2000-talet
Bild: Dagens hyggen ser helt annorlunda ut än tidigare. Mängden kvarlämnade levande och döda träd tillsammans med kantzoner och tillskapade högstubbar gynnar den biologiska mångfalden. Men det är ännu för tidigt att avgöra om det räcker.

Dagens hyggen ser helt annorlunda ut än de som togs upp för bara några årtionden sedan. Mängden kvarlämnade levande och döda träd tillsammans med kantzoner och tillskapade högstubbar gynnar den biologiska mångfalden. Men det är ännu för tidigt att avgöra om det räcker.

Hänsyn till miljön och naturen har  blivit rutin i det svenska skogsbruket. Det har bara gått 20 år sedan de miljöanpassade metoderna började tillämpas och det är ännu för tidigt att säga om de är tillräckliga eller inte. Men Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsen konstaterar i sina senaste inventeringar att mängden död ved, gamla träd och lövträd som är viktiga för den biologiska mångfalden har ökat kraftigt. Till exempel är andelen lövträd nu tillbaka på samma nivå som på 1920-talet efter att bottnat på 1980-talet. Men – när vi idag talar om gamla träd, döda träd och naturvärdesträd så går det inte att jämföra med hur det såg ut i skogarna innan de började brukas. Ekologiska kvaliteter av kräver mycket lång tid att utvecklas och kan inte återskapas på några decennier. Även om utvecklingen vänt är det ännu långt ifrån säkert att det som gjorts – och görs – är tillräckligt för att klara den biologiska artmångfalden i framtidens skogar.

Klimatfrågan sätter nu fokus på skogen på ett sätt som aldrig tidigare. Produkterna från skogen har ett försteg gentemot i princip alla andra produkter. De bygger ju på den naturliga råvaran ved som träden skapat i fotosyntesen med hjälp av de eviga råvarorna solljus, koldioxid och vatten. Den koldioxid som träden andas in i bladen och barren ingår redan kolets eviga kretslopp mellan atmosfären och allt levande på jorden. Denna biogena koldioxid skiljer sig från den fossila som ju ”grävts upp” från jordens inre och som tillför nya mängder koldioxid till atmosfären när de används – vilket är orsaken till klimatproblemet. Människan har länge vetat att olja och kol en dag kommer att ta slut – eller bli så svåråtkomliga att de blir orimligt dyra. Råvarorna från skogen är däremot eviga och kommer aldrig att ta slut – förutsatt att skogarna sköts på ett ur alla aspekter hållbart sätt. Därför vänds nu världens blickar mot skogen. Den ska inte längre bara ge råvara till trä- och pappersprodukter utan också energi för att ersätta de klimatpåverkande fossila bränsleslagen olja och kol.

Samtidigt fortsätter behovet av traditionella skogsprodukter att öka i världen. Kartong och förpackningspapper gynnas av den ökande webbhandeln. Också trävaror har en positiv framtid – även om den ekonomiska utvecklingen i världen under senare varit starkt hämmande. Men klimatskäl talar på sikt för en ökad användning av virke för husbyggnad. Tidningspapper, som i mer än 150 år var en av skogens viktigaste produkter, går däremot kräftgång på grund av de digitala mediernas snabba framväxt.

I snabb takt identifieras också helt nya användningsområden för de biologiska råvaror som skogen ger. Det finns ett stort intresse för helt nya produkter av cellulosafibrer. Forskningen har hittills bara skrapat på ytan av de möjligheter som finns. Med det snabbt framväxande hållbara samhällets behov kommer utvecklingen under de kommande åren att accelerera inom detta område.

 

 

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng