Skogen tar åter plats på Island

Nordisk Skogshistorisk Konferens på Island 11-14 september 2013

Bilden av Island som ett helt skoglöst land sitter djupt i mångas medvetande. För ett halvt sekel sedan var det nästan sant. Men idag är arealen skog tredubblad. Och om hundra år ska »en dryg tiondel av det vulkaniska landet med sin dramatiska natur åter vara täckt av skog.

Detta och mycket annat fick de femtio deltagarna i den Nordiska Skogshistoriska Konferensen ta del av under några intensiva dagar i september.

Det var i år islänningarnas tur att arrangera detta vart år återkommande evenemang – och de gjorde det med bravur.

– Jo, det har funnits skogar på Island, såväl i förhistorisk tid som i nutid – om man med nutid menar de senaste tusen åren. Det berättade Throstur Eysteinsson, divisionsschef på Skogrækt Rikisins (Statens Skogar) och suverän guide under de rundturer som ingick i konferensen.

– Det har framförts många teorier om anledningen till skoglösheten: vulkanutbrott och ”lilla istiden” på 1300-talet för att nämna några. Men idag vet vi att det är människan som var orsaken. Sedan Island koloniserats på 900-talet ökade befolkningen gradvis och med den också mängden husdjur, främst får. Man högg träd för att få brännved och man avverkade skog för att skapa kreatursbete.

Dessförinnan var så stor del som mellan 25 och 40 procent av Island täckt av skog, huvudsakligen glasbjörk.

– Det finns också de som tror att klimatet på Island skulle vara allt för kallt för skogsodling, sade Throstur Eysteinsson. Men det är helt fel, vi har precis lika goda förutsättningar för skogsodling som övriga nordiska länder.

Avskogningen på Island pågick ända fram till mitten av 1900-talet, på grund av ökande befolkning och allt större behov av brännved. De naturliga björkskogarna täckte till slut bara en halv procent av landarealen.

Återbeskogningen inleddes 1899 då ett tallbestånd anlades vid Thingsvellir, den berömda tingsplatsen som brukar räknas som det första parlamentet i världen. Alltinget antog sedan en skogs- och marklag 1907 och året därpå inrättades Skogrækt Risikins.

Omedelbart började man experimentera med exotiska trädslag, men snart nog lade man mest energi på att skydda de naturliga björkskogar som ännu fanns kvar. Framförallt handlade det om att hägna dem för att hålla fåren ute. Något som för övrigt gäller också idag. Trots dessa insatser fortsatte avskogningen främst på grund av behovet av brännved.

– Vad som bidrog till att vända utvecklingen var att man hade lärt sig tygla den termiska energi som finns nästan överallt på Islands sydvästra delar, säger Throstur Eysteinsson. Tillsammans med elektrifieringen, som inleddes på 1930-talet minskade det beho- vet av brännved för husbehov.

Vid mitten av 1900-talet tog också skogsplanteringarna fart på allvar. På 1960-talet planterades 1,5 miljoner plantor om året, mest gran av olika slag, vanlig tall samt contorta och lärk. Av olika skäl sjönk sedan planteringsaktiviteterna, innan de åter sköt fart på 1990-talet och nådde en topp 2007 med sex miljoner plantor.

– Därefter slog den globala – och i synnerhet den isländska – finanskrisen till med full kraft, konstaterar Throstur Eysteinsson. Anslagen för skogsplantering drogs ned drastiskt. Plantskolor fick avvecklas och välutbildad skogspersonal sökte sig utomlands. Nu har vi börjat hämta oss och satte ut 3,5 miljoner plantor under 2012.

Den ekonomiska kraschen hade dock det goda med sig att den gjorde det svårare att importera virke från andra länder, vilket istället ökade efterfrågan på trävaror tillverkade av isländskt virke.

– Det förbättrade ekonomin i skogsbruket och gjorde att vi också fick möjlighet att gallra i de bestånd som etablerats på 1950- och 1960-talen.

Vi är idag vid relativt gott hopp om att efterdyningarna av den isländska finanskrisen inte ska bli så långvariga. Våra skogar börjar nu generera betydande intäkter, vilket kan locka fler att investera i skog.

Skogrækt Rikisins har nu på regeringens uppdrag formulerat en skogsbruksstrategi för Island.

– Vi har sneglat på hur man i andra europeiska länder ser på sina skogar, säger Throstur Eysteinsson.

Den nya strategin omfattar flera aspekter på skogen, där det till att börja med handlar om att bygga upp en rejäl skogsresurs på Island. Minst tolv procent av landets yta ska vara beskogad år 2100. Vidare ska denna skogsresurs användas för att generera samhällsnytta med såväl ekonomiska som miljömässiga och sociala värden. Strategin beaktar också skogens betydelse för att motverka klimatförändringen.

– Om jag tittar tillbaka på vad vi åstadkommit under det dryga sekel som gått sedan vi i det här landet på allvar tog itu med avskogningsproblemet, så är det en hel del, säger Throstur Eysteinsson. Vi förhindrade att de sista resterna av naturliga skogar också förstördes. Vi har skaffat oss erfarenheter av hur det är att bruka skog och genom forskning skaffat oss kunskap om de lämpligaste trädslagen och provenienserna för isländska förhållanden. Det gör oss ganska säkra om att de mål vi satt upp är fullt möjliga att nå.

Författare

Lars Klingström

Tidender nr 4 2013

Fakta

Islands skogar

Skogsareal
Naturlig björkskog 115 000 hektar
Kulturskog 38 000 hektar
Total areal skog 153 000 hektar
Andel av islands yta 1,5 %
Totalt virkesförråd 1190 000 m3

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng