Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

23 juni, 2024
”Hur många träd finns det i skogen?”

Detta inlägg presenterades i Tidender nr 2, 2024 Så benämns utställningen som visades under större delen av 2023 och fram till i slutet av januari i år på Västerbottens museum i Umeå. Den byggdes upp i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, med anledning av att Riksskogstaxeringen och de skogliga försöksparkerna fyllde 100 år 2023. Utställningen […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

27 februari, 2024
Välkommen till ett nytt skogshistoriskt år

Detta inlägg presenterades i Tidender nr 1, 2024 HÄR KOMMER DET FÖRSTA NUMRET AV Skogshistoriska Tidender för 2024, fullmatat med årets exkursionsprogram och ingående berättelser från den mycket uppskattade studieresan till Vietnam i november förra året. Inklusive årsstämman bjuder vi in till tio aktiviteter och startar redan den 20 mars med den första, i Snogeholm i sydligaste Skåne. Här kommer […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

22 december, 2023
Fokus på medlemsvård

Detta inlägg presenterades i Tidender nr 4, 2023 I EN NYUTKOMMEN BOK OM svenska vårdträd, berättas hur man av hävd alltid respekterat och slagit vakt om sådana träd. Åtskilliga gårdsmiljöer i vårt land präglas av vackra gamla vårdträd. Förr ansågs de vara ett hägn för den familjs trevnad och välfärd som bodde på gården. Idag vårdar vi dem mer […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

7 november, 2023
Ett lyft för skogshistorien

Detta inlägg presenterades i Tidender nr 3, 2023 Begreppet skogshistoria avser inte bara skogens och skogsindustrins historia. Det ska tolkas som betydligt bredare än så. Skogen är, och har alltid varit, en viktig del i berättelsen om Sverige – socialt, ekonomiskt och kulturellt. Det handlar om skogarnas kulturarv, det som vi i Skogshistoriska Sällskapet ser […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

16 augusti, 2023
Nu är vi igång igen

Detta inlägg presenterades i Tidender nr 2, 2023 NÄR DETTA NUMMER AV TIDENDER KOMMER i brevlådorna en bit in i juni är tre av årets planerade exkursioner precis genomförda. I vackraste försommarväder togs ett 50-tal deltagare emot och guidades av Simone och Jakob Tufvesson på Hargs Bruk. Bruket har en lång järnbrukshistoria. Redan under stormaktstiden […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

1 mars, 2023
Tänkvärt om kolningens historia

Detta inlägg presenterades i Tidender nr 1, 2023 FÖRESTÄLL DIG ETT SKOGSDOMINERAT LANDSKAP där man runt järnbruket kan räkna till 140 kolmilor. Vi är i slutet av 1800-talet, den importerade stenkolen har ännu inte helt tagit över. Det ryker och pyr i skogarna från alla milorna, var och en uppbyggd av 60–70 kubikmeter virke som […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

18 januari, 2023
Inte bara skogshistoria

Detta inlägg presenterades i Tidender nr 4, 2022 ÅRETS EXKURSIONER OCH ANDRA AKTIVITETER har varit välbesökta. Referatet från försommarens exkursion på Kinnekulle kan du ta del av i detta nummer av Tidender. Ett par ifrån Alnarp som deltog, tyckte att Kinnekulle bör ägnas en tvådagarsexkursion. Jag är benägen att hålla med. Så här i efterhand […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

25 oktober, 2022
Välkommet att det skogliga kulturarvet nu diskuteras

Det här inlägget publicerades i Tidender nr 3 2022 Sverige är ett skogsland. Närmare 70 procent av landytan är täckt av skog. I alla tider har skogen haft stor betydelse för människan. Sillfiskeperioderna i Bohuslän, framställningen av trätjära, pottaska och träkol, bergsbruket, timmerfronten, flottningen, vattendrivna sågar och kvarnar, nykolonisationen, svedjebruket, fäbodarna, slåtterängarna, skogstorparna, papperstillverkningen med […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

6 mars, 2022
Det är inne med skogshistoria

Det här inlägget publicerades i Tidender nr 1 2022 Den svenska skogen har nog aldrig tidigare fått en sådan uppmärksamhet som den får idag. Den är en förutsättning för den nya bioekonomin och ska bidra till att lösa klimatfrågan. Samtidigt ska den erbjuda människor upplevelser och hysa en rik biologisk mångfald. Bland annat. Hur prioriteringarna […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

30 december, 2021
Vi kan bidra till att nyansera debatten

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 4 2021. Vid den digitala årsstämman i våras framfördes att Skogshistoriska Sällskapet borde synas mer i den pågående skogsdebatten. Då och då hör också medlemmar av sig och uttrycker sin frustration över tonläget i debatten. Samtidigt betonas vilken omfattande skogshistorisk dokumentation som Sällskapet samlat genom åren och […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

28 februari, 2021
Vi tror på ett bättre år

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 1 2021. Riksskogstaxeringen, som är en del av Sveriges officiella statistik, har funnits sedan 1923. Dess främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Basen i Riksskogstaxeringens verksamhet är det årliga inventeringsarbete som utförs under barmarksperioden. Då inventeras 12 000 provytor där 95 000 träd mäts och […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

4 januari, 2021
Ett märkligt år!

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 4 2020. Alldeles nyligen fick jag berättat för mig om en medlem som varit ute i en betesmark och kapat upp några stamdelar av hägg i syfte att såga upp dessa till bräder. Varför just hägg kan man undra? Jo, därför att i boken Gott Virke står […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

23 november, 2020
Vi anpassar oss till tiden

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 3 2020. Kulturarvsdagen är ett årligt och rikstäckande evenemang i september med Riksantikvarieämbetet som initiativtagare. Årets tema var Kulturarv och lärande – om lusten att upptäcka eller att inspireras av historien. Själv besökte jag Bävsjöryds såg i hemtrakten – ett litet sågverksmuseum där äldre och yngre, familjer […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

23 juni, 2020
Tid för tankar och funderingar

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 2 2020. I Borås har man tagit fram en mycket ambitiös och trevligt upplagd friluftsguide i fickformat. Med tillhörande karta beskriver den utförligt 43 utflyktsmål i staden och dess omgivningar. Borås stad är en förhållandevis stor skogsägare med egen förvaltning. Det märks i guidens presentationer. Återkommande berättas […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

31 mars, 2020
Våren då allt ställdes på ända

Allt var planerat i detalj. Jubileumsfirandet med anledning av sällskapets 30 år skulle uppmärksammas med skogshistoriskt seminarium, jubileumsmiddag, nordiskt möte samt årsstämma och exkursion. Med två utlandsresor skulle vi sätta extra guldkant på årets exkursionsprogram, den första till Polen redan nu i maj. Detta har, som meddelats, fått ställas in. Coronaviruset har ställt allt på […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

5 mars, 2020
Det ska märkas att vi jubilerar

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 1, 2020. ETT SÄLLSKAP MED 30 ÅR PÅ NACKEN ÄR egentligen inte så imponerande. Särskilt inte när det handlar om skogshistoria. Att sällskapet skapades var kanske indirekt ett resultat av de enorma rationaliseringar som svenskt skogsbruk gick igenom under andra halvan av 1900-talet. Måhända befarades historien vara på väg att suddas […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

9 januari, 2020
30 år av positiv utveckling

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 4, 2019. UTAN TVEKAN VAR DET EN SKOGSHISTORISK HÄNDELSE när Bengt Lyberg, tidigare MoDo-bas och landshövding, klubbade beslutet: Nu är Skogshistoriska Sällskapet bildat! Det skedde under det konstituerande årsmötet på Jernkontoret i Stockholm i februari 1990, alltså för 30 år sedan. SYFTET MED BILDANDET VAR ATT främja […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

25 september, 2019
Funderingar om framtiden

Detta inlägg publicerades i Tidender nr 3, 2019. ”De skogar som människor formar idag ska användas av ännu ofödda i en tid som ingen nu levande vet något om.” Texten är hämtad ur Ola Engelmarks bok En skog av möjligheter, där författaren vill inspirera läsaren att se på skogen med nya perspektiv. Hans utgångspunkt är att […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

28 juni, 2019
Högt tryck på våra exkursioner

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 2, 2019. Nyligen fick jag berättat för mig historien om hamling av lövträd. Hamling var ursprungligen ett sätt att gödsla marken. Ytliga rottrådar som hämtat kraft i djupare liggande jordlager dog och avgav sin näring till markskiktets gräs och örter. Man blir lätt ödmjuk inför insikten om […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

19 februari, 2019
Ökande intresse för skogshistoria

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 1, 2019. Via brev, mejl och personliga möten får vi ofta uppskattande kommentarer om våra trycksaker, vår webbsida och våra arrangemang. Samtidigt ökar strömmen av frågor och funderingar om skogshistoriska företeelser. Det gör det till en både stimulerande och rolig uppgift att vara engagerad i Skogshistoriska Sällskapet. Och det känns […]

Läs hela blogginlägget

Lars Klingström

19 december, 2018
Hög tid att lyfta fram kvinnorna

Inlägget publicerades som ledare i Tidender nr 4, 2018. DET HÄR NUMRET AV TIDENDER ÄGNAR vi helt åt kvinnor. De har ju ända fram till helt nyligen haft en tämligen undanskymd plats i skogshistorien. Och inte bara där, utan också i Sveriges historia. Historikern Dick Harrison är förmodligen något på spåren när han i intervjun […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

10 oktober, 2018
Skogshistoriska Sällskapet och skogen har medvind

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 3, 2018. I slutet av augusti ägde den stora mässan Trä & Teknik rum i Göteborg. Man kunde snabbt konstatera att svensk skogsindustri satsar miljardbelopp på att ta fram nya produkter, bland annat i korslimmat trä som gör det möjligt att bygga höga trähus. Per Lyrvall, Sverigechef på […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

27 juni, 2018
Exkursionerna är Skogshistoriska Sällskapets signum

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 2, 2018. Det blev en kanonstart på årets exkursionsprogram. En inbjudande markägare, en högst kompetent skogsförvaltare och en professor från SLU besjälad av uppgiften att förmedla relevant kunskap, mötte upp för att presentera den långsiktigt präglade slottsskogsskötseln på Skabersjö gods i sydvästligaste Skåne i mitten av maj. […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

3 januari, 2018
Dåtid, nutid, framtid

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 1, 2018. SÅ LÖD TEMAT FÖR EN SKOGSKVÄLL som en känd skogsägarförening i februari arrangerade för medlemmarna i mellersta delen av Västra Götaland. Det blev en välbesökt träff med cirka 170 skogsägare som minglade bland montrar med skogskonsulter och representanter för banker. Även Skogshistoriska Sällskapet fanns på […]

Läs hela blogginlägget

Erik Valinger

3 oktober, 2017
Vi verkar för att minska historielösheten

I det här numret av Skogshistoriska Tidender redovisar vi flera av de exkursioner som vi arrangerat i år. Exkursioner är ju en av våra basverksamheter som ger möjlighet att på plats fördjupa kunskaperna om vår svenska skogshistoria. Att de är uppskattade syns på deltagarantalet som i år har varit högt. Vid exkursionen i Runtorp, Småland, […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

15 juni, 2017
Skogshistorien – viktig att känna till?

För ett tag sedan lyssnade jag i ett radioprogram på statsvetaren, med mera, Peter Olsson som intervjuades angående sin bok ”Det nya folkhemmet”. Han berättade om ett sammanhang där en invandrad person höll upp den nya 50-kronorssedeln och frågade vem den avporträtterade är. Svaret blev kort och gott: Evert Taube. Den som svarade trodde att […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

22 februari, 2017
Fler förtjänar att ta del av de skogshistoriska godbitarna

Författaren och vetenskapsjournalisten Maja Hagerman skrev nyligen i DN en gripande berättelse om kvarnstensbrottet i Malung och om det lokalhistoriska sällskapet Quarnstensgruvans vänner som stolt berättar om ett kulturarv som verkligen förtjänar att uppmärksammas. Så märkligt träffsäkert att en av Skogshistoriska Sällskapets exkursioner i år har just Malung som utgångspunkt. Den handlar om skogens betydelse för bland annat den kvarnstensbrytning som pågick där […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

16 december, 2016
Antar du utmaningen?

När denna krönika skrivs i mitten av december 2016 söker KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, en efterträdare till nuvarande VD:n och akademisekreteraren Carl-Anders Helander som går i pension till sommaren. För oss i Skogshistoriska Sällskapet framstår frågan som närmre än den rent formellt är. När Sällskapet bildades för mer än 25 år sedan, var KSLA […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

11 oktober, 2016
Berättelsen om skogen!

