Böcker till försäljning genom oss

Med yxa, såg och penna i Fjärran Västerns skogar

Emil Engström (översättning Lars Nordström), 2019

Nu har den utvandrade svensken Emil Engströms självbiografiska bok om sitt äventyrliga liv nordvästra USA:s skogar och Alaska kommit ut. Skogshistoriska Sällskapets medlemmar erbjuds att köpa den till förmånspris.

Till strömmen av lycksökare som kring förra sekelskiftet sökte sig till ”det stora landet i väster” sällade sig de tre bröderna Johan, Erik och Emil Engström från Svärdsjö i Dalarna. Den senare var en litterär begåvning som så småningom skrev en bok om sitt liv som skogshuggare i det nya hemlandet. Den har nu översatts till svenska av Lars Nordström som själv tillbringat en stor del av sitt liv i nordvästra USA.

 – Emil Engströms bok är sannolikt den enda skildringen av den verklighet som mötte de svenska skogsarbetarna i nordvästra USA, säger Lars Nordström. Som så många andra av 1900-talets svenska arbetarförfattare var han självlärd, ständigt läsande och observerande. Emil Engström lärde sig snabbt det nya språket och utvecklade ett personligt och stilsäkert sätt att uttrycka sig på.

I boken beskriver han sitt liv i en del av USA som under de första åren fortfarande var ett ”Vilda västern” med urusla arbetsförhållanden, svältlöner och brutala bossar. I två omgångar drabbades han av guldfeber och drog tillsammans med brodern Erik till Alaska för att pröva lyckan som guldgrävare. Hans skildring av en 60 mil lång vandring i obanad terräng under, vid ett tillfälle 58-gradig kyla, matchar Jack Londons.

Så kan du köpa boken
Skogshistoriska Sällskapet kan genom ett förmånligt avtal med förlaget Votum erbjuda den till sina medlemmar till förmånspriset 198 kronor, inklusive moms och porto.

Beställ boken genom att sätta in 198 kr på Skogshistoriska Sällskapets plusgiro 480 61 67-5.

Ange namn och adress så får du boken hem i din brevlåda.  Har du frågor kring boken, kontakta Bengt Stenerås på bengt.steneras@tele2.se eller 070-391 67 88.

Emil Engström, Med yxa, såg och penna.

Kunskap om skogens historia – SLUTSÅLD

Örjan Hill och Jan Töve 2003

En bok som framför allt är tänkt som en handledning för skogshistoriska amatörforskare och syftar till att vägleda och inspirera, samt att göra läsaren nyfiken på skogshistoriska möjligheter hemmavid. Exemplet är taget från södra Västergötland, men de beskrivna metoderna går att tillämpa över hela landet. Boken är lättillgänglig och rikligt illustrerad med högklassiga fotografier signerade naturfotografen Jan Töve.

Kunskap om skogens historia är nu tyvärr slutsåld, men kan naturligtvis sökas på antikvariat.

Äldre årsskrifter

Årsskrifterna från Skogshistoriska Sällskapet är en guldgruva för den historiskt intresserade. Vi har fortfarande en del äldre årgångar i lager. Årsskrifterna började ges ut 1992 och enskilda artiklar kan hittas på denna hemsida.

Beställning: hans-joran.hildingsson@skogssallskapet.se
Pris: Endast portokostnad.

Senaste från Facebook
Veckans skogshistoria kan ses som en aptitretare inför sommarens exkursion till området: Genom 1836 års regleringsbrev blev en stor del av det öländska Bödas invånare av med sin rätt till vedutsyning. Trots att det fanns gott om skog led alltså allmänheten brist på virke. De underjägare som hade i uppgift att upptäcka olovlig avverkning hade en tuff uppgift och i mitten på 1800-talet fanns knappt en enda underjägare som inte hade blivit misshandlad eller hotad till livet. Martin Ericsson berättar om konflikterna på norra Öland. Dela gärna! https://skogshistoria.se/artiklar/nu-ar-var-manniska-galen-om-skogsbruk-och-konflikter-i-boda-kronopark-1836-1850/

Veckans skogshistoria kan ses som en aptitretare inför sommarens exkursion till området: Genom 1836 års regleringsbrev blev en stor del av det öländska Bödas invånare av med sin rätt till vedutsyning. Trots att det fanns gott om skog led alltså allmänheten brist på virke. De underjägare som hade i uppgift att upptäcka olovlig avverkning hade en tuff uppgift och i mitten på 1800-talet fanns knappt en enda underjägare som inte hade blivit misshandlad eller hotad till livet. Martin Ericsson berättar om konflikterna på norra Öland. Dela gärna!
skogshistoria.se/artiklar/nu-ar-var-manniska-galen-om-skogsbruk-och-konflikter-i-boda-kronopark-1...
... Se mindreSe mer

Var beredda: Nästa vecka kommer Tidender nr 1 i medlemmarnas brevlådor. Där finns hela det härliga programmet för 2020 års exkursioner. Men det gäller att vara snabb på anmälningsknappen - i fjol blev det fullbokat på i stort sett alla aktiviteter. Det är jättetråkigt att behöva säga nej till intresserade medlemmar, men alla exkursioner har sina fysiska begränsningar. Vi kommer också att släppa exkursionsprogrammet på hemsidan nästa vecka, så att alla har samma chans att hinna först. Under året kan ni planera in en rundresa som startar på Västkusten (Orust) i maj, går vidare via Iggesund till Gargnäs i Västerbotten, sedan söderut igen till norra Öland. Efter sommaruppehållet kan ni starta i Björnlandet i Västerbotten och sedan leta er ner till brandområdet utanför Sala innan det svenska programmet avslutas med en tur runt sjön Rusken i Småland. Men då väntar den spännande resan till Slovenien i september-oktober. Tänk på att resan till Polen i maj blev fulltecknad på bara några dagar. Så vila inte på hanen! ... Se mindreSe mer

Fettisdag har varit en särskild dag i skogen i norra Sverige. Då fick huggarlagen besök av bybor med förning (mat) och av kockan som bakat semlor. Barnen var lediga från skolan. Dagen avslutades ibland med en fettisdagshippa i kojan. Bilden visar Granlidens kronopark i Västerbotten, 1940, med kockan Augusta Hägglund (trea fr vänster) i kaninskinnsmössa, som då var på modet. Foto: Västerbottens museum. Bilden ingår i boken Kockor - skogsbrukets glömda hjältar, utgiven av SLU och Skogsmuseet i Lycksele. Den lanserades i Lycksele idag, med författare och många tidigare kockor på plats.Image attachment

Fettisdag har varit en särskild dag i skogen i norra Sverige. Då fick huggarlagen besök av bybor med förning (mat) och av kockan som bakat semlor. Barnen var lediga från skolan. Dagen avslutades ibland med en fettisdagshippa i kojan. Bilden visar Granlidens kronopark i Västerbotten, 1940, med kockan Augusta Hägglund (trea fr vänster) i kaninskinnsmössa, som då var på modet. Foto: Västerbottens museum.
Bilden ingår i boken Kockor - skogsbrukets glömda hjältar, utgiven av SLU och Skogsmuseet i Lycksele. Den lanserades i Lycksele idag, med författare och många tidigare kockor på plats.
... Se mindreSe mer

 

Kommentera

Apropå fettisdagsgubbar.... Alfta är den enda ort i Sverige som fortfarande har fettisdagsgubbar.

Min far och hans kollegor brukade alltid köra halvdag och och sedan ställa maskinerna för att fira fettisdagen

Visa fler
Kommande aktiviteter
Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad