Stadgar för Skogshistoriska Sällskapet antagna vid sällskapets årsstämma i Alnarp den 20 mars 2001.

§ 1 Ändamål

Skogshistoriska Sällskapet är en ideell förening som verkar för att de skogshistoriska värdena uppmärksammas och bevaras samt främjar skogshistorisk forskning och kunskapsspridning. Sällskapet verkar också för att skogshistoriska kunskaper tas till vara och nyttiggörs.

För att främja sitt syfte anordnar sällskapet sammankomster och exkursioner av olika slag, utger publikationer samt bedriver annan med sällskapets syfte förenlig verksamhet.

§ 2 Medlemskap

Medlemskap i Skogshistoriska Sällskapet är öppet för envar som önskar stödja Sällskapets syften och följa dess verksamhet.

Medlem är man från den stund medlemsavgift betalats.

Årsstämman kan på förslag av en enig styrelse utse hedersmedlem. Hedersmedlem betalar ingen medlemsavgift.

§ 3 Årsstämma

Årsstämman är Skogshistoriska Sällskapets högsta beslutande organ. Årsstämma avhålls senast den 31 mars varje år på dag och plats som styrelsen fastställer. Orten bör variera geografiskt mellan åren.

För behandling av visst ärende kan extra stämma hållas när styrelsen finner det erforderligt eller då det begärs av minst 1/10-del av medlemmarna.

Skriftlig kallelse till stämma skall avsändas till samtliga medlemmar, till årsstämma senast tre veckor och till extra stämma senast en vecka före stämman.

§ 4 Medlems rösträtt

Vid stämman har varje medlem en röst. Röstning sker öppet utom vid val, där sluten röstning skall äga rum om någon så begär.

Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening stämmans ordförande biträder, dock sker vid val avgörande genom lottning.

§ 5 Ärenden på årsstämman

På årsstämman skall följande ärenden förekomma:

  1. 1. Val av ordförande och sekreterare för stämman
  2. 2. Prövning av om stämman är stadgeenligt utlyst
  3. 3. Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera dagens protokoll
  4. 4. Redovisning av årsberättelse, årsredovisning och revisionsberättelse
  5. 5. Fastställande av årsberättelse och årsredovisning
  6. 6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
  7. 7. Beslut om antal styrelseledamöter
  8. 8. Val av ordförande
  9. 9. Val av övriga styrelseledamöter
  10. 10. Val av två revisorer och revisorsuppleanter
  11. 11. Val av ledamöter till valnämnd, minst tre
  12. 12. Fastställande av medlemsavgifter
  13. 13. Behandling av förslag som väckts av styrelsen
  14. 14. Behandling av förslag som medlem ingivit skriftligen till styrelsen senast 14 dagar före stämman.

 

§ 6 Val av styrelse

Skogshistoriska Sällskapets angelägenheter handhas av en styrelse, som består av ordförande och lägst sex och högst tio övriga ledamöter.

Ordförande väljs för en tid av ett år, övriga för två år med växelvis avgång. Ersättare för ledamot som avgår före mandatperiodens utgång väljs för återstoden av valperioden.

§ 7 Styrelsens arbetsformer

Styrelsen sammanträder när ordföranden finner det erforderligt eller någon annan styrelseledamot så begär.

Styrelsen är beslutsför då minst hälften av antalet ledamöter är närvarande.

Beslut fattas med enkel majoritet i enlighet med vad som anges i § 4.

Vid sammanträdet skall protokoll föras, som skall justeras av ordförande samt en styrelseledamot.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och vid behov övriga funktionärer.

Styrelsen kan om den finner så lämpligt inom sig utse ett arbetsutskott. Arbetsutskottets uppgifter och befogenheter skall fastställas av styrelsen.

§ 8 Styrelsens arbetsuppgifter

Det åligger styrelsen att:

  • – verka för Sällskapets ändamål i enlighet med dess syfte
  • – verkställa av stämmor fattade beslut
  • – handha Sällskapets ekonomiska angelägenheter och föra räkenskap däröver
  • – till årsstämman avge årsberättelse och årsredovisning för senaste räkenskapsår.

 

§ 9 Revisorer

Styrelsens förvaltning och Sällskapets räkenskaper skall granskas av revisorerna, som har att avge revisionsberättelse till årsstämman.

§ 10 Ändring av stadgar

Beslut om ändring av dessa stadgar fattas antingen

  • – på en enig årsstämma
  • – eller på två på varandra följande stämmor, varav en årsstämma, om minst 2/3 av de närvarande medlemmarna är därom ense.

 

Förslag härom kan väckas av styrelse eller då minst 1/10-del av medlemmarna är eniga därom.

§ 11 Sällskapets upplösning

Beslut om upplösning av sällskapet fattas på två på varandra följande stämmor, varav en årsstämma, om minst 2/3 av de närvarande medlemmarna är därom ense. Förslag härom kan väckas av styrelse eller då minst 1/10-del av medlemmarna är eniga därom.

Upplöses Skogshistoriska Sällskapet tillfaller Sällskapets tillgångar Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien att utnyttjas för skogshistoriskt ändamål.

 

Senaste från Facebook
Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
2 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet

Här är några bilder från den uppskattade exkursionen i Hälsingland, Iggesund, den 23 maj. Ett 25-tal deltagare fick följa med på en resa kring temat Iggesunds (numera en del av Holmen Skog AB) storskaliga satsning på contortatall. Ett utförligare referat kommer i nästa nummer av Tidender. Då får vi också kanske svaret på frågan i exkursionens titel "Är contortan historia?". ... Se mindreSe mer

Kommentera

Exkursionen inleddes med Iggesunds bruks historia berättad av denne man: KG Karlsson youtu.be/cGpfNFN7UkU

3 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet

Att Kinnekulle är ett besöksmål av högsta klass framstod tydligt vid Skogshistoriska Sällskapets exkursion den 27 maj. Under ett omväxlande program fick de femtio deltagarna ett antal smakprov på vad detta västgötska platåberg har att erbjuda. Förutom granna vyer och sköna naturmiljöer serverades trädgårdshistoria, en botanisk vandring, sten- och industrihistoria och hur Kinnekulles skogar idag brukas med sikte att så bra som möjligt uppfylla önskemålen från bergets många andra intressenter.
Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson hälsade välkommen invid det märkliga Gingko Bilobaträdet i den vackra parken vid Hällekis säteri. Dess ägare Wilhelm Klingspor berättade om säteriets historia och guidade genom parken med dess exotiska träd och mer än 150 olika perenner.
Professor em Christer Westerdahl redogjorde för Kinnekulles märkliga geologi medan Birgitta Järdefors, f.d. Länsstyrelsen berättade om hur berget i alla tider dragit till sig besökare – Linné förstås men också litterära storheter som August Strindberg och Selma Lagerlöf.
Därefter avfärd till Munkängarnas naturreservat där biologen Olof Jansson inlevelsefullt guidade bland mattorna av ramslök i begynnande blomning.
Efter lunch på Kinnekullegården med grann utsikt över ”halva Västergötland” visade stiftsskogvaktare Fredrik Bergqvist hur Svenska kyrkan bedriver skogsbruk på Kinnekulle som i sin helhet är klassat som ett Natura 2000-område.
Avslutning på gården Hjelmsäter med dess månghundraåriga ekar. Här visade dess ägare, Edvard Hamilton, också hur han producerar biokol av bland annat barkborreskadad granved i gårdens nya pyrolysanläggning. Biokol används som jordförbättringsmedel och har stora klimatfördelar genom att det också fungerar som en kolsänka.
Sammanfattningsvis en mycket intressant exkursion som gav mersmak.
... Se mindreSe mer

3 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet

Det blev härlig dag för de femtio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion vid Morlanda säteri på Orust den 19 maj. Vädret var ljuvligt, göken prövade strupen och programmet bjöd på såväl kulturhistoria och musik som skogsbruk och naturvård.
Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson hälsade välkommen och Morlandas ägare, Annie Thorburn, berättade inlevelsefullt om säteriets 700-åriga historia.
Morlanda säteri är speciellt. Annies farfar, Bertil Thorburn, anmodade år 1968 myndigheterna att göra dess marker till naturreservat. Han avstod hellre från en del intäkter än att marken i en framtid skulle riskera att styckas upp i fritidshustomter.
I en ekskog berättade ”skeppsjägmästaren” Anders Söderlund om hur man där på 1990-talet hämtade grovt ekvirke till bygget av Ostindiefararen Götheborg. I Morlandas vackra medeltidskyrka bjöd organisten Carina Olsson på skön musik framförd på Sveriges äldsta spelbara orgel från 1604. Här berättade också universitetslektorn Per Hallén om de återkommande perioder då ”sillen gick till” i Bohuslän.
Dagen avslutades med en av Gert-Åke Rindebäck ledd diskussion om reservat och skogsbruk på det en gång nästan helt trädlösa Orust.
Exkursionen på Morlanda har av pandemiskäl skjutits upp två gånger. Nu var det tredje gången gillt och det var något väl värt att vänta på!
... Se mindreSe mer

Kommentera

Tack för en trevlig och intressant dag! Vi ses igen 👋😃

3 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet
Läsvärt om tjärtillverkning och tjärhantering i Västerbotten.

Läsvärt om tjärtillverkning och tjärhantering i Västerbotten.Idag presenterar nättidskriften Västerbotten förr & nu en artikel med titeln Tjärhantering i Västerbotten. Den är superintressant och initierad och artikelförfattaren Fredrik Westman beskriver på ett levande sätt den viktiga näring som mer eller mindre är historia idag. Vi låter honom berätta själv:

”Det var kanske så här tjärdalen såg ut, den som N`Nisj hade byggt och som Sara Lidman beskriver i boken Tjärdalen. Tjärdalständning var lite av en folkfest. N`Nisj hade slitit ett helt år med att skaffa tjärved. Han hade avvaktat rätt väder, det vill säga vindstilla, men på morgonen då han skulle tända tjärdalen hade n`Jonas raserat den. N`Jonas hann inte undan utan fastnade i bråten och dog av skadorna. N`Nisj fick ett nervsammanbrott. NÀlbert lurade sedan av n`Nisj hustru Agda tjärdalen, reparerade den, brände den och tjänade pengar på affären.
Tjära anses ha varit en av Sveriges viktigaste exportvaror under 1600- och 1700-talet. I mitten av 1700-talet omfattade exporten ca 14 000 000 liter om året, vilket motsvarar cirka 110 000 tunnor. Ume- och Vindelälvens dalgångar var ett av de viktigaste tjärproducerande områdena i Sverige, och var dessutom det område som längst förmådde upprätthålla produktion av tjära.”

Här hittar ni artikeln som är den absolut bildtätaste som vi publicerat under de dryga två år vi hållit på! Mycket nöje!

nattidskriftenvasterbotten.se/2022/05/15/tjarhantering-i-vasterbotten/
... Se mindreSe mer

Visa fler
Kommande aktiviteter

Visa alla

Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng