Vi samarbetar med:
Museinätverket Skog & Trä som samlar ett tjugotal museer och anläggningar runt om i landet. Tillsammans vill vi synliggöra och berätta om de skogshistoriska skatter som finns runt om i Sverige.
Vi arbetar också för att det skogshistoriska arvet ska få större uppmärksamhet och resurser.
Här kan du läsa mer om Museinätverket Skog & Trä.
Här hittar du nätverkets sommarbroschyr 2020.
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, i dagligt tal benämnd KSLA, har sedan 1813 haft uppdraget att visa vägen till ett ”modernare” och effektivare jordbruk. Det ursprungliga målet gäller än idag och omfattar sedan ett drygt halvsekel även skogen.
De gröna näringarna, och då särskilt skogen, har en viktig roll i arbetet med att bemästra den klimatkris som världen tycks vara på väg in i. På KSLA:s initiativ och med starkt stöd av skogsbranschen och forskningsföreträdare, bildades Skogshistoriska Sällskapet i februari 1990.
Här kan du läsa mer om Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.
Ett nordiskt samarbete sker sedan tjugotalet år tillbaka med skogshistoriska sammanslutningar och skogsmuseer i Norge, Finland, Danmark och Island. Vi turas om att vartannat eller vart tredje år arrangera Nordisk skogshistorisk konferens, med olika teman. Skogshistoriska Sällskapets jubileumskonferens i mars 2020 genomförs under deltagande av representanter från de övriga nordiska länderna.
Senaste från Facebook
Om snart tre veckor, 25-26 mars, ordnar Skogshistoriska Sällskapet sin konferens och årsstämma. Hela evenemanget blir digitalt (ett webbinarium via verktyget Zoom), och därmed coronasäkert. Ni har alla chans att anmäla er via länk eller e-post som finns på hemsidan, så skickar vi uppgifter om hur ni kan ansluta. Tack på förhand till KSLA som står för tekniken på konferensen.
skogshistoria.se/aktivitet/skogshistorisk-konferens-och-arsstamma/
Skogshistorisk konferens och årsstämma
skogshistoria.se
Den jubileumskonferens som skulle avhållits när Sällskapet fyllde 30 år 2020 blev ju uppskjuten, men i år gör vi enNu har ju Tidender nr 1 landat i brevlådorna och därmed är årets exkursioner och resor öppna för anmälningar. Det är hårt tryck redan så passa på innan det blir fullt. I år ordnar vi fem exkursioner, två resor och dessutom digitala möten. skogshistoria.se/aktiviteter/
Aktiviteter - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Exkursioner, seminarier och resor 2021 Programmet 2020 blev ju, med några undantag, snöpligt inställt på grund av pandemin. Under 2021 hoppas vi kunna genomföra åtminstone en del av alla de programförslag vi hade i fjol, och något till. Deltagaravgifter: Medlemmar i Skogshistoriska Sällskap...
Veckans skogshistoria: Biskop Agardh skrev 1867 att "...Vedpriset tredubblas och byggnadstimmer är i flera avseenden att anse som en utländsk vara, som måste komma långvä-
ga ifrån ... finner man hela den delen av Sverige, som ligger söder om nedre Dalälven och Vänern nästan blottad på timmerskogar av vilka de få inskränkta och glesnade kvarlevor som ännu finnas, likna oaserna i en öken." Återbeskogningen av bondens marker är en av de mest betydelsefulla händelserna i landets utveckling och i svensk ekonomi. En inblick i hur detta gick till i norra Älvsborgs län kan vi hämta ur Hushållningssällskapets protokoll och Domänverkets handlingar. Göran Söderström, tidigare skogsdirektör för Domänverkets Västra Region, skrev denna artikel 2004.https://skogshistoria.se/artiklar/bondens-skog-i-alvsborgs-lan-om-forsvinnande-och-aterkomst/
Bondens skog i Älvsborgs län - om försvinnande och återkomst - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Återbeskogningen av bondens marker är en av de mest betydelsefulla händelserna i landets utveckling och i svensk ekonomi. En inblick i hur detta gick till i norra Älvsborgs län kan vi hämta ur Hushållningssällskapets protokoll och Domänverkets handlingar. Det är Göran Söderström, tidiga...Oerhört intressant artikel. Hela Skogshistoriska Tidender nr 1 var bra. Som skogsmannen skrev 1864 ”i vårt land finns ofantliga sträckor af mark, som af naturen tydligen blifwit bestämd att bära skog”
Hade turen att få vara med på ett par skogsexkursioner me Göran Söderström
Veckans skogshistoria: Den svenske jägmästaren Eric Lundqvist tjänstgjorde 30 år på Borneo, Nya Guinea och Indonesien. Han hade ett rättvisepatos som inte alltid gick hem hos myndigheterna, och blev på 1960-talet förklarad som “persona non grata”, utan möjlighet att återvända till Indonesien. Här är ett utdrag ur hans bok Mitt Indonesien. Eric Lundqvist gav ut femton böcker om sina upplevelser i landet. skogshistoria.se/artiklar/svensk-skogspionjar-i-indonesien/
Svensk skogspionjär i Indonesien - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Den svenske jägmästaren Eric Lundqvist tjänstgjorde 30 år på Borneo, Nya Guinea och Indonesien. Han hade ett rättvisepatos som inte alltid gick hem hos myndigheterna, och blev på 1960-talet förklarad som “persona non grata”, utan möjlighet att återvända till Indonesien. Här är ett u...
Om kockans liv i kojan kan man läsa om i boken "Kockor – skogsbrukets glömda hjältar", som bygger på trettiotalet intervjuer med före detta kockor som i dag är mellan 75 och över 100 år gamla. Amanda Löfdahl, medförfattare till boken och som utfört en stor del av intervjuerna med kvinnorna, delar i denna föreläsning med sig av deras berättelser. Föreläsningen spelas in och går att se i efterhand via SLU:s webb.
Värt att veta: Kockorna – skogsbrukets glömda hjältar | slu.se
www.slu.se
De var oftast unga och ute på sina första jobb. Under vinterns kalla månader levde de tillsammans med tio till tjugo hårt arbetande skogshuggare under enkla förhållanden i avlägset belägna kojor. M...
