Inlägget publicerades som ledare i Tidender nr 4, 2018.

DET HÄR NUMRET AV TIDENDER ÄGNAR vi helt åt kvinnor. De har ju ända fram till helt nyligen haft en tämligen undanskymd plats i skogshistorien. Och inte bara där, utan också i Sveriges historia.

Historikern Dick Harrison är förmodligen något på spåren när han i intervjun på nästa uppslag säger att det har att göra med 1800-talets syn på manligt/kvinnligt. Det var ett männens århundrade. Det var de som styrde i politiken och i företagen, ja i hela samhället. Kvinnor skötte barn och lagade mat. Eller utnyttjades till de enklaste och lägst betalda arbetsuppgifterna. Att det i alla tider funnits gott om kvinnor som haft både makt och stort inflytande försvann i denna manschauvinistiska tidsanda. Och som vi för övrigt än idag ser spår av i samhälls- debatten …

I SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPETS STYRELSE diskuterar vi ofta den sneda könsfördelningen i vårt medlemsregister. Vid våra exkursioner blir det extra tydligt: enstaka kvinnor bland i övrigt idel män. Och detta trots att ämnena oftast borde kunna tilltala både män och kvinnor.

Men vi kommer nu inte ifrån att skog och skogsbruk ända fram till för ungefär ett halvt sekel sedan var en helt manlig värld. Det var män som utformade skogspolitiken och det var män som omsatte den i praktisk handling. Självklart är det därför i första hand män som attraheras av en förening som bevakar sådant som i många fall varit en del av hela deras yrkesverksamma liv.

MEN VI ÄR SÄKRA PÅ ATT DET FINNS många fler som skulle uppskatta det vi gör – om de bara kände till oss. Sverige är ett land av privata skogsägare, närmare bestämt 330 000. Av dessa utgör kvinnor inte mindre än 38 procent – 125 000. Mot bak- grund att Skogshistoriska Sällskapet har cirka 1 300 medlem- mar finns det således en betydande medlemspotential – såväl kvinnor som män.

DET LYCKADE SEMINARIET OM kvinnornas roll i skogshistorien i slutet av oktober kan ses som ett led i den bredare bevakning av kvinnliga aspekter i skogen vi strävar efter. Allt som lyftes fram rymdes inte i denna tidning. Bland annat skogshistori- kern Anna-Maria Rautios föredrag om kockorna. När hon frampå vårkanten är klar med sin studie om dessa ”skogs- brukets glömda hjältinnor” återkommer vi. Inte heller Gert Lagerstedts berättelse om Christina Piper och alunbruket i Andrarum fick plats. Men där är redan en exkursion planerad till nästa år. Mer om den i nästa nummer av Tidender.

PS. Notera att Skogshistoriska Sällskapets årsstämma kommer att genomföras i Jönköping under den tredje veckan i mars 2019. Datum meddelas på vår webbsida och i Tidender nr 1.