Missade ni dagens digitala föreläsning om Riksskogstaxeringen och skogens historia? Lugn, den går att se igen. SLU ordnar en serie kortare föreläsningar. Här berättar Jonas Fridman på Rikstaxen om skogens tillstånd före Rikstaxen, hur den har förändrats under de snart 100 år som taxeringen pågått, och hur objektiva data från inventeringen kan bli den gemensamma grund som skogsdebatten bör luta sig mot. Jonas föreläsning är cirka 20 minuter lång och följs av frågestund. youtu.be/I_BChZ4PfUA?t=895
Vad saknar du i listan? Vi har påbörjat en sammanställning av skogshistoriska lästips. Ambitionen är långtifrån att listan ska bli komplett, men den ska innehålla lite godbitar som kan locka till läsning och kunskap. Alla tips tas tacksamt emot: skogshistoria.se/skogshistoria/skogshistorisk-litteratur/
Skogshistorisk litteratur - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Här har vi samlat ett urval skogshistoriska böcker och rapporter för den som vill lära sig mer eller fördjupa sig. Se listan som ett axplock. Hos lokala hembygdsföreningar, museer och entusiaster finns massor dokumenterat om skogens historia. Och glöm inte den skatt som finns i Skogshistorisk...Veckans skogshistoria är en betraktelse som fanns med i årsskriften 1998. Lasse Edlund, tidigare bland annat naturvårdschef på SCA, tecknar en historik om skogens utnyttjande, hållbarhet och naturvård, med referenser både till Bibeln och Gilgamesh. Han konstaterar att skogens framtida skötsel och vård är grundläggande för vår existens här i Norden.https://skogshistoria.se/artiklar/tankar-kring-skogshistoria-och-naturvard/
Tankar kring skogshistoria och naturvård - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Lasse Edlund, tidigare bland annat naturvårdschef på SCA, tecknar en historik om skogens utnyttjande, hållbarhet och naturvård. Han konstaterar att skogens framtida skötsel och vård är grundläggande för vår existens här i Norden.
Upprop från Anna-Lena Axelsson:
Det kom in en fråga om weymouth-tall från Emil Nilsson som skriver en bok om en ängs- och hagmark som han restaurerar strax utanför Uppsala. Den planterades igen med framför allt gran på 1930-talet, men också med weymouth-tall.
"Finns det någon information om historien kring detta? Kan närheten till Uppsala ha påverkat att ett exotiskt trädslag planterades här, eller var det vanligt att man testade "lite av varje" runt om i landet på 30-talet? Kan man läsa mer om just den här tiden och igenplanteringen av framför allt hagmarker i någon bra sammanfattande bok? Jag blir mycket tacksam för alla förslag!"
Det kom in en fråga om weymouth-tall från Emil Nilsson som skriver en bok om en ängs- och hagmark som han restaurerar strax utanför Uppsala. Den planterades igen med framför allt gran på 1930-talet, men också med weymouth-tall.
"Finns det någon information om historien kring detta? Kan närheten till Uppsala ha påverkat att ett exotiskt trädslag planterades här, eller var det vanligt att man testade "lite av varje" runt om i landet på 30-talet? Kan man läsa mer om just den här tiden och igenplanteringen av framför allt hagmarker i någon bra sammanfattande bok? Jag blir mycket tacksam för alla förslag!"
Veckans skogshistoria ger en historisk bakgrund till de områden dit människor vallfärdar nu under Friluftslivets och coronans år. Undertiteln till artikeln om O D Krooks donationer är “En resa från fäladsplanteringar till rekreation under 130 år”, med alternativtiteln “En historia om hur långsiktighet och eftertanke faktiskt lönar sig”. Anders Ekstrand berättar historien om ett Skåne som i mitten av 1850-talet höll på att försvinna i sanddynerna och som trots sin feta mylla drabbades av hungersnöd och svält. Skogen var överexploaterad och det fanns ett enormt behov av att bygga upp skogarna igen. Här kommer Otto Daniel Krook in. Han skrev in i sitt testamente att en stor del av hans kapital skulle tillhandahållas Landstinget, som skulle använda det för att köpa jord för att odla skog på de utarmade ljunghedarna och dynområdena. Det blev början på den skog som dagens Region Skåne idag kan erbjuda sina invånare för rekreation till helg och vardag.
skogshistoria.se/artiklar/o-d-krooks-donationer-i-skane/
O D Krooks donationer i Skåne - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Undertiteln till denna artikel är “En resa från fäladsplanteringar till rekreation under 130 år”, med alternativtiteln “En historia om hur långsiktighet och eftertanke faktiskt lönar sig”. Anders Ekstrand berättar historien om ett Skåne som i mitten av 1850-talet höll på att försv...Spännande. Har tidigare läst en skylt om O D Krook i mellersta Skåne.
Veckans skogshistoria: Arlanda var ett vägkors för transporter redan för 1000 år sedan. Där landningsbanorna går idag gick en kungsväg med livlig trafik och dessutom med många rövarband som såg sin chans till byten. Mellan dagens tredje och första landningsbana låg en avrättningsplats som var i bruk så sent som på 1840-talet. Arlanda flygplats är byggd på de gamla häradsallmänningarna Seminghundra och Ärlinghundra. Här berättar Henning Hamilton, tidigare förvaltare av allmänningarna, om historiken.
skogshistoria.se/artiklar/skogen-med-de-flygande-skeppen/
Skogen med de flygande skeppen - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Häradsallmänningarna Seminghundra och Ärlinghundra har en lång historia som idag har landat i att vara marken där Arlanda flygplats ligger. Gränsen mellan de två häradena etablerades strax efter vikingatiden. Här berättar Henning Hamilton om historien om de båda häradsallmänningarna, so...
En efterlysning om kolmilor från Gunnar Nygren som hört av sig till oss:
Hej! Jag heter Gunnar Nygren och arbetar med en bok om kolning. För detta vill jag kartlägga de platser runt om i landet där det kolas varje sommar (eller andra tider...). Både resmilor och liggmilor som kolas av entusiaster i hembygdsföreningar och andra sammanhang. Alla tips mottages tacksamt på mail:
gunnar.nygren@bahnhof.se
Norra skaraborg. Kvarfallets vänner. Reser milan i veckan och troligtvis tänder den i påskhelgen. Tradition 🤠
Hittade denna i biblioteket
Per Zimmermann kolar varje år numera någonstans runt kvillsfors, Jag har lärt honom grunden , sen har han på egen hand blivit fullfjädrad.
Gammelkroppa skogsskola i Filipstad har en kolmila vartannat år.
Vid masugnen i Mariedamm, Aspa Marken, Svinnersta och Dammtorp Tived. Någon gång då och då vid Trösslingstorp Tived. Resmilor alla fem.
Jag taggar en av mycket få kolarmästare med gesällbrev och medlem Ola Swahn slå en pling!
Gammel vala i brunskog arvika kommun
Granbergsdal Karlskoga.
Okej
Janeric Arwhem ni kolar väl!
Örjan Tjärnström
Katarina Sjödin Karlsson något för Pappa?
Gammelkroppa Skogsskola och Kärnåsens hembygdsgård är ett par tips
Tack alla som bidrog och deltog i konferensen ”Skogshistorisk forskning och dagens utmaningar” och/eller i Skogshistoriska sällskapets årsmöte!
Vad fint att vi kunde mötas, om än på digitalt vis, och lyssna på intressanta föredrag och spaningar från olika lärosäten, museer, myndigheter och föreningar även från Finland, Norge och Danmark - alla med STORT intresse och engagemang för skogens historia, nutid och framtid.
Under årsmötet delades utmärkelsen Örtugen ut till fyra personer som gjort skogshistoriska insatser under året; Brita Asplund (bilden), Peter Danielsson, Hans Fryk och Mats Nylinder. 👏🏻👏🏻👏🏻👏🏻
Mer om allt detta i kommande nummer av Tidender.
r tta ummer g sstyrelsen eslantbruksuniversitet iversitet
#detgroennemuseum
Veckans skogshistoria: Israel Adolf Ström bjuder i sin 321 sidor tjocka Handbok för skogshushållare på en imponerande och fascinerande exposé över kunskap om skogsbruk i början av 1800-talet. Här berättar Elis Hedén i en artikel från 1999 om handboken. Artikeln innehåller också en punktlista över utbildningskrav för blivande jägmästare, till exempel att med handbössa på 50 alnar träffa 12 tums löpande trissa.
skogshistoria.se/artiklar/handbok-for-skogshushallare/
Handbok för skogshushållare - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Israel Adolf Ström bjuder i sin 321 sidor tjocka Handbok för skogshushållare på en imponerande och fascinerande exposé över kunskap om skogsbruk i början av 1800-talet. Här berättar Elis Hedén om handboken. Artikeln innehåller också en punktlista över utbildningskrav för blivande jägm...
I morgon är det en vecka innan vi genomför Skogshistorisk konferens och årsstämma med massor med spännande föredragningar. Vi vill att fler anmäler sig, antingen via formuläret som ni hittar på hemsidan eller med e-post enligt instruktion. Vi kommer att lägga ut årsstämmohandlingar på hemsidan. Senast tisdag nästa vecka vill vi ha era anmälningar för hinna skicka ut möteslänk till dessa webbsända aktiviteter.
skogshistoria.se/aktivitet/skogshistorisk-konferens-och-arsstamma/
Skogshistorisk konferens och årsstämma
skogshistoria.se
Den jubileumskonferens som skulle avhållits när Sällskapet fyllde 30 år 2020 blev ju uppskjuten, men i år gör vi enNU fungerar äntligen inloggningen till vår hemsida för medlemmar. Loggar ni in kan ni ta del av alla nummer av Tidender och Årsskrift, och även medlemsinformation. Har ni glömt inloggningen, skicka ett meddelande till mats.hannerz@silvinformation.se (och det är bara medlemmar som får del av det). Vi beklagar samtidigt att det varit problem med hemsidan ett längre tag men nu har vår duktiga support lyckats lösa allt fler av dessa.
Vi tror på ett bättre år - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 1 2021. Riksskogstaxeringen, som är en del av Sveriges officiella statistik, har funnits sedan 1923. Dess främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Basen i Riksskogstaxeringens verksamhet är det årliga inve...
Veckans skogshistoria: Kyrkan är en av de större skogsägarna i Sverige. Men hur gick det till när stiften blev markägare? Här berättar tidigare stiftsjägmästare Gustaf Ekman hur Olof Skötkonung efter sitt dop skänkte mark till Skara biskopsstol och hur de gamla landskapslagarna stadgade att prästens försörjning skulle tryggas genom jord. Artikeln är från år 2000 i Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift.
skogshistoria.se/artiklar/den-kyrkliga-jorden-i-sverige-en-historisk-tillbakablick/
Den kyrkliga jorden i Sverige, en historisk tillbakablick - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Svenska kyrkan är indelad i 13 självständiga stift som äger eller disponerar skogs- och jordbruksfastigheter med totalt nära 400.000 hektar skog. Gustaf Ekman, tidigare stiftsjägmästare i Karlstad stift, ger en historisk återblick på hur det gick till när kyrkan blev med skog.Bra med påminnelser. Fortsätt med det !
Missa inte att anmäla er till den spännande skogshistoriska konferensen 25 mars (och även årsstämma 26 mars). På förmiddagen får vi lyssna på idéhistoriker som pratar om skogshistoria och klimat samt biologi och skogsvård, skötselforskare som tar upp dagens och framtidens anspråk på skogen och en lättsam sammanfattning av Erik "Waffe" Walfridsson. Efter lunch följer spaningar kring skogshistoria från de nordiska länderna, avrundat med reflektioner på dagens inlägg. Hela mötet sker digitalt (Zoom) via KSLA. Info om anmälan finns på hemsidan. Alla anmälda får därefter en länk till mötet. skogshistoria.se/aktivitet/skogshistorisk-konferens-och-arsstamma/
Skogshistorisk konferens och årsstämma
skogshistoria.se
Den jubileumskonferens som skulle avhållits när Sällskapet fyllde 30 år 2020 blev ju uppskjuten, men i år gör vi enVeckans skogshistoria är ständigt aktuell. Redan i den första årsskriften för Skogshistoriska Sällskapet 1992 skrev naturvårdsprofessorn Lars Kardell om naturvårdens behov av skogshistorisk kunskap. Han slår hål på många myter om den gamla orörda skogen, och pekar på att skogsbruket och naturvården kan ha gemensamma mål. Lika aktuellt idag som för 29 år sedan.https://skogshistoria.se/artiklar/ar-naturvarden-betjant-av-skogshistorisk-kunskap/
Är naturvården betjänt av skogshistorisk kunskap? - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Svaret på rubrikens fråga blir ett JA i Lars Kardells genomgång av den då aktuella naturvårdsdebatten och vilken betydelse tidigare skogsanvändning har haft. Han slår hål på många myter om den gamla orörda skogen, och pekar på att skogsbruket och naturvården kan ha gemensamma mål.
Om snart tre veckor, 25-26 mars, ordnar Skogshistoriska Sällskapet sin konferens och årsstämma. Hela evenemanget blir digitalt (ett webbinarium via verktyget Zoom), och därmed coronasäkert. Ni har alla chans att anmäla er via länk eller e-post som finns på hemsidan, så skickar vi uppgifter om hur ni kan ansluta. Tack på förhand till KSLA som står för tekniken på konferensen.
skogshistoria.se/aktivitet/skogshistorisk-konferens-och-arsstamma/
Skogshistorisk konferens och årsstämma
skogshistoria.se
Den jubileumskonferens som skulle avhållits när Sällskapet fyllde 30 år 2020 blev ju uppskjuten, men i år gör vi enNu har ju Tidender nr 1 landat i brevlådorna och därmed är årets exkursioner och resor öppna för anmälningar. Det är hårt tryck redan så passa på innan det blir fullt. I år ordnar vi fem exkursioner, två resor och dessutom digitala möten. skogshistoria.se/aktiviteter/
Aktiviteter - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Exkursioner, seminarier och resor 2021 Programmet 2020 blev ju, med några undantag, snöpligt inställt på grund av pandemin. Under 2021 hoppas vi kunna genomföra åtminstone en del av alla de programförslag vi hade i fjol, och något till. Deltagaravgifter: Medlemmar i Skogshistoriska Sällskap...
Veckans skogshistoria: Biskop Agardh skrev 1867 att "...Vedpriset tredubblas och byggnadstimmer är i flera avseenden att anse som en utländsk vara, som måste komma långvä-
ga ifrån ... finner man hela den delen av Sverige, som ligger söder om nedre Dalälven och Vänern nästan blottad på timmerskogar av vilka de få inskränkta och glesnade kvarlevor som ännu finnas, likna oaserna i en öken." Återbeskogningen av bondens marker är en av de mest betydelsefulla händelserna i landets utveckling och i svensk ekonomi. En inblick i hur detta gick till i norra Älvsborgs län kan vi hämta ur Hushållningssällskapets protokoll och Domänverkets handlingar. Göran Söderström, tidigare skogsdirektör för Domänverkets Västra Region, skrev denna artikel 2004.https://skogshistoria.se/artiklar/bondens-skog-i-alvsborgs-lan-om-forsvinnande-och-aterkomst/
Bondens skog i Älvsborgs län - om försvinnande och återkomst - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Återbeskogningen av bondens marker är en av de mest betydelsefulla händelserna i landets utveckling och i svensk ekonomi. En inblick i hur detta gick till i norra Älvsborgs län kan vi hämta ur Hushållningssällskapets protokoll och Domänverkets handlingar. Det är Göran Söderström, tidiga...Oerhört intressant artikel. Hela Skogshistoriska Tidender nr 1 var bra. Som skogsmannen skrev 1864 ”i vårt land finns ofantliga sträckor af mark, som af naturen tydligen blifwit bestämd att bära skog”
Hade turen att få vara med på ett par skogsexkursioner me Göran Söderström
Veckans skogshistoria: Den svenske jägmästaren Eric Lundqvist tjänstgjorde 30 år på Borneo, Nya Guinea och Indonesien. Han hade ett rättvisepatos som inte alltid gick hem hos myndigheterna, och blev på 1960-talet förklarad som “persona non grata”, utan möjlighet att återvända till Indonesien. Här är ett utdrag ur hans bok Mitt Indonesien. Eric Lundqvist gav ut femton böcker om sina upplevelser i landet. skogshistoria.se/artiklar/svensk-skogspionjar-i-indonesien/
Svensk skogspionjär i Indonesien - Skogshistoriska Sällskapet
skogshistoria.se
Den svenske jägmästaren Eric Lundqvist tjänstgjorde 30 år på Borneo, Nya Guinea och Indonesien. Han hade ett rättvisepatos som inte alltid gick hem hos myndigheterna, och blev på 1960-talet förklarad som “persona non grata”, utan möjlighet att återvända till Indonesien. Här är ett u...
Om kockans liv i kojan kan man läsa om i boken "Kockor – skogsbrukets glömda hjältar", som bygger på trettiotalet intervjuer med före detta kockor som i dag är mellan 75 och över 100 år gamla. Amanda Löfdahl, medförfattare till boken och som utfört en stor del av intervjuerna med kvinnorna, delar i denna föreläsning med sig av deras berättelser. Föreläsningen spelas in och går att se i efterhand via SLU:s webb.
Värt att veta: Kockorna – skogsbrukets glömda hjältar | slu.se
www.slu.se
De var oftast unga och ute på sina första jobb. Under vinterns kalla månader levde de tillsammans med tio till tjugo hårt arbetande skogshuggare under enkla förhållanden i avlägset belägna kojor. M...
