Historiska stormar och oväder

Kraftiga stormar med omfattande trädfällningar har genom åren drabbat de svenska skogarna vid åtskilliga tillfällen. Inte förrän på 1880-talet finns meteorologisk statistik om vädret i Sverige, innan dess är uppgifterna fragmentariska. Här en exposé över stormar som gjort avtryck både i folkminnet och i den meteorologiska statistiken de senaste 225 åren.

1795 – ”Det stora skogsfallet”

MAJ HADE INLETTS MED ovanligt stark värme. Men den 8:de sjönk temperaturen i Svealand till bara 3 grader. Ett kraftigt regn övergick på kvällen i snö. Under natten ökade vinden till stormstyrka och det blev minusgrader. Stormen orsakade stora skador på skogarna i norra Uppland och södra Gästrikland.

På Hans Wikströms berömda väggmålning ”Det stora skogsfallet” berättas att ”en faselig myckenhet skog föll för starkt nordanwäder med blöt sniö, och mycket folck och djur woro i lifsfara: Lång tid behöftes sedan at uprödja wägar för folck och boskap. Detta skogsfall begyntes wid Hille sockens nordlig hed, och räkte 16 mil i söder; och 10 mil bredt”.

1850 – ”Yrväderstisdagen”

TISDAGEN DEN 29 JANUARI 1850 inträffade en av de värsta väderkatastrofer som drabbat Sverige. Framför ett djupt och intensivt lågtryck som passerade österut mellan Götaland och Svealand utbredde sig mild luft med temperaturer kring nollan under morgonen. Bakom lågtrycket slog det sedan om till mycket kraftig nordvind. Nederbörden övergick i snöyra och temperaturen föll snabbt. I Östersjölandskapen blev folk överrumplade. Ovetande om den annalkande faran hade man gett sig ut på morgonen i det lugna och milda vädret. När det sedan hastigt slog om till bitande nordanvind och snöyra var många chanslösa. Uppskattningsvis krävde snöstormen ett hundratal dödsoffer i det mest drabbade området. Skadorna på skogen är inte kända.

1872 – Backafloden

DEN SVÅRA STORM som den 13 november slog till över södra Östersjön orsakade svåra översvämningar längs Skånekusten. Bland annat dränktes nästan hela Falsterbonäset. Danmark och Tyskland drabbades värst där havsnivån steg med över tre meter. Totalt omkom 271 personer och över 15 000 blev hemlösa.

1902 – Julstormarna

JULEN 1902 NÅDDES SVERIGE av två svåra stormar. Den första drabbade södra Norrland på julnatten. Från Östersund rapporterades om nedblåsta skorstenar och skadade tak och från Storlien om ”vindar av orkanstyrka”. Natten till annandagen var det södra Sveriges tur. Rapporter från hela området talar om ”stark orkan” som ”avbryter stora träd och bortför skorstenar och hustak”. Skogarna i trakten av Ljungby i södra Småland beskrevs se ut som ”ett rågfält där lien gått fram”.

1904 – Nyårsstormen

DET LÅGTRYCK SOM PÅ NYÅRSAFTON nådde Skåne orsakade lika starka vindar som julstormen två år tidigare. Den nordostliga vinden nådde orkanstyrka på flera håll. Samtidigt föll stora mängder snö. Österlen drabbades framför allt av det extremt höga vattenståndet. I Ystad nådde det 169 centimeter över normalnivån, ett rekord som står sig än idag.

1931 – Juliorkanen och decemberstormen

DEN 9 JULI UPPMÄTTES i Ulricehamn det lägsta lufttrycket i Sverige någonsin för denna månad, 977 hPa. Den storm som blev följden drabbade hela södra delen av landet. Juliorkanen fällde 1,2 miljoner kubikmeter skog. Decemberstormen drabbade Uppland, Sörmland och Östergötland och fällde drygt 2 miljoner kubikmeter skog.

1932 – Februaristormen

STORMEN DRABBADE FRÄMST östra Sverige och fällde totalt drygt 2 miljoner kubikmeter skog.

1943 – Två stormar i mars-februari

DEN FÖRSTA STORMEN DROG IN den 19 februari och den andra den 2 mars. Främst drabbades norra Östergötland och Närke. Totalt fälldes cirka 6 miljoner kubikmeter skog.

1954 – Januaristormen

UNDER JANUARI 1954 passerade inte mindre än fyra kraftiga oväder över Sverige. Det värsta var den snöstorm som slog till den 3 januari. Framförallt drabbades Gästrikland och norra Uppland där vindarna nådde orkanstyrka. Skadorna på skogen blev omfattande. I Gysingetrakten föll två tredjedelar av all mogen skog. Totalt fälldes cirka 18 miljoner kubikmeter skog.

1967 – Oktoberstormen

I MITTEN AV OKTOBER strömmade kall luft ner över Norska havet mot Skottland, medan en för årstiden ovanligt varm sydvästlig luftström rådde söder därom. Det djupa lågtryck som då bildades nådde Sverige den 17 oktober och medförde stora mängder nederbörd. I till exempel Ulricehamn uppmättes 71 mm regn. Strax norr därom föll nederbörden i stället som snö och bildade ett för årstiden djupt snötäcke, i Skara 20 cm. Totalt fälldes cirka 10 miljoner kubikmeter skog.

1969 – Två svåra höststormar

DEN FÖRSTA SLOG TILL I SYDSVERIGE den 22 september och orsakade omfattande skador på såväl skogen, som byggnader, elnät, och telenät. Flera sjöolyckor

inträffade och kommunikationerna stördes kraftigt. Tio personer omkom i stormrelaterade olyckor. Nästa svåra oväder slog till den 1 november. Det orsakade stora skador på skogarna i mellersta och östra Svealand, i Östergötland och på Gotland. Totalt fälldes cirka 36 miljoner kubikmeter skog i Götaland – hälften av vad Gudrun gjorde.

1999 – Fyra svåra stormar på rad

I SLUTET AV NOVEMBER och i början av december 1999 drabbades södra Sverige av fyra svåra stormar i tät följd. Den första passerade den 29 november och den andra bara ett och ett halvt dygn senare. Den tredje, och klart värsta stormen passerade natten till den 4 december. Den drabbade främst landets sydligaste del där det blåste orkanvindar längs kusterna. Ytterligare en storm kom sedan den 17 december. Sammanlagt fällde de fyra stormarna cirka 5 miljoner kubikmeter skog.

2005 –  Gudrun

SENT PÅ FREDAGSKVäLLEN den 7 januari bildades ett lågtryck nordväst om Irland. Det utvecklades rekordsnabbt och nådde på lördagskvällen Sverige. Som vi alla vet blev Gudrun, som det döptes till, det mest förödande ovädret någonsin i Sverige. Orkanvindarna fällde miljontals träd och lamslog stora delar av sydvästra Sverige genom stora skador på vägar, järnvägar, elnät och telefonnät. Det landskap som mötte befolkningen på söndagsmorgonen var på många håll oigenkännligt. Sju människor omkom och som mest var 415 000 hushåll utan el. Vad som skilde Gudrun från andra oväder var att det blåste orkanvindar även inne i landet. Både i Växjö och Ljungby noterades 33 m/s i medelvind och hela 42 m/s i vindbyarna. Totalt fällde Gudrun cirka 75 miljoner kubikmeter skog.

2007 – Per

DEN 14 JANUARI 2007 drog stormen Per in över södra Sverige med orkanstyrka i byarna. På Väderöarna uppmättes 30 m/s i medelvind och 38 m/s i vindbyarna. Dessa siffror överträffades senare på dagen av Hanö i Blekinge där det blåste 40 m/s i vindbyarna. Per blåste stormvindar över hela Götaland och även i Svealand upp till södra Norrland. Totalt fällde Per 12 miljoner kubikmeter skog.

2011 – Dagmar

PÅ ANNANDAG JUL 2011 drabbades norra och mellersta Sverige av stormen Dagmar. Även över land nådde den orkanstyrka i vindbyarna, bland annat i Jämtland. Omkring 170 000 hushåll från Uppland upp till Västerbotten drabbades av elavbrott, i en del fall under flera dygn. Tågtrafiken i Norrland utsattes för stora störningar. Dagmar fällde cirka 4,5 miljoner kubikmeter skog.

2013 – Simone, Hilde, Sven och Ivar

UNDER HÖSTEN PASSERADE fyra stora oväder över Sverige. Det första döptes till Simone och nådde Sverige den 28 oktober efter att ha orsakat stor förödelse i England. Simone drabbade främst Götaland och fällde där mellan 1,5 och 2 miljoner kubikmeter skog. Den 16 november slog Hilde till. Hon tog vägen över mellersta Norrland och orsakade omfattande trädfällning. I Stekenjokk nådde medelvinden 47 m/s vilket var nytt svenskt rekord. Hilde fällde omkring 3,5 miljoner kubikmeter skog. Sven nådde Sverige den 5 december och tog samma väg över Sydsverige som Simone. De högsta vindstyrkorna noterades i Bohuslän där det faktiskt blåste mer än när Gudrun slog till. Sven fällde knappt 1 miljon kubikmeter skog. Ivar slog till den 12 december i mellersta och s dra Norrland där han orsakade stora skador på skogarna i Jämtland, Västernorrland och Hälsingland. Ivar fällde totalt cirka 8 miljoner kubikmeter skog. Tillsammans fällde de fyra stormarna drygt 14 miljoner kubikmeter skog.

2015 – Egon och Gorm

LÖRDAGEN DEN 10 JANUARI drog Egon fram över södra Sverige med orkanvindar på många håll. Egon fällde omkring 3 miljoner kubikmeter skog. Gorm nådde Sverige på söndagskvällen den 29 november. I Helsingborg slogs nytt vindrekord med orkanbyar på 36 m/s. Skogarna i Skåne, Kronobergs, Blekinge och södra Hallands län drabbades hårdast. Gorm fällde drygt 2 miljoner kubikmeter skog.

2019 – Alfrida

REDAN PÅ NYÅRSDAGEN blåste det upp i Svealand. Alfrida orsakade omfattande skador på skogen och elnätet i framförallt de ostligaste delarna av Svealand samt på Gotland. Totalt fällde Alfrida mellan 0,5 och 1 miljon kubikmeter skog.

Oklart om det kommer att storma mer eller mindre i framtiden

Det senaste årtiondet har stormarna tenderat att komma tätare än tidigare vilket väckt frågor om det har med klimatet att göra. Men enligt SMHI är det för tidigt att dra sådana slutsatser. De klimatmodeller man bygger sina bedömningar på ger än så länge motstridiga svar. Klimatet håller utan tvekan på att förändras, men kraftiga stormar förekommer så sällan i ett längre perspektiv att det är svårt att skilja eventuella förändringar från tillfälligheter. SMHI ser dock några indikatorer som är värda att beakta. En sådan är att när haven blir varmare så avdunstar mer vattenånga till atmosfären vilket gynnar utvecklingen av stormar. Men å andra sidan bidrar uppvärmningen till att minska skillnaderna mellan varma och kalla luftmassor. Det är just skillnaden mellan varmt och kallt som triggar utvecklingen av stormar. Minskar skillnaden så minskar också risken för att ett lågtryck ska utvecklas till en storm.

I ETT VARMARE KLIMAT kommer vintrarna att bli mildare och nederbörden falla som regn istället för snö. Marken blir blötare och tjälad under kortare tid – eller inte alls. Detta bidrar i sin tur till att tr den blir känsligare för starka vindar, alltså att risken för stormfällningar ökar i ett varmare klimat. Men sammantaget anser SMHI dock att det är för tidigt att dra några säkra slutsatser om vad klimatförändringen kommer att innebära vad gäller risken för stormfällningar i skogen.

Källor: SMHI och Skogsstyrelsen.

 

Författare

Lars Klingström