Spirande grönska i svarta öknar

Nordisk Skogshistorisk Konferens på Island 11-14 september 2013

Vid sidan av naturkrafterna måste islänningarna också bemästra de problem som deras förfäder orsakade i sin strävan att överleva under karga förhållanden. Det handlar om den erosion och jordflykt som förvandlat stora delar av ön till ofruktbar öken.

Island var vid tiden för dess kolonisering på 900-talet en grön ö. Ängar och björkskogar täckte 60 procent av landarealen. De lösa, lättflyktiga jordar som är resultatet av återkommande vulkanutbrott hölls till stor del i schack av vegetationen.

Men allt fler människor – och allt fler betande kreatur förändrade detta. Träden höggs ner för att ge värme och material att bygga hus och båtar av.

På så sätt blottades allt större delar av marken och de lätta jordarna kom i rörelse. Processen påskyndades av perioder med inten- siva vulkaniska aktiviteter. Inte minst har det blåsiga och regniga klimatet bidragit till erosionen. Vid slutet av 1800-talet var situationen akut. Sandstormar härjade och väldiga dyner slukade hela gårdar på många håll.

Detta eländiga tillstånd blev startskottet för ett omfattande arbete som fortfarande pågår. År 1907 inrättades den statliga myndigheten Landgrædsla rikisins, med uppgift att bromsa den negativa utvecklingen.

– Sedan dess har vi kommit en bra bit på väg i kampen mot jorderosionen, berättar Sveinn Runolfsson, som sedan 1972 ansvarar för verksamheten. I början handlade det främst om att hindra öknar och dyner att breda ut sig. Senare har vi genomfört omfattande projekt där vi sått strandråg och andra gräsarter. Vi har också gödslat stora arealer för att gynna vegetationen.

Idag har arbetet allt mer inriktats på rådgivning och stöd till landets fåruppfödare.

– Men trots intensiva insatser har vi ännu inte lyckats bemästra problemen, säger Sveinn Runolfsson. Inom stora områden breder öknarna fortfarande ut sig. Men samtidigt noterar vi också framgångar på andra håll, där tidigare helt kala och ofruktbara områden idag åter grönskar.

Författare

Lars Klingström

 
 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng