Hans-Jöran Hildingsson Ordförande

30 år av positiv utveckling

Detta inlägg publicerades som ledare i Tidender nr 4, 2019.

UTAN TVEKAN VAR DET EN SKOGSHISTORISK HÄNDELSE när Bengt Lyberg, tidigare MoDo-bas och landshövding, klubbade beslutet: Nu är Skogshistoriska Sällskapet bildat! Det skedde under det konstituerande årsmötet på Jernkontoret i Stockholm i februari 1990, alltså för 30 år sedan.

SYFTET MED BILDANDET VAR ATT främja skogshistorisk forskning i vid bemärkelse och underlätta att forskningsresultat når ut till en bred allmänhet, samt verka för att skogshistoriska värden tas till vara.

REDAN 1983 TILLSATTE Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, ett skogshistoriskt utskott i syfte att avhjälpa den brist på dokumentation som förelåg beträffande skogsbrukets utveckling i Sverige i synnerhet för perioden efter 1945. Vidare bedrevs forskning och undervisning inom ämnesområdet ”Skogens och skogsbrukets historia” i synnerligen blygsam skala vid SLU:s skogliga fakultet. Man ansåg bestämt att ämnesområdet borde stimuleras och ges ökade möjligheter, på sikt genom inrättandet av en professur i ämnet.

FALK KUYLENSTIERNA, MED FÖRFLUTET FRÅN skogsvårdsorganisationen, skrev efter sällskapets bildande i en facklig tidskrift:
– Som följd av skogens långa omloppstider lär man i få branscher ha så god nytta av historiskt kunnande som i skogsbruket. Av skogshistoriken kan man lära och se resultaten av tidigare generationers åtgärder. Det kan ge ledning för dagens skogsbruk. Därtill får vi bättre förståelse för och känner samhörighet med våra föregångare i skogen. Det behövs i dessa tider av historielöshet.

PROFESSOR LARS KARDELL BLEV styrelsens första sekreterare tillika kassör. Han drog ett enormt lass för sällskapet under de första åren. När Lars Kardell inför årsstämman 1993 avböjt omval, avtackades han bland annat med orden ”har genom enastående insatser varit av avgörande betydelse för sällskapets tillkomst och utveckling”.

VÄGEN TILL DAGENS SITUATION HAR periodvis varit krokig och mödosam mycket på grund av att höga ambitioner inte alltid varit i harmoni med ekonomi och medlemsintäkter. De penningmedel som av skogsföretag och organisationer generöst ställdes till sällskapets förfogande under de första åren och som fonderades, utgör en ekonomisk bas till stor nytta för sällskapets verksamhet.

IDAG FINNS EN ANSENLIG MÄNGD skogshistoriska publikationer fullt tillgängliga för vem som helst. SLU har en professur i skogshistoria. Linnéuniversitetet planerar för en kurs i skogshistoria. Våra exkursioner är fullspikade. Det har hänt mycket positivt under 30 år sedan sällskapet bildades, och allt detta tack vare engagerade, intresserade och målmedvetna människor.

Välkommen in i jubileumsåret 2020!

 
 
X

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng