mats
Erik Höjer var en legendarisk generaldirektör i Domänverket 1950-1964. Det är samtidigt en period när det svenska skogsbruket står under en stor omdaning, där Domänverket hade en nyckelroll. Här tecknar Bengt Brynte en porträtt och historik i en längre artikel …
Läs hela
mats
Erik Höjer var en legendarisk generaldirektör i Domänverket 1950-1964. Det är samtidigt en period när det svenska skogsbruket står under en stor omdaning, där Domänverket hade en nyckelroll. Här tecknar Bengt Brynte en porträtt och historik i en längre artikel …
Läs hela
mats
Erik Höjer var en legendarisk generaldirektör i Domänverket 1950-1964. Det är samtidigt en period när det svenska skogsbruket står under en stor omdaning, där Domänverket hade en nyckelroll. Här tecknar Bengt Brynte en porträtt och historik i en längre artikel …
Läs hela
mats
Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1994.…
Läs hela
mats
Holmens Bruks och Fabriks AB hade sitt ursprung på en holme i Motala ström inom Nörrköping. Från början handlade det om en vapensmedja, ett mässingsbruk och en handpappersindustri, men verksamheten kom att utvecklas och förändras med tiden. Bolaget växte med …
Läs hela
mats
AB Klippans Finpappersbruk var ett av Sveriges äldsta skogsbolag. Den historiska grunden var en pappersmölla vid Rönne å i Klippan, byggd år 1573. Bolaget gick efter freden i Roskilde 1658 upp i svenska kronans ägo, och ombildades så småningom till …
Läs hela
mats
Den 3 januari 1954 drabbades skogsägarna i Västmanlands län och angränsande områden av den orkan som fällde ofantliga mängder skog. Arne Krogh var vid den tiden ledare för Västmanlands läns skogsägareförening, och här berättar han vad stormen betydde för alla …
Läs hela
mats
Ismannen Ötzi som upptäcktes i de österrikiska alperna 1991 hade sina skor stoppade med värmande hö. Skohöet, eller halmen, daterades med kol 14-metoden till cirka 5300 år. Här berättar Erik Brinck mer om skohö, som fortsatte att användas länge efter …
Läs hela
mats
Den första skogsägareföreningen i Sverige blev Södra Unnaryds skogsandelsförening som startade 1913. Det var dock först efter första världskriget som skogsägareföreningarna började bildas i större skala. Bland uppgifterna stod service med skogsvård, rådgivning, förvaltning och virkesförsäljning. Hur uppgifterna skulle organiseras …
Läs hela
mats
Svante Fahlgren är en av den svenska skogsvårdshistoriens profiler. Här delar han med sig av minnen och erfarenheter från sina år i Kramfors bolag, dit han kom 1939. Då till ett Ådalen där nötkreatur och getter effektivt höll nere föryngringen …
Läs hela
mats
Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1993.…
Läs hela
mats
Den rika svenska skogslitteraturen har många gånger sammanställts i förteckningar och bibliografier. Dessa är dock spridda i tid, sammanhang, omfattning och kvalitet, vilket gör det svårt att få en överblick. Här presenterar Stefan Jonheimer en lösning på detta genom att …
Läs hela
mats
Historieböckerna brukar berätta att den första ångsågen startade 1849 i Tunadal utanför Sundsvall. Men det stämmer inte, redan 1829 startades vid Tegelviken i Stockholm en ångdriven såg. Ännu tidigare, redan 1813, hade Samuel Owen fått en offertförfrågan på en ångmaskin …
Läs hela
mats
Rudolf Wallenius fick se en motorsåg för första gången i oktober 1948 på en skogsexkursion på Kopparfors ABs marker. Det var en brytningstid när motorsågar började ersätta handsågar och yxor. Motorsågen utvecklades allt mer efter hand. Säkerheten låg i början …
Läs hela
mats
Skogsarbetet krävde energi, och energin kom från mat. Kockorna var de som skulle se till att hästkörare och huggare hade tillräckligt med kalorier. Här berättar Arne Bjernulf om Lisbet Björlind, som vintern 1952 var kocka åt skogsarbetare vid Hemra Tvärsen …
Läs hela
mats
Egendomen Fulltofta vid Ringsjön i norra Skåne ägdes under några år av Skogssällskapet, och såldes sedan till Malmöhus läns landsting. Skogen har idag utvecklats till ett mycket populärt friluftsområde, men det har inte nått sina kvaliteter utan ansträngning. Här beskriver …
Läs hela
mats
Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1992: Skogskartorna berättar (Bergslagen); Ånhammar hos von Stockenström; Landhöjningens effekter på näringarna (Luleå); Halle- och Hunneberg.…
Läs hela
mats
År 1855 beslutade Nyköpings läns Hushållningssällskapet om att inrätta en skogsskola på egendomen Skogshall, som ligger efter allmänna vägen Malmköping-Eskilstuna. Den första kullen lärlingar välkomnades i oktober 1856, och därmed inleds officiellt den nuvarande skogsteknikerutbildningen i vårt land. Lars Kardell …
Läs hela
mats
Skogshistoriska källor finns i alla typer av arkiv, både i myndigheters och i de som brukar kallas enskilda. Bland de enskilda kan finnas företags- förenings, gårds- och personarkiv. Här beskriver Fia Ewald hur de enskilda arkiven kan användas, med fokus …
Läs hela
mats
Rissjökanalen var en flottled som användes för att föra över virke från Gideälvens flodsystem till Ångermanälven. Problemet man var tvungen att lösa var att få vattnet att flyta åt fel håll, utan tillgång på fossil energi. En rejäl dammkonstruktion fick …
Läs hela
mats
En annorlunda källa till historiska fakta har Lars Kardell använt när han gått igenom klippböcker efterlämnade från den tidigare länsjägmästaren Ragnar Lübeck. Klippen är en blandning av artiklar och notiser som spänner över ämnen från diskussioner om skogslagstiftningen till en …
Läs hela
mats
På ett foto från 1905 ligger 5000 tjärtunnor upplagda i Tyske i väntan på skeppning. Tjära var en av Sveriges viktigaste exportvaror under lång tid. På 1600-talet kom tjäran på tredje plats efter järn och koppar, och ända in på …
Läs hela
mats
Svartnäs ligger drygt fyra mil nordost om Falun i skogar som en gång tillhörde Svärdsjös utmarker. Här varade bruksepoken från 1735-1876 men därefter lämnades skogen åt sitt öde under årtionden. År 1918 hade virkesförrådet ökat till i genomsnitt 179 kubikmeter …
Läs hela
mats
Västgötabergen har sedan medeltiden betraktats som kronans allmänningar. Under den liberala epoken på 1820-talet såldes dock en stor del av kronans marker, men Halleberg och Hunneberg behölls. Göran Söderström var, som överjägmästare på Domänverket, ansvarig för skogarna på Halle-Hunneberg. Här …
Läs hela
mats
De mest spännande dragen i den skogshistoriska utvecklingen på Västkusten beror ytterst på närheten till Danmark och Norge. Det hävdar Lars Kardell, som i denna artikel bidrar med fakta om skogen och skogsbrukets utveckling längs Sveriges västra kust. Förutom den …
Läs hela
mats
I Magnus Erikssons landslag från 1347 stadgas om jakt på det allmännas ägor, och i Gustav Vasas skogsregale att ”de ägor som var obebyggda hörde Gud, Konungen och Sveriges krona till”. Kronan, och på sikt staten, har haft sin hand …
Läs hela
mats
Korta referat från Skogshistoriska Sällskapets exkursioner 1991: Växjö med omnejd; Nääs slott i Säveåns dalgång; Gryvelåreservatet; Robertsforstrakten.…
Läs hela
mats
Skogsvårdsstyrelsen gjorde sin entré i Lycksele 1934, men historien om hur skogspolitiken verkat i lappmarken är äldre än så. Här berättar Bo Axelson om statsmakternas påverkan och skogens utveckling från lappmarkslagen 1873 fram till 1990-talets tillstånd.…
Läs hela
mats
Historien om ” Engelska bolaget”, som köpte stora avverkningsrätter i Härjedalen, byggde en flottled mellan Ljusnan och Delsbo och flottade virket i motlut är ganska litet känd. Här berättar Erik Vanberg om den ganska fantastiska historian som förtjänar att dras …
Läs hela
mats
En rik källa för skogshistorisk forskning finns i de kilometerlånga arkiven av domböcker. Här kan den intresserade få möjlighet att avtäcka de mer jordnära händelser som inträffade på landsbygden. Lars Kardell har gjort ett nedslag i en dombok från Gotland …
Läs hela
mats
Svaret på rubrikens fråga blir ett JA i Lars Kardells genomgång av den då aktuella naturvårdsdebatten och vilken betydelse tidigare skogsanvändning har haft. Han slår hål på många myter om den gamla orörda skogen, och pekar på att skogsbruket och …
Läs hela
mats
Dimensionshuggning, gröna lögner, urskog och växtkraftig ungskog ryms, bland mycket annat, i Ingemar Erikssons betraktelse av olika skogsvårdsepoker i Norrbotten. Artikeln startar med ett nedslag i en dagbok från en skogsdrivning år 1900, och fortsätter med skogsbrukets utveckling, politikers och …
Läs hela
mats
Lennart Hildingsson har ett yrkesliv bakom sig med rötterna i sydsvenska fäladsmarker och ljunghedar. Han hävdar att den svenska skogsvårdens vagga stått med ena meden i Bergslagen och med den andra i västra Sverige. Här ger han några olika exempel …
Läs hela
mats
Skogshistoriska Sällskapet startade 1990 och den första årsskriften (Skogshistorisk Tidskrift) kom ut 1992. Här presenterar Bengt Lyberg Skogshistoriska Sällskapet, och ger sig också in i en analys av den historielöshet som breder ut sig.…
Läs hela
mats
1950-talet var en brytningstid med många stora förändringar, inte minst i Norrland. Bengt Brynte var förvaltare anställd av Domänverket. Här delar han med sig av sina minnen av revirförvaltningen i ett antal huvudrubriker: årsrytmen i revirarbetet; arbetskraftsfrågorna; den tekniska utvecklingen; …
Läs hela
mats
Rune Johansson är stolt över sin titel Skogsarbetare. Här gör han en betraktelse av skogsarbetets vedermödor, lön för mödan och naturkärlek.…
Läs hela
mats
Ersättningen för skogsarbete blir ibland föremål för mer besvärliga förhandlingar. Det kan finnas olika syn på hur svår och grov skogen är från arbetsgivare och arbetstagare, och det påverkar förstås ersättningen. Ännu besvärligare blir förhandlingarna när två olika fackförbund organiserar …
Läs hela
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information
Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.
