Missade du seminariet om kolning med Gunnar Nyberg den 19 januari? Nu finns chans att se det i efterhand. Kontakta sekreteraren på mats.hannerz@silvinformation.se så skickar vi över en länk och lösenord. Seminariet är ungefär en timme långt.
Det var spännande att höra och se. Tack!
En påminnelse - den 19 januari klockan 18.30 sparkar vi igång den nya skogshistoriska säsongen med ett högintressant seminarium om kolning. Anmäl er senast 16 januari.
skogshistoria.se/aktiviteter/
Aktiviteter - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Exkursioner, seminarier och resor 2023 Den fullständiga listan på aktiviteter och exkursioner publiceras i samband med att Tidender nr 1 2023 når medlemmarna i slutet av februari. Vi tjuvstartar do...
Längtar ni efter nästa säsongs aktiviteter med Skogshistoriska Sällskapet? Vi tjuvstartar i januari med ett webbseminarium om kolning (19 januari), och därefter årsstämma i Stockholm 23 mars. Det är bra att anmäla sig redan nu (finns alltid risk att det blir fullt).
skogshistoria.se/aktiviteter/
Aktiviteter - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Exkursioner, seminarier och resor 2023 Den fullständiga listan på aktiviteter och exkursioner publiceras i samband med att Tidender nr 1 2023 når medlemmarna i slutet av februari. Vi tjuvstartar do...God Jul !🎅🎅
Vi gratulerar cykelstigsentusiasten Oskar Bäckström från Gargnäs som ledde cykelstigsexkursionen. Han har blivit utsedd till årets eldsjäl av organisationen Hela Sverige ska leva Västerbotten. I en intervju i P4 Västerbotten berättar Oskar om sitt arbete med cykelstigar; intervjun startar efter ca 1 tim och 44 min in i inslaget. sverigesradio.se/avsnitt/2059133
Morgon i P4 Västerbotten - Morgon i P4 Västerbotten
sverigesradio.se
Nyfiket och energiskt ger vi dig rätt start på dagen med de senaste nyheterna.Jätteroligt och helt rätt person som fick priset!
Så roligt och välförtjänt!
Följ med i debatten i Altinget: Här argumenterar Anders Pettersson för att naturvårdsdebatten i Norrland bygger på skogshistoriska missuppfattningar. Han får svar av professor Lars Östlund som pekar på många värden i de gamla, ej kalhuggna och markberedda, skogarna i Norrland.
www.altinget.se/miljo/artikel/missuppfattningar-om-den-norrlandska-skogen-styr-naturvaardsdebatten
www.altinget.se/miljo/artikel/replik-dra-inte-forenklade-slutsatser-om-den-norrlandska-skogen
Replik: Dra inte förenklade slutsatser om den norrländska skogen
www.altinget.se
Att skogstillståndet under 1900-talets första decennier var ”uruselt i Norrland” är en sedan länge omhuldad jägmästarmyt och en grov generalisering. Det skriver Lars Östlund, professor i sk...
Skogshistoria är ju något som skrivs även i nuet. Här är ett tips för alla som är intresserade av vad EU:s skogs- och miljöpolitik betyder för den svenska skogen. Skånes skogs- och betesvårdsförening ordnar ett digitalt webbinarium 30 nov kl. 19-21 med presentationer om Skånes skogsstrategi, EU:s skogsstrategi, taxonomin och fågeldirektivet. Programmet är öppet för alla intresserade. Se program och hur man ansluter.
skogobete.se
Skånes Skogs- och Betesvårdsförening
skogobete.se
Välkommen Skogs- och Betesvårdsföreningen är en ideell förening med skog och bete i Skåne som verksamhetsområde. Läs mer om oss genom att klicka på någon av de sex flikarna ovan. Välkommen ...
Så här ser styrelsen ut. Denna dag och i morgon samlade i Sigtuna för att dra upp riktlinjerna för Skogshistoriska Sällskapets lysande framtid. Hur ska vi göra med våra publikationer, vilken ambitionsnivå på aktiviteter, hur förankrar vi oss bättre regionalt, ska vi bredda verksamheten eller "bli bäst" på det vi gör idag? Vi får se om vi lyckas summera diskussionerna i morgon.
Anrik provyta återinventeras nu av en av våra medlemmar.
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.Ett av Sveriges ekologiska arkiv!
Per. Är det bara träden som mäts?
Vad är själva syftet med provytan? Vad är det man studerar!
Höstrusk var inget hinder för god stämning på Skogshistoriska Sällskapets sista utomhusövning för säsongen, i Lönsboda och Siggaboda naturreservat 27 september - en exkursion som ledde oss genom tre landskap (Skåne, Blekinge och Småland). Fokus var granens expansion och framtid. Matts Lindbladh från SLU och Emil Persson från länsstyrelsen i Kronobergs län delade med sig av invandringshistoria och artkunskap till de cirka 45 deltagarna. I Lönsboda är markanvändningshistoriken dokumenterad genom Gunhild Weimarcks banbrytande studier och här kunde vi åse den tidigare svedjade marken där det nu reser sig bokar och granar. Siggaboda är i sitt kärnområde ett eldorado för den artintresserade, med många lavar, svampar och mossor som fångade fotografernas intresse. Det är dessutom en av de mest skogshistoriskt beforskade skogarna i landet. Att regnet öste ner under förmiddagens presentation under tak gjorde ingenting - vi klarade fältdelen ganska torrskodda.
Skogshistoriska Sällskapet, helt klart nåt man ska vara med i! Fina arrangemang i olika ändar av landet. !
Tusen tack för en jättetrevlig dag med ett fint innehåll!
Några bilder från en solig exkursion i Garphyttans nationalpark och Kilsbergens ekopark. Temat var den skogliga naturvårdens historia, och med hjälp av Tomas Gustafsson och Michael Andersson från länsstyrelsen i Örebro, Per Simonsson, Bertil Lundahl och Rune Andersson från Sveaskog, fick de 35 deltagarna en resa från bildandet av den första nationalparken till dagens och morgondagens naturhänsyn och naturskydd. Tack till alla guider och deltagare.
Chans att delta i en kostnadsfri utbildning i naturvägledning som leds av SLU för dig som bor eller verkar i Västerbotten eller Norrbotten. Bra tips om hur man bäst pratar om skogshistoria i skogen. www.skogsprogramvasterbotten.se/nyheter/utbildning-i-naturvagledning-1/
Utbildning i naturvägledning (1) - Skogsprogram Västerbotten
www.skogsprogramvasterbotten.se
I höst genomför Västerbottens och Norrbottens regionala skogsprogram i samarbete med SLU en tvådagarsutbildning i naturv
Här är några bilder från den uppskattade exkursionen i Hälsingland, Iggesund, den 23 maj. Ett 25-tal deltagare fick följa med på en resa kring temat Iggesunds (numera en del av Holmen Skog AB) storskaliga satsning på contortatall. Ett utförligare referat kommer i nästa nummer av Tidender. Då får vi också kanske svaret på frågan i exkursionens titel "Är contortan historia?".
Exkursionen inleddes med Iggesunds bruks historia berättad av denne man: KG Karlsson youtu.be/cGpfNFN7UkU
Att Kinnekulle är ett besöksmål av högsta klass framstod tydligt vid Skogshistoriska Sällskapets exkursion den 27 maj. Under ett omväxlande program fick de femtio deltagarna ett antal smakprov på vad detta västgötska platåberg har att erbjuda. Förutom granna vyer och sköna naturmiljöer serverades trädgårdshistoria, en botanisk vandring, sten- och industrihistoria och hur Kinnekulles skogar idag brukas med sikte att så bra som möjligt uppfylla önskemålen från bergets många andra intressenter.
Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson hälsade välkommen invid det märkliga Gingko Bilobaträdet i den vackra parken vid Hällekis säteri. Dess ägare Wilhelm Klingspor berättade om säteriets historia och guidade genom parken med dess exotiska träd och mer än 150 olika perenner.
Professor em Christer Westerdahl redogjorde för Kinnekulles märkliga geologi medan Birgitta Järdefors, f.d. Länsstyrelsen berättade om hur berget i alla tider dragit till sig besökare – Linné förstås men också litterära storheter som August Strindberg och Selma Lagerlöf.
Därefter avfärd till Munkängarnas naturreservat där biologen Olof Jansson inlevelsefullt guidade bland mattorna av ramslök i begynnande blomning.
Efter lunch på Kinnekullegården med grann utsikt över ”halva Västergötland” visade stiftsskogvaktare Fredrik Bergqvist hur Svenska kyrkan bedriver skogsbruk på Kinnekulle som i sin helhet är klassat som ett Natura 2000-område.
Avslutning på gården Hjelmsäter med dess månghundraåriga ekar. Här visade dess ägare, Edvard Hamilton, också hur han producerar biokol av bland annat barkborreskadad granved i gårdens nya pyrolysanläggning. Biokol används som jordförbättringsmedel och har stora klimatfördelar genom att det också fungerar som en kolsänka.
Sammanfattningsvis en mycket intressant exkursion som gav mersmak.
Lyssna till ett intressant samtal om skogshistoria, skoglig statistik och vikten av att hålla sig till fakta i skogsdebatten. I Skogspodden avsnitt 92 intervjuas Anna-Lena Axelsson, vice ordförande i Skogshistoriska Sällskapet, av Per Jonasson under en timme. Lyssningsvärt!
www.skogspodden.se/biologisk-mangfald/avsnitt-92-intervju-med-anna-lena-axelsson/
Avsnitt 92 – Intervju med Anna-Lena Axelsson | Skogspodden – en podd om skogbruk
www.skogspodden.se
Avsnitt 92 – Intervju med Anna-Lena Axelsson Lämna ett svar I avsnitt 92 möter vi Anna-Lena Axelsson, forskare på SLU som belönades med Guldkvisten nyligen. Anna-Lena har koll som få på vår s...
Det blev härlig dag för de femtio deltagarna i Skogshistoriska Sällskapets exkursion vid Morlanda säteri på Orust den 19 maj. Vädret var ljuvligt, göken prövade strupen och programmet bjöd på såväl kulturhistoria och musik som skogsbruk och naturvård.
Sällskapets ordförande Hans-Jöran Hildingsson hälsade välkommen och Morlandas ägare, Annie Thorburn, berättade inlevelsefullt om säteriets 700-åriga historia.
Morlanda säteri är speciellt. Annies farfar, Bertil Thorburn, anmodade år 1968 myndigheterna att göra dess marker till naturreservat. Han avstod hellre från en del intäkter än att marken i en framtid skulle riskera att styckas upp i fritidshustomter.
I en ekskog berättade ”skeppsjägmästaren” Anders Söderlund om hur man där på 1990-talet hämtade grovt ekvirke till bygget av Ostindiefararen Götheborg. I Morlandas vackra medeltidskyrka bjöd organisten Carina Olsson på skön musik framförd på Sveriges äldsta spelbara orgel från 1604. Här berättade också universitetslektorn Per Hallén om de återkommande perioder då ”sillen gick till” i Bohuslän.
Dagen avslutades med en av Gert-Åke Rindebäck ledd diskussion om reservat och skogsbruk på det en gång nästan helt trädlösa Orust.
Exkursionen på Morlanda har av pandemiskäl skjutits upp två gånger. Nu var det tredje gången gillt och det var något väl värt att vänta på!
Tack för en trevlig och intressant dag! Vi ses igen 👋😃
Läsvärt om tjärtillverkning och tjärhantering i Västerbotten.Idag presenterar nättidskriften Västerbotten förr & nu en artikel med titeln Tjärhantering i Västerbotten. Den är superintressant och initierad och artikelförfattaren Fredrik Westman beskriver på ett levande sätt den viktiga näring som mer eller mindre är historia idag. Vi låter honom berätta själv:
”Det var kanske så här tjärdalen såg ut, den som N`Nisj hade byggt och som Sara Lidman beskriver i boken Tjärdalen. Tjärdalständning var lite av en folkfest. N`Nisj hade slitit ett helt år med att skaffa tjärved. Han hade avvaktat rätt väder, det vill säga vindstilla, men på morgonen då han skulle tända tjärdalen hade n`Jonas raserat den. N`Jonas hann inte undan utan fastnade i bråten och dog av skadorna. N`Nisj fick ett nervsammanbrott. NÀlbert lurade sedan av n`Nisj hustru Agda tjärdalen, reparerade den, brände den och tjänade pengar på affären.
Tjära anses ha varit en av Sveriges viktigaste exportvaror under 1600- och 1700-talet. I mitten av 1700-talet omfattade exporten ca 14 000 000 liter om året, vilket motsvarar cirka 110 000 tunnor. Ume- och Vindelälvens dalgångar var ett av de viktigaste tjärproducerande områdena i Sverige, och var dessutom det område som längst förmådde upprätthålla produktion av tjära.”
Här hittar ni artikeln som är den absolut bildtätaste som vi publicerat under de dryga två år vi hållit på! Mycket nöje!
nattidskriftenvasterbotten.se/2022/05/15/tjarhantering-i-vasterbotten/
”Allt var roligt idag”. Så skrev en elev i klass 2 efter en dag med Naturskolan i Umeå. Eleverna fick bland annat prova på kolning i mikroskala i plåtburk och sedan använda de fördiga pinnarna som ”kolkritor”. Utmärkt grund för kommande undervisning i historia där kolningens roll för Sveriges ekonomiska utveckling tas upp.
Ny teknik upptäcker gammal teknik! 100 000 nya kulturlämningar hittades i skogen med ny AI-teknik. Missa inte webbinariet den 3:e juni. www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/100-000-nya-kulturlamningar-hittades-i-skogen-med-ny-ai-teknik/
100 000 nya kulturlämningar hittades i skogen med ny AI-teknik
www.skogsstyrelsen.se
Med hjälp av ny teknik, data från laserskannad skog och artificiell intelligens, har 100 000 kulturlämningar som tidigare inte var kända hittats i svenska skogar. Dataunderlaget kan därmed bidra ...Så stolt över kollegorna! Och detta är "bara" början
Allt detta klassas tyvärr som fornlämningar. Vi behöver bara spara en bråkdel av alla kolbottnar. Mitt förslag är att välja ut 10 kolbottnar per kommun, skylta upp och berätta gör okunniga vad som där skett. Övriga 200000 kolbottnar behövs inte som fornlämningar och ni som nu håller på att identifiera punkterna kan byta till annan - för skogsbruket viktigare syssla. Spar pengar !
Många av årets exkursioner är fullbokade men fortfarande finns platser kvar på dessa:
23 maj, Iggesund. Är contortan historia? Vi får lära oss mer om contortatallens halvsekellånga historia i Sverige och samtidigt diskutera dess framtid. Dessutom bjuds på brukshistoria och historik om skogsskötseln och mekaniseringen av skogsbruket.
26-27 augusti, Siljansfors i Dalarna. Skogsforskningen fyller 100 år och Skogsmuseet 50 år. Det blir både historia genom museets anläggningar och nedslag i försöksparkens många långliggande försök. Det går att vara med ena eller båda dagarna.
6 september, Garphyttan i Närke. Här varvar vi 1900-talets naturvårdshistoria med dagens naturvårdshänsyn i skogsbruket. Varmt välkomna. Läs mer på hemsidan.
skogshistoria.se/aktiviteter/
Aktiviteter - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Exkursioner, seminarier och resor 2022 Efter att ha gått på lågvarv under pandemin växlar vi nu upp och erbjuder ett potpurri av resor och endagsexkursioner. Deltagaravgifterna kan variera mellan ...
