Stadgar för Skogshistoriska Sällskapet antagna vid sällskapets årsstämma i Alnarp den 20 mars 2001.

§ 1 Ändamål

Skogshistoriska Sällskapet är en ideell förening som verkar för att de skogshistoriska värdena uppmärksammas och bevaras samt främjar skogshistorisk forskning och kunskapsspridning. Sällskapet verkar också för att skogshistoriska kunskaper tas till vara och nyttiggörs.

För att främja sitt syfte anordnar sällskapet sammankomster och exkursioner av olika slag, utger publikationer samt bedriver annan med sällskapets syfte förenlig verksamhet.

§ 2 Medlemskap

Medlemskap i Skogshistoriska Sällskapet är öppet för envar som önskar stödja Sällskapets syften och följa dess verksamhet.

Medlem är man från den stund medlemsavgift betalats.

Årsstämman kan på förslag av en enig styrelse utse hedersmedlem. Hedersmedlem betalar ingen medlemsavgift.

§ 3 Årsstämma

Årsstämman är Skogshistoriska Sällskapets högsta beslutande organ. Årsstämma avhålls senast den 31 mars varje år på dag och plats som styrelsen fastställer. Orten bör variera geografiskt mellan åren.

För behandling av visst ärende kan extra stämma hållas när styrelsen finner det erforderligt eller då det begärs av minst 1/10-del av medlemmarna.

Skriftlig kallelse till stämma skall avsändas till samtliga medlemmar, till årsstämma senast tre veckor och till extra stämma senast en vecka före stämman.

§ 4 Medlems rösträtt

Vid stämman har varje medlem en röst. Röstning sker öppet utom vid val, där sluten röstning skall äga rum om någon så begär.

Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening stämmans ordförande biträder, dock sker vid val avgörande genom lottning.

§ 5 Ärenden på årsstämman

På årsstämman skall följande ärenden förekomma:

  1. 1. Val av ordförande och sekreterare för stämman
  2. 2. Prövning av om stämman är stadgeenligt utlyst
  3. 3. Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera dagens protokoll
  4. 4. Redovisning av årsberättelse, årsredovisning och revisionsberättelse
  5. 5. Fastställande av årsberättelse och årsredovisning
  6. 6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
  7. 7. Beslut om antal styrelseledamöter
  8. 8. Val av ordförande
  9. 9. Val av övriga styrelseledamöter
  10. 10. Val av två revisorer och revisorsuppleanter
  11. 11. Val av ledamöter till valnämnd, minst tre
  12. 12. Fastställande av medlemsavgifter
  13. 13. Behandling av förslag som väckts av styrelsen
  14. 14. Behandling av förslag som medlem ingivit skriftligen till styrelsen senast 14 dagar före stämman.

 

§ 6 Val av styrelse

Skogshistoriska Sällskapets angelägenheter handhas av en styrelse, som består av ordförande och lägst sex och högst tio övriga ledamöter.

Ordförande väljs för en tid av ett år, övriga för två år med växelvis avgång. Ersättare för ledamot som avgår före mandatperiodens utgång väljs för återstoden av valperioden.

§ 7 Styrelsens arbetsformer

Styrelsen sammanträder när ordföranden finner det erforderligt eller någon annan styrelseledamot så begär.

Styrelsen är beslutsför då minst hälften av antalet ledamöter är närvarande.

Beslut fattas med enkel majoritet i enlighet med vad som anges i § 4.

Vid sammanträdet skall protokoll föras, som skall justeras av ordförande samt en styrelseledamot.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och vid behov övriga funktionärer.

Styrelsen kan om den finner så lämpligt inom sig utse ett arbetsutskott. Arbetsutskottets uppgifter och befogenheter skall fastställas av styrelsen.

§ 8 Styrelsens arbetsuppgifter

Det åligger styrelsen att:

  • – verka för Sällskapets ändamål i enlighet med dess syfte
  • – verkställa av stämmor fattade beslut
  • – handha Sällskapets ekonomiska angelägenheter och föra räkenskap däröver
  • – till årsstämman avge årsberättelse och årsredovisning för senaste räkenskapsår.

 

§ 9 Revisorer

Styrelsens förvaltning och Sällskapets räkenskaper skall granskas av revisorerna, som har att avge revisionsberättelse till årsstämman.

§ 10 Ändring av stadgar

Beslut om ändring av dessa stadgar fattas antingen

  • – på en enig årsstämma
  • – eller på två på varandra följande stämmor, varav en årsstämma, om minst 2/3 av de närvarande medlemmarna är därom ense.

 

Förslag härom kan väckas av styrelse eller då minst 1/10-del av medlemmarna är eniga därom.

§ 11 Sällskapets upplösning

Beslut om upplösning av sällskapet fattas på två på varandra följande stämmor, varav en årsstämma, om minst 2/3 av de närvarande medlemmarna är därom ense. Förslag härom kan väckas av styrelse eller då minst 1/10-del av medlemmarna är eniga därom.

Upplöses Skogshistoriska Sällskapet tillfaller Sällskapets tillgångar Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien att utnyttjas för skogshistoriskt ändamål.

 

Logga in och läs Tidender!

Tidender är Skogshistoriska Sällskapets tidskrift, fylld av skogshistoriska reportage och beskrivningar av våra aktiviteter. Som medlem loggar du in och läser det senaste numret. Tidigare nummer hittar du här.

Läs senaste numret -
för medlemmar

Senaste från Facebook
Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Mer än tacksam efter två dagar med Skogshistoriska Sällskapet på underbara Gotland. I försommarfager skrud bjöds vi på en välplanerad kavalkad om skog i alla former. Från den tidiga skogshistorien med bröderna Graham och den första återbeskogningslagen till det sentida konflikten om Ojnareskogen. Och däremellan kultur, botanik och lokala delikatesser. Arrangörerna, framför allt Karin Wågström, gjorde ett fantastiskt jobb med logistik och entusiasmerande föredragshållare. Ett stort tack! Sällskapet planerade senast för en gotlandstur 2016, men den fick ställas in. Nu blev den äntligen av!Image attachmentImage attachment+Image attachment

Mer än tacksam efter två dagar med Skogshistoriska Sällskapet på underbara Gotland. I försommarfager skrud bjöds vi på en välplanerad kavalkad om skog i alla former. Från den tidiga skogshistorien med bröderna Graham och den första återbeskogningslagen till det sentida konflikten om Ojnareskogen. Och däremellan kultur, botanik och lokala delikatesser. Arrangörerna, framför allt Karin Wågström, gjorde ett fantastiskt jobb med logistik och entusiasmerande föredragshållare. Ett stort tack! Sällskapet planerade senast för en gotlandstur 2016, men den fick ställas in. Nu blev den äntligen av! ... Mer textMindre text

0 CommentsKommentera

Mer om vattensågen i Gravsjö. Mats Nylinder och Elisabeth Sörman har delat med sig av några filmsekvenser som de tog under exkursionen den 24 maj. Fascinerande med gammal teknik -- och kunnande: Bonden i Gravsjö byggde sig på 1830-talet en såg av furor som han själv fällt i skogen. Metalldelarna smidde han i den egna lilla smedjan på gården. En gång fanns det minst 10 000 sådana här små sågar runt om i vårt land. Heder åt medlemmarna i föreningen Gravsjösågens intressenter som renoverat den och ser till att hålla den i stånd. ... Mer textMindre text

0 CommentsKommentera

Exkursionen till vattensågen i Gravsjö, tre mil nordväst om Rättvik och hembygdsgården i Enviken den 24 maj blev upplevelserik. Trots att SMHI förutspått regn bjöd dagen på perfekt försommarväder. 
 Berit Gravsjö Eriksson och Per Eriksson kunde hälsa ett 40-tal medlemmar välkomna till Berits barndomshem, den lilla gården Gravsjö, naturskönt belägen mellan två sjöar och med sin vattensåg. De bjöd på kaffe med hembakat bröd och delikata ostar från grannbyn innan det var dags att öppna dammluckan och sätta igång den gamla ramsågen. Det behöver inte sägas att intresset var stort för att ta del av hur denna månghundraåriga teknik att förvandla en timmerstock till plankor fungerar. 
 Mats Nylinder, professor emeritus i virkeslära, som tagit initiativet till besöket i Gravsjö, berättade sedan om såghistorien utifrån sin bok ”Gamla sågar”. Han bedömer att det i Sverige sannolikt funnits fler än 10 000 sågar av Gravsjös modell.
 Efter lunch gick färden vidare till Enviken där Mikael Waller, ordförande i Envikens hembygdsförening tog emot vid  Görasgåden. Den är berömd för sina förnämliga takmålningar, men störst intresse väckte nog föreningens prydliga och innehållsrika skogsmuseum.  
 Exkursionen avslutades av professor emeritus Lars Kardell, som med betoning på skogarna runt Enviken, redogjorde för valda delar av sin nyligen utkomna bok om Ödmården. Hans mycket inspirerade redogörelse belönades med en lång och mycket varm applåd.Image attachmentImage attachment+7Image attachment

Exkursionen till vattensågen i Gravsjö, tre mil nordväst om Rättvik och hembygdsgården i Enviken den 24 maj blev upplevelserik. Trots att SMHI förutspått regn bjöd dagen på perfekt försommarväder.
Berit Gravsjö Eriksson och Per Eriksson kunde hälsa ett 40-tal medlemmar välkomna till Berits barndomshem, den lilla gården Gravsjö, naturskönt belägen mellan två sjöar och med sin vattensåg. De bjöd på kaffe med hembakat bröd och delikata ostar från grannbyn innan det var dags att öppna dammluckan och sätta igång den gamla ramsågen. Det behöver inte sägas att intresset var stort för att ta del av hur denna månghundraåriga teknik att förvandla en timmerstock till plankor fungerar.
Mats Nylinder, professor emeritus i virkeslära, som tagit initiativet till besöket i Gravsjö, berättade sedan om såghistorien utifrån sin bok ”Gamla sågar”. Han bedömer att det i Sverige sannolikt funnits fler än 10 000 sågar av Gravsjös modell.
Efter lunch gick färden vidare till Enviken där Mikael Waller, ordförande i Envikens hembygdsförening tog emot vid Görasgåden. Den är berömd för sina förnämliga takmålningar, men störst intresse väckte nog föreningens prydliga och innehållsrika skogsmuseum.
Exkursionen avslutades av professor emeritus Lars Kardell, som med betoning på skogarna runt Enviken, redogjorde för valda delar av sin nyligen utkomna bok om Ödmården. Hans mycket inspirerade redogörelse belönades med en lång och mycket varm applåd.
... Mer textMindre text

0 CommentsKommentera

Fredagen 17 maj samlade Jägmästarnas Kamratfonds hågkomstgrupp ett 40-tal personer till invigning av jägmästarutbildningens minnesmärken i Garpenberg. Ägarna av Garpenbergs Slott (som det numera kallas), Cilla och John Sandh, hälsade alla välkomna. Åke Barklund, Jägmästarnas Kamratfond, gav en bakgrundsinformation. 

F d landshövdingen i Dalarna Maria Norrfalk invigningstalade och täckte därefter av informationstavlan vid entrén till Garpenbergs Slott. Kommunstyrelsens ordförande i Hedemora berättade om Skogis och bygden. Hans-Jöran Hildingsson, ordförande i Skogshistoriska Sällskapet, höll ett kortare anförande på temat En skogshistorisk plats. Skogsstudenten Fredrik Ström fyllde på med reflektioner. Ceremonin följdes upp med middag på slottet där professor emeritus Lars Kardell höll ett kåseri över skogsutbildningen i Garpenberg. Bengt Stenerås, en gång i tiden lärare och fortbildningsledare på Garp, skänkte till paret Sandh två tavlor gjorda av konstnären och tecknaren mm Nils Forshed med motiv från Skogismiljön. Tord Halvarson liksom Anders Lindström, gamla sånganförare, sjöng och underhöll.

Hågkomstgruppen har som ambition att upprätta minnesmärken över jägmästarutbildningen även på andra platser där utbildning en gång i tiden bedrivits.

Foton: Marianne ErikssonImage attachmentImage attachment+3Image attachment

Fredagen 17 maj samlade Jägmästarnas Kamratfonds hågkomstgrupp ett 40-tal personer till invigning av jägmästarutbildningens minnesmärken i Garpenberg. Ägarna av Garpenbergs Slott (som det numera kallas), Cilla och John Sandh, hälsade alla välkomna. Åke Barklund, Jägmästarnas Kamratfond, gav en bakgrundsinformation.

F d landshövdingen i Dalarna Maria Norrfalk invigningstalade och täckte därefter av informationstavlan vid entrén till Garpenbergs Slott. Kommunstyrelsens ordförande i Hedemora berättade om Skogis och bygden. Hans-Jöran Hildingsson, ordförande i Skogshistoriska Sällskapet, höll ett kortare anförande på temat "En skogshistorisk plats". Skogsstudenten Fredrik Ström fyllde på med reflektioner. Ceremonin följdes upp med middag på slottet där professor emeritus Lars Kardell höll ett kåseri över skogsutbildningen i Garpenberg. Bengt Stenerås, en gång i tiden lärare och fortbildningsledare på Garp, skänkte till paret Sandh två tavlor gjorda av konstnären och tecknaren mm Nils Forshed med motiv från Skogismiljön. Tord Halvarson liksom Anders Lindström, gamla sånganförare, sjöng och underhöll.

Hågkomstgruppen har som ambition att upprätta minnesmärken över jägmästarutbildningen även på andra platser där utbildning en gång i tiden bedrivits.

Foton: Marianne Eriksson
... Mer textMindre text

0 CommentsKommentera

Visa fler
Kommande aktiviteter

Visa alla

Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng