Lite kul när månadsstatistiken för hemsidan anländer. Tidigare bortglömda artiklar kan plötsligt bli publikdragare. Den här från 1995 om stormen 1954 var en av de mest lästa under månaden. Inte så konstigt efter stormen Johannes. I artikeln varnar Arne Krogh för att "Det kommer fler stormfällningar". Så rätt han fick.
skogshistoria.se/wp-content/uploads/2018/03/%C3%85rsskrift-1995-s-40-43-Arne-Krogh-Stormf%C3%A4ll...
3 CommentsKommentera
Nu kan du som medlem läsa Tidender nr 4 på nätet. Frossa i artiklar om när svensken började äta svamp, Mittlandsskogens historia, varför vi måste visa varsamhet mot fornlämningar, Munkedals pappersbruk, möbeltillverkning i Virserum, när Järpen var skogsindustrins nav, Långfjället i Linnés och Forsslunds fotspår, gamla skogsmaskiner, och exkursion till Vibyholm. Och förstås den gamla bilden.
skogshistoria.se/publikationer/tidender/
0 CommentsKommentera
Lödöse var en gång Sveriges port mot Västerhavet och under medeltiden en av Sveriges största städer (och även en av de äldsta). Här i skärningspunkten mellan dåvarande Norge, Danmark och Sverige har arkeologerna gjort utgrävningar av en stor del av den medeltida staden med rötter från 1000-talet. På Lödöse museum samlas både kunskap och fynd, något medlemmarna i Skogshistoriska Sällskapet ska få del av på årsstämman i Lödöse den 25 mars 2026. Välkomna då till ett välfyllt program med temat Skogarnas kulturarv. Den som vill ha lite försmak av Lödöse kan lyssna på veckans avsnitt av Meny, som handlar om medeltida mat tillagad och beskriven av två arkeologer från just Lödöse museum.
3 medeltida rätter att smyga in på julbordet - Meny
www.sverigesradio.se
Två varmrätter och lite godis. Arkeologerna Marie Schmidt och Liselotte Öhrling lagar enkla medeltida rätter. Som smakar modernt. Vågar du testa?0 CommentsKommentera
Varje år delar Skogshistoriska Sällskapet ut Örtugar till amatörforskare och personer som gjort skogshistoriska insatser under lång tid och/eller till unga, lovande studenter och forskare. Örtugarna finansieras genom avkastningen på fonderade medel. En örtug består av ett diplom och en penningsumma som för närvarande uppgår till 10 000 kronor.
Styrelsen tar gärna emot tips och förslag på mottagare av 2026 års örtugar. Vi är särskilt intresserade av akademiska studentarbeten med koppling till skogens och skogsbrukets historia från olika lärosäten och forskningsdiscipliner.
Se vilka som har fått tidigare örtugar - och läs mer om vad en örtug egentligen är för något.
Utmärkelsen Örtugen - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Utmärkelsen Örtugen Skogshistoriska Sällskapet delar varje år ut Örtugar till amatörforskare som gjort skogshistoriska insatser under lång tid och/eller till unga, lovande forskare. Örtugarna ...0 CommentsKommentera
Tivedens Nationalpark presenteras som en "urskog" i introduktionen till SVT:s program "Allt för Sverige". Nationalparken är ett fantastiskt naturskogsområde som idag lockar många besökare för rekreation och naturupplevelser, men det är alltför lätt att glömma att skogen har formats av sin historia. Kolning har förekommit under lång tid i Tiveden och svedjefinnar har befolkat området sedan 1600-talet.
”Vad Anders Lundin glömde att säga om skogen”
www.atl.nu
Skogen och skogsbruket fick Fattigsverige att resa sig ur misär och fattigdom. Dett glömde SVT att berätta om i Allt för Sverige.9 CommentsKommentera
Samebyar och den svenska staten tvistar i domstol om vem som egentligen har rätt till Lapplands vidsträckta marker. I striden har historisk forskning fått en ny betydelse. I avsnittet medverkar bland annat skogshistorikerna Gudrun Norstedt och Lars Östlund.
www.svtplay.se
Samebyar och den svenska staten tvistar i domstol om vem som egentligen har rätt till Lapplands vidsträckta marker. I striden har historisk forskning fått en ny betydelse när gamla kungliga dokume...0 CommentsKommentera
”Han tycker att skogsdebatten ofta kännetecknas av en historielöshet där skogen framställs som något evigt, som alltid har funnits utan människans inblandning.
– Det är ett slags kunskapsförmörkelse där man undanhåller vissa saker, säger han”. Läs intervjun med Harald Säll i ATL (upplåst artikel).
Forskarens kritik mot Svenska kyrkans planerade skogsbruk
www.atl.nu
”Det är en jättebluff som hela tiden pumpas ut”.3 CommentsKommentera
Intressant föreläsning! Filmas och direktsänds på www.umu.se/live och kan även ses i efterhand
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.0 CommentsKommentera
Skogen har haft en undanskymd roll i diskussionen om Sveriges beredskap för kris och krig. Men historien visar att den varit enormt viktig, inte minst under de två världskrigen när bränsleimporten blev avsnörd. I Tidender nr 3, som når medlemmarna denna vecka, finns en läsvärd beskrivning av hur skogen räddade energiförsörjningen. När första världskriget inleddes stod importerade kol- och oljeprodukter för över 50 % av landets bränsleförsörjning, men snart ströps importen ner mot nära noll. ”1917 års bränslekommission” fick i uppgift att sörja för både hushållens och industrins bränslebehov. Kronoskogarna togs i beslag för vedfångst, och de volymer som skulle avverkas motsvarade hela landets årliga tillväxt. Hösten 1917 var närmare 60 000 man i arbete för kommissionens räkning. Totalt uppgick det nationella vedlagret 1918 till 20 miljoner fastkubikmeter, som ofta fick transporteras långt till städerna i söder med störst bränslebehov. Efter krigsslutet minskade vedbristen men det återvände när kanonerna ännu en gång började mullra i Europa. Nu var läget också ett annat än vid första världskriget. Bilismen hade vuxit sig stark och industrier och byggnationer hade bidragit till ett ännu större energibehov. Rekordkalla vintrar i början av andra världskriget förvärrade situationen. En ny bränslekommission av 1940 fick ännu större befogenheter än sin föregångare. Skogsägare kunde bli leveranspliktiga av huggen och framkörd ved. Den årliga avverkningen av brännved steg till i genomsnitt 25 miljoner skogskubikmeter under perioden 1940-1945. Samtidigt som vedtravarna växte i städerna fanns krav på god skogshushållning, vilket var en utmaning. Uttagen av bränsleved skulle i första hand vara av kastved - en meter långa vedstycken, företrädesvis kluvet klenvirke eller kluvna grövre dimensioner av sämre kvalitet. Som det står i artikeln: ”En del menade att landets skogar med detta fick en ordentlig bortrensning av skräpskog och ett andrum för den värdefullare skogens utveckling.” Men med skogen som hjälp lyckades svenskarna hålla värmen i sina hus och många bilar kunde rulla på gengas. Vilken beredskap har vi för nästa kris?
Artikeln är öppen att läsa för alla medlemmar i Skogshistoriska Sällskapet. I samma nummer av Tidender kan vi läsa om de avgörande vägvalen för kyrkan och skogen, både då och nu, om hur volymen gamla och grova träd har ökat de senaste 100 åren i Sverige, om det småländska landskapets förändring över tid och om en intressant resa i nordöstra Polen.
2 CommentsKommentera
I november kommer boken "Älgen och människorna i Sverige under 8 000 år" av forskarna Kjell Danell, Roger Bergström, Leif Mattsson och Margareta Stéen. Hett julklappstips för alla med intresse för skogen och jaktens historia. Boken finns sedan tidigare utgiven på engelska. www.gidlunds.se/enbok.php?isbn=978-91-7844-564-6
Cirkapris i handeln: 250 :-
Bokens syfte är att ge en bred, populärvetenskaplig inblick i relationerna mellan älg och människor i Sverige under de senaste 8 000 åren. Älgen och älgjakten är utan tvekan en del av den svenska kulturen. Boken inleds med älgens invandring till Sverige efter att
inlandsisen dragit sig tillbaka och den ger i populärvetenskaplig
anda glimtar av älgen och människorna under 8 000 år. Det blir en genomgång av artens biologi, nytta, skada på skog och gröda, inverkan på biologisk mångfald, jakt och fångst, vapen och hundar, lagstiftning, förvaltning, kvinnor i jakten, tama älgar och folktro.
2 CommentsKommentera
Ekar och äpplen i fokus på Vibyholm 3 september:
På slingrande vägar genom Sörmland kommer man till slut fram till en holme i sjön Båven – som hämtat från sagorna träder Vibyholm fram på en liten höjd. Av gamla tiders renässansslott återstår inte så mycket, men dagens praktfulla huvudbyggnad mötte det morgonpigga sällskapet med en nyfiken blick. Klockan halv tio var de dryga 50-talet förväntansfulla exkursionsdeltagarna samlade nedanför slottstrappan till huvudingången, där släkten Bondes heraldiska emblem med den karaktäristiska båten kunde skönjas mellan två vita sagoväsen. Det gamla fideikommisset förvaltas nu av Axel Öberg som, tillsammans med Skogshistoriska sällskapets Nils Carlborg, hälsade alla välkomna.
Efter intag av smörgås och kaffe i det lite kyliga septembervädret påbörjades först en vandring kring slottet, där Axel bjöd på många intressanta anekdoter från slottets långa historia. Vi fortsatte ut på Djurön i Båven över en pontonbro, som också använts vid avverkningar på ön, och fick nu beskåda ekbeståndet på nära håll. Hagmarksekarnas vidsträckta kronor och produktionsekarnas mer slimmade kroppar fanns närvarande och utöver ekens anatomi och ekonomi fick vi, av Kährs representant, också veta en hel del om dess slutanvändning.
Vandringen fortsatte ut mot öns inre och den synnerligen intressanta äppelträdgård som där anlades under mitten av 1800-talet av den legendariske pomologen Olof Eneroth (1825–1881). Här finns en hel del rariteter, till exempel Rehnskt Bönäpple som infördes på 1860-talet. Maria Nyman-Nilsson, ordförande i Sveriges Pomologiska Sällskap, gav en mycket intressant inblick i Eneroths liv och gärning på Vibyholm. Tillsammans med Axel Öberg beskrev hon hur arbetet med att restaurera äppelträdgården nu pågår för fullt.
Efter lunch fortsatte färden till ett ekbestånd i en annan del av den ca 4000 ha stora egendomen och nu hade solen tittat fram och skänkte en mycket skön höstvärme över deltagarna som fick alltmer fördjupande kunskaper om ekens hårda virke. Vid Sigridslunds gamla skola intogs slutligen kaffe och kaka till allas stora trivsel och av småpratet kring borden att döma fanns en stor belåtenhet med dagen.
Medan vi nöjda åkte hemåt på slingriga vägar genom Sörmland, blickade Bondes båt ut över Båven och våra ryggar, och lär så göra i många generationer framöver – förvissad om ekarnas rikedom.
/ Per Carlborg
1 CommentsKommentera
Nu har styrelsen gnuggat geniknölarna under två dagar i Sigtuna. Vi fick träffa vårt nya redaktörspar Lena Lidberg och Maimi Laks, och vi drog upp ramarna för nästa års aktiviteter. Dessutom: granskning av nya filmer beställda av sällskapet, diskussion om administrativa rutiner och mycket mer. Sällskapet satsar nu på att ge medlemmarna ännu mer!
0 CommentsKommentera
Snart kommer filmen! En i en serie för Skogshistoriska Sällskapet.
www.facebook.com/share/p/17emxSyM8U/?mibextid=wwXIfr
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.0 CommentsKommentera
Intressant, om än blöt och blåsig, dag när exkursionen i Karlskrona gick av stapeln. Nära femtitalet deltagare fick exempel på både den civila och den marina stadens historia. Under ledning av antikvarie och arkitekturhistoriker Ivar Wenster gjordes flera nedslag för att titta på olika minnesmärken, som klocktornet byggt av timmer från Riga. I slup- och barkasskjulet intill Marinmuseet fick vi veta mer om om örlogshistorien och dagens båtbyggarutbildning. På museet fanns såväl fartygsmodeller som galjonsfigurer av trä att fascineras av. Efter Blekingebuffén gick bussen till Afvelsgärde gård i Lyckeby där ägaren Edvard Ruben berättade om förfädernas insatser när Karlskrona byggdes upp till rikets näst största stad, t.ex. genom att förse flottan med segelduk. I herrgårdsparken fick vi en fin promenad bland avenbokar och lönnar. Dagen avslutades med Ivars bilder och berättelser om skeppsbyggaren af Chapman och vikten av modellverkstäder samt om hus vi inte kunnat se under dagen. Exkursionsledaren och Skogshistoriska sällskapets regionala kontaktombud i Blekinge, Helene Reiter, gjorde också spännande nedslag i en författningssamling från 1800-talets mitt som illustrerade skogens värde för en skogsägare.
1 CommentsKommentera
Med svampen i fokus samlades 37 entusiaster på Skogshistoriska Sällskapets exkursion i norra Uppland den 16 september. De miljontals trådarna av mykorrhizasvampar under mosstäcket är definitivt en del av skogens historia. Med start i Bolstan-Vads naturreservat fick vi sakkunnig guidning av svampprofessorn Anders Dahlberg som berättade om svamparnas viktiga roll som nedbrytare och symbionter, och vad som händer med mykorrhizasvamparna om träden försvinner. På eftermiddagen besöktes den konstgjorda Tippön i Dalälven som skapades av schaktmassor under 1920–30-talet. Ön, som ägs av Fortum, hyser idag en sandtallskog med en enormt fin svampflora. Bland annat har den lilaköttiga taggsvampen ett av sina starkaste fästen i Nordeuropa här. Cajsa Björkén från Upplandsstiftelsen kunde peka ut och berätta engagerat om många olika svamparter. På ett hygge lyfte Bertil Lundahl betydelsen av inspridningen av svamparter till nya miljöer. I en ostörd miljö utan konkurrens kan även ovanliga arter etablera sig, om de bara finns i närområdet. Det syns bland annat på landhöjningsmark, gruvor och grustäkter.
2 CommentsKommentera
Ett tips: Den 19 september arrangerar Kungl. Skytteanska Samfundet och Luleå tekniska universitet ett symposium med utgångspunkt från Kjell Danells nya bok ”Älvbygder i norr”. Bland annat handlar det om hur samhällena vid bottenvikskusten och ängs älvdalarna omvandlats från forntid till idag – och vad som väntar framöver. Symposiet går att följa digitalt. Läs mer här.
Framtidsländer i norr: Historia, omvärld och framtid | Luleå tekniska universitet
www.ltu.se
Framtidsländer i norr0 CommentsKommentera
Nästan inget handlar om skog i den svenska kulturkanon som presenterades nyligen; detta konstaterar Eva-Lena Neiman i ett inlägg på X.
Hon saknar allt från lingonsylt till Riksskogstaxeringen, flottning, milor, Dan Andersson, timrade hus och ved samt berättelsen om skotten i Ådalen. Andreas Eriksson fyllde på med Kerstin Ekman, skogsklubbarna, hormoslyr- och Wretlind/Wallmo-debatterna och mer handfasta saker som hälsingefuran och ekarna på Visingsö.
Andreas skrev också att en skogs-kanon skulle kunna vara en gemensam uppsättning referenser för att skapa en bättre förståelse för den svenska skogen. Uppdelat i områden som litteratur, vetenskap, konst, naturföreteelser m.m.
Om en kulturkanon startar en diskussion så är det bra. Vad skulle du själv vilja se i en svensk skogs-kanon?
9 CommentsKommentera
Det här innehållet är inte tillgängligt just nu
När det här händer brukar det bero på att ägaren endast har delat det med en liten grupp personer, ändrat vilka som kan se det eller så har det raderats.0 CommentsKommentera
Exkursionen till Munkedal 26 augusti samlade ett knappt 40-tal deltagare i behagligt sensommarväder. I Munkedals hembygdsförenings hembygdsgård Kaserna strax utanför samhället Munkedal fick vi en mycket gedigen presentation av virkesflottningens historia. Temat för dagen var "Pappersbruket som formade en hel bygd". På Munkedals AB, som idag heter Arctic Paper, togs vi emot för presentation av den industrihistoriska utställningen i samband med lunch. Därefter besöktes miljödammarna, en närmast föredömligt anlagd våtmarkspark som tack vare det varma vattnet från industriprocessen hyser en mängd exotiska växter. Här stiftade vi även bekantskap med ett s k kubbhus! Dagen avslutades med en liten historisk återblick nere vid Örekilsälven där det flottade virket togs upp fram till mitten av 1960-talet.
0 CommentsKommentera
36 vetgiriga personer deltog den 18-19 augusti i exkursionen ”Kyrkan och skogen” i västra Jämtland. Där fick de träffa en lantmätare från 1700-talet samt lära sig mer om kulturvirke, stripehogst, gruvdrift och den skogsindustriella boomen 1882-1905. Kyrkans skogsutredning fanns givetvis också med i programmet.
0 CommentsKommentera
