Stadgar för Skogshistoriska Sällskapet antagna vid sällskapets årsstämma i Alnarp den 20 mars 2001.
§ 1 Ändamål
Skogshistoriska Sällskapet är en ideell förening som verkar för att de skogshistoriska värdena uppmärksammas och bevaras samt främjar skogshistorisk forskning och kunskapsspridning. Sällskapet verkar också för att skogshistoriska kunskaper tas till vara och nyttiggörs.
För att främja sitt syfte anordnar sällskapet sammankomster och exkursioner av olika slag, utger publikationer samt bedriver annan med sällskapets syfte förenlig verksamhet.
§ 2 Medlemskap
Medlemskap i Skogshistoriska Sällskapet är öppet för envar som önskar stödja Sällskapets syften och följa dess verksamhet.
Medlem är man från den stund medlemsavgift betalats.
Årsstämman kan på förslag av en enig styrelse utse hedersmedlem. Hedersmedlem betalar ingen medlemsavgift.
§ 3 Årsstämma
Årsstämman är Skogshistoriska Sällskapets högsta beslutande organ. Årsstämma avhålls senast den 31 mars varje år på dag och plats som styrelsen fastställer. Orten bör variera geografiskt mellan åren.
För behandling av visst ärende kan extra stämma hållas när styrelsen finner det erforderligt eller då det begärs av minst 1/10-del av medlemmarna.
Skriftlig kallelse till stämma skall avsändas till samtliga medlemmar, till årsstämma senast tre veckor och till extra stämma senast en vecka före stämman.
§ 4 Medlems rösträtt
Vid stämman har varje medlem en röst. Röstning sker öppet utom vid val, där sluten röstning skall äga rum om någon så begär.
Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening stämmans ordförande biträder, dock sker vid val avgörande genom lottning.
§ 5 Ärenden på årsstämman
På årsstämman skall följande ärenden förekomma:
- 1. Val av ordförande och sekreterare för stämman
- 2. Prövning av om stämman är stadgeenligt utlyst
- 3. Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera dagens protokoll
- 4. Redovisning av årsberättelse, årsredovisning och revisionsberättelse
- 5. Fastställande av årsberättelse och årsredovisning
- 6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
- 7. Beslut om antal styrelseledamöter
- 8. Val av ordförande
- 9. Val av övriga styrelseledamöter
- 10. Val av två revisorer och revisorsuppleanter
- 11. Val av ledamöter till valnämnd, minst tre
- 12. Fastställande av medlemsavgifter
- 13. Behandling av förslag som väckts av styrelsen
- 14. Behandling av förslag som medlem ingivit skriftligen till styrelsen senast 14 dagar före stämman.
§ 6 Val av styrelse
Skogshistoriska Sällskapets angelägenheter handhas av en styrelse, som består av ordförande och lägst sex och högst tio övriga ledamöter.
Ordförande väljs för en tid av ett år, övriga för två år med växelvis avgång. Ersättare för ledamot som avgår före mandatperiodens utgång väljs för återstoden av valperioden.
§ 7 Styrelsens arbetsformer
Styrelsen sammanträder när ordföranden finner det erforderligt eller någon annan styrelseledamot så begär.
Styrelsen är beslutsför då minst hälften av antalet ledamöter är närvarande.
Beslut fattas med enkel majoritet i enlighet med vad som anges i § 4.
Vid sammanträdet skall protokoll föras, som skall justeras av ordförande samt en styrelseledamot.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och vid behov övriga funktionärer.
Styrelsen kan om den finner så lämpligt inom sig utse ett arbetsutskott. Arbetsutskottets uppgifter och befogenheter skall fastställas av styrelsen.
§ 8 Styrelsens arbetsuppgifter
Det åligger styrelsen att:
- – verka för Sällskapets ändamål i enlighet med dess syfte
- – verkställa av stämmor fattade beslut
- – handha Sällskapets ekonomiska angelägenheter och föra räkenskap däröver
- – till årsstämman avge årsberättelse och årsredovisning för senaste räkenskapsår.
§ 9 Revisorer
Styrelsens förvaltning och Sällskapets räkenskaper skall granskas av revisorerna, som har att avge revisionsberättelse till årsstämman.
§ 10 Ändring av stadgar
Beslut om ändring av dessa stadgar fattas antingen
- – på en enig årsstämma
- – eller på två på varandra följande stämmor, varav en årsstämma, om minst 2/3 av de närvarande medlemmarna är därom ense.
Förslag härom kan väckas av styrelse eller då minst 1/10-del av medlemmarna är eniga därom.
§ 11 Sällskapets upplösning
Beslut om upplösning av sällskapet fattas på två på varandra följande stämmor, varav en årsstämma, om minst 2/3 av de närvarande medlemmarna är därom ense. Förslag härom kan väckas av styrelse eller då minst 1/10-del av medlemmarna är eniga därom.
Upplöses Skogshistoriska Sällskapet tillfaller Sällskapets tillgångar Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien att utnyttjas för skogshistoriskt ändamål.
Logga in och läs Tidender!
Tidender är Skogshistoriska Sällskapets tidskrift, fylld av skogshistoriska reportage och beskrivningar av våra aktiviteter. Som medlem loggar du in och läser det senaste numret. Tidigare nummer hittar du här.
Senaste från Facebook
Söndagen den 8:e september samlades ett 60-tal intresserade i Baggböle i Västerbotten för en lärorik fältutflykt, med fokus på både historiskt och nutida skogsbruk samt de metoder som format dess utveckling.
Eftermiddagen inleddes inne i Baggböle herrgård, där vi fick en inblick i skogsbrukets historia och dess koppling till regionen. Vi fick höra två föredrag på temat "baggböleri", som syftar på olaglig avverkning och tvivelaktig handel med avverkningsrätter och skogsfastigheter i norra Sverige under 1800- och 1900-talet.
Svenbjörn Kilander, professor emeritus vid Mittuniversitetet, talade om baggböleriet kring sekelskiftet 1900. Han presenterade ideologiska anmärkningar kring den tidens skogsbruk, och hur exploatering av vattendrag och timmer i norra Sverige var en symbol för industrialiseringens framfart. Han reflekterade även över hur både lokala och nationella maktstrukturer gynnade storskalig avverkning på bekostnad av lokala behov.
Nästa föredrag hölls av Erik Törnlund, fil. dr i ekonomisk historia vid Umeå universitet, som fördjupade sig i när timmerfronten anlände till Västerbotten. Hans föredrag behandlade utvecklingen längs Ume- och Vindelälven, och hur de stora flottlederna formade skogarna och regionens ekonomi. Genom att sätta skogsbrukets framväxt i ett bredare historiskt perspektiv visade han på de långsiktiga effekterna, både för samhället och landskapet.
Efter en inledning av Johnny Schimmel, jägmästare, ekolog och föreståndare för Arboretum Norr, begav sig deltagarna på en guidad vandring i mindre grupper. Under vandringen fick deltagarna en kort visning av arboretet där flera olika träd och buskar från olika delar av världen odlas.
Med älven som bakgrund bjöds det på gemensamt fika med tid för att utbyta tankar och reflektioner kring skogens roll genom historien. Efter fikat följde två föredrag som belyste nutida aspekter av skogsbruket, och hur baggböleriets arv fortfarande gör sig påmint.
Irma Olofsson, fil. dr i kulturgeografi vid Umeå universitet, presenterade föredraget "Vad göms i skogen? – Arbetsvillkor för den utländska arbetskraften i det svenska skogen". Hon belyste de tuffa förhållanden som många migrantarbetare möter i bärplockning och skogsvård, och kopplade detta till en större global arbetsmarknad.
Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, talade om den gröna omställningen i sitt föredrag "Från grå till grön omställning: Hur förhåller sig dagens utveckling till historien?" Han jämförde hur dagens hållbarhetssträvanden förhåller sig till de industriella metoder som en gång utnyttjade skogen på ett ohållbart sätt.
Evenemanget är ett bra exempel på hur ideella organisationer kan samarbeta med forskningsorganisationer för att tillsammans utbyta kunskap och diskussioner med lokal förankring.
Evenemanget arragerades gemensamt av forskningsplattformen Future Forests, Kungliga Skytteanska samfundet, Arboretum Norrs vänner, Skogshistoriska Sällskapet och Hembygdsföreningen Umbygda.
www.umu.se/reportage/baggboleri-fran-historisk-exploatering-till-gron-omstallning/
1 CommentKommentera
Topppppenförening. Kolla på hemsidan och kika. Bli medlem och du får träffa många, många kunniga på ek, lövskog mm. / Mats på Höjden
Vilken insats!Det har varit en intensiv vecka för oss i Skogsmuseet. Alla Moras 5:e klassare har fått tillbringa en dag i Museet. De har bjudits på en film, musik och teaterföreställning med Sofia Sandéns ensemble som visar hur skogsbruket gick till förr. Sedan har de fått besöka en kolmila där kolningen pågick, sett utställningen om skogsbruk och flottning och hur skogsbruket fungerar i dag. Allt med guider. Ett väldigt dyrt upplägg men som vi klarat tack vare sponsorer.
2 CommentsKommentera
Nässjö kommun hade en skogsdag för alla 5:e klassare tills för 4-5 år sedan då man lade ner för man tyckte det var för dyrt. Var välbehövligt för såväl elever som lärare. Var så man blev mörkrädd hur låg kunskapen om träd, skog och produkterna därav är.
Var nyss där med Spillkråkan, förening för skogsägande kvinnor. Fantastiskt fint, innehållsrikt museum!
Det blev en intressant dag för de 35 deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion på temat skogsbrand förr och nu i Bjurholm-Fredrika den 30 augusti.
Exkursionen inleddes vid Kvillträsk naturreservet med att Anders Granström från SLU demonstrerade de olika bränslen som har betydelse för antändning och spridning av skogsbränder. Andreas Garpebring från Länsstyrelsen i Västerbotten berättade och visade resultatet av den naturvårdsbränning som genomfördes i reservatat i slutet av maj 2024.
Efter ett besök på platsen för en tjugo år gammal skogsbrand vid skjutbanan i Nedre Nyland var det fältlunch vid Lillängets naturcamping vid Lögdeälven. Från scenen förmedlade Anders Granström resultat från en unik kartläggning av brandhistoriken i området och berättade om hur tidigare invånare har påverkat brandregimen i området. Citat från äldre rättegångsprotokoll och domböcker gav insikt i markkonflikter under kolonisationsprocessen samt tidigare levnadsbetingelser i området.
Vid Övre Nyland demonstrerade Daniella Andersson från Sveaskog olika sätt att skada träd som ett alternativ där det inte går att genomföra naturvårdsbränning. I områden med mycket marklav är det olämpligt att bränna. Där görs istället andra åtgärder för att efterlikna de olika effekter på träden som orsakas av en skogsbrand. Vi fick se en demonstration av hur en "bärbar brasa" tillverkad av spillvirke kan användas för att skapa brandskadade träd.
Exkursionen avslutades i ekopark Käringberget på en tio år gammal naturvårdsbränning med strålande utsikt över Lögdasjön och Käringberget. Mer om exkursionen går att läsa i kommande nummer av Tidender.
0 CommentsKommentera
Det blev två trivsamma och intressanta dagar för de trettio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion i Ådalen den 22-23 augusti. Den visade ett Ådalen bortom de företeelser som etsats in i den svenska historien: de tragiska händelserna 1931 och de många sågverken och massabruken som gjorde Ådalen till Sveriges livligaste industriområde vid förrförra sekelskiftet.
I skönt sensommarväder tog man del av både den vackra naturen och bygdens äldre historia med stenåldersboplatser, 1300-talets sjörövande Vitaliebröder och den allra förfärligaste av 1600-talets många häxprocesser i Sverige.
Exkursionen inleddes i SCA:s mångfaldspark Sörgraninge där hälften av arealen sköts med mål att öka naturvärdena. Utifrån sin avhandling berättade ekologen Per Simonsson om drivkrafterna till 1990-talets omsvängning till ett mer naturanpassat skogsbruk i Sverige. Han visade sedan exempel på hur naturvärdena kan höjas genom att bland annat kata tallar, bränna skog och hugga fram lövträd.
Efter att ha besökt Holms säteri gick färden vidare till Björkån, en gång en viktig flottled för det idag helt försvunna Björkå bruk. Ån har under de senaste tio år återställts till ett mer naturligt tillstånd. Bortrensade stenar har lagts tillbaka och vattnet getts tillfälle att på flacka partier åter breda ut sig. Mikael Berg, SCA, som varit djupt engagerad i projektet, berättade om hur livet i och omkring ån stimulerats och att bland annat den sällsynta kungsfiskaren nu åter häckar här. Som syn för sägen tog han upp den kräftbur han lagt ut dagen innan. Den visade sig innehålla fem svenska kräftor (alltså inte signalkräftor) en idag exklusiv art i den svenska faunan.
Exkursionen avslutades i Bollstabruk med besök i den gamla masugnen och det intill liggande Bollsta sågverk tillhörigt SCA.
Denna hypermoderna anläggning är en av Sveriges största sågar och kontrasten mot dess 43 föregångare i Ådalen är total.
Mer om Ådalen i Tidender nr 3 som kommer ut i början av oktober
3 CommentsKommentera
Tack för en helt fantastisk och intressant exkursion! Så spännande att höra om alla historiska platserna och miljöåtgärderna både i skogen och i Björkån! 🌲🌲🌲
Nämndes Holms stora betydelse som uppfödare av nordsvenska hästar? Det skedde på den tiden hästarna drog fram virket.
Två jättefina och intressanta dagar. Tack alla inblandade!
