Skogshistoriska Sällskapet

2 veckor sedan

Vad ska vi restaurera skogen till? Tidigt 1900, sent 1800, eller ännu längre tillbaka? Och hur såg skogen egentligen ut då? Det är en aktuell fråga i dessa naturrestaureringstider som Vitterhetsakademiens Stensjö by brottas med. På Skogshistoriska Sällskapets exkursion demonstrerade värdarna från akademien de åtgärder som görs för att skruva klockan tillbaka ungefär 130 år. Ännu finns inga facit hur skogen såg ut, men det finns en plan. Stensjö by ska bli självförsörjande på stängsel- och byggnadsvirke, och stora delar av skogen ska betas. Lövskog, hagmark, fullskiktad granskog och timmertall ska växla över den drygt 500 hektar stora fastigheten. Det blev en intensiv diskussion om restaurering, dess syfte och om det går att göra om en dynamiskt växande skog till ett museum. Tack till Mats Widgren, Magnus Wadstein, Mats Holm, Mattias Börjesson och Adam Nilsson för en mycket uppskattad och välarrangerad dag. ... Mer textMindre text

Skogshistoriska Sällskapet

4 veckor sedan

Nordisk Skogshistorisk Konferens.
I månadsskiftet augusti-september träffades representanter för skogsmuseer och skogshistoriska sällskap från de nordiska länderna för en konferens i Danmark.
Konferensen är en tradition sedan år 2000 med syfte att utbyta tankar och erfarenheter i skogshistoriska frågar mellan de nordiska länderna.
Temat för årets konferens var högaktuellt: Människan och skogen under press och utveckling.
– Aldrig tidigare har så många och så olika intressen sammanstrålat i skogen som nu, konstaterade Helle Serup, intendent vid Det Grönne Museum i Auning på Jylland, när hon hälsade tjugotalet deltagare från Danmark, Sverige, Norge och Island välkomna. Även det ännu så länge blygsamt beskogade Grönland var representerat genom professor Henrik Meilby, Københavns Universitet
– Berättelsen om skogens historia är viktig och kan bidra till ökad förståelse mellan de olika intressenterna. Även om det är stor skillnad mellan skogarna i norra och södra Skandinavien förenas vi i vår strävan att göra skogens historia och betydelse i våra länder känd för fler, sade Helle Serup.
Från Sverige deltog Magnus Andersson från Skogs- och Samemuseet i Lycksele samt Hans-Jöran Hildingsson och Lars Klingström från Skogshistoriska Sällskapet.
Ett referat från konferensen är med i nästa nummer av Tidender som kommer ut i oktober. ... Mer textMindre text

Skogshistoriska Sällskapet

2 månader sedan

En första kortrapport från två innehållsrika dagar på temat fjällskogsdebatten igår och idag. Den fullsatta bussen med 50 deltagare fick en utförlig historik om hur debattens vågor böljat fram och åter med under åren olika tonvikt på föryngringsfrågor, rennäring, inlandsbornas försörjning och artbevarande. Idag är det mer eller mindre stopp för avverkning ovan fjällskogsgränsen. Striden står snarare om skogarna nedanför. Vi fick sakkunninga och personliga tidsaxlar från många som har varit med hela resan. Leif Jougda, Per Linder, Monika Stridsman, Anders Pettersson, Sture Karlsson och Per Angelstam var några. Änokdomen, Njakafjäll, samrådsprocesser och juridikens vindlingar kring artskydd snurrade runt i berättelserna. Vår resa gick från Vilhelmina och upp mot fjällkanten i Klimpfjäll med övernattning på Saxnäsgården. Tack Clas Fries för en väldigt välarrangerad övning. Det var inte ditt fel att regnet öste ner. ... Mer textMindre text

Skogshistoriska Sällskapet

3 månader sedan

För en månad sedan, den 9 juni, var det så dags för en populär exkursion i repris, den skånska alléexkursionen med Patrik Olsson som guide. Exkursionen företogs i buss med start från SLU i Alnarp. Vädret var lite lynnigt med återkommande regnskurar, men turligt nog inget som hindrade att vi gjorde avstigningar här och där i allélandskapet.

Patrik Olsson doktorerade 2012 vid Lunds universitet på ämnet alléer längs vägar. Hans avhandling gavs ut i bokform av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien med rubriken Ömse sidor om vägen – Allén och landskapet i Skåne 1700-1900. Boken fick en utförlig presentation i Skogshistoriska Tidender nr 1, 2013.

Genast vi rullar ut ur Alnarp börjar Patrik mycket initierat att berätta om begreppet allé och vad vi ser för olika typer av alléer längs färdvägen, nyanlagda och etablerade bestående av olika trädslag. Ordet allé kommer från franskans aller – att gå – och syftar ursprungligen på en gångväg. De flesta alléer utmed vägar berättar för resenären att man nu har trätt in i något som kommer att leda fram till ett speciellt mål.

I behaglig fart förflyttar vi oss runt Lund – en stad som verkligen satsat och satsar på alléer i olika skepnader och med olika trädslag, gärna i blandning. Vi rullar vidare nordost ut i godsens landskap, miljöer där alléerna sedan länge utgjort de karaktärsskapande landskapselementen. Vi passerar godsen Svenstorp, Viderup, Ellinge och Skarhult där vi får berättat för oss om olika alléarrangemang. Här ser vi ute i jordbrukslandskapet en lång rad pilar som avtecknar sig mot horisonten. Dessa beskrivs ofta poetiskt som ett pärlhalsband som ramar in godslandskapet. I en vägkorsning strax intill ett av godsen sammanstrålar alléer från 3 håll.

Före och efter lunchen, som intogs på Sjöbo Gästis, besökte vi Övedskloster, godset med ett av Sveriges främsta och mest omfattande allésystem. Här lämnade vi bussen för en liten skogspromenad in i det som en gång var en djurgård, alltså en större inhägnad för hjortdjur. Patrik visade oss på ett stensatt utrymme under jord. Vad hade det använts till, tro?

Dagen avslutades på Östra kyrkogården i Malmö, där vi beskådade en närmast unik allé i form av sammanympade drygt 100-åriga lindar med 48 träd på varje sida allén.
Tack Patrik för en mycket innehållsrik dag i alléernas tecken. Du är en god berättare! Inte konstigt att vi ville ha en repris på exkursionen du höll 2015 i samma ämne.
/ Hans-Jöran Hildingsson, text och samtliga foton ... Mer textMindre text

Skogshistoriska Sällskapet

4 månader sedan

I strålande vårväder äntrade 50-talet deltagare bussen för gemensam färd längs ungefär samma sträckning som den på medeltiden mycket betydelsefulla handelsvägen mellan Lödöse och Skara. Dags alltså för exkursionen ”Hålvägar och skogsodlingsmöda” den 19 maj.

Vi färdades in mot Risveden, en obygd i gränsbygd, och gjorde snart ett kaffestopp hos Hålanda Hembygdsförening där vi fick höra om de s k Alesnickarna som var med och byggde Göteborg vid dess tillkomst på 1600-talet.

Vid torpet Klovet, inne på Kobergs marker, gjorde vi avsittning vid ett ställe där medeltida hålvägar fortfarande är synliga. Bo Björklund, författare till bland annat Risvedenböckerna och Örtugspristagare 2004, gav en livfull skildring av hur hålvägarna kom till. Trafiken förbi Klovet var sannolikt mycket om¬fattan¬de. Det kan ha handlat om många hundra hästar som gick åt båda hållen varje år i kanske sexhundra år med salt, smör och andra handelsvaror. Den inter¬nationella handeln fick under medeltiden en stor be¬tydelse för Väs¬ter¬götlands ekonomiska ut¬veckling.

Glimtar ur Risvedens och Kobergs skogshistoria presenterades under färden mot Dalens Kvarn där fältlunch intogs.

Carl Silfverschiöld, ägare och VD för egendomarna Koberg och Gåsevadholm, berättade om pågående verksamheter på Koberg och inte minst om de rikliga viltstammarna. Stefan Ängberg, Kobergsbygdens Intresseförening presenterade Dalens ström och de verksamheter (kvarn, såg mm) som en gång byggde på att det fanns vattenkraft.

Bussfärden gick sedan åter till Livered, en gård under Koberg, och en bit längs vägen mot Gräfsnäs där vi beskådade stenen med inskriptionen "KULTURFÄLTET besådt 1897". Man ville med denna minnessten visa på värdet av att systematiskt plantera och vårda skogen. Arrendatorn på Livered, Oscar Carlsson, tog initiativ till bildandet av Ale härads skogsodlingsförening 1898.

Vi fick oss till livs berättelsen om torparsonen Pehr Osbeck, bördig från trakten, som blev en av Carl von Linnés främsta lärjungar.

Väl ute ur skogslandskapet på väg åter mot Lödöse gjordes en liten halvhalt och deltagarna överraskades med en shot (ingefärsdryck). Detta för att påminna om den lättnad forkörarna kände när de väl kommit ut ur den mörka skogen med sin värdefulla last. Då blev det en sup!

Deltagarna var mycket nöjda med dagen! ... Mer textMindre text

Skogshistoriska Sällskapet

5 månader sedan

Exkursionen i Norberg den 13 maj med besök i både Nya Lapphyttan och platsen där den ursprungliga Lapphyttan en gång låg, blev mycket lyckad – det blöta vädret till trots. Detta kunde de 30 deltagarna tacka exkursionsledaren Gert Magnusson för som frikostigt och inspirerande delade med sig av sina djupa kunskaper om medeltida järnhantering,.
Det var han som i början av 1980 upptäckte Lapphyttan och ledde utgrävningarna där. De resulterade i att historien om när man först kunde tillverka järn av bergmalm fick skrivas om och flyttas drygt hundra år bakåt i tiden till 1100-talet. Lapphyttan är därmed Europas äldsta hytta och mycket talar för att det var just i trakten av Norberg som hyttbruket uppstod.
För att åskådliggöra 1100-talets järnframställning byggdes sedan Nya Lapphyttan på en plats strax utanför Norberg. Här återskapades inte bara själva mulltimmerhyttan, utan även de många andra byggnader man fann resterna av vid utgrävningen. Nya Lapphyttan har därefter blivit ett besöksmål av rang. Flera gånger har man också lyckats framställa järn på tidigmedeltida vis i hyttan.
Vid exkursionen hann man också med att besöka gruvan i Klackberg och förundras över gruvhålet som togs upp med tillmakning.
Intresset för exkursionen var så stort att den kommer att upprepas. ... Mer textMindre text