Skogshistoriska SällskapetTankeväckande rundvandring i Riga

Tankeväckande rundvandring i Riga

Skogshistoriska Sällskapets resa till Lettland 25-29 juli 2015

Stadsvandringen i Riga en solig söndagsförmiddag blev något mycket mer än en tur i en mycket gammal och mycket vacker stad. Den svensktalande guiden Ira Rezais förmedlade bitar ur den lettiska nutidshistorien som ledde till eftertanke.

Mellan de många sevärdheterna och vackra husen i Rigas gamla stadskärna, gav hon intressanta inblickar om förhållandena i dagens Lettland.

– Som ni kanske redan lagt märke till finns det, som i Sverige, nästan inga utomeuropeiska invandrare här, sade hon. Inte heller ser man de många utvandrarna. Befolkningen har minskat från 2,6 miljoner på 1990-talet och tangerar nu 2 miljonersstrecket.

Hon menade att frågan om invandring är känslig i Lettland därför att klyftorna i samhället är så stora.

– Pensionerna är fortfarande väldigt låga. Min pappa till exempel får inte mer än motsvarande 2 500 kronor i månaden. Många äldre har det jättejobbigt. Maten kostar nästan lika mycket som i Sverige. Hyrorna har stigit kraftigt – även i de gamla nedgångna sovjethusen.

Hon berättade också att letter är i minoritet i Riga med bara 40 procent jämfört med 60 procent rysktalande.

– Borgmästare är ryss. Det kanske inte behöver betyda så mycket, han är till och med gift med en lettisk kvinna. men det känns utan tvekan konstigt att staden leds av en man som står Putins parti mycket nära.

– En annan företeelse som många besökare undrar över är hur uppemot 100 000 rysktalande den 9 maj varje år kan samlas för att fira ”segern” i andra världskriget – samma dag som Lettland åter blev ockuperat av Sovjetunionen.

– Så länge det finns människor som har egna erfarenheter av det förtryck som sovjetstaten utövade så kommer det att upplevas som en provokation.

Men, fortsatte hon, blandäktenskapen ökar och andelen rysktalande som på grund av bristande kunskaper i lettiska språket inte får rösta har minskat. Så visst finns det hopp – men Rysslands agerande de senaste åren upplever många som illavarslande

Författare

Lars Klingström

Tidender nr 3 2015

Fakta

Minoritetsfrågan

Det faktum att 740 000 människor (37 %) i Lettland är rysktalande är en het potatis. Den höga andelen beror på den ”förryskning” som pågick under hela den långa ockupationstiden. De flesta rysktalande har lettiskt medborgarskap, men fortfarande finns 280 000 personer som saknar sådant. 200 000 av dem är etniska ryssar, resten är vitryssar, ukrainare och polacker.

Alla erbjuds möjlighet att bli medborgare genom att skaffa sig basala kunskaper i lettiska språket och om landets historia.

Gruppen icke-medborgare har fulla sociala rättigheter men saknar rösträtt. De hämtar till stor del sin omvärldsinformation från ryska TV-kanaler som når långt in i Lettland. Trots detta är relationerna mellan letter och ryssar överlag goda. De som talar båda språken är i klar majoritet och blandäktenskap vanliga.

Tillbaka till sök