogarna blev växtliga. Men Fredrik Ebeling var också en duktig ekolog som insåg sambanden mellan mark, vegetation, mykorrhizans roll och skogens tillväxt. Här berättar Karl-Göran Enander mer om Knifvens skogsekologiska gärningar.
skogshistoria.se/artiklar/fredrik-ebelings-skogsekologiska-garning/
Veckans skogshistoria: I Malingsbo finns Skogshögskolans äldsta försöksyta, där de imponerande tallarna fortfarande finns kvar. I artikeln (klicka på länken) berättar Lars Kardell och Christer Karlsson mer om försöksytan och varför det är viktigt att bevara den trots att det ursprungliga syftet när den anlades år 1902 är överspelat idag. Artikeln är från 2014 men bilderna är tagna av Christer Karlsson år 2017.https://skogshistoria.se/artiklar/ingen-forsoksyta-har-grovre-tallar-an-skogshogskolans-nr-1-i-malingsbo/
