Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Veckans skogshistoria: Gården Dohnafors (tidigare Sigridstorp) ligger vid infarten till Tivedens nationalpark norrifrån. Gården har anor från 1500-talet och har naturligtvis varit med om mycket genom seklen. Här berättar Åke Pettersson, den siste ordföranden för Skogsarbetareförbundet, om människor och händelser knutna till gården. Hit kom bland annat Gunnar Sträng på sin cykel på 1930-talet för att agitera för arbetarnas villkor. https://skogshistoria.se/artiklar/en-port-till-tiveden/

Veckans skogshistoria: Gården Dohnafors (tidigare Sigridstorp) ligger vid infarten till Tivedens nationalpark norrifrån. Gården har anor från 1500-talet och har naturligtvis varit med om mycket genom seklen. Här berättar Åke Pettersson, den siste ordföranden för Skogsarbetareförbundet, om människor och händelser knutna till gården. Hit kom bland annat Gunnar Sträng på sin cykel på 1930-talet för att agitera för arbetarnas villkor. skogshistoria.se/artiklar/en-port-till-tiveden/ ... Se mindreSe mer

Kommentera

Ser ganska välbevarad ut för att vara så pass gammal...

💕

Mycket bra, och bäst tycker jag om hålet vid farstun som visar när klockan är 12.00, ingen sommartid här inte!

🤗🥀🌹👍

Kul fakta om Ornäsbjörken. Finns någon som har mer att bidra med?Image attachmentImage attachment

Kul fakta om Ornäsbjörken. Finns någon som har mer att bidra med? ... Se mindreSe mer

Veckans skogshistoria: Hur verksamheten i gamla Domänverket skulle bedrivas var noggrant föreskrivet i två tjocka handböcker, DFS och DRS, om vardera cirka 700 sidor. Här fanns lagar och förordningar, regler och anvisningar, som förvaltningspersonalen hade att ta hänsyn till för att inte begå tjänstefel. Arne C Johansson med många år på Domänverket, ger några axplock ur reglementsamlingen som haft så stor betydelse. https://skogshistoria.se/artiklar/byrakratins-hoga-visa/

Veckans skogshistoria: Hur verksamheten i gamla Domänverket skulle bedrivas var noggrant föreskrivet i två tjocka handböcker, DFS och DRS, om vardera cirka 700 sidor. Här fanns lagar och förordningar, regler och anvisningar, som förvaltningspersonalen hade att ta hänsyn till för att inte begå tjänstefel. Arne C Johansson med många år på Domänverket, ger några axplock ur reglementsamlingen som haft så stor betydelse.
skogshistoria.se/artiklar/byrakratins-hoga-visa/
... Se mindreSe mer

Kommentera

En fråga här . När är bäst att kvistrensa ek ?

Förmånar mig inte, förvisso bara jobbat i 6 månader som praktikant hos Domän, toppstyrning som hos Svenska Kyrkan

Veckans skogshistoria: Det glest befolkade norra Sverige var indelat i så kallade lappskatteland som styrdes av en eller ett par familjer. Så såg det ut när landshövding Johan Graan sommaren 1671 skickade ut lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm för att kartlägga Ume lappmark. Resultatet av deras resa blev kartor och beskrivningar som ger en unik bild av ett samhälle och kultur som det idag bara finns få fysiska spår kvar av. Läs artikeln av Gudrun Norstedt. https://skogshistoria.se/artiklar/nar-samerna-kontrollerade-lappmarksskogarna/

Veckans skogshistoria: Det glest befolkade norra Sverige var indelat i så kallade lappskatteland som styrdes av en eller ett par familjer. Så såg det ut när landshövding Johan Graan sommaren 1671 skickade ut lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm för att kartlägga Ume lappmark. Resultatet av deras resa blev kartor och beskrivningar som ger en unik bild av ett samhälle och kultur som det idag bara finns få fysiska spår kvar av. Läs artikeln av Gudrun Norstedt. skogshistoria.se/artiklar/nar-samerna-kontrollerade-lappmarksskogarna/ ... Se mindreSe mer

Kommentera

Min ana MÅRTEN JONSSON DJÄKNE finns med sitt lappskatteland i ALTAWARE omnämnd på den kartan Just i denna vecka har jag tagit över gravrätten för en ättling till honom Min morfars far Nils Johan Persson född 1842 med flera äldre släktingar Märkligt att just nu få detta meddelande!

Minns jag inte fel var Johan Graan same från Gran sameby inom dagens Sorsele.

Veckans skogshistoria: Verksamheten vid Falu koppargruva startade redan för 700 år sedan. Bergsbruket krävde ved och kol, och i slutet av 1500-talet ökade intensiteten i gruvan så mycket att virket i närområdet började ta slut. Man fick leta sig längre bort, och först ut var Nås i Västerdalarna, och från mitten av 1600-talet blev östra Dalarna föremål för vedfångsten. Leveranserna av ved och kol krävde enorma arbetsinsatser. Under en 100-årsperiod på 1600-talet beräknas att gruvan förbrukade 8 miljoner kubikmeter rundvirke och ved, och det hade krävt 4 miljoner dagsverken för att hugga och transportera virket. Kolningen krävde ännu mer, under samma period beräknas gruvan ha krävt 36 miljoner dagsverken! I denna artikel beskriver Nils Säfström bondebefolkningens stora insatser för Falu koppargruva. Livsvillkoren för allmogen i Dalarna påverkades starkt av gruvans virkesbehov ända fram till 1800-talet. https://skogshistoria.se/artiklar/dalabonderna-och-kopparberget/

Veckans skogshistoria: Verksamheten vid Falu koppargruva startade redan för 700 år sedan. Bergsbruket krävde ved och kol, och i slutet av 1500-talet ökade intensiteten i gruvan så mycket att virket i närområdet började ta slut. Man fick leta sig längre bort, och först ut var Nås i Västerdalarna, och från mitten av 1600-talet blev östra Dalarna föremål för vedfångsten. Leveranserna av ved och kol krävde enorma arbetsinsatser. Under en 100-årsperiod på 1600-talet beräknas att gruvan förbrukade 8 miljoner kubikmeter rundvirke och ved, och det hade krävt 4 miljoner dagsverken för att hugga och transportera virket. Kolningen krävde ännu mer, under samma period beräknas gruvan ha krävt 36 miljoner dagsverken! I denna artikel beskriver Nils Säfström bondebefolkningens stora insatser för Falu koppargruva. Livsvillkoren för allmogen i Dalarna påverkades starkt av gruvans virkesbehov ända fram till 1800-talet.
skogshistoria.se/artiklar/dalabonderna-och-kopparberget/
... Se mindreSe mer

Kommentera

Mycket intressant. Tack till hedersmannen Nils Säfström

Gustav I (vasesläkten) var mycket besviken över hur det gick till vid Kronans berg. Trots att han gett dem en ansenlig summa pengar klagade bergsmännen på avsaknad av kol och timmer.

Veckans skogshistoria: ”När tallen började sava i juni, fällde man sådana som hade släta och gulgröna stammar och flängde av barken som man torkade under tak. När man så behövde barken, blöttes den upp och det gulgröna skiktet skrapades bort med ett speciellt skavjärn. Sedan lades bark ned i lut av björkaska och efter lutningen sköljdes barken i hett vatten. Därefter fick den torka, så att den blev skarp och spröd för att, efter finhackning, hamna i handkvarn.” Så berättar ett vittnesmål år 1938 om minnet från sin barndom. Barkbröd i nödtider förekom även för bara hundra år sedan. I en artikel i Skogshistoriska Sällskapets årsskrift berättar Gunhild Rydström om bruket av bark som mat. https://skogshistoria.se/artiklar/nagra-notiser-om-bark-som-foda/

Veckans skogshistoria: ”När tallen började sava i juni, fällde man sådana som hade släta och gulgröna stammar och flängde av barken som man torkade under tak. När man så behövde barken, blöttes den upp och det gulgröna skiktet skrapades bort med ett speciellt skavjärn. Sedan lades bark ned i lut av björkaska och efter lutningen sköljdes barken i hett vatten. Därefter fick den torka, så att den blev skarp och spröd för att, efter finhackning, hamna i handkvarn.” Så berättar ett vittnesmål år 1938 om minnet från sin barndom. Barkbröd i nödtider förekom även för bara hundra år sedan. I en artikel i Skogshistoriska Sällskapets årsskrift berättar Gunhild Rydström om bruket av bark som mat.
skogshistoria.se/artiklar/nagra-notiser-om-bark-som-foda/
... Se mindreSe mer

Om fem minuter börjar årsstämman - vill du vara med, skicka ett mail till mats.hannerz@silvinformation.se så får du telefonnummer och inloggningsuppgifter. Vi kan också skicka det med messenger.
skogshistoria.se/aktivitet/jubileumsfestligheter/
... Se mindreSe mer

En vädjan: Skogshistoriska Sällskapets årsstämma genomförs nu på fredag klockan 10-11 som en telefonkonferens. På hemsidan finns alla årsstämmohandlingar nedladdningsbara. Vill du vara med (som vi hoppas att många vill, så att stämman känns legitim), kontakta sekreteraren så får du telefonnummer och kod för att delta. E-post mats.hannerz@silvinformation.se. https://skogshistoria.se/aktivitet/jubileumsfestligheter/

En vädjan: Skogshistoriska Sällskapets årsstämma genomförs nu på fredag klockan 10-11 som en telefonkonferens. På hemsidan finns alla årsstämmohandlingar nedladdningsbara. Vill du vara med (som vi hoppas att många vill, så att stämman känns legitim), kontakta sekreteraren så får du telefonnummer och kod för att delta. E-post mats.hannerz@silvinformation.se. skogshistoria.se/aktivitet/jubileumsfestligheter/ ... Se mindreSe mer

2 månader sedan

Bengt Jansson

Hej.

Jag håller på att släktforska på tre bröder Berg, som blev faderlösa 1875 och därefter åkte från Maggeby Sunne i Värmland till Sågverkens Alnön i Sundsvall.

Där blev de tre brädgårdfaktorer vid sågarna Nacka, Johannesvik och Myrnäs.
Den äldste Jan Berg gjorde en lysande karriär och kunde 1901 köpa Myrnässågen. Mellanbrodern Lars gick det det åt fanders för och han blev ruinerad.

Min fråga gäller den yngste brodern Nils, som började som faktor vid Nackasågen och Johannesvik på Alnön 1895. Under detta arbete på Alnön hittade han på ett mätverktyg att använda vid sågen.

Resten av sitt liv åkte han runt till följande sågar, där han implementerade sitt tekniska påhitt:

Hägra Rödön
Agnhammar Grums
Stockvik Njurunda
Heffner Skön
Viskan Ede
Strandvik Hässjö
Hommelvik Norge
Stord Norge
Ålesund Norge
Och slutligen
Böle Piteå.

Jag undrar om någon Sågverksveteran vågar gissa vad Nils Larsson Berg f.1869 hade att tillföra vid alla dessa sågverk under tiden 1902-1932. Vid sågarna bar han titeln ”Förste Sågverksinspektör”.

Jag har skickat inbjudan till släktträff 2020-08-01 i Sunne och skulle så gärna vilja presentera Nils påhitt vid träffen.

Kuriosum: för att underlätta min släktforskning avlade Nils barn vid alla sågverk han arbetade. Totalt har jag kommit upp i 22 barn. Släktträffen blir stor.

Med hopp om svar
Bengt Jansson
Sunne
maggebysatter@gmail.com
070-2082771
... Se mindreSe mer

Skogshistoriska Sällskapets jubileumsseminarium och exkursioner ställs in mot bakgrund av coronaepidemin. Däremot genomförs årsstämman på fredag 27 mars, med möjlighet att delta på videolänk. Styrelsen hoppas på förståelse för beslutet. Mer information om årsstämmans program anslås senare. De som anmält deltagande kommer att få separat information från organisatörerna. Jubileet ska naturligtvis genomföras, men det skjuts upp till preliminärt mars 2021.
skogshistoria.se/aktivitet/jubileumsfestligheter/
... Se mindreSe mer

Veckans skogshistoria borde passa bra inför internationella kvinnodagen: Rosemarie Fiebranz disputerade 2002 på avhandlingen “Jord, linne eller träkol? Genusordning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750-1850”. I artikeln berättar hon om sin forskning där hon synliggör kvinnornas arbete. Det äldre norrländska systemet med stödjordbruk, eller kombinationsjordbruk, byggde på att männens lönearbete skedde utanför hemmet. Men det var samtidigt bara en del av försörjningsbasen. Den andra delen kom från småbruket där hemma, och här hade kvinnorna ett omfattande ansvar. Förhållandena förändrades med industrialiseringen och flykten från landsbygden. Här har forskningen tidigare blundat för kvinnornas roll i skogsbrukets utveckling. https://skogshistoria.se/artiklar/skogshushallens-arbete-ett-forskningsprojekt-om-genusarbetsdelningen/

Veckans skogshistoria borde passa bra inför internationella kvinnodagen: Rosemarie Fiebranz disputerade 2002 på avhandlingen “Jord, linne eller träkol? Genusordning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750-1850”. I artikeln berättar hon om sin forskning där hon synliggör kvinnornas arbete. Det äldre norrländska systemet med stödjordbruk, eller kombinationsjordbruk, byggde på att männens lönearbete skedde utanför hemmet. Men det var samtidigt bara en del av försörjningsbasen. Den andra delen kom från småbruket där hemma, och här hade kvinnorna ett omfattande ansvar. Förhållandena förändrades med industrialiseringen och flykten från landsbygden. Här har forskningen tidigare blundat för kvinnornas roll i skogsbrukets utveckling.
skogshistoria.se/artiklar/skogshushallens-arbete-ett-forskningsprojekt-om-genusarbetsdelningen/
... Se mindreSe mer

Nu är årets exkursioner annonserade på hemsidan. Anmäl er snabbt om ni vill vara garanterade plats. Efter jubileumsdagarna i mars och resan till Polen i början av maj, startar exkursionssäsongen med Orust, fortsätter till Iggesund, Gargnäs, Böda, Björnlandet, Hälleskogsbrännan och Nydala, innan vi rundar av med skogsresan till Slovenien. https://skogshistoria.se/aktiviteter/

Nu är årets exkursioner annonserade på hemsidan. Anmäl er snabbt om ni vill vara garanterade plats. Efter jubileumsdagarna i mars och resan till Polen i början av maj, startar exkursionssäsongen med Orust, fortsätter till Iggesund, Gargnäs, Böda, Björnlandet, Hälleskogsbrännan och Nydala, innan vi rundar av med skogsresan till Slovenien.
skogshistoria.se/aktiviteter/
... Se mindreSe mer

Kommentera

Toppppen. Häng med i en toppppenförening.

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng