En historiskt bra julklapp! – Till dig själv eller en vän. Ett medlemskap i Skogshistoriska Sällskapet 2025 innehåller fyra nummer av den uppskattade tidskriften Tidender, en årsskrift med historiska artiklar och möjligheter att delta i exkursioner och resor i hela landet, och ibland utomlands. Anmäler du medlemskapet senast 7 december lägger vi till en årsbok av äldre årgång utan kostnad.
Anmälan: skogshistoria.se/medlemmar/anmalan/
1 CommentKommentera
Missa inte detta! Helt fantastiska reportage i TIDENDER och exkursioner av hög klass.
Med anledning av debatten om "hyggesfritt skogsbruk" släpper vi SLU-forskaren Lars Lundqvists artikel om blädningsbruk som publicerades i årsskriften 2022 tidigare än planerat. Artikeln ger en överblick över viktiga begrepp som har passerat under de senaste hundra åren i den eviga diskussionen om hur skogarna ska skötas.
skogshistoria.se/wp-content/uploads/2024/11/Arsskrift-2022-s-30-39-Lars-Lundqvist-bladning.pdf
Glöm inte att äldre artiklar från våra årsskrifter finns öppet tillgängliga på vår webbsida. Länk i kommentar.
2 CommentsKommentera
Äldre artiklar från årsskrifterna finns tillgängliga via vår webbsida. skogshistoria.se/publikationer/arsskrift/artiklar/
Så sant som är skrivit men varför lyssna på döda generationer, nu är nu o vi har rätt generation greta
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.0 CommentsKommentera
Vi ser fram emot de skogshistoriska filmer som Bitzer Productions gör på uppdrag av Skogshistoriska Sällskapet! De kommer att handla om flera stora skeenden och människor av betydelse för den svenska skogen.
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.0 CommentsKommentera
Vår hedersmedlem Sven Sjunnesson, Broby, avled den 8 oktober. Under åren 1998-2002 var han Skogshistoriska Sällskapets sekreterare, tillika redaktör. Med sitt stora historieintresse gick han helhjärtat in för uppgiften att utifrån medlemmars textbidrag producera Sällskapets årsskrift. Medlemstidningen Skogshistoriska Tidender präglades av utförliga exkursionsreportage och återkommande bokanmälningar.
Med en lång och gedigen bakgrund i skogsägarrörelsen var Sven aktiv i skogsdebatten och syntes ofta som deltagare i Sällskapets exkursioner. Han hävdade att skogens historia inte kan beskrivas utan att också människan och samhällets utveckling finns med. I årsskriften 2003 skrev han en artikel med rubriken ”Skogshistoriska reflexioner” som är väl värd att läsa även idag.
0 CommentsKommentera
Intressant inlägg om en tidigare viktig skogsprodukt.
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.0 CommentsKommentera
Detta evenemang som arrangeras av Svenska nationalkommittén för biologi kan vara av intresse för den som vill fördjupa sig i frågan om skogsbruk och biologisk mångfald. Flera namnkunniga forskare medverkar och det hela inleds med en skogshistorisk odyssé av Bege Jonsson.
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.0 CommentsKommentera
På torsdag 17 oktober äger en spännande skogshistorisk disputation rum på Mittuniversitetet. Det är Anna Stjernström som ska försvara doktorsgraden för avhandlingen "Timmeravverkningstiden - Skapande förstörelse i en jämtländsk socken ca 1850–1906". I beskrivningen sägs bl.a.: "djupstudie av handeln med sågtimmer, avverkningsrätter och fastigheter i en jämtländsk socken ca 1850–1906 klarlägger hur ett industriellt resursbruk av skog, jord och vatten realiserades i exemplet Hammerdal och vilka implikationer det hade för liv och försörjning i lokalsamhället."
Disputation i historia med Anna Stjernström
www.miun.se
Välkommen till en disputation i historia där Anna Stjernström försvarar avhandlingen "Timmeravverkningstiden Skapande förstörelse i en jämtländsk socken ca 1850-1906"2 CommentsKommentera
Avhandlingen finns i sin helhet här: diva-portal.org/smash/get/diva2:1896857/FULLTEXT01.pdf
Härligt Anna Stjernström! Ser framemot att läsa din avhandling sedan!👍
Delar ett intressant inlägg med koppling till flottning i Umeälven. Svenska Flottningsföreningens årsbok är ingen dålig kvällslektyr.
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.1 CommentKommentera
Mikado spel go home.
I maj ordnade Skogshistoriska Sällskapet och Skogsstyrelsen en uppskattad exkursion i norra Småland på temat återvätning. Ett reportage kommer i Tidender nr 3, men Skogseko hann före med egen artikel!
0 CommentsKommentera
En gång om året träffas de IRL. Hela styrelsen för Skogshistoriska Sällskapet alltså, och liksom de senaste fyra åren i Sigtuna. Nu gnuggas geniknölarna om allt mellan himmel och jord. Bland annat nästa års aktiviteter.
1 CommentKommentera
+++ Väntar med spänning................
Söndagen den 8:e september samlades ett 60-tal intresserade i Baggböle i Västerbotten för en lärorik fältutflykt, med fokus på både historiskt och nutida skogsbruk samt de metoder som format dess utveckling.
Eftermiddagen inleddes inne i Baggböle herrgård, där vi fick en inblick i skogsbrukets historia och dess koppling till regionen. Vi fick höra två föredrag på temat "baggböleri", som syftar på olaglig avverkning och tvivelaktig handel med avverkningsrätter och skogsfastigheter i norra Sverige under 1800- och 1900-talet.
Svenbjörn Kilander, professor emeritus vid Mittuniversitetet, talade om baggböleriet kring sekelskiftet 1900. Han presenterade ideologiska anmärkningar kring den tidens skogsbruk, och hur exploatering av vattendrag och timmer i norra Sverige var en symbol för industrialiseringens framfart. Han reflekterade även över hur både lokala och nationella maktstrukturer gynnade storskalig avverkning på bekostnad av lokala behov.
Nästa föredrag hölls av Erik Törnlund, fil. dr i ekonomisk historia vid Umeå universitet, som fördjupade sig i när timmerfronten anlände till Västerbotten. Hans föredrag behandlade utvecklingen längs Ume- och Vindelälven, och hur de stora flottlederna formade skogarna och regionens ekonomi. Genom att sätta skogsbrukets framväxt i ett bredare historiskt perspektiv visade han på de långsiktiga effekterna, både för samhället och landskapet.
Efter en inledning av Johnny Schimmel, jägmästare, ekolog och föreståndare för Arboretum Norr, begav sig deltagarna på en guidad vandring i mindre grupper. Under vandringen fick deltagarna en kort visning av arboretet där flera olika träd och buskar från olika delar av världen odlas.
Med älven som bakgrund bjöds det på gemensamt fika med tid för att utbyta tankar och reflektioner kring skogens roll genom historien. Efter fikat följde två föredrag som belyste nutida aspekter av skogsbruket, och hur baggböleriets arv fortfarande gör sig påmint.
Irma Olofsson, fil. dr i kulturgeografi vid Umeå universitet, presenterade föredraget "Vad göms i skogen? – Arbetsvillkor för den utländska arbetskraften i det svenska skogen". Hon belyste de tuffa förhållanden som många migrantarbetare möter i bärplockning och skogsvård, och kopplade detta till en större global arbetsmarknad.
Erland Mårald, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, talade om den gröna omställningen i sitt föredrag "Från grå till grön omställning: Hur förhåller sig dagens utveckling till historien?" Han jämförde hur dagens hållbarhetssträvanden förhåller sig till de industriella metoder som en gång utnyttjade skogen på ett ohållbart sätt.
Evenemanget är ett bra exempel på hur ideella organisationer kan samarbeta med forskningsorganisationer för att tillsammans utbyta kunskap och diskussioner med lokal förankring.
Evenemanget arragerades gemensamt av forskningsplattformen Future Forests, Kungliga Skytteanska samfundet, Arboretum Norrs vänner, Skogshistoriska Sällskapet och Hembygdsföreningen Umbygda.
www.umu.se/reportage/baggboleri-fran-historisk-exploatering-till-gron-omstallning/
1 CommentKommentera
Topppppenförening. Kolla på hemsidan och kika. Bli medlem och du får träffa många, många kunniga på ek, lövskog mm. / Mats på Höjden
Vilken insats!
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.2 CommentsKommentera
Nässjö kommun hade en skogsdag för alla 5:e klassare tills för 4-5 år sedan då man lade ner för man tyckte det var för dyrt. Var välbehövligt för såväl elever som lärare. Var så man blev mörkrädd hur låg kunskapen om träd, skog och produkterna därav är.
Var nyss där med Spillkråkan, förening för skogsägande kvinnor. Fantastiskt fint, innehållsrikt museum!
Det blev en intressant dag för de 35 deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion på temat skogsbrand förr och nu i Bjurholm-Fredrika den 30 augusti.
Exkursionen inleddes vid Kvillträsk naturreservet med att Anders Granström från SLU demonstrerade de olika bränslen som har betydelse för antändning och spridning av skogsbränder. Andreas Garpebring från Länsstyrelsen i Västerbotten berättade och visade resultatet av den naturvårdsbränning som genomfördes i reservatat i slutet av maj 2024.
Efter ett besök på platsen för en tjugo år gammal skogsbrand vid skjutbanan i Nedre Nyland var det fältlunch vid Lillängets naturcamping vid Lögdeälven. Från scenen förmedlade Anders Granström resultat från en unik kartläggning av brandhistoriken i området och berättade om hur tidigare invånare har påverkat brandregimen i området. Citat från äldre rättegångsprotokoll och domböcker gav insikt i markkonflikter under kolonisationsprocessen samt tidigare levnadsbetingelser i området.
Vid Övre Nyland demonstrerade Daniella Andersson från Sveaskog olika sätt att skada träd som ett alternativ där det inte går att genomföra naturvårdsbränning. I områden med mycket marklav är det olämpligt att bränna. Där görs istället andra åtgärder för att efterlikna de olika effekter på träden som orsakas av en skogsbrand. Vi fick se en demonstration av hur en "bärbar brasa" tillverkad av spillvirke kan användas för att skapa brandskadade träd.
Exkursionen avslutades i ekopark Käringberget på en tio år gammal naturvårdsbränning med strålande utsikt över Lögdasjön och Käringberget. Mer om exkursionen går att läsa i kommande nummer av Tidender.
0 CommentsKommentera
Det blev två trivsamma och intressanta dagar för de trettio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion i Ådalen den 22-23 augusti. Den visade ett Ådalen bortom de företeelser som etsats in i den svenska historien: de tragiska händelserna 1931 och de många sågverken och massabruken som gjorde Ådalen till Sveriges livligaste industriområde vid förrförra sekelskiftet.
I skönt sensommarväder tog man del av både den vackra naturen och bygdens äldre historia med stenåldersboplatser, 1300-talets sjörövande Vitaliebröder och den allra förfärligaste av 1600-talets många häxprocesser i Sverige.
Exkursionen inleddes i SCA:s mångfaldspark Sörgraninge där hälften av arealen sköts med mål att öka naturvärdena. Utifrån sin avhandling berättade ekologen Per Simonsson om drivkrafterna till 1990-talets omsvängning till ett mer naturanpassat skogsbruk i Sverige. Han visade sedan exempel på hur naturvärdena kan höjas genom att bland annat kata tallar, bränna skog och hugga fram lövträd.
Efter att ha besökt Holms säteri gick färden vidare till Björkån, en gång en viktig flottled för det idag helt försvunna Björkå bruk. Ån har under de senaste tio år återställts till ett mer naturligt tillstånd. Bortrensade stenar har lagts tillbaka och vattnet getts tillfälle att på flacka partier åter breda ut sig. Mikael Berg, SCA, som varit djupt engagerad i projektet, berättade om hur livet i och omkring ån stimulerats och att bland annat den sällsynta kungsfiskaren nu åter häckar här. Som syn för sägen tog han upp den kräftbur han lagt ut dagen innan. Den visade sig innehålla fem svenska kräftor (alltså inte signalkräftor) en idag exklusiv art i den svenska faunan.
Exkursionen avslutades i Bollstabruk med besök i den gamla masugnen och det intill liggande Bollsta sågverk tillhörigt SCA.
Denna hypermoderna anläggning är en av Sveriges största sågar och kontrasten mot dess 43 föregångare i Ådalen är total.
Mer om Ådalen i Tidender nr 3 som kommer ut i början av oktober
3 CommentsKommentera
Tack för en helt fantastisk och intressant exkursion! Så spännande att höra om alla historiska platserna och miljöåtgärderna både i skogen och i Björkån! 🌲🌲🌲
Nämndes Holms stora betydelse som uppfödare av nordsvenska hästar? Det skedde på den tiden hästarna drog fram virket.
Två jättefina och intressanta dagar. Tack alla inblandade!
I mars besökte Skogshistoriska Sällskapet landskapslaboratoriet i Snogeholm i Skåne. Nu finns en SLU-podd som beskriver experimentet. Lyssna på Urban Nilsson och Annica Felton när de pratar om drömskogen. Listen to Drömskogen from Skogen & Människan. Om du får drömma om en skog, vad ser du framför dig då? I landskapslaboratoriet Snogeholm finns över 60 olika skogstyper att välja mellan. Urban Nilsson, professor i skogsproduktion, guidar mellan träden och visar hur en skog blir till. Annika F...
0 CommentsKommentera
Några platser kvar på vår exkursion om skogsbrand den 30 augusti i Bjurholm och Fredrika i Västerbotten under ledning av Anders Granström, en av Sveriges främsta experter på skogsbrand. Exkursionen arrangeras i samverkan med SLU och Sveaskog. Anmäl dig idag!
skogshistoria.se
Skogsbrand är en naturlig del av skogens liv i hela det norra barrskogsbältet och våra skogsträd är anpassade till återkommande bränder.0 CommentsKommentera
Björn Sprängare avliden
Det sorgliga beskedet har nått oss att Björn Sprängare nyligen avlidit. Björn var under åren 2003-2007 ordförande i Skogshistoriska Sällskapet och utsågs därefter till hedersmedlem i sällskapet.
I årsskriften från 2010 medverkade Björn med artikeln ”Skogsindustrins framväxt i södra Sverige”. Under sin tid som ståthållare höll Björn en mycket uppskattad exkursion på Stockholms slott på temat ”Träet i kungliga slottet”.
Den som vill hedra minnet av Björn Sprängare kan göra det med en penninggåva via Skogshistoriska Sällskapets plusgiro
480 61 67-5 alternativt Swish på 123 389 72 61. Ange ”Björn Sprängare” på inbetalningen.
Här kan du läsa Björns artikel från 2010: skogshistoria.se/wp-content/uploads/2018/07/Årsskrift-2010-s-8-11-Björn-Sprängare-Skogsindustrins-framväxt.pdf
0 CommentsKommentera
Björn Sprängare avliden
Det sorgliga beskedet har nått oss att Björn Sprängare nyligen avlidit. Björn var under åren 2003-2007 ordförande i Skogshistoriska Sällskapet och utsågs därefter till hedersmedlem i sällskapet.
I årsskriften från 2010 medverkade Björn med artikeln ”Skogsindustrins framväxt i södra Sverige”. Under sin tid som ståthållare höll Björn en mycket uppskattad exkursion på Stockholms slott på temat ”Träet i kungliga slottet”.
Den som vill hedra minnet av Björn Sprängare kan göra det med en penninggåva via Skogshistoriska Sällskapets plusgiro
480 61 67-5 alternativt Swish på 123 389 72 61. Ange ”Björn Sprängare” på inbetalningen.
Här kan du läsa Björns artikel från 2010: skogshistoria.se/wp-content/uploads/2018/07/Årsskrift-2010-s-8-11-Björn-Sprängare-Skogsindustrins-framväxt.pdf
0 CommentsKommentera
