Vi samarbetar med
Museinätverket Skog & Trä som samlar ett tjugotal museer och anläggningar runt om i landet. Tillsammans vill vi synliggöra och berätta om de skogshistoriska skatter som finns runt om i Sverige.
Vi arbetar också för att det skogshistoriska arvet ska få större uppmärksamhet och resurser.
Här kan du läsa mer om Museinätverket Skog & Trä.
Här hittar du nätverkets sommarbroschyr 2019.
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, i dagligt tal benämnd KSLA, har sedan 1813 haft uppdraget att visa vägen till ett ”modernare” och effektivare jordbruk. Det ursprungliga målet gäller än idag och omfattar sedan ett drygt halvsekel även skogen.
De gröna näringarna, och då särskilt skogen, har en viktig roll i arbetet med att bemästra den klimatkris som världen tycks vara på väg in i. På KSLA:s initiativ och med starkt stöd av skogsbranschen och forskningsföreträdare, bildades Skogshistoriska Sällskapet i februari 1990.
Här kan du läsa mer om Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.
Ett nordiskt samarbete sker sedan tjugotalet år tillbaka med skogshistoriska sammanslutningar och museer i Norge, Finland, Danmark och Island. Vi turas om att varje år arrangera Nordisk skogshistorisk konferens, med olika teman. Nästa konferens äger rum tidigast 2020.
Senaste från Facebook
Veckans skogshistoria: Historien om Orsa besparingsskog är intressant. Efter en komplicerad skiftesprocess blev skogarna i norra Dalarna en gigantisk avverkningstrakt som under tjugo år sysselsatte ända upp till 8 000 skogshuggare. Lilla Orsa förvandlades från en av Sveriges fattigaste socknar till den särklassigt mest förmögna. Inte förrän 1933 började man åter ta upp kommunalskatt. Rune Dehlén, som åren 1990-2008 var förvaltare för Orsa besparingsskog, berättar. Artikeln är skriven 2016.
Skogen gjorde Orsa förmögnast i landet
skogshistoria.se
Historien om Orsa besparingsskog är intressant. Efter en komplicerad skiftesprocess blev skogarna i norra Dalarna en gigantisk avverkningstrakt som under tjugo år sysselsatte ända upp till 8 000 skogshuggare. Lilla Orsa förvandlades från en av Sveriges fattigaste socknar till den särklassi...Veckans skogshistoria: De karga skogarna nordväst om Orsa var länge obefolkade ända tills de koloniserades av invandrande finnar under en period från 1600- till 1800-talen. Här berättar Kristin Karlsson historien om de svedjande finnarna i Orsa och vilka spår de har satt i marker och traditioner. Artikeln är publicerad 1999. skogshistoria.se/artiklar/kolonisationen-av-orsa-finnmark/
Kolonisationen av Orsa Finnmark
skogshistoria.se
De karga skogarna nordväst om Orsa var länge obefolkade ända tills de koloniserades av invandrande finnar under en period från 1600- till 1800-talen. Här berättar Kristin Karlsson historien om de svedjande finnarna i Orsa och vilka spår de har satt i marker och traditioner.
Skogshistoriska Sällskapet deltog i helgens möte i Museinätverket Skog & Trä. Vi tycker att de skogliga museerna i landet är viktiga, för att bevara och berätta om skogens och skogsarbetets historia och betydelse i Sverige. Museernas roll och förutsättningar kan definitivt stärkas - det vill vi bidra till.Vilket peppande nätverksmöte vi har haft i Siljansfors skogsmuseum! Tack för besöket, med spännande guidningar, framåtsyftande beslut och en ångmaskin från 1919 som tuffade igång för att driva sågen. Wow!
Veckans skogshistoria: Människor har i alla tider älskat björken för dess skönhet och den goda värme dess ved skänkte. Som råvara för massaindustrier och sågverk hade den svårare att vinna gehör. För ett halvt sekel sedan gjorde bolagen vad de kunde för att utrota den. Idag har björken åter tagits till heders av dess forna fiender och skogsbolagen anstränger sig för att öka andelen björk i sina skogar. Förutom björkens stora naturvårdsnytta är den numera också en oumbärlig råvara för många typer av högklassigt papper. Artikeln av Christian Valeur är publicerad 2014.https://skogshistoria.se/artiklar/bjorken-alskad-hatad-och-alskad-igen/
Björken – älskad, hatad och älskad igen
skogshistoria.se
Människor har i alla tider älskat björken för dess skönhet och den goda värme dess ved skänkte. Som råvara för massaindustrier och sågverk hade den svårare att vinna gehör. För ett halvt sekel sedan gjorde bolagen vad de kunde för att utrota den. Idag har björken åter tagits till...
Veckans skogshistoria: Stormen 1954 drabbade inte bara Gästrikland. Här berättar Gunnar Carleson om hur Bo socken i Närke drabbats av denna och andra stormar. Tre stormar har satt djupa spår i skogslandskapet i Bo– 1943, 1954 och 1969. Den mellersta var i särklass den värsta, så även i andra delar av landet, i första hand Gästrikland. Bo socken och Boo Fideikommiss är till stora delar samma skogstillgång. Fideikommisset instiftades 1737 och har sedan ägts inom samma familj i tolv obrutna led. Artikeln är publicerad 2015. skogshistoria.se/artiklar/stormen-pa-boo-1954/
