Skogsarbete med snöskor i Fränsta. Foto Norrlandsbild/Ragge Ellefsson. Sundsvalls museum. CC BY-NC.
En Jo-Bo motorsåg, Joel Wretlind med pipa, en varggrop eller ett plusträd? Visst vore det kul att se på bild? Eller varför inte ett filmklipp på en stocksåg?
Vi är nog många som söker gamla skogsbilder för att illustrera en text eller filmer att bara titta njuta av. Det finns en hel del för den som söker på webben. Här har vi samlat några länkar till bildbanker. Tänk på att användningsrättigheterna kan variera, det gäller att läsa på innan man laddar ner och publicerar en bild. En hel del bilder är gratis för icke-kommersiell användning, andra kan kosta en slant.
Bildarkiv
Digitalt museum
Detta är en samlingssida med objekt och information från många olika museer, föreningar och arkivinstitutioner. Här finns mängder med bilder att bläddra bland. Det finns en norsk och svensk ingång.
Historiska skogsbilder, SLU:s mediabank
Här hittar du tusentals digitaliserade fotografier hämtade ur SLU-bibliotekets bildarkiv, från Skogsmuseet i Lycksele samt från andra samlingar. Läs mer om bildbanken.
Skogenbild
Föreningen Skogens bildarkiv innehåller både moderna bilder och äldre svartvita.
SCA:s bildarkiv
SCA har ett stort bildarkiv med 5000 historiska bilder som förvaltas av Bildhotellet i Valdermarsvik.
Skogsmuseet i Lycksele
Här finns ett stort bildarkiv.
Jamtli (Östersund)
En av Sveriges största fotosamlingar med cirka 10 miljoner bilder, många med skogliga motiv.
Länsmuseet Gävleborg
Två miljoner bilder av människor och bygd, och en del skog.
Västerbottens museum
Fotoarkiv med åtta miljoner bilder.
Skogshistoriska filmer
Forest History by Skogforsk
En Youtube-kanal med äldre skogliga filmer, inklusive videosatsningen Skogsjournalen som producerades 1987–2000. https://www.youtube.com/user/Entravetill/
Från stocksåg till skördare
Om den skogsmaskinella utvecklingen under 50 år, fram till 1988. Utgiven av Forskningsstiftelsen Skogsarbeten. https://youtu.be/B2nTlsYl37I
Den svenska skogens historia
Fångar historien 1866-2050. En film från Skogsindustrierna. https://youtu.be/qnVS9e4j6po
Skogssällskapet 100 år
Skogssällskapet bildades 1912 och firade 100-årsjubileet med bland annat denna film. https://youtu.be/rPMheV-yJmQ
Skogens gröna guld
En utbildningsfilm från LRF från 1970-talet. https://www.youtube.com/watch?v=Sixard0JAuc
En skog av siffror
Riksskogstaxeringen 100 år, en film från 2022. https://www.slu.se/fakulteter/s/om-fakulteten/jubileumsar/
Sök mer på Youtube
På Youtube finns mängder med gamla skogsfilmer. Sök skogshistoria eller liknande och du hittar mängder, ibland också spellistor som entusiaster har gjort i ordning. www.youtube.com
Logga in och läs Tidender!
Tidender är Skogshistoriska Sällskapets tidskrift, fylld av skogshistoriska reportage och beskrivningar av våra aktiviteter. Som medlem loggar du in och läser det senaste numret. Tidigare nummer hittar du här.
Senaste från Facebook
Söndagen den 8:e september samlades ett 60-tal intresserade i Baggböle i Västerbotten för en lärorik fältutflykt, med fokus på både historiskt och nutida skogsbruk samt de metoder som format dess utveckling.
Eftermiddagen inleddes inne i Baggböle herrgård, där vi fick en inblick i skogsbrukets historia och dess koppling till regionen. Vi fick höra två föredrag på temat "baggböleri", som syftar på olaglig avverkning och tvivelaktig handel med avverkningsrätter och skogsfastigheter i norra Sverige under 1800- och 1900-talet.
Svenbjörn Kilander, professor emeritus vid Mittuniversitetet, talade om baggböleriet kring sekelskiftet 1900. Han presenterade ideologiska anmärkningar kring den tidens skogsbruk, och hur exploatering av vattendrag och timmer i norra Sverige var en symbol för industrialiseringens framfart. Han reflekterade även över hur både lokala och nationella maktstrukturer gynnade storskalig avverkning på bekostnad av lokala behov.
Nästa föredrag hölls av Erik Törnlund, fil. dr i ekonomisk historia vid Umeå universitet, som fördjupade sig i när timmerfronten anlände till Västerbotten. Hans föredrag behandlade utvecklingen längs Ume- och Vindelälven, och hur de stora flottlederna formade skogarna och regionens ekonomi. Genom att sätta skogsbrukets framväxt i ett bredare historiskt perspektiv visade han på de långsiktiga effekterna, både för samhället och landskapet.
Efter en inledning av Johnny Schimmel, jägmästare, ekolog och föreståndare för Arboretum Norr, begav sig deltagarna på en guidad vandring i mindre grupper. Under vandringen fick deltagarna en kort visning av arboretet där flera olika träd och buskar från olika delar av världen odlas.
Med älven som bakgrund bjöds det på gemensamt fika med tid för att utbyta tankar och reflektioner kring skogens roll genom historien. Efter fikat följde två föredrag som belyste nutida aspekter av skogsbruket, och hur baggböleriets arv fortfarande gör sig påmint.
Irma Olofsson, fil. dr i kulturgeografi vid Umeå universitet, presenterade föredraget "Vad göms i skogen? – Arbetsvillkor för den utländska arbetskraften i det svenska skogen". Hon belyste de tuffa förhållanden som många migrantarbetare möter i bärplockning och skogsvård, och kopplade detta till en större global arbetsmarknad.
Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, talade om den gröna omställningen i sitt föredrag "Från grå till grön omställning: Hur förhåller sig dagens utveckling till historien?" Han jämförde hur dagens hållbarhetssträvanden förhåller sig till de industriella metoder som en gång utnyttjade skogen på ett ohållbart sätt.
Evenemanget är ett bra exempel på hur ideella organisationer kan samarbeta med forskningsorganisationer för att tillsammans utbyta kunskap och diskussioner med lokal förankring.
Evenemanget arragerades gemensamt av forskningsplattformen Future Forests, Kungliga Skytteanska samfundet, Arboretum Norrs vänner, Skogshistoriska Sällskapet och Hembygdsföreningen Umbygda.
www.umu.se/reportage/baggboleri-fran-historisk-exploatering-till-gron-omstallning/
1 CommentKommentera
Topppppenförening. Kolla på hemsidan och kika. Bli medlem och du får träffa många, många kunniga på ek, lövskog mm. / Mats på Höjden
Vilken insats!Det har varit en intensiv vecka för oss i Skogsmuseet. Alla Moras 5:e klassare har fått tillbringa en dag i Museet. De har bjudits på en film, musik och teaterföreställning med Sofia Sandéns ensemble som visar hur skogsbruket gick till förr. Sedan har de fått besöka en kolmila där kolningen pågick, sett utställningen om skogsbruk och flottning och hur skogsbruket fungerar i dag. Allt med guider. Ett väldigt dyrt upplägg men som vi klarat tack vare sponsorer.
2 CommentsKommentera
Nässjö kommun hade en skogsdag för alla 5:e klassare tills för 4-5 år sedan då man lade ner för man tyckte det var för dyrt. Var välbehövligt för såväl elever som lärare. Var så man blev mörkrädd hur låg kunskapen om träd, skog och produkterna därav är.
Var nyss där med Spillkråkan, förening för skogsägande kvinnor. Fantastiskt fint, innehållsrikt museum!
Det blev en intressant dag för de 35 deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion på temat skogsbrand förr och nu i Bjurholm-Fredrika den 30 augusti.
Exkursionen inleddes vid Kvillträsk naturreservet med att Anders Granström från SLU demonstrerade de olika bränslen som har betydelse för antändning och spridning av skogsbränder. Andreas Garpebring från Länsstyrelsen i Västerbotten berättade och visade resultatet av den naturvårdsbränning som genomfördes i reservatat i slutet av maj 2024.
Efter ett besök på platsen för en tjugo år gammal skogsbrand vid skjutbanan i Nedre Nyland var det fältlunch vid Lillängets naturcamping vid Lögdeälven. Från scenen förmedlade Anders Granström resultat från en unik kartläggning av brandhistoriken i området och berättade om hur tidigare invånare har påverkat brandregimen i området. Citat från äldre rättegångsprotokoll och domböcker gav insikt i markkonflikter under kolonisationsprocessen samt tidigare levnadsbetingelser i området.
Vid Övre Nyland demonstrerade Daniella Andersson från Sveaskog olika sätt att skada träd som ett alternativ där det inte går att genomföra naturvårdsbränning. I områden med mycket marklav är det olämpligt att bränna. Där görs istället andra åtgärder för att efterlikna de olika effekter på träden som orsakas av en skogsbrand. Vi fick se en demonstration av hur en "bärbar brasa" tillverkad av spillvirke kan användas för att skapa brandskadade träd.
Exkursionen avslutades i ekopark Käringberget på en tio år gammal naturvårdsbränning med strålande utsikt över Lögdasjön och Käringberget. Mer om exkursionen går att läsa i kommande nummer av Tidender.
0 CommentsKommentera
Det blev två trivsamma och intressanta dagar för de trettio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion i Ådalen den 22-23 augusti. Den visade ett Ådalen bortom de företeelser som etsats in i den svenska historien: de tragiska händelserna 1931 och de många sågverken och massabruken som gjorde Ådalen till Sveriges livligaste industriområde vid förrförra sekelskiftet.
I skönt sensommarväder tog man del av både den vackra naturen och bygdens äldre historia med stenåldersboplatser, 1300-talets sjörövande Vitaliebröder och den allra förfärligaste av 1600-talets många häxprocesser i Sverige.
Exkursionen inleddes i SCA:s mångfaldspark Sörgraninge där hälften av arealen sköts med mål att öka naturvärdena. Utifrån sin avhandling berättade ekologen Per Simonsson om drivkrafterna till 1990-talets omsvängning till ett mer naturanpassat skogsbruk i Sverige. Han visade sedan exempel på hur naturvärdena kan höjas genom att bland annat kata tallar, bränna skog och hugga fram lövträd.
Efter att ha besökt Holms säteri gick färden vidare till Björkån, en gång en viktig flottled för det idag helt försvunna Björkå bruk. Ån har under de senaste tio år återställts till ett mer naturligt tillstånd. Bortrensade stenar har lagts tillbaka och vattnet getts tillfälle att på flacka partier åter breda ut sig. Mikael Berg, SCA, som varit djupt engagerad i projektet, berättade om hur livet i och omkring ån stimulerats och att bland annat den sällsynta kungsfiskaren nu åter häckar här. Som syn för sägen tog han upp den kräftbur han lagt ut dagen innan. Den visade sig innehålla fem svenska kräftor (alltså inte signalkräftor) en idag exklusiv art i den svenska faunan.
Exkursionen avslutades i Bollstabruk med besök i den gamla masugnen och det intill liggande Bollsta sågverk tillhörigt SCA.
Denna hypermoderna anläggning är en av Sveriges största sågar och kontrasten mot dess 43 föregångare i Ådalen är total.
Mer om Ådalen i Tidender nr 3 som kommer ut i början av oktober
3 CommentsKommentera
Tack för en helt fantastisk och intressant exkursion! Så spännande att höra om alla historiska platserna och miljöåtgärderna både i skogen och i Björkån! 🌲🌲🌲
Nämndes Holms stora betydelse som uppfödare av nordsvenska hästar? Det skedde på den tiden hästarna drog fram virket.
Två jättefina och intressanta dagar. Tack alla inblandade!
