Stadgar för Skogshistoriska Sällskapet antagna vid sällskapets årsstämma i Alnarp den 20 mars 2001.

§ 1 Ändamål

Skogshistoriska Sällskapet är en ideell förening som verkar för att de skogshistoriska värdena uppmärksammas och bevaras samt främjar skogshistorisk forskning och kunskapsspridning. Sällskapet verkar också för att skogshistoriska kunskaper tas till vara och nyttiggörs.

För att främja sitt syfte anordnar sällskapet sammankomster och exkursioner av olika slag, utger publikationer samt bedriver annan med sällskapets syfte förenlig verksamhet.

§ 2 Medlemskap

Medlemskap i Skogshistoriska Sällskapet är öppet för envar som önskar stödja Sällskapets syften och följa dess verksamhet.

Medlem är man från den stund medlemsavgift betalats.

Årsstämman kan på förslag av en enig styrelse utse hedersmedlem. Hedersmedlem betalar ingen medlemsavgift.

§ 3 Årsstämma

Årsstämman är Skogshistoriska Sällskapets högsta beslutande organ. Årsstämma avhålls senast den 31 mars varje år på dag och plats som styrelsen fastställer. Orten bör variera geografiskt mellan åren.

För behandling av visst ärende kan extra stämma hållas när styrelsen finner det erforderligt eller då det begärs av minst 1/10-del av medlemmarna.

Skriftlig kallelse till stämma skall avsändas till samtliga medlemmar, till årsstämma senast tre veckor och till extra stämma senast en vecka före stämman.

§ 4 Medlems rösträtt

Vid stämman har varje medlem en röst. Röstning sker öppet utom vid val, där sluten röstning skall äga rum om någon så begär.

Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening stämmans ordförande biträder, dock sker vid val avgörande genom lottning.

§ 5 Ärenden på årsstämman

På årsstämman skall följande ärenden förekomma:

  1. 1. Val av ordförande och sekreterare för stämman
  2. 2. Prövning av om stämman är stadgeenligt utlyst
  3. 3. Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera dagens protokoll
  4. 4. Redovisning av årsberättelse, årsredovisning och revisionsberättelse
  5. 5. Fastställande av årsberättelse och årsredovisning
  6. 6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
  7. 7. Beslut om antal styrelseledamöter
  8. 8. Val av ordförande
  9. 9. Val av övriga styrelseledamöter
  10. 10. Val av två revisorer och revisorsuppleanter
  11. 11. Val av ledamöter till valnämnd, minst tre
  12. 12. Fastställande av medlemsavgifter
  13. 13. Behandling av förslag som väckts av styrelsen
  14. 14. Behandling av förslag som medlem ingivit skriftligen till styrelsen senast 14 dagar före stämman.

 

§ 6 Val av styrelse

Skogshistoriska Sällskapets angelägenheter handhas av en styrelsen, som består av ordförande och lägst sex och högst tio övriga ledamöter.

Ordförande väljs för en tid av ett år, övriga för två år med växelvis avgång. Ersättare för ledamot som avgår före mandatperiodens utgång väljs för återstoden av valperioden.

§ 7 Styrelsens arbetsformer

Styrelsen sammanträder när ordföranden finner det erforderligt eller någon annan styrelseledamot så begär.

Styrelsen är beslutsför då minst hälften av antalet ledamöter är närvarande.

Beslut fattas med enkel majoritet i enlighet med vad som anges i § 4.

Vid sammanträdet skall protokoll föras, som skall justeras av ordförande samt en styrelseledamot.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och vid behov övriga funktionärer.

Styrelsen kan om den finner så lämpligt inom sig utse ett arbetsutskott. Arbetsutskottets uppgifter och befogenheter skall fastställas av styrelsen.

§ 8 Styrelsens arbetsuppgifter

Det åligger styrelsen att:

  • – verka för Sällskapets ändamål i enlighet med dess syfte
  • – verkställa av stämmor fattade beslut
  • – handha Sällskapets ekonomiska angelägenheter och föra räkenskap däröver
  • – till årsstämman avge årsberättelse och årsredovisning för senaste räkenskapsår.

 

§ 9 Revisorer

Styrelsens förvaltning och Sällskapets räkenskaper skall granskas av revisorerna, som har att avge revisionsberättelse till årsstämman.

§ 10 Ändring av stadgar

Beslut om ändring av dessa stadgar fattas antingen

  • – på en enig årsstämma
  • – eller på två på varandra följande stämmor, varav en årsstämma, om minst 2/3 av de närvarande medlemmarna är därom ense.

 

Förslag härom kan väckas av styrelse eller då minst 1/10-del av medlemmarna är eniga därom.

§ 11 Sällskapets upplösning

Beslut om upplösning av sällskapet fattas på två på varandra följande stämmor, varav en årsstämma, om minst 2/3 av de närvarande medlemmarna är därom ense. Förslag härom kan väckas av styrelse eller då minst 1/10-del av medlemmarna är eniga därom.

Upplöses Skogshistoriska Sällskapet tillfaller Sällskapets tillgångar Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien att utnyttjas för skogshistoriskt ändamål.

 

Senaste från Facebook
Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Veckans skogshistoria: Gården Dohnafors (tidigare Sigridstorp) ligger vid infarten till Tivedens nationalpark norrifrån. Gården har anor från 1500-talet och har naturligtvis varit med om mycket genom seklen. Här berättar Åke Pettersson, den siste ordföranden för Skogsarbetareförbundet, om människor och händelser knutna till gården. Hit kom bland annat Gunnar Sträng på sin cykel på 1930-talet för att agitera för arbetarnas villkor. https://skogshistoria.se/artiklar/en-port-till-tiveden/

Veckans skogshistoria: Gården Dohnafors (tidigare Sigridstorp) ligger vid infarten till Tivedens nationalpark norrifrån. Gården har anor från 1500-talet och har naturligtvis varit med om mycket genom seklen. Här berättar Åke Pettersson, den siste ordföranden för Skogsarbetareförbundet, om människor och händelser knutna till gården. Hit kom bland annat Gunnar Sträng på sin cykel på 1930-talet för att agitera för arbetarnas villkor. skogshistoria.se/artiklar/en-port-till-tiveden/ ... Se mindreSe mer

Kommentera

Mycket bra, och bäst tycker jag om hålet vid farstun som visar när klockan är 12.00, ingen sommartid här inte!

Ser ganska välbevarad ut för att vara så pass gammal...

🤗🥀🌹👍

💕

Kul fakta om Ornäsbjörken. Finns någon som har mer att bidra med?Image attachmentImage attachment

Kul fakta om Ornäsbjörken. Finns någon som har mer att bidra med? ... Se mindreSe mer

Veckans skogshistoria: Hur verksamheten i gamla Domänverket skulle bedrivas var noggrant föreskrivet i två tjocka handböcker, DFS och DRS, om vardera cirka 700 sidor. Här fanns lagar och förordningar, regler och anvisningar, som förvaltningspersonalen hade att ta hänsyn till för att inte begå tjänstefel. Arne C Johansson med många år på Domänverket, ger några axplock ur reglementsamlingen som haft så stor betydelse. https://skogshistoria.se/artiklar/byrakratins-hoga-visa/

Veckans skogshistoria: Hur verksamheten i gamla Domänverket skulle bedrivas var noggrant föreskrivet i två tjocka handböcker, DFS och DRS, om vardera cirka 700 sidor. Här fanns lagar och förordningar, regler och anvisningar, som förvaltningspersonalen hade att ta hänsyn till för att inte begå tjänstefel. Arne C Johansson med många år på Domänverket, ger några axplock ur reglementsamlingen som haft så stor betydelse.
skogshistoria.se/artiklar/byrakratins-hoga-visa/
... Se mindreSe mer

Kommentera

En fråga här . När är bäst att kvistrensa ek ?

Förmånar mig inte, förvisso bara jobbat i 6 månader som praktikant hos Domän, toppstyrning som hos Svenska Kyrkan

Veckans skogshistoria: Det glest befolkade norra Sverige var indelat i så kallade lappskatteland som styrdes av en eller ett par familjer. Så såg det ut när landshövding Johan Graan sommaren 1671 skickade ut lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm för att kartlägga Ume lappmark. Resultatet av deras resa blev kartor och beskrivningar som ger en unik bild av ett samhälle och kultur som det idag bara finns få fysiska spår kvar av. Läs artikeln av Gudrun Norstedt. https://skogshistoria.se/artiklar/nar-samerna-kontrollerade-lappmarksskogarna/

Veckans skogshistoria: Det glest befolkade norra Sverige var indelat i så kallade lappskatteland som styrdes av en eller ett par familjer. Så såg det ut när landshövding Johan Graan sommaren 1671 skickade ut lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm för att kartlägga Ume lappmark. Resultatet av deras resa blev kartor och beskrivningar som ger en unik bild av ett samhälle och kultur som det idag bara finns få fysiska spår kvar av. Läs artikeln av Gudrun Norstedt. skogshistoria.se/artiklar/nar-samerna-kontrollerade-lappmarksskogarna/ ... Se mindreSe mer

Kommentera

Min ana MÅRTEN JONSSON DJÄKNE finns med sitt lappskatteland i ALTAWARE omnämnd på den kartan Just i denna vecka har jag tagit över gravrätten för en ättling till honom Min morfars far Nils Johan Persson född 1842 med flera äldre släktingar Märkligt att just nu få detta meddelande!

Minns jag inte fel var Johan Graan same från Gran sameby inom dagens Sorsele.

Visa fler
Kommande aktiviteter
Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng