En del i reseberättelsen På tur i fjärran västern, Tidender nr 4 2017.

Ändå kom den explosion som inträffade söndagen 18 maj klockan 08.32 som en överraskning. Explosionen skedde i samband med ett jordskalv som mätte 5,1 på Richterskalan. Senare bedömningar pekar på att explosionens styrka motsvarade 27 000 atombomber av den storlek som släpptes över Hiroshima.

Utbrottet orsakade ett så kallat pyroklastiskt flöde, det vill säga ett glödande moln av heta gaser och aska som med en hastighet av 250 km i timmen rörde sig nedför vulkanslutt- ningen. Man hade upprättat en skyddszon runt vulkanen, men bara dagarna innan hade man gett tillstånd för att människor skulle få hämta materiel som lämnats kvar. De 57 personer som omkom var chanslösa när explosionen kom. Många av dem återfanns aldrig.

Skogen på en yta av 60 000 hektar slogs ner av tryckvågen eller förstördes av aska, lava och värme. Man beräknar att nästan tio miljoner kubikmeter virke skadades. Vulkanaska spreds över elva delstater. I närområdet var asklagret omkring 10 cm tjockt. I regioner som låg i vindriktningen förstördes skördarna. Tusentals vilda djur dödades och i sjöar och vattendrag dödades stora mängder fisk och andra organismer.

Senare under året bärgades en fjärdedel av all skog som fällts. Arbetet med återplantering pågick sedan under hela 1980-talet. Det visade sig vara besvärligt. Vulkanisk aska saknar näringsämnen och för att plantorna skulle kunna slå rot så måste askan blandas med den under- liggande jorden.

Som framgår av bilden på föregående uppslag står skogen idag åter grön vid Mount St. Helens. [se originalartikeln, webbreds. anmärkning]