mats
Det var tuffa krav för att bli jägmästare under Israel Adolf af Ström. En hovjägmästare skulle kunna skriva med läslig stil, räkna regula de tri men också inneha många praktiska färdigheter som att med pistol och hagel träffa ett mål …
Läs hela
mats
Referat från exkursioner med Skogshistoriska Sällskapet till Hallands Väderö; Vallonbrukens Uppland; Visingsö; Virå bruk; Hoting och Dorotea;…
Läs hela
mats
I Sverige finns 56 häraden med allmänningar, vilkas verksamhet regleras i Lag 18 april 1952 om häradsallmänningar. Det är svårt att veta hur de har tillkommit eftersom det ofta saknas skriftlig dokumentation. K G Rosendal blandar historiskt källmaterial och logik …
Läs hela
mats
Avskogning och skogsförstörelse är inget nytt. Reidar Persson bidrar med en historisk genomgång av den avskogning som pågått sedan jordbrukskulturen började breda ut sig. Han startar i de första högkulturerna vid Eufrat och Tigris, fortsätter med antiken och går sedan …
Läs hela
mats
På 1860-talet slog ett nytt virkessortiment igenom som en bomb i södra Sverige. Det var pitprops, gruvstöttor, som gick till att stadga upp gruvgångarna i framför allt brittiska kolgruvor. Här berättar Rolf Albertsson mer om användningen och hur engelsk kolbrytning …
Läs hela
mats
Den skogliga utbildningen i Sillre i Medelpad startade 1861, och år 1897 flyttades utbildningen till den nybyggda skogsskolan i Bispgården. Skogsmännens kamratförbund har ställt samman en bok som beskriver den skogliga utbildningen i Medelpad från 1861-1997. Här återger författarna ett …
Läs hela
mats
Olle Berglund sammanställer gamla och nya rön om utnyttjandet av lövskog i form av lövtäkt och hamling. Tillsammans med betesdriften var dessa brukningsformer grunden för odlingen i Norden.…
Läs hela
mats
Lasse Edlund, tidigare bland annat naturvårdschef på SCA, tecknar en historik om skogens utnyttjande, hållbarhet och naturvård. Han konstaterar att skogens framtida skötsel och vård är grundläggande för vår existens här i Norden.…
Läs hela
mats
Under avvittringen skulle kronans skogar övergå till hemmansägarna. I Arvidsjaur beslutades att 25 % av skogen skulle hamna i en allmänningsskog. Hur kommer det sig, vad tyckte folk och vad var motivet? Här tecknar Sten Rådman historien om Arvidsjaurs allmänningsskog.…
Läs hela
mats
Under slutet av 1800-talet var det sannolikt flera tusen värmlänningar som sökte skogsarbete utanför hembygden. Man finner värmlänningar i skogen i Jämtland, Hälsingland, Bergslagen, Norge och ned mot Småland. Varför gav de sig av? Här ger Egil Akre de historiska …
Läs hela
mats
Skogen är en resurs som då och då varit utsatt för hot. Många gånger har dock hoten varit överdrivna, och de åtgärder man har vidtagit har ibland fått fel effekt. Örtugspristagaren Johan Lindeberg ger flera exempel. Eken skulle skyddas, men …
Läs hela
mats
Vid Sällskapets årsstämma den 12 mars 1998 höll Carin Ehrenberg ett föredrag på titeln ”Så började det…”. Här återges hela historiken kring bildandet av sällskapet. Embryot var det skogshistoriska utskott som bildades 1983 inom Kungliga Skogs- och Lantbruksakademi. Skogshistoriska Sällskapets …
Läs hela
mats
Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1997: Grimsö; Svedjefinnars spår i Gräsmark, Lekvattnet och Mattila; Ammerån; Remningstorp; Flinsberget.…
Läs hela
mats
År 1983 avtäcktes skulpturen ”Granfröet” i Sollefteå. Skulpturen är skapad av Aston Forsberg och invigningen gjordes i samband med att Sveriges Skogsvårdsförbund firade 100-årsjubileum (egentligen var det föregångaren till Norrlands Skogsvårdsförbund som startade 1883). Börje Hedman berättar om skulpturen.…
Läs hela
mats
I början av 1900-talet kom nymodigheten bärplockare. En ”maskin” som skapade mycket rabalder. Många var rädda att bärriset skulle bli förstört jämfört med handplockning. Här berättar Rudolf Wallenius hur Kungliga Lantbruksakademin lade ut provytor för att undersöka eventuella skador, men …
Läs hela
mats
För 300 år sedan genomförde det svenska lantmäteriverket en kartläggning av det svenska kungarikets dåtida nordtyska besittningar. Nästan hela material som gäller Pommern är bevarat och oskadat. Det är också ett viktigt underlag för den skogshistoriska forskningen i Mecklenburg-Vorpommern.…
Läs hela
mats
År 1883 tog disponenten Pehr Lagerhjelm initiativ till att bilda ett skogsvårdsförbund i Norrland, först kallat ”Skogskultur i Norrland”. År 1912 blev namnet Norrlands Skogsvårdsförbund. Föreningen verkade fram till 1965 när det fusionerades med Svenska Skogsvårdsföreningen och Sveriges Skogsvårdsförbund (nuvarande …
Läs hela
mats
Jakt har ett skimmer över sig men det var långtifrån alltid som bosatta i inlandet kunde ha någon större jaktlycka. Här beskriver Sten Rådman hur jakten kunde gå till i Norrlands inland genom studier av gamla handlingar.…
Läs hela
mats
Degerforsheden är en kronopark i nordöstra hörnet av Skellefteå kommun. Per André, tidigare förvaltare i Domänverket, tecknar historiken för kronoparken.…
Läs hela
mats
Ingemar Linné var länsjägmästare på Gotland 1971-1981. Här tecknar han en historik för skogarna på Gotland fram till idag.…
Läs hela
mats
Ulf Sundberg gör här en jämförelse av järnframställning vid tiden före Kristi födelse och 1600-talet. I äldre tider lagades järnet i gropugnar, som de som hittats på Röda jorden sydväst om Riddarhyttan. Ulf Sundberg gör bland annat så kallade emergianalyser …
Läs hela
mats
Leif Kullman presenterar nya rön som kullkastar den tidigare synen på granen som sentida invandrare. Här visar han vad man kan hitta när man analyserar träfossil och gamla grankloner i fjällvärlden. Träden har en betydligt äldre historia i Sverige än …
Läs hela
mats
Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1995-1996.…
Läs hela
mats
Under första världskriget var kåda en stor handelsvara. Kåda eller råharts är råvara för framställning av terpentinolja och ren harts. Kådan kom till användning vid vår pappersindustri samt vid tillverkning av shellack och fernissa. Idag har dock denna råvara närmast …
Läs hela
mats
”Han var den siste på skogen. Den siste utan elektricitet, centralvärme eller oljekamin. Han hade en batteriradio, men aldrig några batterier. I allmänhetens ögon var han lite konstig, ett original, en särling.” Här berättar Sten Rådman om en originell norrländsk …
Läs hela
mats
När seklet var ungt bestod ett stämplarna av många personer. Här beskriver Henrik ”Ludde” Lundström hur ett stort stämplarna var organiserat på 1920-talet inom Domänverket.…
Läs hela
mats
Under 1800-talet hade omfattande skogsdikningar igångsatts i Bergslagen och Norrland. Behovet att vinna ny skog genom avvattning fanns dock i hela Sverige, och i Kronobergs län kom dikningen igång i och med Skogsvårdsstyrelsernas tillkomst 1905. Skogsägare som ville dika kunde …
Läs hela
mats
Joel Wretlind blev banbrytare under sin verksamma tid i Malå åren 1920-1952. Det var här han utformade de nya, framgångsrika metoderna för självföryngring av såväl tallhedar som råhumusmarker. Han blev också kontroversiell för sina idéer om hur föryngringar och plantskogar …
Läs hela
mats
Hur användes skogen och hur såg skogstillståndet ut på 1760-talet? Per André har försökt ta reda på det specifikt för Skellefteskogarna. Han använder olika källor och försöker fånga tillståndet år 1761, ett år när ett tingsprotokoll lyfter fram risken för …
Läs hela
mats
Att räkna årsringar och att datera är två skilda saker. Med dendrokronologi är det möjligt att fastställa åldern på det trästycke man har i sin hand. Avståndet mellan årsringarna är en spegling av sommarklimatet under olika år. Ordningen på breda …
Läs hela
mats
Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner år 2000.…
Läs hela
mats
De äldsta bevarade träbyggnaderna i Norden är från 1100-talet. För att få virket att hålla så länge var det viktigt att välja bra virke som klarade av röta och sol. I artikeln går Per Vestling igenom vilka olika material som …
Läs hela
mats
Häradsallmänningarna Seminghundra och Ärlinghundra har en lång historia som idag har landat i att vara marken där Arlanda flygplats ligger. Gränsen mellan de två häradena etablerades strax efter vikingatiden. Här berättar Henning Hamilton om historien om de båda häradsallmänningarna, som …
Läs hela
mats
Margareta Huitfeldt, Bohusläns mäktigaste kvinna, härskade över Bohuslän under mer än ett halvt sekel. Hennes domäner omfattade tusentals gårdar med bland annat Sundsby och Åby Säterier. Inge Höjer berättar om denna märkliga kvinna som föddes 1608 i Norge.…
Läs hela
mats
”Det är genom säkra beräkningar afgjordt, att skogsförödelsen är sä stark, att sjelva skogskapitalet förminskas högst betydligt, och att således den tid närmar sig alltjemt, dä bränsle och timmer skola bli otillräckelige för behofvet, och i samma män, som virkespriset …
Läs hela
mats
Eken hade redan 1558 förklarats för kungens egendom. Trädslaget blev särskilt viktigt under 1600-talets uppbyggnad av de stora slagflottorna, men för bönderna var eken ett gissel eftersom de saknade dispositionsrätt över träden. Debatten var livlig under slutet av 1700-talet och …
Läs hela
mats
År 1903 fick Sverige sin första skogsvårdslag, och två år senare inrättades skogsvårdsstyrelser. Lagen innehöll återväxtbestämmelser. Bakgrunden till lagen och de politiska processerna beskrivs i artikeln, skriven av Karl-Göran Enander.…
Läs hela
mats
Med utgångspunkt i två tallar med brandljud nystar Hans Thunander upp skogshistoriken på fastigheten Ekeberga på Växjö stifts marker. Han går igenom gamla hushållningsplan och får fram avdelningsbeskrivningar, skogsvårdshistorik och virkesförrådets utveckling.…
Läs hela
mats
Svenska kyrkan är indelad i 13 självständiga stift som äger eller disponerar skogs- och jordbruksfastigheter med totalt nära 400.000 hektar skog. Gustaf Ekman, tidigare stiftsjägmästare i Karlstad stift, ger en historisk återblick på hur det gick till när kyrkan blev …
Läs hela
mats
Vad kan en gammal koja berätta? Dan Lorén fann en lämning av en gammal skogsarbetarkoja i Gravmark norr om Lycksele. Han beslutade sig för att ta reda på mer om kojan. Med muntliga och skriftliga källor tillsammans med markkemiska analyser …
Läs hela
mats
Projektet Skog & Historia startade i Värmland i regi av Skogsvårdsstyrelsen och Länsarbetsnämnden. Här berättar Eva Myrdal-Runebjer om projektet och vilka spår man har hittat.…
Läs hela
mats
Jubileumskonferensen ”Skogshistoria – en inspirationskälla för framtida beslut” hölls den 16 februari. I artikeln finns Hans Ekelunds förord samt Sven Sjunnessons sammanfattningar av alla föredrag.…
Läs hela
mats
Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1999.…
Läs hela
mats
Vad har sill och skog med varandra att göra? En hel del, visar Rune Löfving i sin artikel. Under den ”stora sillfiskeperioden” lämnade många bohuslänningar jordbruket för att jobba med fisket. Sillindustrin krävde båtar och ved för trankokning och bidrog …
Läs hela
mats
En djupare kunskap om skogens utveckling och anpassning till störningar är en viktig pusselbit i dagens skogsbruk. Här ger Gisela Björse en exposé över de svenska trädens invandring efter istiden, och en noggrannare bild av hur människa och klimat påverkat …
Läs hela
mats
De karga skogarna nordväst om Orsa var länge obefolkade ända tills de koloniserades av invandrande finnar under en period från 1600- till 1800-talen. Här berättar Kristin Karlsson historien om de svedjande finnarna i Orsa och vilka spår de har satt …
Läs hela
mats
Dag Kihlblom berättar om en av de första skogsskolorna i Sverige, Råslätts skogvaktarskola i Jönköping. Skolan startade 1861 och verkade i 25 år.…
Läs hela
mats
Israel Adolf Ström bjuder i sin 321 sidor tjocka Handbok för skogshushållare på en imponerande och fascinerande exposé över kunskap om skogsbruk i början av 1800-talet. Här berättar Elis Hedén om handboken. Artikeln innehåller också en punktlista över utbildningskrav för …
Läs hela
mats
Bouppteckningar är en utmärkt källa till kunskap om skogsutnyttjande under 1700- och 1800-talen genom deras innehållsrika uppräkning av föremål vid dödstillfället. Här har Cuno Bernhardsson gått igenom bouppteckningar från Utanede by, som tillsammans tecknar en bild av skogens betydelse för …
Läs hela
mats
Riksskogstaxeringen har haft en enorm betydelse för vår kunskap om skogens utveckling. Här berättar tidigare professorn Gustaf von Segebaden om Riksskogstaxeringens första 75 år, från startåret 1923.…
Läs hela
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information
Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.
