Skogshistoriska SällskapetSiljansfors Skogsmuseum - värt en omväg

Siljansfors Skogsmuseum – värt en omväg

Skogsmuseiträffen i Siljansfors juli/augusti 2012

Den som färdas längs väg 45 och närmar sig Mora från sydväst kan inte undgå att lägga märke till den gamla järnbruksmiljön i Siljansfors med sin karakteristiska masugn. Här ligger idag Siljansfors Skogsmuseum som har utvecklats till ett av landets mest omfattande skogsmuseer.

Järnbruket kom till 1740 och så även namnet Siljansfors. På 1850- talet bodde och verkade här ett par hundra personer. Då var Siljansfors lika stort som centrala Mora. Bruket gick emellertid
i konkurs 1876 och skogarna togs om hand av Stora Kopparberg.

Här finns idag Siljansfors Skogsmuseum, ett friluftsmuseum drivet i stiftelseform med Mora kommun som huvudman. Gösta Frost, tidigare ombudsman och kommunpolitiker, ansvarar för verksamheten på skogsmuseet.

– Vi drar runt detta med en årlig budget på cirka 350 000 kr och tre anställda under sommaren. Här finns café och restaurang. Museet ligger bra till och skogens historiska betydelse presenteras på ett pedagogiskt sätt i museets olika delar.

I Siljansfors arrangeras årliga, återkommande evenemang som till exempel Skogens dag. Samlingslokalen Milan, byggd i kolmilans proportioner, är en utmärkt plats för konferenser och debatter. Övernattningsmöjligheter finns på herrgården och det närliggande vandrarhemmet.

– Under augusti bygger vi upp och tänder en kolmila enligt gammalt mönster. Det lockar många besökare. Strömmen av turister är stor här längs Inlandsvägen, fortsätter Gösta Frost som själv har ett stort intresse för verksamheten i Siljansfors.

Christer Karlsson, platschef på angränsande Siljansfors försökspark och en sann museientusiast, har varit med och styrt under åtskilliga år.

– Genom havererade projekt på andra håll i landet, har vi under årens lopp fått ta hand om många gamla prylar och skogshistoriskt intres- sant material. Från Västerdalarna har vi fått ett sågverk med ångmaskin, en så kallad Lokomobil, en av få fungerande i landet. Lokomobilen var ursprungligen avsedd för Skansen, men där ville man inte ha den. Det välkända skogsmuseet Silvanum i Gävle lades ner för ett antal år sedan och många av museiföremålen har tagits hit till Siljansfors. I Gysinge fanns fram till 2009 ett flottningsmuseum som Sandvikens kommun inte ansåg sig ha råd att driva. Vi har övertagit hela det museet med båtar och allt. Ångvarpbåten Laxen ligger i Siljan. Det är en riktig pärla som väcker stort intresse. Vi börjar nu lära oss hur båten beter sig på sjön.

– Vi har ett bra och nära samarbete med SLU:s försökspark om vandringsleder och annat, säger Gösta Frost. Parken omfattar cirka 1 500 hektar skogsmark och ägs av Bergvik Skog AB. Under kolartiden fanns det ungefär 200 kolbottnar på dessa marker.

– Ångmaskinen och flottningsmuseet är som sagt nya tillskott. För att klara uppbyggnad och drift söker vi bidrag från olika håll, säger Gösta Frost. Man klarar inte en sån här verksamhet på enbart entréavgifter. Nu under augusti och september utgörs besökarna till stor del av tyskar och holländare. Ser vi framåt så ska vi skylta upp bättre, göra om grillplatserna och bygga tak. Vi vill få hit fler skolklasser och överhuvudtaget öka på med fler aktiviteter. Förutsättningarna är goda.

Skogsmuseerna fortsätter att bygga nätverk

Arbetet fortsätter med att knyta samman svenska skogsmuseer och utveckla en gemensam databas med fakta och bilder. I månadsskiftet juli/augusti möttes representanter från nio skogsmuseer, flottningsmuseer och föreningar i Siljansfors för att diskutera ett utökat samarbete museerna emellan.

Christer Karlsson och Gösta Frost hälsade välkommen till Siljansfors Skogsmuseum. Konferensen inleddes med en presentation av skogsmuseet genom en uppskattad rundvandring på museiområdet inkluderande det nya flottningsmuseet som flyttats till Siljansfors från Gysinge. Under en kvällstur med museets ångvarpbåt Laxen från Saxviken i Mora till Sanda flottningsdepå, informerades om flottningens historia i Dalälven och Siljan.

Alla var överens om att det samarbete som inletts genom ett utökat nätverksskapande ska fortsätta. Syftet är att på effektivaste sätt samla information om och presentera var skogsmu- seer och skogsbruksanläggningar finns, hur verksamheter drivs, vad som visas och vad som ingår i de samlingar som finns. Mycket av detta ska kunna presenteras i en eller flera databaser. Angeläget är också att undersöka och lokalisera
vilka andra som engagerar sig i det skogliga kulturarvet. Inom nätverket ska museerna kunna stötta varandra i frågor som har med verksamhet och innehåll att göra.

Det beslutades att inför sommarsäsongen 2013 göra en gemensam marknadsföring genom ett pressmeddelande inklusive karta som skickas till tidningar/tidskrifter som Skogen, Skogseko, ATL, Land och andra. Under våren 2013 ska en förnyad ansökan göras till Riksan- tikvarieämbetet med begäran om anslag (bidrag till Arbetslivsmuseer) för att arbeta med nätverk mellan olika skogs- och flottningsmuseer med flera. Även möjligheterna att söka medel från olika stiftelser och fonder ska undersökas.

Iréne Gustafson på Skogsmuseet i Lycksele ska hålla alla i nätverket uppdaterade om hur det går med ansökan hos Skogsriket/Väx med skogen, där medel sökts för en gemensam förstudie/nätverk av skogsmuseer och anläggningar. Medsökande är Siljansfors skogsmuseum och Skogshistoriska Sällskapet.

Alla uppmanades att delta i nätverksorganisationen Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd – ArbetSam, som är Sveriges största museinätverk. Denna ideellt inriktade organisation har till uppgift att främja och utveckla bevarandet och gestaltandet av industrisamhällets framväxt och kulturarv. Erling Andersson från Derome Trä- och Nostalgimuseum kunde intyga vilken god hjälp man kan få genom ett medlemskap. Några av ArbetSams uppgifter är att stärka arbetslivsmuseernas identitet och sprida kän- nedom om museernas verksamhet. Läs mer om ArbetSam på www.arbetsam.com

Författare

Hans-Jöran Hildingsson