Årsskrifter

Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift kommer ut i slutet av året. Den innehåller längre artiklar som inte ryms i tidskriftsformat. Hittills har mer än 250 artiklar publicerats i årsskriften. Tillsammans utgör de en för varje år allt mer värdefull källa till kunskap om i första hand de svenska skogarnas historia, men också med utblickar till våra grannländer och andra delar av världen.

Årsskrift Arkiv

Logga in för att öppna årsskrifterna som PDF.

  • 2019

  • 2018

  • Årsskrift 2017
  • 2017

  • 2016

  • 2015

  • 2014

  • 2013

  • 2012

  • 2011

  • 2010

  • 2009

  • 2008

  • 2007

    Senaste från Facebook
    Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
    Veckans skogshistoria: Gården Dohnafors (tidigare Sigridstorp) ligger vid infarten till Tivedens nationalpark norrifrån. Gården har anor från 1500-talet och har naturligtvis varit med om mycket genom seklen. Här berättar Åke Pettersson, den siste ordföranden för Skogsarbetareförbundet, om människor och händelser knutna till gården. Hit kom bland annat Gunnar Sträng på sin cykel på 1930-talet för att agitera för arbetarnas villkor. https://skogshistoria.se/artiklar/en-port-till-tiveden/

    Veckans skogshistoria: Gården Dohnafors (tidigare Sigridstorp) ligger vid infarten till Tivedens nationalpark norrifrån. Gården har anor från 1500-talet och har naturligtvis varit med om mycket genom seklen. Här berättar Åke Pettersson, den siste ordföranden för Skogsarbetareförbundet, om människor och händelser knutna till gården. Hit kom bland annat Gunnar Sträng på sin cykel på 1930-talet för att agitera för arbetarnas villkor. skogshistoria.se/artiklar/en-port-till-tiveden/ ... Se mindreSe mer

    Kommentera

    Mycket bra, och bäst tycker jag om hålet vid farstun som visar när klockan är 12.00, ingen sommartid här inte!

    Ser ganska välbevarad ut för att vara så pass gammal...

    🤗🥀🌹👍

    💕

    Kul fakta om Ornäsbjörken. Finns någon som har mer att bidra med?Image attachmentImage attachment

    Kul fakta om Ornäsbjörken. Finns någon som har mer att bidra med? ... Se mindreSe mer

    Veckans skogshistoria: Hur verksamheten i gamla Domänverket skulle bedrivas var noggrant föreskrivet i två tjocka handböcker, DFS och DRS, om vardera cirka 700 sidor. Här fanns lagar och förordningar, regler och anvisningar, som förvaltningspersonalen hade att ta hänsyn till för att inte begå tjänstefel. Arne C Johansson med många år på Domänverket, ger några axplock ur reglementsamlingen som haft så stor betydelse. https://skogshistoria.se/artiklar/byrakratins-hoga-visa/

    Veckans skogshistoria: Hur verksamheten i gamla Domänverket skulle bedrivas var noggrant föreskrivet i två tjocka handböcker, DFS och DRS, om vardera cirka 700 sidor. Här fanns lagar och förordningar, regler och anvisningar, som förvaltningspersonalen hade att ta hänsyn till för att inte begå tjänstefel. Arne C Johansson med många år på Domänverket, ger några axplock ur reglementsamlingen som haft så stor betydelse.
    skogshistoria.se/artiklar/byrakratins-hoga-visa/
    ... Se mindreSe mer

    Kommentera

    En fråga här . När är bäst att kvistrensa ek ?

    Förmånar mig inte, förvisso bara jobbat i 6 månader som praktikant hos Domän, toppstyrning som hos Svenska Kyrkan

    Veckans skogshistoria: Det glest befolkade norra Sverige var indelat i så kallade lappskatteland som styrdes av en eller ett par familjer. Så såg det ut när landshövding Johan Graan sommaren 1671 skickade ut lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm för att kartlägga Ume lappmark. Resultatet av deras resa blev kartor och beskrivningar som ger en unik bild av ett samhälle och kultur som det idag bara finns få fysiska spår kvar av. Läs artikeln av Gudrun Norstedt. https://skogshistoria.se/artiklar/nar-samerna-kontrollerade-lappmarksskogarna/

    Veckans skogshistoria: Det glest befolkade norra Sverige var indelat i så kallade lappskatteland som styrdes av en eller ett par familjer. Så såg det ut när landshövding Johan Graan sommaren 1671 skickade ut lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm för att kartlägga Ume lappmark. Resultatet av deras resa blev kartor och beskrivningar som ger en unik bild av ett samhälle och kultur som det idag bara finns få fysiska spår kvar av. Läs artikeln av Gudrun Norstedt. skogshistoria.se/artiklar/nar-samerna-kontrollerade-lappmarksskogarna/ ... Se mindreSe mer

    Kommentera

    Min ana MÅRTEN JONSSON DJÄKNE finns med sitt lappskatteland i ALTAWARE omnämnd på den kartan Just i denna vecka har jag tagit över gravrätten för en ättling till honom Min morfars far Nils Johan Persson född 1842 med flera äldre släktingar Märkligt att just nu få detta meddelande!

    Minns jag inte fel var Johan Graan same från Gran sameby inom dagens Sorsele.

    Visa fler
    Kommande aktiviteter
    Välkommen som medlem

    Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

    Läs mer och anmäl dig här!

    Ja, jag är intresserad