mats

2 augusti, 2018
Exkursioner och seminarier 2015

Referat av Skogshistoriska Sällskapets aktiviteter 2015, ett jubileumsår med fler arrangemang än någonsin: Skånska alléer (Alnarp och sydvästra Skåne); Norrländsk skogsindustrihistoria (Merlo slott, Sundsvall); Barkborrekatastrofen längs Klarälven (Stöllet);  Uppländska bondeskogar (Långalma, Östhammar); Skog och kultur i Lettland (Riga); Hamra nationalpark …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
När Sverige var en skoglig biståndsgivare av rang

Från mitten av 1960-talet till mitten av 1990-talet var Sverige engagerat i ett stort antal skogliga biståndsprojekt. De som fick förmånen att delta i arbetet lärde sig mycket, hade oförglömliga upplevelser och gjorde förhoppningsvis nytta i de länder som biståndet …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Giganternas kamp (om professorsutnämningen av Carl Malmström)

År 1939 avgick professor Henrik Hesselman med pension från sin tjänst vid Statens skogsförsöksanstalt. Den utlysta tjänsten söktes av docenterna Lars-Gunnar Romell, Carl Malmström, Olof Langlet och Bertil Lindquist. Aldrig har ett så meriterat startfält i skogliga sammanhang anmält sig …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Stormen på Boo 1954

Bo socken i Närke drabbades tre gånger av stormar som satte djupa spår i skogslandskapet – 1943, 1954 och 1969. Den mellersta var i särklass den värsta, så även i andra delar av landet, i första hand Gästrikland. Bo socken …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Robertsfors – ett bruk med spännande historia

Robertsfors Bruk i Västerbotten hade många ägare. Två av dem sticker ut. Den första och den sista. Det var Skeppsbroadeln som med sitt kapital och politiska inflytande lyckades med den till synes hopplösa uppgiften att 1759 starta ett järnbruk 60 …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogsdebatten och drivkrafterna bakom dagens naturhänsyn

På 1960-talet inleddes debatten om skogsbrukets metoder. I början handlade den om igenplanterade åkrar men vidgades snart till att främst handla om kalhyggen, användningen av fenoxisyror, hyggesplöjning och främmande trädslag. På 1990-blev svensk skogsmiljö en internationell fråga sedan miljöorganisationerna börjat …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogsvårdsstyrelsen i Kronoberg. Frostdikning och emigration tidigt på agendan.

Den nya skogsvårdslagen var bara ett drygt år gammal när Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län höll sitt första sammanträde den 31 januari 1905. På agendan stod bland annat frågan om utdikning av sumpmarker, som då ansågs vara källan till frostskador på …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Perestrojkan öppnade för direktkontakter med det lettiska skogsbruket

År 1985 började nya vindar blåsa i Sovjetunionen. Michail Gorbatjov hade just blivit landets ledare. I sin strävan att få fart på den ekonomiska utvecklingen införde han reformer med syfte att minska byråkratin och öka produktiviteten. Genom perestrojka – omstrukturering …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
När skogsdikningen var en fråga som delade Skogssverige

I början av förra seklet pågick en intensiv debatt om skogsdikning i Sverige. Den nådde ända in riksdagen där flera motioner handlade om att skogarna måtte utdikas för att minska riskerna för frost och försumpning. Det var i en tid …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Från institut och anstalt till högskola och universitet

Den skogliga undervisningen och forskningen har bedrivits under många namn sedan starten 1828 då Kungliga Skogsinstitutet etablerades. Här lägger Lars Klingström upp tidslinjen för “Skogis”.…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Nu var det 1915. Skogshögskolan startar.

År 1915 ombildades det tidigare Skogsinstitutet till Skogshögskolan. Samtidigt lämnade man det tornprydda huset vid Strandvägen där institutet funnits sedan 1828. Flytten gick till nyuppförda byggnader vid Frescati hage på norra Djurgården som också inrymde Statens skogsförsöksanstalt.…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 2014

Referat av Sällskapets aktiviteter under 2014: Österström och Gudmundtjärn, Medelpad; Tagels gård; Kungajaktmuseum, ekopark och hembygdsvård i Hunneberg; Skogsarbetets rationalisering och humanisering, Stockholm; Nordisk Skogshistorisk Konferens, Lycksele; Ljud, toner och musik, Mora och Orsa; En bruksskogs historia, Finspång; Eken i …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Så startade framgångssagan Aracruz

Skogsbolaget Aracruz startade på 1960-talet med plantering av eucalyptus i stor skala. Från början var det meningen att bolaget skulle exportera flis, men snart växte tanken om att vidareförädla råvaran till massa. I september 1978 kunde fabriken köras igång, en …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Glimtar ur Brasiliens spännande skogshistoria

När den portugisiske kaptenen Pedro Alvares Cabral år 1500 som förste europé kom till Brasilien var det ett land som till stor del var täckt av olika sorters tät regnskog. Nästan omedelbart började kustlandets bördiga marker odlas upp. Senare inleddes …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Ingen försöksyta har grövre tallar än Skogshögskolans nr 1 i Malingsbo

De trettio mäktiga tallarna i Malingsbo är mer än 200 år gamla och växer fortfarande. De skäl som motiverade försöksytans tillkomst för 112 år sedan är för länge sedan överspelade. Men det finns idag ändå goda skäl för att bevara …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Diktaren på Dåres

Skogen är inte bara ekonomi och fakta. Till den hör ju också dofter, ljus, syner och människoöden. Ett sådant är Bengt Hansson på gården Dåres, nordväst om Vilhelmina. När han gick bort 2007 efterlämnade han ett stort antal outgivna dikter …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Inspirationen till sagan om Tuvstarr

Det finns fascinerande likheter mellan sagan om Tuvstarr, den sumeriska myten om gudinnan Inanna och det i den svenska folktron så välkända skogsrået. Så pass lika att det knappast kan vara en slump.…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Drivkrafterna bakom den tekniska utvecklingen i skogen

– Hittar du inget annat jobb, så kan du alltid arbeta i skogen, hette det länge i de svenska bygderna. Skogsarbete sågs som sista utvägen. Så annorlunda mot idag då skogsarbete är att hantera en ytterst avancerad och högeffektiv maskin …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
När samerna kontrollerade lappmarksskogarna

Det glest befolkade norra Sverige var indelat i så kallade lappskatteland som styrdes av en eller ett par familjer. Så såg det ut när landshövding Johan Graan sommaren 1671 skickade ut lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Björken – älskad, hatad och älskad igen

Människor har i alla tider älskat björken för dess skönhet och den goda värme dess ved skänkte. Som råvara för massaindustrier och sågverk hade den svårare att vinna gehör. För ett halvt sekel sedan gjorde bolagen vad de kunde för …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
En strid om ord. Hur svensk natur- och kulturmiljövård gått olika vägar

Sedan flera år är det en tydlig och politiskt brett förankrad utgångspunkt att natur- och kulturvård ska samverka. Men inget tyder på något nämnvärt närmande. Lagstiftningen är uppdelad, den statliga organisationen utgör skilda sektorer och två olika departement ansvarar för …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Överjägmästaren Carl Magnus Sjögreen: Tidig tillskyndare av trakthyggesbruk i Sverige.

Sedan Carl Magnus Sjögreen 1862 tagit över ansvaret för skötseln vid Finspångs Bruks skogar drabbades flera tusen hektar av en svår storm. Det var således under extraordinära förhållanden som Sjögreen inledde omställningen till en helt ny typ av skötsel med …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Nu var det 1914. Trender och tankar i skogen för hundra år sedan

Intresset för skogsmarken och dess uthålliga nyttjande var stort och behandlades utförligt i Skogsvårdsföreningens Tidskrift.  Forskningen om skogen var ännu i sin linda och flera av de tankar som då diskuterades är intressanta även idag. Erik Valinger berättar om vad …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Exkursioner, konferenser och seminarier 2013

Referat från Skogshistoriska Sällskapets aktiviteter 2013: Den vedbaserade industrins vagga (Mölndal); Siljansfors; Myrjärnshantering och medeltida skogsbruk (Bäckebo, Småland); Skogliga försök (Boxholm); Tärna-Stensele Allmänning; Ljungheden och Skogssällskapet (Vrå, Småland); Skog och bergshantering i Värmland vid 1800-talets slut (Storbrohyttan, Värmland); Alfta Finnskog; …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Trakthyggesbruk vanligt i norra Sverige redan vid förra sekelskiftet

Under en lång följd av år har det varit en ”sanning” att trakthyggesbruket i Sverige infördes 1950. Men så förhåller det sig inte alls. Redan vid 1900-talets början var trakthyggen vanliga i de norrländska skogarna. Och dagens livliga debatt om …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Arvet till framtiden – om restaureringen av Norrbottens skogar

Norrbottens skogar befann sig vid ingången av 1900-talet i ett miserabelt tillstånd. Upprepade dimensionshuggningar under lång tid hade tunnat ut bestånden och markens produktionsförmåga var långt ifrån tillvaratagen. Till exempel var tillväxten i kustlandsskogar, äldre än 90 år, bara 1 …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Uno Wallmo – stridbar debattör men ingen blädare

De flesta förknippar överjägmästaren Uno Wallmo med blädning. Det är naturligt – men samtidigt helt fel, för om det var någonting som Uno Wallmo verkligen ogillade så var det just blädning. Trots det valde han att kalla sina egna idéer …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Norska pionjärer vid sågverken kring Vita havet

Andra halvan av 1800-talet var en dynamisk tid i den nordiska sågverksindustrin. Ofta talar man i termer av en ”timmerfront” som från väster till öster rörde sig från Norge in över Sverige, Finland och därefter allt längre in i Ryssland. …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Rovdjursjakt i Västergötland

Varg är ett högaktuellt ämne i dagens Sverige. För 150 år sedan var det lika aktuellt – om än mer påtagligt. ”Wargplågan” var en realitet i många landsändar vilket fick myndigheterna att premiera avskjutningen eftersom vargen ansågs farlig för både …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skogsindustrin – en berättelse om Norrlands viktigaste näring

Norrlands industriella historia är en vindlande färd från järn till trävaror, via sulfit och sulfatmassa till papper och kartong till – ja vi kan ännu så länge bara ana. Skogen har ända sedan starten för 400 år sedan varit basen …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Rökstugan – så mycket bättre än sitt rykte

Säg rökstuga – eller rökpörte – och de flesta föreställer sig en trång, sotig och mycket primitiv boning. Men det är fel. Ur effektivitetssynpunkt är den ett uppvärmningssystem som är svårt att överträffa – även med modernaste metoder. Professor Per-Olov …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Försöksverksamhet och äventyrlig kottplockning i Boxholmsskogarna

Boxholm AB är känt för sina välskötta skogar. Om bakgrunden till detta goda faktum handlar den första artikeln av tre på tema Boxholm. Den andra tar upp olika aspekter på långliggande försök och i den tredje artikeln förflyttas vi till …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Kockan – en viktig och mycket omtyckt medlem i huggarlaget

Hur hade hon det egentligen, kockan, ensam kvinna i den manligaste av världar? Det kan inte ha varit lätt att som ung flicka anställas för att med minsta möjliga medel sköta hushållet för 10–15 mer eller mindre okända karlar – …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Nu var det 1913. Trender och tankar i skogen för hundra år sedan.

Det här året kan man bland annat notera hur såväl tankarna på utbildning som skydd av naturen började både diskuteras och slå rot. Erik Valinger gör nedslag i Skogssverige av år 1913.…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Exkursioner, konferenser och seminarier 2012

Referat från Skogshistoriska Sällskapets aktiviteter 2012: Skogsträdsförädling (Ekebo); Skogsbete (Jumkil, Uppland); I “Knifven” Ebelings fotspår (Jokkmokk); En släktgårds historia (Bleckåsen, Jämtland); Skogsbruk, människor och natur i Tiveden; Nordisk Skogshistorisk Konferens (Själland); Kulturmiljö och vindkraft (Mullsjö); Rovdjurskriget (Stockholm).…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Fredrik Ebelings skogsekologiska gärning

Namnet Fredrik Ebeling är legendariskt i Skogssverige. Lika känd under sitt smeknamn ”Knifven” var han en dynamisk kraft som starkt bidrog till skogsbrukets rationalisering vid 1900-talets mitt. Mindre känt är hans stora intresse och engagemang i ämnet skogsekologi.…

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Virkesmätare Berg minns

Ur Karl Bergs bok Virkesmätning under 50 år och andra händelser 1928–1978.  Karl Berg föddes 1913 i den lilla byn Västanvik utanför Torsby. I hela sitt yrkesverksamma liv arbetade han med virkesmätning och skrev under alla år dagbok. Efter pensionen …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Edwin Ohlsson, Skogssällskapet och länsallmänningen i Vrå

Skogssällskapets disponent, Edwin Ohlsson, spelade en huvudroll när arbetet med att återbeskoga västra Sveriges kala och degenererade marker inleddes för hundra år sedan. Verksamheten sågs som ett föredöme och liknande planteringsprojekt genomfördes också i flera andra län. Edwin Ohlssons initiativ …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Konflikten kring bärplockning är av gammalt datum

Vem får plocka bär i svenska skogar? Om frågan ställts för femton år sedan hade svaret varit givet: Alla och envar i enlighet med allemansrätten. Idag är svaret inte lika givet. Storskalig bärplockning och upplevelseverksamhet har tänjt allemansrätten till sin …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Om Vimmerbytallens ursprung

Det finns i Sydsverige en påfallande finkvistig och smalkronig tall, den så kallade Vimmerbytallen. Den växer inom ett flera mil brett och ganska väl preciserat område mellan Vimmerby och Hultsfred i söder till Österbymo och Gullringen i norr. Området ligger …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Barnen, skogen och skolan. Skolbarns plantering av skog i början av 1900-talet.

I efterdyningarna till den nya skogsvårdslagen 1903 beslutades att svenska folkskolebarn skulle engageras i arbetet med att restaurera landets sargade skogar. Barnen fick lära sig att plantera gran- och tallplantor eller så fröer på skogsmarker som hade avverkats eller sedan …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Skeppsvirke på gammalt vis i modern “tidh”

När beslutet att bygga en replik av ostindiefararen Götheborg togs år 1995 var den stora utmaningen att få fram tillräckliga mängder riktigt grovt virke till skrov och master. ”Skeppsjägmästaren” Anders Söderlundh beskriver det mödosamma arbetet och de många resor både …

Läs hela

mats

2 augusti, 2018
Nu var det 1912. Trender och tankar i skogen för hundra år sedan.

Efter tioårig startsträcka hade skogsforskningen i Sverige 1912 börjat få luft under vingarna. Man hade redan hunnit lägga ut nästan tvåhundra försöksytor och diskuterade frågor som också idag känns välbekanta.…

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Exkursioner 2011

Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 2011. De spänner över ett brett spektrum – från SLUs försöksparker i Västerbotten, via motlutsflottning och bergsbruk i Mellansverige till det karga Bredfjället i Bohuslän och skogsbruk vid cisterciencermunkarnas gamla karpdammar i Skåne.…

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Svedjebruk mitt i Småland

Svedjebruk förknippas idag oftast med de finska svedjebönder som koloniserade öde skogsbygder i Värmland, Dalarna och Hälsingland på 1500- och 1600-talen. Men svedjebruk var vanligt i övriga delar och har en historia som sträcker sig långt ner i medeltiden – …

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Virkesmätning i omvandling

Under 1900-talet omvandlades virkesmätningen vid två tillfällen.  De virkesmätningsföreningar, som dittills inmätt större delen av det virke som skogsindustrierna köpte av enskilda skogsägare, omvandlades under 1930-talet till organ som styrdes av säljare och köpare gemensamt. Under 1960-talet flyttades mätningen från …

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Skogssällskapet fyller hundra

Skogssällskapet fyllde 100 år 2012. På initiativ av disponenten och sågverkspatronen A Edwin Ohlsson bildades Sydvästra Sveriges Skogssällskap, sedermera Skogssällskapet, i Göteborg den 6 juni 1912 i syfte att restaurera och iståndsätta vanhävdad skogsmark, bland annat genom dikning, plantering …

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Stocksågen – värd att minnas

Med sitt kraftiga sågblad och handtag i båda ändar var stocksågen vanlig i de svenska skogarna långt in på 1900-talet. Rätt skränkt och skärpt var den ett effektivt verktyg som lätt skar av de kraftigaste stammar. Idag är den nästan …

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Skogsjärnvägen på Hunneberg

På 1920-talet byggdes en tidigare torvbana ut till en kombinerad järnväg och linbana för att transportera ut virke från det skogrika platåberget Hunneberg. Kombinationen järnväg/linbana gör den unik bland de skogsbanor som anlades i Sverige vid den här tiden i …

Läs hela

mats

30 juli, 2018
Skogsbrukets rationalisering och humanisering 1900-2010

Skogsarbete var ända fram till mitten av 1900-talet ett tungt manuellt arbete. Vinterdrivningarna i Norrland innebar en exploatering av människor som är svårfattbar för oss som lever i dagens i dagens Sverige. Bengt Ager beskriver i den här essän hur …

Läs hela

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng