Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information
Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.
För en månad sedan, den 9 juni, var det så dags för en populär exkursion i repris, den skånska alléexkursionen med Patrik Olsson som guide. Exkursionen företogs i buss med start från SLU i Alnarp. Vädret var lite lynnigt med återkommande regnskurar, men turligt nog inget som hindrade att vi gjorde avstigningar här och där i allélandskapet.
Patrik Olsson doktorerade 2012 vid Lunds universitet på ämnet alléer längs vägar. Hans avhandling gavs ut i bokform av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien med rubriken Ömse sidor om vägen – Allén och landskapet i Skåne 1700-1900. Boken fick en utförlig presentation i Skogshistoriska Tidender nr 1, 2013.
Genast vi rullar ut ur Alnarp börjar Patrik mycket initierat att berätta om begreppet allé och vad vi ser för olika typer av alléer längs färdvägen, nyanlagda och etablerade bestående av olika trädslag. Ordet allé kommer från franskans aller – att gå – och syftar ursprungligen på en gångväg. De flesta alléer utmed vägar berättar för resenären att man nu har trätt in i något som kommer att leda fram till ett speciellt mål.
I behaglig fart förflyttar vi oss runt Lund – en stad som verkligen satsat och satsar på alléer i olika skepnader och med olika trädslag, gärna i blandning. Vi rullar vidare nordost ut i godsens landskap, miljöer där alléerna sedan länge utgjort de karaktärsskapande landskapselementen. Vi passerar godsen Svenstorp, Viderup, Ellinge och Skarhult där vi får berättat för oss om olika alléarrangemang. Här ser vi ute i jordbrukslandskapet en lång rad pilar som avtecknar sig mot horisonten. Dessa beskrivs ofta poetiskt som ett pärlhalsband som ramar in godslandskapet. I en vägkorsning strax intill ett av godsen sammanstrålar alléer från 3 håll.
Före och efter lunchen, som intogs på Sjöbo Gästis, besökte vi Övedskloster, godset med ett av Sveriges främsta och mest omfattande allésystem. Här lämnade vi bussen för en liten skogspromenad in i det som en gång var en djurgård, alltså en större inhägnad för hjortdjur. Patrik visade oss på ett stensatt utrymme under jord. Vad hade det använts till, tro?
Dagen avslutades på Östra kyrkogården i Malmö, där vi beskådade en närmast unik allé i form av sammanympade drygt 100-åriga lindar med 48 träd på varje sida allén.
Tack Patrik för en mycket innehållsrik dag i alléernas tecken. Du är en god berättare! Inte konstigt att vi ville ha en repris på exkursionen du höll 2015 i samma ämne.
/ Hans-Jöran Hildingsson, text och samtliga foton ... Mer textMindre text
0 CommentsKommentera
År 1898 slog barrskogsnunnan till i Kolmårdsskogarna, en historia som odödliggjorts av Selma Lagerlöf. I filmen ” Nunnebanan – larver, lim och lokomotiv” får vi med hjälp av amatörhistorikern Bengt Klasson lära oss hur man försökte stoppa angreppen. För att få ut det dödade virket byggdes Stafsjö järnväg, känd som Nunnebanan, som samtidigt öppnade upp de isolerade skogarna för persontransport. Skogsentomologen Maartje Klapwijk berättar också om de nya skadegörare som kan få spridning med klimatförändringen och den globala handeln.
Visst du att Skogshistoriska Sällskapet har lanserat fem kortare filmer om skogens historia? Alla kan hittas på hemsidan och på Sällskapets Youtubekanal. Dela gärna inlägget.
... Mer textMindre text
0 CommentsKommentera
Det har blivit några återbud till alléexkursionen i Skåne 9 juni, så det finns säten kvar i bussen. Är du intresserad, tag direkt kontakt med Hans-Jöran Hildingsson. För att locka lite extra kommer hela programmet här, så som det skickats till övriga deltagare. Hans-Jörans kontaktuppgifter finns i botten på texten:
Välkommen till Skogshistoriska Sällskapets exkursion "Skånska alléer från 1700-tal till idag”, tisdagen den 9 juni. Samling och parkering vid SLU i Alnarp, Sundsvägen 5. Sällskapets beachflagga signalerar! Norr om Sundsvägen finner du kostnadsfri parkering. Undvik P-platsen nära restaurangen. Den är bara 4-timmars.
På söder sida Sundsvägen ligger restaurangen Alnarp9. Kaffe och fralla serveras från kl. 08.45. Välkomsthälsning och presentation innan vi äntrar bussen (Thells Buss) som avgår kl. 09.30.
Vi lämnar i sakta mak Alnarp och beger oss ut i det skånska allélandskapet. Objekten är följande:
• Alnarps kungsgård: Designade infartsvägar med alléer till Alnarp
• Gamla Lundavägen: Nyplanterad ekallé. Nollvisionens alléer
• Svenstorps gods: Grevinnans pärlhalsband, smal infartsväg
• Viderups gods: Allésystem, Bokplanteringen Juvelen
• Ellinge gods: Godsmiljö med allé och häckar
• Skarhults gods: Nyskapad rund allé av Hårleman, enorm svartpoppel
• Övedsklosters gods: 9 km stort allésystem, Djurgården/Djurhagen
Lunch intar vi på Sjöbo Gästis från kl. 12.30. Därefter far vi åter till:
• Övedskloster: Änkesäte, poppelallé, allésystem, formklippt allé, kyrkallén, stensatta vägar
• Björnstorps gods och Björnstorps torg
• Torups bokallé
• Eventuellt stopp vid Skabersjö allésystem
• Malmö Östra kyrkogård, världsunik lindallé, promenad
Senast kl. 16.30 ska vi vara tillbaka i Alnarp där vi parkerade på morgonen.
Kläder efter väder! Vi kommer att göra en del avstigningar men inte gå särskilt långt och inte röra oss i någon besvärlig terräng.
Dokumentation och deltagarförteckning bifogas. Samåk gärna! Vi ses!
Hälsningar
Hans-Jöran Hildingsson
Skogshistoriska Sällskapet
073-070 10 87 ... Mer textMindre text
1 CommentsKommentera
Författaren Anita Kärrmanns farmors Tilda och hennes man får gå från gården och bli kronotorpare i Västerbottens inland. Till den utsynade platsen vid Buberget kommer de med fyra barn, en lånad ko och två getter. De tillbringar vintern i en riskoja under en tät gran och kokar flådda ekorrar för att få buljong. I filmen ”Att bo under en gran” flätas deras öde samman med sågverksepoken, laga skifte, lantmäteriförrättningar och markaffärer.
Visst du att Skogshistoriska Sällskapet har lanserat fem kortare filmer om skogens historia? Alla kan hittas på hemsidan och på Sällskapets Youtubekanal. Dela gärna inlägget.
... Mer textMindre text
0 CommentsKommentera
Ett landskapsfotografi från Hunnsberget, Ljungbys högsta punkt, från 1912 visar ett skoglöst landskap. Hundra år senare står skogen tät så långt ögat når. I filmen ”Från ginst till gran” berättar ciceronen Harald Säll om omvandlingen från hed till skog i Halland och sydvästra Småland. I dag finns enbart två procent av ljunghedarna kvar. Carina Lundqvist från länsstyrelsen i Hallands län visar på ljunghedarnas hotade naturvärden. Samtidigt påminns i filmen om att landskapet i Halland en gång var skogklätt innan bete och bränning skapade hedarna.
Visst du att Skogshistoriska Sällskapet har lanserat fem kortare filmer om skogens historia? Alla kan hittas på hemsidan och på Sällskapets Youtubekanal. Dela gärna inlägget.
... Mer textMindre text
0 CommentsKommentera
I strålande vårväder äntrade 50-talet deltagare bussen för gemensam färd längs ungefär samma sträckning som den på medeltiden mycket betydelsefulla handelsvägen mellan Lödöse och Skara. Dags alltså för exkursionen ”Hålvägar och skogsodlingsmöda” den 19 maj.
Vi färdades in mot Risveden, en obygd i gränsbygd, och gjorde snart ett kaffestopp hos Hålanda Hembygdsförening där vi fick höra om de s k Alesnickarna som var med och byggde Göteborg vid dess tillkomst på 1600-talet.
Vid torpet Klovet, inne på Kobergs marker, gjorde vi avsittning vid ett ställe där medeltida hålvägar fortfarande är synliga. Bo Björklund, författare till bland annat Risvedenböckerna och Örtugspristagare 2004, gav en livfull skildring av hur hålvägarna kom till. Trafiken förbi Klovet var sannolikt mycket om¬fattan¬de. Det kan ha handlat om många hundra hästar som gick åt båda hållen varje år i kanske sexhundra år med salt, smör och andra handelsvaror. Den inter¬nationella handeln fick under medeltiden en stor be¬tydelse för Väs¬ter¬götlands ekonomiska ut¬veckling.
Glimtar ur Risvedens och Kobergs skogshistoria presenterades under färden mot Dalens Kvarn där fältlunch intogs.
Carl Silfverschiöld, ägare och VD för egendomarna Koberg och Gåsevadholm, berättade om pågående verksamheter på Koberg och inte minst om de rikliga viltstammarna. Stefan Ängberg, Kobergsbygdens Intresseförening presenterade Dalens ström och de verksamheter (kvarn, såg mm) som en gång byggde på att det fanns vattenkraft.
Bussfärden gick sedan åter till Livered, en gård under Koberg, och en bit längs vägen mot Gräfsnäs där vi beskådade stenen med inskriptionen "KULTURFÄLTET besådt 1897". Man ville med denna minnessten visa på värdet av att systematiskt plantera och vårda skogen. Arrendatorn på Livered, Oscar Carlsson, tog initiativ till bildandet av Ale härads skogsodlingsförening 1898.
Vi fick oss till livs berättelsen om torparsonen Pehr Osbeck, bördig från trakten, som blev en av Carl von Linnés främsta lärjungar.
Väl ute ur skogslandskapet på väg åter mot Lödöse gjordes en liten halvhalt och deltagarna överraskades med en shot (ingefärsdryck). Detta för att påminna om den lättnad forkörarna kände när de väl kommit ut ur den mörka skogen med sin värdefulla last. Då blev det en sup!
Deltagarna var mycket nöjda med dagen! ... Mer textMindre text
4 CommentsKommentera
Catharina Bröms - ”Den Nådiga frun på Wij” såg på 1700-talet till att få fart på Ockelboverken med sina flera bruk. Nu blev skogen viktig som källa för kol till järnframställningen. Det blev en kamp om vem som skulle nyttja skogen runt bruken. Svedjebruk hamnade i konflikt med järnbruken, senare kom skogsindustrin med nya anspråk. Vem vet vad kampen om skogen handlar om i morgon? I filmen ”Kampen om skogen” följer vi hur anspråken har växlat i ett område i norra Gästrikland från 1500-talet och framåt. Förutom huvudpersonen – Catharina Bröms – guidas vi av den historiekunniga Per Mellström.
Visst du att Skogshistoriska Sällskapet har lanserat fem kortare filmer om skogens historia? Alla kan hittas på hemsidan och på Sällskapets Youtubekanal. Dela gärna inlägget. ... Mer textMindre text
2 CommentsKommentera
Exkursionen i Norberg den 13 maj med besök i både Nya Lapphyttan och platsen där den ursprungliga Lapphyttan en gång låg, blev mycket lyckad – det blöta vädret till trots. Detta kunde de 30 deltagarna tacka exkursionsledaren Gert Magnusson för som frikostigt och inspirerande delade med sig av sina djupa kunskaper om medeltida järnhantering,.
Det var han som i början av 1980 upptäckte Lapphyttan och ledde utgrävningarna där. De resulterade i att historien om när man först kunde tillverka järn av bergmalm fick skrivas om och flyttas drygt hundra år bakåt i tiden till 1100-talet. Lapphyttan är därmed Europas äldsta hytta och mycket talar för att det var just i trakten av Norberg som hyttbruket uppstod.
För att åskådliggöra 1100-talets järnframställning byggdes sedan Nya Lapphyttan på en plats strax utanför Norberg. Här återskapades inte bara själva mulltimmerhyttan, utan även de många andra byggnader man fann resterna av vid utgrävningen. Nya Lapphyttan har därefter blivit ett besöksmål av rang. Flera gånger har man också lyckats framställa järn på tidigmedeltida vis i hyttan.
Vid exkursionen hann man också med att besöka gruvan i Klackberg och förundras över gruvhålet som togs upp med tillmakning.
Intresset för exkursionen var så stort att den kommer att upprepas. ... Mer textMindre text
0 CommentsKommentera
Nu har det öppnats upp för några fler platser på alléexkursionen i Skåne 9 juni med alléforskaren Patrik Olsson. Men anmäl er snabbt, innan exkursionen är fylld igen.
... Mer textMindre text
Skånska alléer från 1700-tal till idag
skogshistoria.se
På grund av sena avbokningar finns det fortfarande några platser lediga. DET SKÅNSKA LANDSKAPET började under 1700-talet att omvandlas och1 CommentsKommentera
Innan timmerfronten nådde Norrland fanns områden med enormt mäktiga träd. I filmen "De förlorade jättarna" berättar skogshistorikern Anna-Lena Axelsson om hur de gamla timmerträden föll för sågen. Kvar blev de träd som ratades på grund av skador eller att de var för små. Filmen ger en historik över hur timmerfronten spreds vidare i Sverige och vilka konsekvenser det fick för skogarna. Vi får också del av berättelsen om Baggbölerirättegången.
Visst du att Skogshistoriska Sällskapet har lanserat fem kortare filmer om skogens historia? Alla kan hittas på hemsidan och på Sällskapets Youtubekanal. Dela gärna inlägget.
... Mer textMindre text
0 CommentsKommentera
Nu är i princip alla årets exkursioner fullbokade, men fortfarande finns platser kvar på en superintressant dag om försurningens historia. Vad hände med skogsdöden? Var försurningen ett jätteproblem för den svenska skogen, gjorde vi något för att stävja den, och är den fortfarande ett problem? Och vad tyckte olika forskare, det fanns ju olika "läger". Följ med till nordvästra Skåne den 25 augusti och lyssna till forskare som var aktiva när diskussionerna var som hetast.
... Mer textMindre text
Skogsmarkförsurningens historia
skogshistoria.se
MARKFORSKAREN Svante Odén upptäckte i slutet av 1960-talet att långväga transport av svavel- och kväveoxider drabbade sjöar och skogsmark.0 CommentsKommentera
Kom och möt Skogshistoriska Sällskapet i Föreningen Skogens monter på Skogsnolia i Umeå! Från idag och till och med lördag hittar ni engagerade, lokala, medlemmar som gärna diskuterar skogshistoria och föreningens verksamhet. ... Mer textMindre text
0 CommentsKommentera
Skogshistoriska Sällskapet genomförde den 23 april årets första exkursion. Vilken plats kan vara bättre för att prata skogsutbildningens historia än Gammelkroppa Skogsskola? En skola med anor från 1860 och som sedan 1906 legat på nuvarande plats. Parallellt med skogvaktarutbildningen fanns en kolarskola som blev obligatorisk för att kunna bli antagen till utbildningen som skogvaktare. Kolarskolan omdanades till förberedande skogskurs för att senare slås samman med skogvaktarutbildningen till en skogsteknikerutbildning.
Förmiddagspasset var teoritungt där första årtalet av många var 1551. Då nämns ordet jägmästare i hovets dokument för första gången. Efter lunch anslöt studenterna på Gammelkroppa Skogsskola och utbyte av erfarenheter och förväntningar pågick under en timme mellan de 13 deltagarna på exkursionen och eleverna. Skolans tillförordnade rektor Emiliano Zocca berättade om skolan och gav oss en inblick om läget. Sista passet handlade om kolning där skolans tidigare rektor Gunnar Johansson körde en snabbutbildning för studenter och exkursionsdeltagare. ... Mer textMindre text
1 CommentsKommentera
Fortfarande finns några platser kvar på exkursionen om fjällnära skog 18-19 augusti väster om Vilhelmina. Missa inte sommarens höjdpunkt där vi gräver i historien från den intensiva debatten på 1980-talet till dagens diskussionsämnen. Ett 40-tal medlemmar är anmälda, men bussen är inte helt fylld än. Sista anmälningsdag är 4 maj.
... Mer textMindre text
Aktiviteter - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Exkursioner, seminarier och resor 2026 Här hittar du aktiviteter för 2026. De flesta annonserades i Tidender nr 1 som kommer ut i början av mars, men det kan också komma upp nya exkursioner och se...0 CommentsKommentera
www.umu.se/nyheter/utmarkelsen-ortug-tilldelas-gudrun-norstedt_12168358/ ... Mer textMindre text
Utmärkelsen Örtug tilldelas Gudrun Norstedt
www.umu.se
Gudrun Norstedt har publicerat flera skogshistoriska studier inriktade på samisk användning av mark.1 CommentsKommentera
Lödöse, Sveriges första och den tidens största stad, fick årsstämmodeltagarna äntligen bekanta sig med. Det blev en fullspäckad dag med mycket ny kunskap förmedlad av Lödöse museums personal, Bo Björklund, Elin Larsson, Frida Andersson, Roger Nyqvist, Jan-Olof Thorstensson och Lars Klingström. Dessutom fick styrelsen några nya ledamöter, men det återkommer vi till när protokollet är justerat 🙂. ... Mer textMindre text
1 CommentsKommentera
Skotten William Gibson var en av alla kapitalstarka handelsmän som slog sig ner i Sverige. Styrelsen ”råkade” förlägga sitt möte på Gibsons hotell i Jonsered. Det avslutades med en intressant guidning om hur Gibson med sin svåger Alexander Keiller grundade Jonseredsfabriken 1833. Från början var man stora på segelduk (2/3 av alla segel i Sverige kom från Jonsered på 1800-talet), men steg för steg blev den mekaniska industrin viktigare. Det blev maskiner till sågverk, plogar, smide och de kända motorsågarna. Idag är dock varumärket begravt. Med skottar kom också fotbollen till Jonsered, i organiserad form redan 1904. Torbjörn Nilsson är bara en av alla stjärnor som fostrats här. ... Mer textMindre text
1 CommentsKommentera
Håll utkik! Idag klockan 17 släpper vi exkursionslistan på hemsidan. Tidningen väntas dimpa ner hos medlemmarna under dagen eller de närmaste dagarna, någon kanske redan har fått den. Anmälan görs genom de anmälningslänkar som finns för varje exkursion. Tänk på att många exkursioner fylls snabbt.
Här kommer du att hitta listan när den väl är släppt: ... Mer textMindre text
Aktiviteter - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Exkursioner, seminarier och resor 2026 Här kommer du att hitta aktiviteter för 2026. De flesta annonseras i Tidender nr 1 som kommer ut i början av mars, men det kan också komma upp nya exkursione...0 CommentsKommentera
Tidender nr 1 är på väg till tryckeriet med hela exkursionsprogrammet för 2026. I väntan på att tidningen ska landa i lådan går det ändå utmärkt att anmäla sig till årsmötesaktiviteterna den 25 mars i Lödöse (norr om Göteborg). Missa inte en spännande dag med föreläsningar om den gamla handelsstaden Lödöse, filmpremiärer och diskussioner om hur vi ska bevara kulturarvet. Och sen har vi förstås en kort årsstämma också. Sällskapet bjuder på fika och lunch för medlemmar. Anmäl er på länken på hemsidan: ... Mer textMindre text
Årsstämma och föredrag på Lödöse museum
skogshistoria.se
Skogshistoriska Sällskapets sedvanliga årsstämma äger i år rum på Lödöse museum beläget i Lödöse vid Göta älv i västligaste Västergötland.0 CommentsKommentera
Lite kul när månadsstatistiken för hemsidan anländer. Tidigare bortglömda artiklar kan plötsligt bli publikdragare. Den här från 1995 om stormen 1954 var en av de mest lästa under månaden. Inte så konstigt efter stormen Johannes. I artikeln varnar Arne Krogh för att "Det kommer fler stormfällningar". Så rätt han fick.
skogshistoria.se/wp-content/uploads/2018/03/%C3%85rsskrift-1995-s-40-43-Arne-Krogh-Stormf%C3%A4ll... ... Mer textMindre text
3 CommentsKommentera