Vi samarbetar med:
Museinätverket Skog & Trä som samlar ett tjugotal museer och anläggningar runt om i landet. Tillsammans vill vi synliggöra och berätta om de skogshistoriska skatter som finns runt om i Sverige.
Vi arbetar också för att det skogshistoriska arvet ska få större uppmärksamhet och resurser.
Här kan du läsa mer om Museinätverket Skog & Trä.
Här hittar du nätverkets sommarbroschyr 2020.
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, i dagligt tal benämnd KSLA, har sedan 1813 haft uppdraget att visa vägen till ett ”modernare” och effektivare jordbruk. Det ursprungliga målet gäller än idag och omfattar sedan ett drygt halvsekel även skogen.
De gröna näringarna, och då särskilt skogen, har en viktig roll i arbetet med att bemästra den klimatkris som världen tycks vara på väg in i. På KSLA:s initiativ och med starkt stöd av skogsbranschen och forskningsföreträdare, bildades Skogshistoriska Sällskapet i februari 1990.
Här kan du läsa mer om Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.
Ett nordiskt samarbete sker sedan tjugotalet år tillbaka med skogshistoriska sammanslutningar och skogsmuseer i Norge, Finland, Danmark och Island. Vi turas om att vartannat eller vart tredje år arrangera Nordisk skogshistorisk konferens, med olika teman. Skogshistoriska Sällskapets jubileumskonferens i mars 2020 genomförs under deltagande av representanter från de övriga nordiska länderna.
Senaste från Facebook
Missade ni dagens digitala föreläsning om Riksskogstaxeringen och skogens historia? Lugn, den går att se igen. SLU ordnar en serie kortare föreläsningar. Här berättar Jonas Fridman på Rikstaxen om skogens tillstånd före Rikstaxen, hur den har förändrats under de snart 100 år som taxeringen pågått, och hur objektiva data från inventeringen kan bli den gemensamma grund som skogsdebatten bör luta sig mot. Jonas föreläsning är cirka 20 minuter lång och följs av frågestund. youtu.be/I_BChZ4PfUA?t=895
Vad saknar du i listan? Vi har påbörjat en sammanställning av skogshistoriska lästips. Ambitionen är långtifrån att listan ska bli komplett, men den ska innehålla lite godbitar som kan locka till läsning och kunskap. Alla tips tas tacksamt emot: skogshistoria.se/skogshistoria/skogshistorisk-litteratur/
Skogshistorisk litteratur - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Här har vi samlat ett urval skogshistoriska böcker och rapporter för den som vill lära sig mer eller fördjupa sig. Se listan som ett axplock. Hos lokala hembygdsföreningar, museer och entusiaster finns massor dokumenterat om skogens historia. Och glöm inte den skatt som finns i Skogshistorisk...Veckans skogshistoria är en betraktelse som fanns med i årsskriften 1998. Lasse Edlund, tidigare bland annat naturvårdschef på SCA, tecknar en historik om skogens utnyttjande, hållbarhet och naturvård, med referenser både till Bibeln och Gilgamesh. Han konstaterar att skogens framtida skötsel och vård är grundläggande för vår existens här i Norden.https://skogshistoria.se/artiklar/tankar-kring-skogshistoria-och-naturvard/
Tankar kring skogshistoria och naturvård - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Lasse Edlund, tidigare bland annat naturvårdschef på SCA, tecknar en historik om skogens utnyttjande, hållbarhet och naturvård. Han konstaterar att skogens framtida skötsel och vård är grundläggande för vår existens här i Norden.
Upprop från Anna-Lena Axelsson:
Det kom in en fråga om weymouth-tall från Emil Nilsson som skriver en bok om en ängs- och hagmark som han restaurerar strax utanför Uppsala. Den planterades igen med framför allt gran på 1930-talet, men också med weymouth-tall.
"Finns det någon information om historien kring detta? Kan närheten till Uppsala ha påverkat att ett exotiskt trädslag planterades här, eller var det vanligt att man testade "lite av varje" runt om i landet på 30-talet? Kan man läsa mer om just den här tiden och igenplanteringen av framför allt hagmarker i någon bra sammanfattande bok? Jag blir mycket tacksam för alla förslag!"
Det kom in en fråga om weymouth-tall från Emil Nilsson som skriver en bok om en ängs- och hagmark som han restaurerar strax utanför Uppsala. Den planterades igen med framför allt gran på 1930-talet, men också med weymouth-tall.
"Finns det någon information om historien kring detta? Kan närheten till Uppsala ha påverkat att ett exotiskt trädslag planterades här, eller var det vanligt att man testade "lite av varje" runt om i landet på 30-talet? Kan man läsa mer om just den här tiden och igenplanteringen av framför allt hagmarker i någon bra sammanfattande bok? Jag blir mycket tacksam för alla förslag!"