Regeringen arbetar just nu i bred dialog med organisationer och myndigheter för att ta fram ett nationellt skogsprogram. Visionen för programmet är ambitiös: Skogen – det gröna guldet – ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Arbetet sker i fyra arbetsgrupper utifrån olika ämnesområden och […]

Läs hela blogginlägget

Lars Klingström

8 maj, 2016
Skogshistorien är viktig för framtiden

Vår webbsida riktar sig inte bara till Skogshistoriska Sällskapets medlemmar utan också till dem som är mer allmänt intresserade av skog. Här ska man kunna ta del av skogshistoriska basfakta. Här ska skolelever hitta underlag till specialarbeten och liknande. Här kan man läsa om både kommande och genomförda aktiviteter. Vi vill vi inspirera fler att […]

Läs hela blogginlägget

Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

27 januari, 2016
Styrelsens förlängda arm

Vi har utvidgat och i någon mån förnyat kretsen av regionala kontaktpersoner i landet. Varför gör vi detta? Jo, hela idén med regionala kontaktpersoner är att, så gott det går, vara närvarande i alla delar av landet och därmed komma närmare medlemmarna. Kontaktpersonerna blir styrelsens förlängda arm ut i landskapet. Vi vet att det finns […]

Läs hela blogginlägget

Logga in och läs Tidender!

Tidender är Skogshistoriska Sällskapets tidskrift, fylld av skogshistoriska reportage och beskrivningar av våra aktiviteter. Som medlem loggar du in och läser det senaste numret. Tidigare nummer hittar du här.

Läs senaste numret -
för medlemmar

Senaste från Facebook
Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Söndagen den 8:e september samlades ett 60-tal intresserade i Baggböle i Västerbotten för en lärorik fältutflykt, med fokus på både historiskt och nutida skogsbruk samt de metoder som format dess utveckling.  

Eftermiddagen inleddes inne i Baggböle herrgård, där vi fick en inblick i skogsbrukets historia och dess koppling till regionen. Vi fick höra två föredrag på temat baggböleri, som syftar på olaglig avverkning och tvivelaktig handel med avverkningsrätter och skogsfastigheter i norra Sverige under 1800- och 1900-talet. 

Svenbjörn Kilander, professor emeritus vid Mittuniversitetet, talade om baggböleriet kring sekelskiftet 1900. Han presenterade ideologiska anmärkningar kring den tidens skogsbruk, och hur exploatering av vattendrag och timmer i norra Sverige var en symbol för industrialiseringens framfart. Han reflekterade även över hur både lokala och nationella maktstrukturer gynnade storskalig avverkning på bekostnad av lokala behov.  

Nästa föredrag hölls av Erik Törnlund, fil. dr i ekonomisk historia vid Umeå universitet, som fördjupade sig i när timmerfronten anlände till Västerbotten. Hans föredrag behandlade utvecklingen längs Ume- och Vindelälven, och hur de stora flottlederna formade skogarna och regionens ekonomi. Genom att sätta skogsbrukets framväxt i ett bredare historiskt perspektiv visade han på de långsiktiga effekterna, både för samhället och landskapet. 

Efter en inledning av Johnny Schimmel, jägmästare, ekolog och föreståndare för Arboretum Norr, begav sig deltagarna på en guidad vandring i mindre grupper. Under vandringen fick deltagarna en kort visning av arboretet där flera olika träd och buskar från olika delar av världen odlas.  

Med älven som bakgrund bjöds det på gemensamt fika med tid för att utbyta tankar och reflektioner kring skogens roll genom historien. Efter fikat följde två föredrag som belyste nutida aspekter av skogsbruket, och hur baggböleriets arv fortfarande gör sig påmint. 

Irma Olofsson, fil. dr i kulturgeografi vid Umeå universitet, presenterade föredraget Vad göms i skogen? – Arbetsvillkor för den utländska arbetskraften i det svenska skogen. Hon belyste de tuffa förhållanden som många migrantarbetare möter i bärplockning och skogsvård, och kopplade detta till en större global arbetsmarknad.

Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, talade om den gröna omställningen i sitt föredrag Från grå till grön omställning: Hur förhåller sig dagens utveckling till historien? Han jämförde hur dagens hållbarhetssträvanden förhåller sig till de industriella metoder som en gång utnyttjade skogen på ett ohållbart sätt. 

Evenemanget är ett bra exempel på hur ideella organisationer kan samarbeta med forskningsorganisationer för att tillsammans utbyta kunskap och diskussioner med lokal förankring. 

Evenemanget arragerades gemensamt av forskningsplattformen Future Forests, Kungliga Skytteanska samfundet, Arboretum Norrs vänner, Skogshistoriska Sällskapet och Hembygdsföreningen Umbygda. 

https://www.umu.se/reportage/baggboleri-fran-historisk-exploatering-till-gron-omstallning/Image attachmentImage attachment+5Image attachment

Söndagen den 8:e september samlades ett 60-tal intresserade i Baggböle i Västerbotten för en lärorik fältutflykt, med fokus på både historiskt och nutida skogsbruk samt de metoder som format dess utveckling.

Eftermiddagen inleddes inne i Baggböle herrgård, där vi fick en inblick i skogsbrukets historia och dess koppling till regionen. Vi fick höra två föredrag på temat "baggböleri", som syftar på olaglig avverkning och tvivelaktig handel med avverkningsrätter och skogsfastigheter i norra Sverige under 1800- och 1900-talet.

Svenbjörn Kilander, professor emeritus vid Mittuniversitetet, talade om baggböleriet kring sekelskiftet 1900. Han presenterade ideologiska anmärkningar kring den tidens skogsbruk, och hur exploatering av vattendrag och timmer i norra Sverige var en symbol för industrialiseringens framfart. Han reflekterade även över hur både lokala och nationella maktstrukturer gynnade storskalig avverkning på bekostnad av lokala behov.

Nästa föredrag hölls av Erik Törnlund, fil. dr i ekonomisk historia vid Umeå universitet, som fördjupade sig i när timmerfronten anlände till Västerbotten. Hans föredrag behandlade utvecklingen längs Ume- och Vindelälven, och hur de stora flottlederna formade skogarna och regionens ekonomi. Genom att sätta skogsbrukets framväxt i ett bredare historiskt perspektiv visade han på de långsiktiga effekterna, både för samhället och landskapet.

Efter en inledning av Johnny Schimmel, jägmästare, ekolog och föreståndare för Arboretum Norr, begav sig deltagarna på en guidad vandring i mindre grupper. Under vandringen fick deltagarna en kort visning av arboretet där flera olika träd och buskar från olika delar av världen odlas.

Med älven som bakgrund bjöds det på gemensamt fika med tid för att utbyta tankar och reflektioner kring skogens roll genom historien. Efter fikat följde två föredrag som belyste nutida aspekter av skogsbruket, och hur baggböleriets arv fortfarande gör sig påmint.

Irma Olofsson, fil. dr i kulturgeografi vid Umeå universitet, presenterade föredraget "Vad göms i skogen? – Arbetsvillkor för den utländska arbetskraften i det svenska skogen". Hon belyste de tuffa förhållanden som många migrantarbetare möter i bärplockning och skogsvård, och kopplade detta till en större global arbetsmarknad.

Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, talade om den gröna omställningen i sitt föredrag "Från grå till grön omställning: Hur förhåller sig dagens utveckling till historien?" Han jämförde hur dagens hållbarhetssträvanden förhåller sig till de industriella metoder som en gång utnyttjade skogen på ett ohållbart sätt.

Evenemanget är ett bra exempel på hur ideella organisationer kan samarbeta med forskningsorganisationer för att tillsammans utbyta kunskap och diskussioner med lokal förankring.

Evenemanget arragerades gemensamt av forskningsplattformen Future Forests, Kungliga Skytteanska samfundet, Arboretum Norrs vänner, Skogshistoriska Sällskapet och Hembygdsföreningen Umbygda.

www.umu.se/reportage/baggboleri-fran-historisk-exploatering-till-gron-omstallning/
... Mer textMindre text

1 CommentKommentera

Topppppenförening. Kolla på hemsidan och kika. Bli medlem och du får träffa många, många kunniga på ek, lövskog mm. / Mats på Höjden

Vilken insats!

Vilken insats!Det har varit en intensiv vecka för oss i Skogsmuseet. Alla Moras 5:e klassare har fått tillbringa en dag i Museet. De har bjudits på en film, musik och teaterföreställning med Sofia Sandéns ensemble som visar hur skogsbruket gick till förr. Sedan har de fått besöka en kolmila där kolningen pågick, sett utställningen om skogsbruk och flottning och hur skogsbruket fungerar i dag. Allt med guider. Ett väldigt dyrt upplägg men som vi klarat tack vare sponsorer. ... Mer textMindre text

2 CommentsKommentera

Nässjö kommun hade en skogsdag för alla 5:e klassare tills för 4-5 år sedan då man lade ner för man tyckte det var för dyrt. Var välbehövligt för såväl elever som lärare. Var så man blev mörkrädd hur låg kunskapen om träd, skog och produkterna därav är.

