Veckans skogshistoria: Gården Dohnafors (tidigare Sigridstorp) ligger vid infarten till Tivedens nationalpark norrifrån. Gården har anor från 1500-talet och har naturligtvis varit med om mycket genom seklen. Här berättar Åke Pettersson, den siste ordföranden för Skogsarbetareförbundet, om människor och händelser knutna till gården. Hit kom bland annat Gunnar Sträng på sin cykel på 1930-talet för att agitera för arbetarnas villkor. skogshistoria.se/artiklar/en-port-till-tiveden/
Ser ganska välbevarad ut för att vara så pass gammal...
💕
Mycket bra, och bäst tycker jag om hålet vid farstun som visar när klockan är 12.00, ingen sommartid här inte!
🤗🥀🌹👍
Veckans skogshistoria: Hur verksamheten i gamla Domänverket skulle bedrivas var noggrant föreskrivet i två tjocka handböcker, DFS och DRS, om vardera cirka 700 sidor. Här fanns lagar och förordningar, regler och anvisningar, som förvaltningspersonalen hade att ta hänsyn till för att inte begå tjänstefel. Arne C Johansson med många år på Domänverket, ger några axplock ur reglementsamlingen som haft så stor betydelse.
skogshistoria.se/artiklar/byrakratins-hoga-visa/
En fråga här . När är bäst att kvistrensa ek ?
Förmånar mig inte, förvisso bara jobbat i 6 månader som praktikant hos Domän, toppstyrning som hos Svenska Kyrkan
Veckans skogshistoria: Det glest befolkade norra Sverige var indelat i så kallade lappskatteland som styrdes av en eller ett par familjer. Så såg det ut när landshövding Johan Graan sommaren 1671 skickade ut lantmätaren Jonas Persson Gedda och notarien Anders Olofsson Holm för att kartlägga Ume lappmark. Resultatet av deras resa blev kartor och beskrivningar som ger en unik bild av ett samhälle och kultur som det idag bara finns få fysiska spår kvar av. Läs artikeln av Gudrun Norstedt. skogshistoria.se/artiklar/nar-samerna-kontrollerade-lappmarksskogarna/
Min ana MÅRTEN JONSSON DJÄKNE finns med sitt lappskatteland i ALTAWARE omnämnd på den kartan Just i denna vecka har jag tagit över gravrätten för en ättling till honom Min morfars far Nils Johan Persson född 1842 med flera äldre släktingar Märkligt att just nu få detta meddelande!
Minns jag inte fel var Johan Graan same från Gran sameby inom dagens Sorsele.
Det är bara att hålla med krönikan. Skogshistoria borde vara obligatoriskt. Dessutom borde alla vara med i Skogshistoriska Sällskapet! (nu får vi bara försöka värva krönikören själv).
KRÖNIKA: Skogshistoria borde vara obligatoriskt i skolan
www.skogsaktuellt.se
KRÖNIKA: Att ta del av den svenska skogens och skogsbrukets historia är viktigt, för att förstå varför skogarna ser ut som de gör och varför skogsbruket behövs. Det skriver Skogsaktuellts krönikör Bo Lindevall.Sällskapets årsskrifter är utmärkta läroböcker i ämnet. Har själv nyttjat dessa som referenser i en studiecirkel. Men det är inte bara i skolan man kan påverka. Det finns ett långt liv efter skoltiden. Gör ngt i vuxenvärlden också.
Ja, botanik, zoologi och självhushållning är inte heller fel.
Veckans skogshistoria: Att det kan bli kamp i den akademiska världen är inte så konstigt. Det finns många starka personligheter och det är samtidigt trångt i kön till de eftertraktade professorstjänsterna. Här berättar Lars Kardell om en av de tuffare striderna, när Henrik Hesselmans professur skulle ersättas 1939. Bland de sökande fanns de välmeriterade docenterna Lars-Gunnar Romell, Carl Malmström, Olof Langlet och Bertil Lindquist. Men bara en kunde få tjänsten.
skogshistoria.se/artiklar/giganternas-kamp-om-professorsutnamningen-av-carl-malmstrom/
Giganternas kamp (om professorsutnämningen av Carl Malmström)
skogshistoria.se
År 1939 avgick professor Henrik Hesselman med pension från sin tjänst vid Statens skogsförsöksanstalt. Den utlysta tjänsten söktes av docenterna Lars-Gunnar Romell, Carl Malmström, Olof Langlet och Bertil Lindquist. Aldrig har ett så meriterat startfält i skogliga sammanhang anmält si...
Veckans skogshistoria: Verksamheten vid Falu koppargruva startade redan för 700 år sedan. Bergsbruket krävde ved och kol, och i slutet av 1500-talet ökade intensiteten i gruvan så mycket att virket i närområdet började ta slut. Man fick leta sig längre bort, och först ut var Nås i Västerdalarna, och från mitten av 1600-talet blev östra Dalarna föremål för vedfångsten. Leveranserna av ved och kol krävde enorma arbetsinsatser. Under en 100-årsperiod på 1600-talet beräknas att gruvan förbrukade 8 miljoner kubikmeter rundvirke och ved, och det hade krävt 4 miljoner dagsverken för att hugga och transportera virket. Kolningen krävde ännu mer, under samma period beräknas gruvan ha krävt 36 miljoner dagsverken! I denna artikel beskriver Nils Säfström bondebefolkningens stora insatser för Falu koppargruva. Livsvillkoren för allmogen i Dalarna påverkades starkt av gruvans virkesbehov ända fram till 1800-talet.
skogshistoria.se/artiklar/dalabonderna-och-kopparberget/
Mycket intressant. Tack till hedersmannen Nils Säfström
Gustav I (vasesläkten) var mycket besviken över hur det gick till vid Kronans berg. Trots att han gett dem en ansenlig summa pengar klagade bergsmännen på avsaknad av kol och timmer.
Veckans skogshistoria: ”När tallen började sava i juni, fällde man sådana som hade släta och gulgröna stammar och flängde av barken som man torkade under tak. När man så behövde barken, blöttes den upp och det gulgröna skiktet skrapades bort med ett speciellt skavjärn. Sedan lades bark ned i lut av björkaska och efter lutningen sköljdes barken i hett vatten. Därefter fick den torka, så att den blev skarp och spröd för att, efter finhackning, hamna i handkvarn.” Så berättar ett vittnesmål år 1938 om minnet från sin barndom. Barkbröd i nödtider förekom även för bara hundra år sedan. I en artikel i Skogshistoriska Sällskapets årsskrift berättar Gunhild Rydström om bruket av bark som mat.
skogshistoria.se/artiklar/nagra-notiser-om-bark-som-foda/
Veckans skogshistoria får bli ett tips i coronatider. På grund av pandemin har Kungliga Biblioteket släppt sitt onlinearkiv för svenska tidningar fritt under en begränsad period. Det går att söka och läsa i de flesta dagstidningar långt bak i tiden. Tjänsten är så populär att den ibland blir överlastad, men ha tålamod. En sökning på "Fredrik Ebeling" ger 395 träffar, fram till hans bortgång 1982. Ett annat exempel, "hyggesbränning" ger 692 träffar, många på 1950-60-talet, därefter nästan stiltje fram till 2010-talet när begreppet blir stort igen. Här finns mycket skoj att leta fram för alla i karantän.
Glad påsk önskar vi från Skogshistoriska Sällskapet.
tidningar.kb.se
Våren då allt ställdes på ända! Läs ordförandes ord om hur viruset stoppade ett jubileum, ett nordiskt möte och en utlandsresa, och hur vi fortfarande inte vet vad som händer de närmaste månaderna. Men Skogshistoriska Sällskapet ställer inte in, vi bara skjuter upp.
skogshistoria.se/2020/03/31/varen-da-allt-stalldes-pa-anda/
Våren då allt ställdes på ända
skogshistoria.se
Allt var planerat i detalj. Jubileumsfirandet med anledning av sällskapets 30 år skulle uppmärksammas med skogshistoriskt seminarium, jubileumsmiddag, nordiskt möte samt årsstämma och exkursion. Med två utlandsresor skulle vi sätta extra guldkant på årets exkursionsprogram, den första til...Om fem minuter börjar årsstämman - vill du vara med, skicka ett mail till mats.hannerz@silvinformation.se så får du telefonnummer och inloggningsuppgifter. Vi kan också skicka det med messenger.
skogshistoria.se/aktivitet/jubileumsfestligheter/
En vädjan: Skogshistoriska Sällskapets årsstämma genomförs nu på fredag klockan 10-11 som en telefonkonferens. På hemsidan finns alla årsstämmohandlingar nedladdningsbara. Vill du vara med (som vi hoppas att många vill, så att stämman känns legitim), kontakta sekreteraren så får du telefonnummer och kod för att delta. E-post mats.hannerz@silvinformation.se. skogshistoria.se/aktivitet/jubileumsfestligheter/
Veckans skogshistoria: Det är inte så många som känner till att en av Sveriges första skogsskolor låg i Jönköping, Råslätts skogvaktarskola, verksam 1861 och 25 år framåt. Skolan är sedan länge borta men historiken är nedtecknad i en bok och sammanfattad i denna artikel. När artikeln skrevs (1999) efterlyste författaren foton på byggnaderna. Kan det finnas någon bland läsarna som har fotodokumentation - hör gärna av er till Skogshistoriska Sällskapet.
skogshistoria.se/artiklar/raslatts-skogvaktarskola-ater-pa-jonkopings-och-sverigekartorna/
Råslätts skogvaktarskola – åter på Jönköpings- och Sverigekartorna
skogshistoria.se
Dag Kihlblom berättar om en av de första skogsskolorna i Sverige, Råslätts skogvaktarskola i Jönköping. Skolan startade 1861 och verkade i 25 år.Hej.
Jag håller på att släktforska på tre bröder Berg, som blev faderlösa 1875 och därefter åkte från Maggeby Sunne i Värmland till Sågverkens Alnön i Sundsvall.
Där blev de tre brädgårdfaktorer vid sågarna Nacka, Johannesvik och Myrnäs.
Den äldste Jan Berg gjorde en lysande karriär och kunde 1901 köpa Myrnässågen. Mellanbrodern Lars gick det det åt fanders för och han blev ruinerad.
Min fråga gäller den yngste brodern Nils, som började som faktor vid Nackasågen och Johannesvik på Alnön 1895. Under detta arbete på Alnön hittade han på ett mätverktyg att använda vid sågen.
Resten av sitt liv åkte han runt till följande sågar, där han implementerade sitt tekniska påhitt:
Hägra Rödön
Agnhammar Grums
Stockvik Njurunda
Heffner Skön
Viskan Ede
Strandvik Hässjö
Hommelvik Norge
Stord Norge
Ålesund Norge
Och slutligen
Böle Piteå.
Jag undrar om någon Sågverksveteran vågar gissa vad Nils Larsson Berg f.1869 hade att tillföra vid alla dessa sågverk under tiden 1902-1932. Vid sågarna bar han titeln ”Förste Sågverksinspektör”.
Jag har skickat inbjudan till släktträff 2020-08-01 i Sunne och skulle så gärna vilja presentera Nils påhitt vid träffen.
Kuriosum: för att underlätta min släktforskning avlade Nils barn vid alla sågverk han arbetade. Totalt har jag kommit upp i 22 barn. Släktträffen blir stor.
Med hopp om svar
Bengt Jansson
Sunne
maggebysatter@gmail.com
070-2082771
Ständigt nya besked i coronatider: Årsstämman den 27 mars kommer att genomföras som telefon- eller Skypemöte. De som tidigare anmält deltagande kommer att få information i mail. Andra som är intresserade kan anmäla sig till sekreteraren. Se information på hemsidan:
skogshistoria.se/aktivitet/jubileumsfestligheter/
Veckans skogshistoria: På årets årsstämma (27 mars) kommer Henrik Niklasson att berätta om Djurgårdsförvaltningen. En person som satt ett ordentligt avtryck i Djurgårdshistorien är Israel Adolf af Ström, grundaren av Kungliga Skogsinstitutet. Här berättar Henning Hamilton mer om Israel Adolfs vardag och om personen, som redan som 16-åring blev hovjägare på Djurgården och som 21-åring överjägmästare. Det handlade mycket om jakt (vargen var ett gissel), kontakter med kungen, och att utveckla skogshushållningen.
skogshistoria.se/artiklar/var-forste-skogshushallare-om-israel-adolf-af-strom-1778-1856-och-djurg...
Vår förste skogshushållare. Om Israel Adolf af Ström (1778-1856) och Djurgården.
skogshistoria.se
Ända fram till 1700-talet såg man skogen mest som ett hinder för ökad odling, en slumrande, tämligen onyttig tillgång. Undantag fanns, bergsbruket var beroende av uthålliga kolleveranser, kring tätorter och slättbygder hade redan skogsbrist börjat göra sig påmind. Allt mer började ta...Skogshistoriska Sällskapets jubileumsseminarium och exkursioner ställs in mot bakgrund av coronaepidemin. Däremot genomförs årsstämman på fredag 27 mars, med möjlighet att delta på videolänk. Styrelsen hoppas på förståelse för beslutet. Mer information om årsstämmans program anslås senare. De som anmält deltagande kommer att få separat information från organisatörerna. Jubileet ska naturligtvis genomföras, men det skjuts upp till preliminärt mars 2021.
skogshistoria.se/aktivitet/jubileumsfestligheter/
Veckans skogshistoria borde passa bra inför internationella kvinnodagen: Rosemarie Fiebranz disputerade 2002 på avhandlingen “Jord, linne eller träkol? Genusordning och hushållsstrategier, Bjuråker 1750-1850”. I artikeln berättar hon om sin forskning där hon synliggör kvinnornas arbete. Det äldre norrländska systemet med stödjordbruk, eller kombinationsjordbruk, byggde på att männens lönearbete skedde utanför hemmet. Men det var samtidigt bara en del av försörjningsbasen. Den andra delen kom från småbruket där hemma, och här hade kvinnorna ett omfattande ansvar. Förhållandena förändrades med industrialiseringen och flykten från landsbygden. Här har forskningen tidigare blundat för kvinnornas roll i skogsbrukets utveckling.
skogshistoria.se/artiklar/skogshushallens-arbete-ett-forskningsprojekt-om-genusarbetsdelningen/
Vill du lära dig mer om vården av det biologiska kulturarvet så finns en universitetskurs som snart öppnar anmälningsporten.
Inriktning: Landskapsvård - Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
conservation.gu.se
Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk är en utbildning som vänder sig till dig som vill arbeta praktiskt med gröna miljöer genom skötsel och utveckling av trädgård, park och landskap. När du söker till programmet väljer du en av två inriktningar, Trädgård respektive Landskapsvår...
Nu är årets exkursioner annonserade på hemsidan. Anmäl er snabbt om ni vill vara garanterade plats. Efter jubileumsdagarna i mars och resan till Polen i början av maj, startar exkursionssäsongen med Orust, fortsätter till Iggesund, Gargnäs, Böda, Björnlandet, Hälleskogsbrännan och Nydala, innan vi rundar av med skogsresan till Slovenien.
skogshistoria.se/aktiviteter/
Toppppen. Häng med i en toppppenförening.
