Skogshistoriska SällskapetTagel - naturskön kulturmiljö med rik historia

Tagel – naturskön kulturmiljö med rik historia

Skogshistoriska Sällskapets exkursion till Tagels gård 22 maj 2014

Tagels gård, belägen strax nordväst om Alvesta i central Småland, har en intressant historia. De fyrtio deltagarna vid Skogshistoriska Sällskapets exkursion den 22 maj fick i strålande sommarväder en spännande upplevelse av Tagel – både av igår och av idag.

Tagel kunde egentligen vara nästan vilken gård som helst. Det är inte unikt att ha sina rötter i en by vars namn dyker upp redan på 1300-talet. Inte heller att byn på 1600-talet ges i förläning till någon av den tidens många krigsherrar och generaler och omvandlas till säteri.

Nej, sådana här historier kan många gods i Sverige visa upp. Vad som gör Tagel speciellt är dess mer moderna historia, från slutet av 1800-talet till 1959 då den ägdes av fröken Adelheid von Schmiterlöw. Inte minst också på grund av hennes testamente som förvandlade Tagel till en stiftelse med syfte att stödja forskning inom skogs- och jordbruk. Och kanske viktigast: Att Lars Kardell, professor vid SLU, därigenom fick upp ögonen för Tagel och med vetenskaplig ackuratess började botanisera i gårdens historia.

– Skogen har inte betytt någonting för Tagel annat än i väldigt sen tid. Det var den här åkern som försörjde alla dem som bodde här, berättade han under vandringen genom de försommarfagra betesmarker som omfamnar den brukade jorden på Tagel.

När byn Tagel blev till går inte att klarlägga, men det skedde sannolikt under någon gång i tidig medeltid. Tre skriftliga dokument från 1300-talet bekräftar dess existens.

– Det fanns sex gårdar i Tagel. Det som idag är en enda stor åker var då ett stort antal mindre odlingslotter. Det finns inte mycket skriftlig dokumentation om byn före 1600-talet, men så mycket har jag kommit fram till som att vid århundrades början fanns femton familjer, totalt cirka 75 personer som levde här. De livnärde sig på en mycket knapp och ensidig kost av främst mjölmat. Marginalerna för missväxt var obefintliga vilket delvis förklarar den tidens höga barndödlighet.

Lars Kardell har också följt livet på Tagel via domböcker och rättegångsprotokoll.

– Om vi tycker att vi idag lever i en orolig tid präglad av våld och olagligheter så var det på intet sätt bättre då. Snarare tvärtom. Man söp, slogs, trätte och mördade. Under några få decennier på 1600-talet skedde fem mord i Tagel.

Lars Kardell, som nu i 40 års tid visat upp Tagel för besökare, konstaterar att så gott som alla fångas av landskapets skönhet och harmoni: Den stora åkern, omgärdad av stenmurar och betesmarker med uråldriga ekar mellan vilka sjön Rymmen glimtar fram. Den vackra huvudbyggnaden med sin park och sina bokar av vördnadsbjudande ålder och storlek.

– Men då får man tänka på att man måste vara mätt och belåten för att uppleva sådana värden. Ända fram för inte alls särskilt länge sedan var det här en enslig och isolerad obygd. Byn var detsamma som världen för människorna här, ibland utvidgad till kyrkan i Mistelås. Den skönhet man eventuellt noterade utgick från jordmån och möjligheterna att försörja sig.

Förvandlingen från by till herresäte skedde 1658 då den avdankade generalen Robert Douglas omvandlade de 135 gårdar han förlänats av drottning Kristina till säteriet Tagel.

– Denne Robert Douglas hade kommit till Sverige 1627 tillsammans med en grupp andra skotska legosoldater, städslade av Gustav II Adolf inför det kommande kriget. Men den blott 17-årige Robert höll inte måttet utan fick vänta till 1631 innan han skickades till Tyskland i ett skotskt regemente i svensk tjänst. Där avancerade han i graderna och blev kvar i Tyskland ända till 1658. De sista åren tillbringade han som guvernör i staden Ulm, innan han åtföljd av tiotusen avdankade svenska soldater drog sig tillbaka till Sverige under ständiga plundringar.

Hans tid på Tagel blev dock kort och efter att bland annat gjort tjänst i Estland och Livland avled han 1662. Tagel togs över av hans änka, Hedvig Mörner – men som inte ägnade det nyblivna säteriet någon större uppmärksamhet utan föredrog favoriten, Stjärnorp i Östergötland.

Efter flera ägarbyten på 1700-talet dyker sedan familjen Rappe upp i Tagels historia. Carl Rappe köpte gården 1785. Det var dennes son Wilhelm som tillsammans med hustrun Mathilda byggde upp det Tagel vi idag ser. Vid mitten av 1800-talet sjöd det av verksamhet och här fanns såväl mejeri, bränneri, sågverk som kvarn. I deras regi byggdes också 1840 huvudbyggnaden som ersättning till den gamla som för- störts av brand 1816.

Mathilda var trädgårdskunnig och under hennes överinseende etablerades en vacker park med tillhörande trädgård väster och norr om gården.

– Det var en tid då varje herrgård med anspråk hade anställda trädgårdsmästare som försåg herrskapet med grönsaker och blommor enligt säsong, konstaterar Lars Kardell. På Tagel utvecklades också ett livligt umgängesliv där man njöt det goda livet i parken tillsammans med sina gäster. Där kunde man också göra små utflykter på romantiska stigar, också de av Mathildas signum.

Många av den tidens kulturpersonligheter besökte ofta Tagel: Biskop Esaias Tegner, väckelsepredikanten Peter Wieselgren och professorerna Claes Adolf Hultcrantz och August Quennerstedt. Den senare var en skicklig tecknare. Många av hans teckningar och akvareller är bevarade på Tagel och ger en bra bild av såväl gården med omgivningar som av det livliga sällskapslivet.

År 1883 övergick Tagel i Wilhem och Mathilda Rappes dotterdotter Adelheids von Schmiterlöws ägo.

”Fröken på Tagel”

Adelheid von Schmiterlöw

Wilhelm och Mathilda Rappe begåvades med nio barn, varav sju – alla flickor – uppnådde vuxen ålder. En av dem, Signhild, gifte sig med den betydligt äldre, tyske majoren Wilhelm von Schmiterlöw. Paret slog sig ner i Greifswald och där dottern Adelheid föddes 1875.

När det på 1880-talet blev diskussioner vem av döttrarna som skulle ta över Tagel, löstes det genom att Wilhelm von Schmiterlöw köpte godset i sin då sjuåriga dotters namn. Sedan Wilhelm avlidit 1884 flyttade Signhild och Adelheid hem till Tagel. Där bodde då den ogifta systern Estrid samt även ytterligare en syster, Göthilda, som flyttat dit med sin familj sedan mannen gjort konkurs. Till kretsen av systrar sällade sig snart också änkan Helfrid.

– Det gick säkert bra i början, men vartefter husets ägarinna, Adelheid blivit vuxen upplevde hon ”mosterregementet” som allt besvärligare. Mostrarna bevakade henne och gjorde vad de kunde för att avvisa presumtiva friare. Ett giftermål för Adelheid skulle ju sannolikt tvinga dem att flytta.

Om det var därför, eller av andra skäl, som Adelheid förblev ogift är dock inte känt. Hon var konstnärlig och utbildade sig på Valands konstskola i Göteborg. Efter att i tre decennier närmast varit satt på undantag av mostrarna blev hon efter Helfrids död 1913 ensam på Tagel.

Under konstnärsutbildningen hade hon blivit god vän med skånskan Hanna Borrie, som så småningom flyttade in på Tagel. Tillsammans drev de framgångsrikt verksamheten på gården med dess många anställda och torpare. År 1921 fanns 119 personer mantalsskrivna på Tagel och ännu 1959, samma år som Adelheid gick bort, livnärde sig hela 47 personer på godset.

Under sin levnad kom ”Fröken på Tagel”, som Adelheid ofta kallades, att intressera sig för jord- och skogsbruksforskning. Bland annat kom hon i kontakt med den världsberömde genetikern Herman Nilsson-Ehle i Svalöf. Detta hennes intresse satte avtryck i raden av testamenten som hon lät upprätta under åren – hela 27 stycken.

Det innebar att Tagel efter hennes död skulle förvandlas till en stiftelse, den Rappe-von Schmiterlöwska Stiftelsen. Huvudbyggnaden med inventarier skulle bevaras i det skick den var vid hennes död. Så blev det också.

Författare

Lars Klingström

Tidender nr 2 2014

Fakta

Rappe-von Schmiterlöwska stiftelsen

Dess mål är att stödja forskning inom jord- och skogsbruk.

Stiftelsens styrelse leds av landshövdingen i Kronobergs län. Dess ledamöter representerar Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsstyrelsen, Växjö universitet och Tingsrätten i Växjö.

Jordbruket är utarrenderat medan skogarna sköts av ett förvaltningsbolag.

Total areal: 1 366 hektar, varav 1 213 hektar utgörs av produktiv skogsmark.

Försöksverksamheten på Tagel

I början av stiftelsens verksamhet bedrevs jordbruksforskning på Tagel i Utsädesföreningens regi. På skogssidan etablerades ett samarbete med Ekebo försöksstation och SLU.

Under exkursionen på Tagel berättade Lars Kardell bland annat om ett kalkningsförsök som lades ut då debatten om skogsdöd och försurning var som hetast på 1980-talet. Vad blev resultatet av 25 års kalkning, frågade han retoriskt, och gav själv svaret.

– Det var det dummaste vi kunde ha gjort. I de okalkade kontrollytorna var tillväxten 9,3 skogskubikmeter per år. Där vi kalkat var den 77 procent och där vi strött ut vedaska 90 procent av tillväxten på den obehandlade marken. Allt är inte som man tror, vilket bara kan bevisas genom tålmodig forskning.

Tillbaka till sök