Innan timmerfronten nådde Norrland fanns områden med enormt mäktiga träd. Skogshistorikern Anna-Lena Axelsson berättar om hur de gamla timmerträden föll för sågen. Kvar blev de träd som ratades på grund av skador eller att de var för små. Filmen ger en historik över hur timmerfronten spreds vidare i Sverige och vilka konsekvenser det fick för skogarna. Vi får också del av berättelsen om Baggbölerirättegången.
Författaren Anita Kärrmanns farmors Tilda och hennes man får gå från gården och bli kronotorpare i Västerbottens inland. Till den utsynade platsen vid Buberget kommer de med fyra barn, en lånad ko och två getter. De tillbringar vintern i en riskoja under en tät gran och kokar flådda ekorrar för att få buljong. Deras öde flätas samman med sågverksepoken, laga skifte, lantmäteriförrättningar och markaffärer.
Ett landskapsfotografi från Hunnsberget, Ljungbys högsta punkt, från 1912 visar ett skoglöst landskap. Ciceronen Harald Säll berättar om omvandlingen från hed till skog i Halland och sydvästra Småland. I dag finns enbart två procent av ljunghedarna kvar. Carina Lundqvist från länsstyrelsen i Hallands län visar på ljunghedarnas hotade naturvärden. Samtidigt påminns i filmen om att landskapet i Halland en gång var skogklätt innan bete och bränning skapade hedarna.
År 1898 slog barrskogsnunnan till i Kolmårdsskogarna, en historia som odödliggjorts av Selma Lagerlöf. Med hjälp av amatörhistorikern Bengt Klasson får vi lära oss hur man försökte stoppa angreppen. För att få ut det dödade virket byggdes Stafsjö järnväg, känd som Nunnebanan, som samtidigt öppnade upp de isolerade skogarna för persontransport. Skogsentomologen Maartje Klapwijk berättar också om de nya skadegörare som kan få spridning med klimatförändringen och den globala handeln.
Skogen och människan har alltid följts åt och skogen har använts till olika ändamål i olika epoker. Idag ska den bidra med skogliga råvaror, kolinbindning, rekreation, mat och som hem för djur och växter. Genom tiderna har användningen skiftat. I filmen får vi följa ett område i norra Gästrikland där svedjebruk hamnade i konflikt med järnbrukens behov av kol. Senare kom skogsindustrin med nya anspråk. En ny användning är också kolinbindning. Vem vet vad kampen om skogen handlar om i morgon?
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information
Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.
