Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Missade du seminariet om kolning med Gunnar Nyberg den 19 januari? Nu finns chans att se det i efterhand. Kontakta sekreteraren på mats.hannerz@silvinformation.se så skickar vi över en länk och lösenord. Seminariet är ungefär en timme långt.

Missade du seminariet om kolning med Gunnar Nyberg den 19 januari? Nu finns chans att se det i efterhand. Kontakta sekreteraren på mats.hannerz@silvinformation.se så skickar vi över en länk och lösenord. Seminariet är ungefär en timme långt. ... Mer textMindre text

Kommentera

Det var spännande att höra och se. Tack!

4 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet
Så här ser styrelsen ut. Denna dag och i morgon samlade i Sigtuna för att dra upp riktlinjerna för Skogshistoriska Sällskapets lysande framtid. Hur ska vi göra med våra publikationer, vilken ambitionsnivå på aktiviteter, hur förankrar vi oss bättre regionalt, ska vi bredda verksamheten eller bli bäst på det vi gör idag? Vi får se om vi lyckas summera diskussionerna i morgon.

Så här ser styrelsen ut. Denna dag och i morgon samlade i Sigtuna för att dra upp riktlinjerna för Skogshistoriska Sällskapets lysande framtid. Hur ska vi göra med våra publikationer, vilken ambitionsnivå på aktiviteter, hur förankrar vi oss bättre regionalt, ska vi bredda verksamheten eller "bli bäst" på det vi gör idag? Vi får se om vi lyckas summera diskussionerna i morgon. ... Mer textMindre text

4 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet
Höstrusk var inget hinder för god stämning på Skogshistoriska Sällskapets sista utomhusövning för säsongen, i Lönsboda och Siggaboda naturreservat 27 september - en exkursion som ledde oss genom tre landskap (Skåne, Blekinge och Småland). Fokus var granens expansion och framtid. Matts Lindbladh från SLU och Emil Persson från länsstyrelsen i Kronobergs län delade med sig av invandringshistoria och artkunskap till de cirka 45 deltagarna. I Lönsboda är markanvändningshistoriken dokumenterad genom Gunhild Weimarcks banbrytande studier och här kunde vi åse den tidigare svedjade marken där det nu reser sig bokar och granar. Siggaboda är i sitt kärnområde ett eldorado för den artintresserade, med många lavar, svampar och mossor som fångade fotografernas intresse. Det är dessutom en av de mest skogshistoriskt beforskade skogarna i landet. Att regnet öste ner under förmiddagens presentation under tak gjorde ingenting - vi klarade fältdelen ganska torrskodda.Image attachmentImage attachment+6Image attachment

Höstrusk var inget hinder för god stämning på Skogshistoriska Sällskapets sista utomhusövning för säsongen, i Lönsboda och Siggaboda naturreservat 27 september - en exkursion som ledde oss genom tre landskap (Skåne, Blekinge och Småland). Fokus var granens expansion och framtid. Matts Lindbladh från SLU och Emil Persson från länsstyrelsen i Kronobergs län delade med sig av invandringshistoria och artkunskap till de cirka 45 deltagarna. I Lönsboda är markanvändningshistoriken dokumenterad genom Gunhild Weimarcks banbrytande studier och här kunde vi åse den tidigare svedjade marken där det nu reser sig bokar och granar. Siggaboda är i sitt kärnområde ett eldorado för den artintresserade, med många lavar, svampar och mossor som fångade fotografernas intresse. Det är dessutom en av de mest skogshistoriskt beforskade skogarna i landet. Att regnet öste ner under förmiddagens presentation under tak gjorde ingenting - vi klarade fältdelen ganska torrskodda. ... Mer textMindre text

Kommentera

Skogshistoriska Sällskapet, helt klart nåt man ska vara med i! Fina arrangemang i olika ändar av landet. !

Tusen tack för en jättetrevlig dag med ett fint innehåll!

5 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet
Några bilder från en solig exkursion i Garphyttans nationalpark och Kilsbergens ekopark. Temat var den skogliga naturvårdens historia, och med hjälp av Tomas Gustafsson och Michael Andersson från länsstyrelsen i Örebro, Per Simonsson, Bertil Lundahl och Rune Andersson från Sveaskog, fick de 35 deltagarna en resa från bildandet av den första nationalparken till dagens och morgondagens naturhänsyn och naturskydd. Tack till alla guider och deltagare.Image attachmentImage attachment+4Image attachment

Några bilder från en solig exkursion i Garphyttans nationalpark och Kilsbergens ekopark. Temat var den skogliga naturvårdens historia, och med hjälp av Tomas Gustafsson och Michael Andersson från länsstyrelsen i Örebro, Per Simonsson, Bertil Lundahl och Rune Andersson från Sveaskog, fick de 35 deltagarna en resa från bildandet av den första nationalparken till dagens och morgondagens naturhänsyn och naturskydd. Tack till alla guider och deltagare. ... Mer textMindre text

5 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet
Vilket trevligt initiativ!Image attachmentImage attachment

Vilket trevligt initiativ! ... Mer textMindre text

Kommentera

Milan tog sig! Vi såg den i augusti när man byggde upp den.

8 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet
Här är några bilder från den uppskattade exkursionen i Hälsingland, Iggesund, den 23 maj. Ett 25-tal deltagare fick följa med på en resa kring temat Iggesunds (numera en del av Holmen Skog AB) storskaliga satsning på contortatall. Ett utförligare referat kommer i nästa nummer av Tidender. Då får vi också kanske svaret på frågan i exkursionens titel Är contortan historia?.Image attachmentImage attachment+3Image attachment

Här är några bilder från den uppskattade exkursionen i Hälsingland, Iggesund, den 23 maj. Ett 25-tal deltagare fick följa med på en resa kring temat Iggesunds (numera en del av Holmen Skog AB) storskaliga satsning på contortatall. Ett utförligare referat kommer i nästa nummer av Tidender. Då får vi också kanske svaret på frågan i exkursionens titel "Är contortan historia?". ... Mer textMindre text

Kommentera

Exkursionen inleddes med Iggesunds bruks historia berättad av denne man: KG Karlsson youtu.be/cGpfNFN7UkU

8 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet
Att Kinnekulle är ett besöksmål av högsta klass framstod tydligt vid Skogshistoriska Sällskapets exkursion den 27 maj. Under ett omväxlande program fick de femtio deltagarna ett antal smakprov på vad detta västgötska platåberg har att erbjuda. Förutom granna vyer och sköna naturmiljöer serverades trädgårdshistoria, en botanisk vandring, sten- och industrihistoria och hur Kinnekulles skogar idag brukas med sikte att så bra som möjligt uppfylla önskemålen från bergets många andra intressenter. 
   Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson hälsade välkommen invid det märkliga Gingko Bilobaträdet i den vackra parken vid Hällekis säteri. Dess ägare Wilhelm Klingspor berättade om säteriets historia och guidade genom parken med dess exotiska träd och mer än 150 olika perenner.  
    Professor em Christer Westerdahl redogjorde för Kinnekulles märkliga geologi medan Birgitta Järdefors, f.d. Länsstyrelsen berättade om hur berget i alla tider dragit till sig besökare – Linné förstås men också litterära storheter som August Strindberg och Selma Lagerlöf. 
   Därefter avfärd till Munkängarnas naturreservat där biologen Olof Jansson inlevelsefullt guidade bland mattorna av ramslök i begynnande blomning. 
   Efter lunch på Kinnekullegården med grann utsikt över ”halva Västergötland” visade stiftsskogvaktare Fredrik Bergqvist hur Svenska kyrkan bedriver skogsbruk på Kinnekulle som i sin helhet är klassat som ett Natura 2000-område. 
   Avslutning på gården Hjelmsäter med dess månghundraåriga ekar. Här visade dess ägare, Edvard Hamilton, också hur han producerar biokol av bland annat barkborreskadad granved i gårdens nya pyrolysanläggning. Biokol används som jordförbättringsmedel och har stora klimatfördelar genom att det också fungerar som en kolsänka. 
   Sammanfattningsvis en mycket intressant exkursion som gav mersmak.Image attachmentImage attachment+8Image attachment

Att Kinnekulle är ett besöksmål av högsta klass framstod tydligt vid Skogshistoriska Sällskapets exkursion den 27 maj. Under ett omväxlande program fick de femtio deltagarna ett antal smakprov på vad detta västgötska platåberg har att erbjuda. Förutom granna vyer och sköna naturmiljöer serverades trädgårdshistoria, en botanisk vandring, sten- och industrihistoria och hur Kinnekulles skogar idag brukas med sikte att så bra som möjligt uppfylla önskemålen från bergets många andra intressenter.
Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson hälsade välkommen invid det märkliga Gingko Bilobaträdet i den vackra parken vid Hällekis säteri. Dess ägare Wilhelm Klingspor berättade om säteriets historia och guidade genom parken med dess exotiska träd och mer än 150 olika perenner.
Professor em Christer Westerdahl redogjorde för Kinnekulles märkliga geologi medan Birgitta Järdefors, f.d. Länsstyrelsen berättade om hur berget i alla tider dragit till sig besökare – Linné förstås men också litterära storheter som August Strindberg och Selma Lagerlöf.
Därefter avfärd till Munkängarnas naturreservat där biologen Olof Jansson inlevelsefullt guidade bland mattorna av ramslök i begynnande blomning.
Efter lunch på Kinnekullegården med grann utsikt över ”halva Västergötland” visade stiftsskogvaktare Fredrik Bergqvist hur Svenska kyrkan bedriver skogsbruk på Kinnekulle som i sin helhet är klassat som ett Natura 2000-område.
Avslutning på gården Hjelmsäter med dess månghundraåriga ekar. Här visade dess ägare, Edvard Hamilton, också hur han producerar biokol av bland annat barkborreskadad granved i gårdens nya pyrolysanläggning. Biokol används som jordförbättringsmedel och har stora klimatfördelar genom att det också fungerar som en kolsänka.
Sammanfattningsvis en mycket intressant exkursion som gav mersmak.
... Mer textMindre text

9 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet
Det blev härlig dag för de femtio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion vid Morlanda säteri på Orust den 19 maj. Vädret var ljuvligt, göken prövade strupen och programmet bjöd på såväl kulturhistoria och musik som skogsbruk och naturvård. 
   Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson hälsade välkommen och Morlandas ägare, Annie Thorburn, berättade inlevelsefullt om säteriets 700-åriga historia. 
   Morlanda säteri är speciellt. Annies farfar, Bertil Thorburn, anmodade år 1968 myndigheterna att göra dess marker till naturreservat. Han avstod hellre från en del intäkter än att marken i en framtid skulle riskera att styckas upp i fritidshustomter.
    I en ekskog berättade ”skeppsjägmästaren” Anders Söderlund om hur man där på 1990-talet hämtade grovt ekvirke till bygget av Ostindiefararen Götheborg. I Morlandas vackra medeltidskyrka bjöd organisten Carina Olsson på skön musik framförd på Sveriges äldsta spelbara orgel från 1604. Här berättade också universitetslektorn Per Hallén om de återkommande perioder då ”sillen gick till” i Bohuslän.   
    Dagen avslutades med en av Gert-Åke Rindebäck ledd diskussion om reservat och skogsbruk på det en gång nästan helt trädlösa Orust. 
   Exkursionen på Morlanda har av pandemiskäl skjutits upp två gånger. Nu var det tredje gången gillt och det var något väl värt att vänta på!Image attachmentImage attachment+5Image attachment

Det blev härlig dag för de femtio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion vid Morlanda säteri på Orust den 19 maj. Vädret var ljuvligt, göken prövade strupen och programmet bjöd på såväl kulturhistoria och musik som skogsbruk och naturvård.
Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson hälsade välkommen och Morlandas ägare, Annie Thorburn, berättade inlevelsefullt om säteriets 700-åriga historia.
Morlanda säteri är speciellt. Annies farfar, Bertil Thorburn, anmodade år 1968 myndigheterna att göra dess marker till naturreservat. Han avstod hellre från en del intäkter än att marken i en framtid skulle riskera att styckas upp i fritidshustomter.
I en ekskog berättade ”skeppsjägmästaren” Anders Söderlund om hur man där på 1990-talet hämtade grovt ekvirke till bygget av Ostindiefararen Götheborg. I Morlandas vackra medeltidskyrka bjöd organisten Carina Olsson på skön musik framförd på Sveriges äldsta spelbara orgel från 1604. Här berättade också universitetslektorn Per Hallén om de återkommande perioder då ”sillen gick till” i Bohuslän.
Dagen avslutades med en av Gert-Åke Rindebäck ledd diskussion om reservat och skogsbruk på det en gång nästan helt trädlösa Orust.
Exkursionen på Morlanda har av pandemiskäl skjutits upp två gånger. Nu var det tredje gången gillt och det var något väl värt att vänta på!
... Mer textMindre text

Kommentera

Tack för en trevlig och intressant dag! Vi ses igen 👋😃

9 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet
Läsvärt om tjärtillverkning och tjärhantering i Västerbotten.

Läsvärt om tjärtillverkning och tjärhantering i Västerbotten.Idag presenterar nättidskriften Västerbotten förr & nu en artikel med titeln Tjärhantering i Västerbotten. Den är superintressant och initierad och artikelförfattaren Fredrik Westman beskriver på ett levande sätt den viktiga näring som mer eller mindre är historia idag. Vi låter honom berätta själv:

”Det var kanske så här tjärdalen såg ut, den som N`Nisj hade byggt och som Sara Lidman beskriver i boken Tjärdalen. Tjärdalständning var lite av en folkfest. N`Nisj hade slitit ett helt år med att skaffa tjärved. Han hade avvaktat rätt väder, det vill säga vindstilla, men på morgonen då han skulle tända tjärdalen hade n`Jonas raserat den. N`Jonas hann inte undan utan fastnade i bråten och dog av skadorna. N`Nisj fick ett nervsammanbrott. NÀlbert lurade sedan av n`Nisj hustru Agda tjärdalen, reparerade den, brände den och tjänade pengar på affären.
Tjära anses ha varit en av Sveriges viktigaste exportvaror under 1600- och 1700-talet. I mitten av 1700-talet omfattade exporten ca 14 000 000 liter om året, vilket motsvarar cirka 110 000 tunnor. Ume- och Vindelälvens dalgångar var ett av de viktigaste tjärproducerande områdena i Sverige, och var dessutom det område som längst förmådde upprätthålla produktion av tjära.”

Här hittar ni artikeln som är den absolut bildtätaste som vi publicerat under de dryga två år vi hållit på! Mycket nöje!

nattidskriftenvasterbotten.se/2022/05/15/tjarhantering-i-vasterbotten/
... Mer textMindre text

9 månader sedan
Skogshistoriska Sällskapet
”Allt var roligt idag”. Så skrev en elev i klass 2 efter en dag med Naturskolan i Umeå. Eleverna fick bland annat prova på kolning i mikroskala i plåtburk och sedan använda de fördiga pinnarna som ”kolkritor”. Utmärkt grund för kommande undervisning i historia där kolningens roll för Sveriges ekonomiska utveckling tas upp.Image attachmentImage attachment+Image attachment

”Allt var roligt idag”. Så skrev en elev i klass 2 efter en dag med Naturskolan i Umeå. Eleverna fick bland annat prova på kolning i mikroskala i plåtburk och sedan använda de fördiga pinnarna som ”kolkritor”. Utmärkt grund för kommande undervisning i historia där kolningens roll för Sveriges ekonomiska utveckling tas upp. ... Mer textMindre text

Kommande aktiviteter

Visa alla

Välkommen som medlem

Vi lyfter fram den svenska skogshistorien och tar vara på minnen från dem som varit verksamma i skogen. Ju fler vi blir desto mer kan vi uträtta.

Läs mer och anmäl dig här!

Ja, jag är intresserad

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng