Vi samarbetar med:

Museinätverket Skog & Trä som samlar ett tjugotal museer och anläggningar runt om i landet. Tillsammans vill vi synliggöra och berätta om de skogshistoriska skatter som finns runt om i Sverige.

Vi arbetar också för att det skogshistoriska arvet ska få större uppmärksamhet och resurser.

Här kan du läsa mer om Museinätverket Skog & Trä.
Här hittar du nätverkets sommarbroschyr 2020.

 


 

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, i dagligt tal benämnd KSLA, har sedan 1813 haft uppdraget att visa vägen till ett ”modernare” och effektivare jordbruk. Det ursprungliga målet gäller än idag och omfattar sedan ett drygt halvsekel även skogen.

De gröna näringarna, och då särskilt skogen, har en viktig roll i arbetet med att bemästra den klimatkris som världen tycks vara på väg in i. På KSLA:s initiativ och med starkt stöd av skogsbranschen och forskningsföreträdare, bildades Skogshistoriska Sällskapet i februari 1990.

Här kan du läsa mer om Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.


 

Ett nordiskt samarbete sker sedan tjugotalet år tillbaka med skogshistoriska sammanslutningar och skogsmuseer i Norge, Finland, Danmark och Island. Vi turas om att vartannat eller vart tredje år arrangera Nordisk skogshistorisk konferens, med olika teman. Skogshistoriska Sällskapets jubileumskonferens i mars 2020 genomförs under deltagande av representanter från de övriga nordiska länderna.

Senaste från Facebook
Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Video image

Missade ni dagens digitala föreläsning om Riksskogstaxeringen och skogens historia? Lugn, den går att se igen. SLU ordnar en serie kortare föreläsningar. Här berättar Jonas Fridman på Rikstaxen om skogens tillstånd före Rikstaxen, hur den har förändrats under de snart 100 år som taxeringen pågått, och hur objektiva data från inventeringen kan bli den gemensamma grund som skogsdebatten bör luta sig mot. Jonas föreläsning är cirka 20 minuter lång och följs av frågestund. youtu.be/I_BChZ4PfUA?t=895 ... Se mindreSe mer

Kommentera

Upprop från Anna-Lena Axelsson:
Det kom in en fråga om weymouth-tall från Emil Nilsson som skriver en bok om en ängs- och hagmark som han restaurerar strax utanför Uppsala. Den planterades igen med framför allt gran på 1930-talet, men också med weymouth-tall.
"Finns det någon information om historien kring detta? Kan närheten till Uppsala ha påverkat att ett exotiskt trädslag planterades här, eller var det vanligt att man testade "lite av varje" runt om i landet på 30-talet? Kan man läsa mer om just den här tiden och igenplanteringen av framför allt hagmarker i någon bra sammanfattande bok? Jag blir mycket tacksam för alla förslag!"
... Se mindreSe mer

3 veckor sedan
Anna-Lena Axelsson

Det kom in en fråga om weymouth-tall från Emil Nilsson som skriver en bok om en ängs- och hagmark som han restaurerar strax utanför Uppsala. Den planterades igen med framför allt gran på 1930-talet, men också med weymouth-tall.

"Finns det någon information om historien kring detta? Kan närheten till Uppsala ha påverkat att ett exotiskt trädslag planterades här, eller var det vanligt att man testade "lite av varje" runt om i landet på 30-talet? Kan man läsa mer om just den här tiden och igenplanteringen av framför allt hagmarker i någon bra sammanfattande bok? Jag blir mycket tacksam för alla förslag!"
... Se mindreSe mer

Visa fler
Kommande aktiviteter

Visa alla

Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng