Hans-Jöran Hildingsson Ordförande
Välkommet att det skogliga kulturarvet nu diskuteras
Det här inlägget publicerades i Tidender nr 3 2022
Sverige är ett skogsland. Närmare 70 procent av landytan är täckt av skog. I alla tider har skogen haft stor betydelse för människan. Sillfiskeperioderna i Bohuslän, framställningen av trätjära, pottaska och träkol, bergsbruket, timmerfronten, flottningen, vattendrivna sågar och kvarnar, nykolonisationen, svedjebruket, fäbodarna, slåtterängarna, skogstorparna, papperstillverkningen med mera. Listan blir lång över företeelser som visar hur vi levt och verkat med skogen som en resurs.
Med Karin Perers, Lars-Olof Österström och Elisabet Salander Björklund som några av de drivande, har äntligen en första omgång rundabordssamtal genomförts kring frågan varför skogen är så osynlig i den svenska kulturpolitiken. Det arbete som nu sannolikt tar vid efter dessa samtal kommer att ta tid, men kontakterna är etablerade och samtalen dokumenterade. Det vore något riktigt stort om det skogliga kulturarvet kan få en tydligare plats i vårt land.
Det saknas också historiska perspektiv i skogsdebatten. I Tidender nummer 4, 2021 skrev Jan Fryk en artikel om just detta. Åke Wikström i Ramsele, med långt yrkesförflutet i svensk skogsindustri, har som senior intresserat sig alltmer för mikrolivet i skogsmarken. I ett inlägg i detta nummer påminner han om vilket komplext ekosystem som skogen är, med miljoner olika arter som samverkar på ett för oss människor okänt sätt. Så länge vi inte är överens om en beskrivning av själva skogen som inte är bara träd, blir det svårt att uppnå en samsyn, skriver Åke i sitt tänkvärda inlägg.
I det sammanhanget kan nämnas boken ”Allt jag lärt mig av träden” av den kanadensiska skogsekologiprofessorn Suzanne Simard. Med sin banbrytande forskning har hon funnit att träden inte bara samarbetar och kommunicerar med varandra utan att de också lär av varandra. Detta går stick i stäv med tidigare uppfattningar om att skogen präglas av konkurrens och den starkes överlevnad.
Med årets aktiviteter inräknade har vi i Skogshistoriska Sällskapets 32-åriga tillvaro arrangerat drygt 200 exkursioner, resor och seminarier. Varje nytt arrangemang tillför nya aspekter på skogshistorien. Våra regionala kontaktpersoner är ovärderliga i det sammanhanget. Därför utökar vi successivt skaran för att täcka in alla Sveriges landskap.
Ett varmt tack till årets aktörer – ingen nämnd ingen glömd – för utmärkta arrangemang. I det här numret berättar vi om några av årets exkursioner. I nästa nummer kommer fler. Trevlig läsning!