Var nyss där med Spillkråkan, förening för skogsägande kvinnor. Fantastiskt fint, innehållsrikt museum!

Det blev en intressant dag för de 35 deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion på temat skogsbrand förr och nu i Bjurholm-Fredrika den 30 augusti. 

Exkursionen inleddes vid Kvillträsk naturreservet med att Anders Granström från SLU demonstrerade de olika bränslen som har betydelse för antändning och spridning av skogsbränder. Andreas Garpebring från Länsstyrelsen i Västerbotten berättade och visade resultatet av den naturvårdsbränning som genomfördes i reservatat i slutet av maj 2024. 

Efter ett besök på platsen för en tjugo år gammal skogsbrand vid skjutbanan i Nedre Nyland var det fältlunch vid Lillängets naturcamping vid Lögdeälven. Från scenen förmedlade Anders Granström resultat från en unik kartläggning av brandhistoriken i området och berättade om hur tidigare invånare har påverkat brandregimen i området. Citat från äldre rättegångsprotokoll och domböcker gav insikt i markkonflikter under kolonisationsprocessen samt tidigare levnadsbetingelser i området.

Vid Övre Nyland demonstrerade Daniella Andersson från Sveaskog olika sätt att skada träd som ett alternativ där det inte går att genomföra naturvårdsbränning.  I områden med mycket marklav är det olämpligt att bränna. Där görs istället andra åtgärder för att efterlikna de olika effekter på träden som orsakas av en skogsbrand. Vi fick se en demonstration av hur en bärbar brasa tillverkad av spillvirke kan användas för att skapa brandskadade träd.

Exkursionen avslutades i ekopark Käringberget på en tio år gammal naturvårdsbränning med strålande utsikt över Lögdasjön och Käringberget. Mer om exkursionen går att läsa i kommande nummer av Tidender.Image attachmentImage attachment+7Image attachment

Det blev en intressant dag för de 35 deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion på temat skogsbrand förr och nu i Bjurholm-Fredrika den 30 augusti.

Exkursionen inleddes vid Kvillträsk naturreservet med att Anders Granström från SLU demonstrerade de olika bränslen som har betydelse för antändning och spridning av skogsbränder. Andreas Garpebring från Länsstyrelsen i Västerbotten berättade och visade resultatet av den naturvårdsbränning som genomfördes i reservatat i slutet av maj 2024.

Efter ett besök på platsen för en tjugo år gammal skogsbrand vid skjutbanan i Nedre Nyland var det fältlunch vid Lillängets naturcamping vid Lögdeälven. Från scenen förmedlade Anders Granström resultat från en unik kartläggning av brandhistoriken i området och berättade om hur tidigare invånare har påverkat brandregimen i området. Citat från äldre rättegångsprotokoll och domböcker gav insikt i markkonflikter under kolonisationsprocessen samt tidigare levnadsbetingelser i området.

Vid Övre Nyland demonstrerade Daniella Andersson från Sveaskog olika sätt att skada träd som ett alternativ där det inte går att genomföra naturvårdsbränning. I områden med mycket marklav är det olämpligt att bränna. Där görs istället andra åtgärder för att efterlikna de olika effekter på träden som orsakas av en skogsbrand. Vi fick se en demonstration av hur en "bärbar brasa" tillverkad av spillvirke kan användas för att skapa brandskadade träd.

Exkursionen avslutades i ekopark Käringberget på en tio år gammal naturvårdsbränning med strålande utsikt över Lögdasjön och Käringberget. Mer om exkursionen går att läsa i kommande nummer av Tidender.
... Mer textMindre text

0 CommentsKommentera

Det blev två trivsamma och intressanta dagar för de trettio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion i Ådalen den 22-23 augusti. Den visade ett Ådalen bortom de företeelser som etsats in i den svenska historien: de tragiska händelserna 1931 och de många sågverken och massabruken som gjorde Ådalen till Sveriges livligaste industriområde vid förrförra sekelskiftet.
 I skönt sensommarväder tog man del av både den vackra naturen och bygdens äldre historia med stenåldersboplatser, 1300-talets sjörövande  Vitaliebröder och den allra förfärligaste av 1600-talets många häxprocesser i Sverige. 
 Exkursionen inleddes i SCA:s mångfaldspark Sörgraninge där hälften av arealen sköts med mål att öka naturvärdena. Utifrån sin avhandling berättade ekologen Per Simonsson om drivkrafterna till 1990-talets omsvängning till ett mer naturanpassat skogsbruk i Sverige. Han visade sedan exempel på hur naturvärdena kan höjas genom att bland annat kata tallar, bränna skog och hugga fram lövträd. 
 Efter att ha besökt Holms säteri gick färden vidare till Björkån, en gång en viktig flottled för det idag helt försvunna Björkå bruk. Ån har under de senaste tio år återställts till ett mer naturligt tillstånd. Bortrensade stenar har lagts tillbaka och vattnet getts tillfälle att på flacka partier åter breda ut sig. Mikael Berg, SCA, som varit djupt engagerad i projektet, berättade om hur livet i och omkring ån stimulerats och att bland annat den sällsynta kungsfiskaren nu åter häckar här. Som syn för sägen tog han upp den kräftbur han lagt ut dagen innan. Den visade sig innehålla fem svenska kräftor (alltså inte signalkräftor) en idag exklusiv art i den svenska faunan. 
 Exkursionen avslutades i Bollstabruk med besök i den gamla masugnen och det intill liggande Bollsta sågverk tillhörigt SCA. 
Denna hypermoderna anläggning är en av Sveriges största sågar och kontrasten mot dess 43 föregångare i Ådalen är total. 
Mer om Ådalen i Tidender nr 3 som kommer ut i början av oktoberImage attachmentImage attachment+Image attachment

Det blev två trivsamma och intressanta dagar för de trettio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion i Ådalen den 22-23 augusti. Den visade ett Ådalen bortom de företeelser som etsats in i den svenska historien: de tragiska händelserna 1931 och de många sågverken och massabruken som gjorde Ådalen till Sveriges livligaste industriområde vid förrförra sekelskiftet.
I skönt sensommarväder tog man del av både den vackra naturen och bygdens äldre historia med stenåldersboplatser, 1300-talets sjörövande Vitaliebröder och den allra förfärligaste av 1600-talets många häxprocesser i Sverige.
Exkursionen inleddes i SCA:s mångfaldspark Sörgraninge där hälften av arealen sköts med mål att öka naturvärdena. Utifrån sin avhandling berättade ekologen Per Simonsson om drivkrafterna till 1990-talets omsvängning till ett mer naturanpassat skogsbruk i Sverige. Han visade sedan exempel på hur naturvärdena kan höjas genom att bland annat kata tallar, bränna skog och hugga fram lövträd.
Efter att ha besökt Holms säteri gick färden vidare till Björkån, en gång en viktig flottled för det idag helt försvunna Björkå bruk. Ån har under de senaste tio år återställts till ett mer naturligt tillstånd. Bortrensade stenar har lagts tillbaka och vattnet getts tillfälle att på flacka partier åter breda ut sig. Mikael Berg, SCA, som varit djupt engagerad i projektet, berättade om hur livet i och omkring ån stimulerats och att bland annat den sällsynta kungsfiskaren nu åter häckar här. Som syn för sägen tog han upp den kräftbur han lagt ut dagen innan. Den visade sig innehålla fem svenska kräftor (alltså inte signalkräftor) en idag exklusiv art i den svenska faunan.
Exkursionen avslutades i Bollstabruk med besök i den gamla masugnen och det intill liggande Bollsta sågverk tillhörigt SCA.
Denna hypermoderna anläggning är en av Sveriges största sågar och kontrasten mot dess 43 föregångare i Ådalen är total.
Mer om Ådalen i Tidender nr 3 som kommer ut i början av oktober
... Mer textMindre text

3 CommentsKommentera

Tack för en helt fantastisk och intressant exkursion! Så spännande att höra om alla historiska platserna och miljöåtgärderna både i skogen och i Björkån! 🌲🌲🌲

Nämndes Holms stora betydelse som uppfödare av nordsvenska hästar? Det skedde på den tiden hästarna drog fram virket.

Två jättefina och intressanta dagar. Tack alla inblandade!

Visa fler
Kommande aktiviteter

Denna månad

Visa alla

Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng