Tydliga spår av hormoslyrepoken än idag: 1

Nyutexaminerade jägmästaren Sandra Laestander har i sitt examensarbete studerat de flygbesprutningar med kemiska bekämpningsmedel mot lövträd som inleddes på 1950-talet.

Hennes val av ämne hade med ett skogsbesök tio år tidigare att göra:

– Min morfar ville visa mig och min syster något i skogen, berättar Sandra. Vi åkte iväg till ett område inte långt från där han bor, i södra delen av Arjeplogs kommun. Vi vandrade fram i skogen i sakta mak och tittade oss omkring, utan att vara helt säkra på vad det egentligen var han ville visa. Så plötsligt stannade han och frågade om vi lade märke till något särskilt med den skog vi hade framför oss, jämfört med den vi just gått igenom.

– Då såg vi det hur tydligt som helst! Framför oss fanns det i stort sett bara barrträd, möjligtvis skymtade en björkstam långt där borta, medan det i den skog vi just vandrat fram i förutom tall och gran även fanns tydliga inslag av björk. Det var som att passera en gräns och när vi gått över gränsen försvann nästan alla lövträd.

– Morfar förklarade att den skog vi hade framför oss på 1960-talet hade besprutats med hormoslyr för att bekämpa lövvegetationen, medan den skog vi hade bakom oss inte hade besprutats.

– Jag blev förvånad och lite tagen över att något som hänt för så länge sedan fortfarande syntes i skogen.

Sandra berättar att den upplevelsen kom att påverka henne starkt.

– Den tydliga gränsen mellan den obesprutade och den besprutade skogsmarken väckte frågor. Varför bekämpade man lövträden? Varför hade det inte växt upp några nya lövträd där det besprutats? Hur stora ytor besprutade man egentligen?

De här frågorna bar hon sedan med sig ända tills det började bli dags att avsluta utbildningen till jägmästare med ett examensarbete.

– Jag ville få svar på de här frågorna och bestämde mig för ta att dem som utgångspunkt för mitt exjobb.

Hon valde att göra det utifrån det som hände i hennes hemkommun under de trettio år som herbicider, allmänt kallade ”hormoslyr”, ingick i det svenska skogsbrukets arsenal.

– Det finns få studier om herbicidernas långsiktiga effekter, och såvitt jag vet inga som är gjorda i Sverige, säger hon. Därför tyckte jag det var viktigt att studera frågan och öka kunskaperna om den en gång så omdebatterade frågan om flygbesprutning mot oönskade lövträd.

Sandra konstaterar utifrån sina fältstudier att användningen av herbicider gett långsiktiga effekter på skogsstrukturen. Andelen lövträd är 60 år efter besprutningen betydligt lägre i besprutade än i obesprutade referensområden. Herbiciderna har resulterat i ekologiska konsekvenser och syns tydligt i de norrländska skogarna än idag.

Sandra Laestanders studie

Syfte. Att undersöka hur användningen av herbicider mot lövvegetation genom flygbesprutning har påverkat skogen i Arjeplog.

Två fältinventeringar med ett besprutat och ett obesprutat område i varje.

Analys av historiskt källmaterial och intervjuer. Den visade att på Domänverkets mark inom Arjeplogs revir flygbesprutades totalt 23 000 hektar skogsmark under perioden 1953 till 1978, med ett uppehåll under perioden 1971 till 1977. Det var främst hyggesmark med riklig förekomst av yngre lövträd som flygbesprutades.

Resultat
Det finns en betydligt lägre andel lövträd i de besprutade områdena jämfört med respektive obesprutade referensområden.

Lövträden i de besprutade områdena har lägre medelålder jämfört med de obesprutade områdena och det finns dessutom färre äldre lövträd i de besprutade områdena.

Det fanns mer björk (Betula spp.) i respektive fältstudieområde innan besprutningarna utfördes jämfört med idag.

Inom besprutade områden har en hög andel av björkarna en märklig stamform, som förmodligen har att göra med att de vuxit upp stamskott.

Den låga andelen björk i de besprutade områdena kan också ha med älgbetning att göra. Det är inte osannolikt att en förhållandevis större andel av björkarna där blivit älgföda jämfört med i obesprutade områden.

Skogsbrukets allmänt negativa inställning till lövträd under perioden 1950 till början av 1980-talet tillsammans med avsaknaden av skogsbränder har minskat andelen lövträd, och framförallt gamla och döda lövträd.

Författare

Lars Klingström