Lyssna på intressant poddavsnitt om dendrokronologi.
TEMA: Bakom kulisserna Dendrokronologi - Arkeologi & Historia Sydost
arkeologiochhistoria.se
I det här avsnittet ska vi bakom kulisserna igen. Vi ska lära oss mer om dendrokronologi!0 CommentsKommentera
Under sällskapets exkursion i SLU:s försöksparker i Vindeln nyligen gick det att köpa en ny bok som beskriver SLU:s skogliga fältforskning och utvecklingen under 100 år. Ulla Sundin Beck har läst och resencerat boken i Tidningen Skogen. Boken kan beställas från Ola Langvall.
Hundra års försök i en bok - Skogen
www.skogen.se
Skogliga försöksparker och fältförsök har gamla anor. Försök har säkert skett sedan tidernas begynnelse av fler än en intresserad skogsägare, men först 1902 …0 CommentsKommentera
Dåtid och framtid – en skoglig jubileumsexkursion | Medarbetarwebben
Dåtid och framtid – en skoglig jubileumsexkursion | Medarbetarwebben
internt.slu.se
De skogliga försöksparkerna och Riksskogstaxeringen firar i år 100 år. I slutet av augusti anordnades en jubileumsexkursion som lockade många nyfikna och vetgiriga besökare.0 CommentsKommentera
Det händer saker även utanför Sällskapets annonserade schema. Den 24 augusti träffades kulturintresserade människor på KSLA för en diskussion om skogarnas kulturarv. Hela seminariet finns inspelat, och om ni går in vid 1:29 i den nästan 4 timmar långa inspelningen så har Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson en presentation. (skrolla ner till filmklippet, öppna det gärna i helskärm).
Nya dimensioner i skogarnas kulturarv | Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
www.ksla.se
Skogarna har genom årtusenden spelat avgörande roller för människors liv, verkan och framtidstro, i det som är Sverige idag. Ute i skogarna ger bevarade kulturmiljöer och andra historiska spår,...0 CommentsKommentera
Halland har gått igenom en oerhörd landskapsomvandling under några hundra år. Från ädellövskog, via kala ljunghedar, till dagens landskap där granen är största trädslaget. Skogshistoriska Sällskapet fick idag ta del av kunskaper från Matts Lindbladh och Krister Larsson vid besök i både Biskopstorp och på Mästockaheden. Dessutom en givande snabbpresentation från Martin Goude av SLU:s olika 100-årsjubileer: Riksskogstaxeringen och försöksparkerna. Den regionala representanten Hans-Örjan Nohrstedt berättade också om friluftsliv i Hallands skogar. Tack till alla medverkande och till vädret som var på vår sida.
1 CommentKommentera
Tack, tack alla medverkande för en mycket givande dag.Tror att vår gröna och sköööna skogsnäring har ett viktigt jobb med att förmedla skogens många historiska, biologiska och kulturella värden. / Mats på Höjden* en nöjd en *
Några nedslag från dagens jubileumsexkursion i Vindeln. Tack till Anna-Maria Rautio, Iréne Gustafson, Tomas Lundmark, Mats ”Pjodd” Nilsson, Jonas Fridman och övriga medverkande från SLU
1 CommentKommentera
Tack till arrangörerna för ett gediget program och bra genomförande
Seminarium på KSLA om det skogliga kulturarvet
Skogen har genom tiderna haft en central roll för Sveriges utveckling. Mot denna bakgrund framstår det som märkligt att skogen är så osynlig i den svenska kulturpolitiken.
På nationell nivå är det otydligt vilka institutioner som bär ansvar för det skogliga kulturarvet. I skogarna finns lämningar efter tidigare brukande. De utgör länkar mellan då och nu men måste förklaras för att för att kunna förstås av dagens generationer.
Dessa frågor var utgångspunkten för tre rundabordssamtal på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) för ett år sedan.
Deltagare var ett 50-tal representanter för bland annat departement, myndigheter, museer och skogsbruket.
Den 24 augusti arrangerar nu KSLA ett öppet seminarium om det skogliga kulturarvet där resultaten av de hittillsvarande diskussionerna presenteras. Skogshistoriska Sällskapet medverkar genom dess ordförande Hans-Jöran Hildingsson.
Välkommen att ta del av seminariet. Det är kostnadsfritt och genomförs både fysiskt och digitalt via Zoom. Mer om seminariet och anmälan på webbsidan ksla.se: www.ksla.se/aktivitet/nya-dimensioner-i-skogarnas-kulturarv/
0 CommentsKommentera
Det börjar med den danske kungens tillstånd till munkarna att hålla ollonsvin på skogen utanför Falkenberg (1177) och slutar med regeringens miljöproposition (2005). Däremellan finns 50 sidor med punkter om vad som hänt med betydelse för den svenska skogen, år för år. En guldgruva för den skogliga tipspromenaden och en lättsam och intressant semesterläsning som ändå är faktaspäckad. Det handlar om Skogsstyrelsens Rapport nr 5 2005 med namnet "Skogshistoria år från år 1177-2005". Ladda ner och läs den!
0 CommentsKommentera
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.0 CommentsKommentera
Nyligen startade den fristående kursen "Kolning och skogshistoria" vid SLU i Skinnskatteberg där studenterna bland annat får praktisk kunskap om milkolning. Kursen syftar till att skapa förståelse för det svenska skogsbrukets historia och har en tyngdpunkt på kolning och dess betydelse för samhällsutvecklingen och ger även möjlighet till fördjupning inom något skogshistoriskt ämnesområde.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- översiktligt beskriva det svenska skogsbrukets historia samt utförligt redogöra för något skogshistoriskt ämnesområde genom eget valt arbete
- redogöra för kolningens historia samt dess betydelse för skogsbruk och järnhantering
- redogöra för kolningsprocessen och centrala begrepp som förekommer i samband med kolning
- beskriva och analysera de energiflöden och den resurshushållning som kolningsbruket var en del av
- praktiskt framställa träkol genom resning, kolning och rivning av en kolmila
1 CommentKommentera
Väldigt bra kurs! I augusti så tänder vi milan. Om det inte är eldningsförbud i skinnskatteberg.
Naturvårdsverket har tillsammans med Riksantikvarieämbetet låtit tillgängliggöra stomkartorna till Generalstabens topografiska karta som hittills endast funnits i pappersform på Riksarkivet. De gamla kartorna kan ge översiktlig förståelse av det historiska landskapet.
Dessa kompletterar den Häradsekonomiska kartan som sedan tidigare finns georefererad och nedladdningsbar. Stomkartorna fyller ut större delen av områden i Sverige där Häradskartan saknas.
www.naturvardsverket.se
2023-05-15 NYHET Naturvårdsverket har tillsammans med Riksantikvarieämbetet låtit tillgängliggöra en serie historiska kartor som hittills endast funnits i pappersform på Riksarkivet. De gamla ka...0 CommentsKommentera
Det blev en skön och intressant heldag för de 56 deltagarna i exkursionen på Visingsö onsdagen den 31 maj.
Vädret var bästa tänkbara och den närmast lite exotiska ön levde till fullo upp till besökarnas högt ställda förväntningar.
Professor emeritus Lars Kardell inledde vid ”gummans intaga” med att berätta historien om varför Visingsö på 1820-talet valdes ut som den plats där flottans framtida behov av ek för skeppsbyggnad skulle ske. Inte minst spännande var att höra om den vådliga transporten av ekplantor hösten 1831 avlöpte. Det blev trivsam upptakt ackompanjerad av livlig fågelsång och ljudet av hovar från passerande remmalag.
Olle Wengelin, f.d. Skogssällskapet, berättade därefter om för hur ekskogen därefter skötts. Under en promenad genom både ett nyanlagt bestånd och en gles skog de nu 190-åriga ekar, redogjorde Per Linder, Fastighetsverket, för hur man idag sköter skogen. Här blev det också en diskussion om strategierna inför framtiden.
De få, knotiga mullbärsträd som står kvar efter 1800-talets försök med att framställa svenskt siden, tilldrog sig stort intresse. ”Det var en mycket arbetskrävande process, resultatet var de flesta år magert, men ända fram till 1920-talet fortsatte man att utfordra fjärilslarver med mullbärsblad och ta vara på deras kokonger”, berättade Lars Kardell.
Efter lunch på Braheskolan besöktes den i stilrena, tidigmedeltida Kumlaby kyrka innan färden ställdes till resterna av borgen Näs på öns sydspets. Agneta Åsgrim Berlin, f.d. Jönköpings läns museum, berättade om hur borgen spelat viktiga roller i det framväxande landet Sveriges historia. I sen tid även åskådliggjort i Jan Guillous böcker om riddaren Arn.
Avslutning vid Per Brahes en gång magnifika slott Visingsborg, basen för Grevskapet Gränna-Visingsö, idag en välhållen ruin som ändå låter ana dess forna glans.
1 CommentKommentera
Fantastiska bilder. Tack.
Det blev två omväxlande och intressanta dagar den 24-25 maj då Skogshistoriska Sällskapet bidrog till firandet av Föreningen Skogens 140 år. Ett sextiotal medlemmar från båda organisationerna samlades i Sollefteå, där den första av föreningens föregångare bildades 1883.
Med strålande utsikt över Ångermanälven och ”halva Norrland” spelade Johan Larsson, Marianne Eriksson, Bengt Ek och Hans-Jöran Hildingsson under dag 1 upp ett antal tablåer som illustrerade föreningens historia. Att de hotande regnmolnen till slut satte hotet i verket, förtog inte upplevelsen av de agerandes prestationer. I synnerhet förtjänar Marianne Erikssons tolkning av en sedvanligt vassordad Sara Lidman att omnämnas.
Dag två bjöds deltagarna på båttur genom Ådalen. För ett sekel sedan var det Sveriges livligaste industriområde med 43 sågverk och nio massabruk på en sträcka av bara fyra mil. Starten gick i Sandslån, där virket som kom flytande i älven en gång samlades upp och sorterades. I grannaste väder gick sedan färden till Härnösand allt medan föredragshållarna avlöste varandra och förmedlade Ådalens både ljusa och tragiska sidor.
En minnesvärd exkursion och ett värdigt sätt att uppmärksamma Föreningen Skogens 140 år.
0 CommentsKommentera
Under Riksskogstaxeringens första år i Kopparbergs län 1923 var den unge jägmästaren Carl Lugnegård lagledare för ett av arbetslagen. I en intervju från 1992 berättar han om fältarbetet och tjänsten som lagledare. Endast han och den biträdande lagledaren som ansvarade för prickning (mätning och räkning av träd) hade en skoglig utbildning. Övriga lagmedlemmarna som nyligen hade anlänt till startplatsen i Älvdalen var ovana vid fältarbete, saknade lämpliga kläder och skor och hade inga ryggsäckar. Hör Carl Lugnegård berätta själv i filmen.
1993: Riksskogstaxeringen 70 år
Film producerad inför Riksskogstaxeringens 70-årsjubileum, 1993. Intervju med Carl Lugnegård som arbetade med den första taxeringen 1923.
1 CommentKommentera
Mycket spännande.
Nu går det att anmäla sig till exkursionen på Vindelns försöksparker i Västerbotten den 24 augusti på temat "Hundra år av skogliga mätningar och försök". År 1923 inleddes verksamheten vid Kulbäckslidens och Svartbergets försöksparker i Vindeln och samma år startade Riksskogstaxeringen med nationella inventeringar för att öka kunskapen om skogstillståndet. Detta uppmärksammas med en jubileumsexkursion som arrangeras tillsammans med SLU och Sveaskog. Exkursionen är kostnadsfri och genomförs med gemensam buss. Mer information och länk till anmälan via SLU (se nedan).
Jubileumsexkursion - Vindelns försöksparker och Riksskogstaxeringen 100 år | slu.se
www.slu.se
I år firar Kulbäckslidens och Svartbergets försöksparker samt Riksskogstaxeringen 100 år. 1923 inrättades försöksparkerna på Sveaskogs mark nära Vindeln i Västerbotten. Nu uppmärksammar vi...0 CommentsKommentera
Fortfarande finns några platser kvar på den fantastiska skogshistoriska båtturen på Ångermanälven. Läs mer:
Ångermanälven - FÖRLÄNGD ANMÄLNINGSTID
skogshistoria.se
År 1883 bildades i Sollefteå Föreningen Skogskultur i Norrland. Initiativet var en reaktion på det dåliga skogstillståndet i stora delar av norra0 CommentsKommentera
Förlängd anmälningstid till den stora jubileumsexkursionen i Ådalen, senast 24 april ska anmälan vara inne. Delta i hela jubileet eller "bara" den underbara turen på Ångermanälven. Läs mer om exkursionen och anmälan på Föreningen Skogens hemsida (ett samarrangemang med Skogshistoriska Sällskapet). events.magnetevents.com/Event/foreningen-skogen-140-ar-52687/
0 CommentsKommentera
Utomhus var det sommarvarmt men i hammarsmedjans suggestiva inre var det svalt när Simone och Jakob Tufvesson hälsade Skogshistoriska Sällskapet välkomna till Hargs Bruk den 13 maj. Det var årets första exkursion och de 50 deltagarna fick en intressant dag i den spännande, vackra och ytterst välbevarade bruksmiljön.
Hargs bruk räknar sina anor till 1664 då riksamiralen Gustaf Otto Stenbock anlade två hammare i Harg och några år senare också masugnar i närbelägna Stockby och Bennebol. Järnepoken varade sedan till 1921 då hamrarna tystnade för gott.
Idag har företaget Hargs Bruk AB många järn i elden. Det stora skogsinnehavet med mer än 20 000 hektar produktiv mark är basen i verksamheten. Också lantbruket är betydande med spannmålsodling och ett tusental köttdjur. Inriktningen är bedriva både skogsbruket och lantbruket med höga ambitioner både vad gäller effektivitet och miljöhänsyn. Skogsbruket är certifierat enligt FSC och PEFC. Lantbruket är KRAV-certifierat. Därutöver har Hargs Bruk också en betydande fastighetsförvaltning och är också engagerat i hamnen Hargshamn.
Det blev en spännande dag för besökarna. Förutom smedjor och den vackra bruksmiljön tog man också del av brukets båda museer. I det ena finns Europas största samling av älghorn. I det andra, inrymt i ett jättelikt, f.d. spannmålsmagasin finns en enorm mängd bruksföremål från alla tidsepoker.
En bonus var besöket hos 28-årige träsnidaren Karl Sjögren som hyrt in sig i brukets f.d. snickarverkstad. Han fick utmärkelsen Årets gesäll för några år sedan och hans arbeten väckte stor beundran hos besökarna.
En mycket lyckad exkursion och ett stort tack till Simone och Jakob Tufvesson för det gästfria mottagandet.
0 CommentsKommentera
Sent om sider några ord om den uppskattade exkursionen till Stensjö by 12 april, arrangerad av Smålands Skogsvårdsförbund men där Skogshistoriska Sällskapet deltog med information genom Carl Gustaf Liderfelt. Stensjö, ursprungligen Steenzö, omnämns som gård redan 1351. Genom gårdsklyvning under 1700- och 1800-talet utvecklades gården till en oregelbundna hus. År 1883 bodde sammanlagt 176 personer i byn - hemmansägare, arrendatorer, torpare, tjänstefolk och inhysningar. Lönsamheten i jordbruket minskade efter hand och 1951 lades det sista jordbruket ner. Kungliga Vitterhetsakademien förvärvade Stensjö by 1960 genom en generös donation av Josef Anér. Då hade byggnader förfallit och åkrar och betesmark hade växt igen. Under åren som gått har hus restaurerats och marker har återställts. Syftet med byn är att bevara en småländsk skogsby med omgivande landskap i hävd. Hela markinnehavet är idag 561 hektar, varav större delen är skog. År 2020 har hela fastigheten ombildats till kulturreservat. Bilderna som följer är tagna av Thomas Agrell.
0 CommentsKommentera
Tänkvärd artikel från tidskriften Forskning och Framsteg om stigar som immatriellt kulturarv och en viktig del av vår #skogshistoria. Fler stigar skulle behöva dokumenteras och lyftas fram mer genom kartor och skyltning.
Stigarna leder oss till dem vi en gång var | Forskning & Framsteg
fof.se
Många har en personlig relation till stigar. De förknippas med minnen från olika aktiviteter och åldrar. Inte sällan frammanar stigarna bilder från barndomen, när äventyret …1 CommentKommentera
Dags för en landsomfattande stiginventering, en SOKI (stig- och kärrvägsinventering) som jag har kallat det!
